Beskrivningar av goda svar: SV – Evangelisk-luthersk religion

18.9.2024

Slutgiltiga beskrivningar av goda svar 14.11.2024

Grunderna enligt vilka bedömningen gjorts framkommer i de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar. Uppgiften om hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng som examinanden fått för sin provprestation, de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar och de föreskrifter gällande bedömningen som nämnden gett i sina föreskrifter och anvisningar. De slutgiltiga beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svarsalternativ eller alla godkända detaljer i ett godkänt svar. Eventuella bedömningsmarkeringar i provprestationerna anses vara jämställbara med anteckningar och sålunda ger de, eller avsaknaden av markeringar, inte direkta uppgifter om hur bedömningsgrunderna tillämpats på provprestationen.

Religionsundervisningens centrala uppgift är att stödja den studerandes allmänbildning i fråga om religioner och livsåskådningar. I den evangelisk-lutherska religionsundervisningen gör man sig förtrogen med lutherdomen och andra former av kristendom, övriga religioner samt religion och religionslöshet som fenomen. Man granskar religionerna som en del av kulturen, kulturtraditionen och samhället samt individens och samfundets liv.

Provet i religion innefattar nio uppgifter, av vilka examinanden bör besvara fem. Provet omfattar två delar. Del 1 består av sex uppgifter. Varje uppgift ger 0–20 poäng. Del 2 består av tre uppgifter som ger 0–30 poäng per uppgift. Av uppgifterna i del 1 kan man besvara tre, fyra eller fem, av uppgifterna i del 2 högst två. Det maximala antalet poäng i provet är 120. För att nå detta poängantal måste examinanden besvara tre uppgifter i del 1 och två uppgifter i del 2.

Provet innehåller uppgifter av olika karaktär och svårighetsgrad. En del av uppgifterna förutsätter ett koncentrerat och kort svar, en del att man behärskar stora ämnesområden och svarar i essäform. Uppgifterna kan innehålla material som texter, bilder, videor, kartor, diagram, figurer och statistik. Innehållet i materialet bör utnyttjas, tillämpas och bedömas på ett sakligt sätt. Om en uppgift har material bör man i regel hänvisa till det i svaret. Uppgifterna kan innehålla begränsningar i fråga om teckenmängd. I detta fall är det fråga om maximilängden för svaret. Då sänks inte poängen för svaret om teckenmängden underskrids, ifall sakinnehållet är tillräckligt och framställningen tydlig. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.

I provet i religion bedöms examinandens faktakunskaper, hantering av informationen och framställningssätt. I fråga om faktakunskaper bedöms examinandens kännedom om sakinnehållet i lärokursen i religion och den centrala begreppsapparaten som berör religioner och livsåskådningar. I svaren bedöms också hur innehållet i svaret motsvarar uppgiften och hur väl avgränsat svaret är. I alla uppgifter är utgångspunkten för bedömningen att svaret motsvarar uppgiften. Om uppgiften förutsätter till exempel jämförelse, fästs också vikt vid det i bedömningen. En stor faktamängd är inte till fördel om fakta är oväsentliga för uppgiften. Sakfel och en felaktig användning av begrepp sänker poängen.

I fråga om hanteringen av informationen bedöms examinandens förmåga att presentera, analysera, bedöma och tillämpa kunskap om religioner och livsåskådningar. Uppmärksamhet fästs särskilt vid hur övertygande de framförda synpunkterna är, hur de motiveras och hur ämnet problematiseras. Ett lyckat svar visar att examinanden självständigt behärskar sin kunskap om religioner och livsåskådningar och kan utveckla den utifrån tidigare erhållna fakta och behandla religionsfrågor på ett analytiskt sätt ur flera olika synvinklar. Dessutom är fakta, motiverade ställningstaganden och åsikter klart avskilda från varandra.

I fråga om framställningssättet bedöms svarets konsekvens, helhet och stilistiska smidighet. Flytande och vårdad svensk sakprosa värderas i svaret. Upprepningar och ett otydligt eller oredigt framställningssätt sänker poängen.

I fråga om faktakunskaper presenteras de mer detaljerade kriterierna separat för de olika uppgifterna. Beskrivningen av goda svar är inriktad på två nivåer: ett gott svar, som motsvarar cirka 50 procent av hela poängtalet, och ett berömligt svar, som avser cirka 80 procent av poängtalet. I uppgifter med många delar fastställs poängen separat för de olika delarna, ifall inte annat sägs i uppgiften. Ifall uppgiften består av ovanligt många delar ges särskilda direktiv för poängsättningen. I fråga om omfattande essäuppgifter är beskrivningarna av ett gott svar alltid endast riktgivande. De innehåller i första hand element som är centrala i gymnasiestudierna, men utöver dem kan examinandernas svar innehålla andra väsentliga aspekter.

Allmänt taget är ytterligheterna i fråga om faktakunskaper svar som över huvud taget inte innehåller fakta och begrepp som är väsentliga för ämnesområdet, och svar som visar en utmärkt behärskning av ämnesområdet. Utmärkande för det sistnämnda är till exempel att de begrepp som är väsentliga för ämnesområdet har använts på ett sakkunnigt och naturligt sätt och att de fakta som presenteras i svaret är mångsidiga och precisa. Mellan dessa ytterligheter ligger ett så kallat gott svar, som innehåller en del väsentliga aspekter på ämnesområdet och där användningen och definitionen av begreppen i huvudsak är sakliga. Ett sådant svar kan också innehålla enstaka sakfel.

I allmänhet följer faktakunskaperna, hanteringen av informationen och framställningssättet varandra åt, eftersom gestaltning av fakta som är väsentliga för helheten, användning av relevanta begrepp, konsekvens i argumentationen och stilistisk smidighet hör ihop. Nedan ges allmänna riktlinjer som åskådliggör olika faktorer som bör beaktas vid bedömningen av i första hand hanteringen av informationen och framställningssättet.

De svaga svaren är stilistiskt oklara, ostrukturerade och besvarar uppgiften endast delvis eller inte alls. I sådana svar utnyttjar man inte materialet och framförda synpunkter motiveras inte vederhäftigt. Sådana svar ger i regel under en fjärdedel av hela poängtalet.

Under hälften av hela poängtalet ger också sådana svar som presenterar ett eller flera fakta och begrepp som är väsentliga för ämnet men som är ostrukturerade och stilistiskt oklara. Sådana svar kan också innehålla upprepningar, överdrifter, ohållbara motiveringar och uppräkningar.

Ett gott svar motsvarar i bedömningen cirka hälften av hela poängtalet. Ett sådant svar besvarar i huvudsak uppgiften och innehåller flera väsentliga fakta och synpunkter på ämnet. Examinanden har åtminstone till vissa delar utnyttjat det material som hör till uppgiften och svaret innehåller tillämpning och utveckling av fakta. Svaret visar en strävan att strukturera och motivera. Svaret kan ändå delvis vara ostrukturerat och uppräknande och motiveringarna kan vara ytliga.

Ett berömligt svar motsvarar cirka 80 procent av hela poängtalet. I ett sådant svar har examinanden lyckats skapa en konsekvent helhet av flera fakta och synpunkter som är väsentliga för ämnet. Svaret motsvarar uppgiften och språket är vårdat. De motiveringar som framförs är tydliga och mångsidiga, och fakta tillämpas och analyseras trovärdigt.

Svar som når de allra högsta poängen utmärks utöver de nämnda aspekterna av en djup förståelse av ämnesområdet och en förmåga att sätta in fakta i större sammanhang. Examinanden har utnyttjat material som hör till uppgiften på ett insiktsfullt sätt och relaterat olika delar av materialet till varandra. Svaren utgör välunderbyggda helheter stödda av argumentation. De kan också innehålla fyndiga och överraskande synpunkter och öppningar mot alternativa sätt att närma sig problemet.

Bedömning av studentexamensprovet i religion
Poängtalunder 25 %25–50 %50 %, gott svar80 %, berömligt svaröver 80 %
Faktakunskaper: Det som bedöms är kunskap om faktainnehållet enligt läroplanen, korrekt och precis användning av begrepp, överensstämmelse mellan innehåll och uppgift samt avgränsning av svaret.Svaret innehåller väldigt lite eller ingen för ämnesområdet relevant kunskap och väldigt få eller inga för ämnesområdet relevanta begrepp.Ett eller flera för ämnesområdet relevanta fakta och begrepp presenteras i svaret.Svaret innehåller flera för ämnesområdet relevanta fakta, användningen och definitionerna av begrepp är huvudsakligen korrekta. Svaret kan innehålla enstaka faktafel (noggrannare kriterier för enskilda uppgifter ges i beskrivningen av goda svar).Svaret visar berömliga insikter i ämnesområdet; begrepp används sakkunnigt och naturligt, och de kunskaper som presenteras i svaret är mångsidiga och exakta (noggrannare kriterier för enskilda uppgifter ges i beskrivningen av goda svar).Svaret visar en djuplodande förståelse av ämnesområdet och en förmåga att koppla kunskapen till vidare sammanhang.
Hantering och presentation av kunskap: Examinandens förmåga att presentera, analysera, utvärdera och tillämpa kunskap bedöms; presentationen bedöms med tanke på svarets följdriktighet, enhetlighet och stilistiska smidighet.Svaret är stilistiskt osammanhängande och ostrukturerat. Det motsvarar endast delvis eller inte alls uppgiften. Uppgiftens material har inte utnyttjats och de framlagda ståndpunkterna har inte motiverats adekvat.Svaret är ostrukturerat och stilistiskt osammanhängande. Det kan innehålla upprepningar, överdrifter, icke-trovärdiga motiveringar och vara katalogartat.Svaret motsvarar huvudsakligen uppgiften. I svaret presenteras flera för ämnesområdet relevanta fakta och synpunkter. Uppgiftens material har utnyttjats till vissa delar och svaret visar tecken på tillämpning och utveckling av kunskap. Det finns en strävan efter en följdriktig struktur och motiveringar, men svaret kan ställvis vara ostrukturerat och katalogartat. Motiveringarna kan vara rätt ytliga.Flera för uppgiften relevanta fakta och synpunkter har kopplats ihop till en följdriktig helhet. Svaret motsvarar uppgiften och är vårdat till sitt språk. De framlagda motiveringarna är tydliga och mångsidiga. Kunskapen tillämpas och utvecklas på ett trovärdigt sätt.De olika materialen för uppgiften har utnyttjats på ett insiktsfullt sätt och har ställts i relation till varandra. Motiveringarna är övertygande och väl argumenterade. Svaret kan innehålla sinnrika synpunkter och öppningar till alternativa angreppsvinklar.

Del 1: 20-poängsuppgifter

1. Påståenden om religioner 20 p.

Nedan står 20 påståenden grupperade enligt fem teman. Välj för varje påstående (1.1–1.20) det svarsalternativ som passar bäst. Rätt svar 1 p., fel svar –1 p., inget svar 0 p. Du kan ändra ditt svar efter att du har valt ett svarsalternativ, men du kan inte längre lämna påståendet helt utan svar. Om du har börjat besvara uppgiften, men kommer till att du ändå inte vill lämna in den för bedömning, ska du välja alternativet ”Jag svarar inte” för alla påståenden.

1.1 Hinduismens äldsta heliga text är 1 p.

  • Tripitaka.  (-1 p.)
  • Rigveda.  (1 p.)
  • Bhagavadgita.  (-1 p.)

1.2 Ljusets högtid som hinduerna firar på hösten heter 1 p.

  • ramadan.  (-1 p.)
  • holi.  (-1 p.)
  • diwali.  (1 p.)

1.3 En viktig helig stad för hinduerna är 1 p.

  • Varanasi.  (1 p.)
  • Karbala.  (-1 p.)
  • Bodh Gaya.  (-1 p.)

1.4 Den bland hinduerna populära guden med elefanthuvud heter 1 p.

  • Ganesha.  (1 p.)
  • Krishna.  (-1 p.)
  • Hanuman.  (-1 p.)

1.5 Buddhismens heliga skrifter kallas 1 p.

  • sufi.  (-1 p.)
  • sutra.  (1 p.)
  • samsara.  (-1 p.)

1.6 Inom buddhismen är bodhisattvorna 1 p.

  • munkar som lever på att tigga.  (-1 p.)
  • Gautama Buddhas första efterföljare och lärjungar.  (-1 p.)
  • upplysta varelser som hjälper andra att bli upplysta.  (1 p.)

1.7 Tillståndet av upplysning kallas i buddhismen 1 p.

  • atman.  (-1 p.)
  • nirvana.  (1 p.)
  • inkarnation.  (-1 p.)

1.8 Gautama Buddha undervisade sina lärjungar om 1 p.

  • hedonism, alltså strävan efter njutning och vällust.  (-1 p.)
  • en gyllene medelväg, alltså måttlighet.  (1 p.)
  • ytterlig askes, alltså självdisciplin och avhållsamhet från materiella njutningar.  (-1 p.)

1.9 I judendomen är en viktig samling av etiska regler 1 p.

  • de tio budorden.  (1 p.)
  • bergspredikan.  (-1 p.)
  • den ädla åttafaldiga vägen.  (-1 p.)

1.10 En viktig övergångsrit i judendomen är 1 p.

  • den stora försoningsdagen.  (-1 p.)
  • bar mitzva.  (1 p.)
  • sedermåltiden.  (-1 p.)

1.11 Till det judiska kalenderårets högtider hör 1 p.

  • julen.  (-1 p.)
  • hanami.  (-1 p.)
  • chanukka.  (1 p.)

1.12 Till den judiska gudsuppfattningen hör 1 p.

  • treenighetsläran.  (-1 p.)
  • monoteism.  (1 p.)
  • animism.  (-1 p.)

1.13 Islam lär att Allah är 1 p.

  • densamma som Abrahams Gud i Bibeln.  (1 p.)
  • endast arabernas Gud.  (-1 p.)
  • den högsta av himlens änglar.  (-1 p.)

1.14 En av islams fem grundpelare är 1 p.

  • omskärelse av pojkar.  (-1 p.)
  • att betala allmoseskatt.  (1 p.)
  • äktenskapet.  (-1 p.)

1.15 I islamisk lag indelas handlingar i 1 p.

  • de som är enligt dharma och de som inte är det.  (-1 p.)
  • plikter, rekommenderade, tillåtna, otillåtna och förbjudna.  (1 p.)
  • skickliga och oskickliga.  (-1 p.)

1.16 Splittringen mellan sunni och shia orsakades av olika syn på 1 p.

  • Koranens ursprung.  (-1 p.)
  • händelser kring profeten Muhammeds födelse.  (-1 p.)
  • profeten Muhammeds efterträdare.  (1 p.)

1.17 Inom sikhismen värdesätts i synnerhet 1 p.

  • en asketisk livsstil och isolering från samhället.  (-1 p.)
  • arbete och att tjäna andra människor.  (1 p.)
  • en strävan efter plötslig upplysning.  (-1 p.)

1.18 Sikhismen är till sin gudsuppfattning 1 p.

  • monoteistisk.  (1 p.)
  • polyteistisk.  (-1 p.)
  • ateistisk.  (-1 p.)

1.19 I sikhismen tror man 1 p.

  • på själens återfödelse i en ny kropp.  (1 p.)
  • på själens unika liv.  (-1 p.)
  • att det inte finns någon själ.  (-1 p.)

1.20 Sikhismens heliga skrifter går under namnet 1 p.

  • Sri Guru Granth Sahib (Adi Granth).  (1 p.)
  • Daodejing (Tao Teh Ching).  (-1 p.)
  • Den kostbara pärlan (Pearl of Great Price).  (-1 p.)

2. Begrepp i Mellanösterns religioner 20 p.

Uppgiften består av fyra delar som bedöms separat. För varje del kan man få högst 5 poäng. I svaren bedöms om examinanden med användande av korrekta termer kan förklara vad de begrepp som nämns i uppgiften betyder och hur de anknyter till varandra. För att förklara vad begreppen betyder kan man i varje del få en poäng per begrepp och för att förklara hur begreppen anknyter till varandra kan man få högst tre poäng.

Svarets längd i respektive del är högst 500 tecken. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.

2.1 Förklara kort vad begreppen Nya testamentet och Gamla testamentet betyder och hur de anknyter till varandra. 5 p.

Svaret får inte överskrida 500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

De kristnas heliga bok Bibeln består av två delar: Gamla och Nya testamentet. Även om böckerna i Gamla och Nya testamentet har uppkommit under många hundra år före och efter Jesu födelse, tror de kristna att boksamlingen innehåller ett enhetligt budskap: den berättar om Guds frälsningsplan, förebådar Kristus, berättar om hans liv på jorden och om tron på honom. Texterna i Nya testamentet hänvisar ofta till Gamla testamentet.

I svaret kan ingå också andra relevanta synpunkter.

2.2 Förklara kort vad begreppen Koranen och sura betyder och hur de anknyter till varandra. 5 p.

Svaret får inte överskrida 500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

Muslimernas heliga bok Koranen består av 114 suror eller kapitel. Koranen börjar med Inledningssuran. I Koranen är surorna i huvudsak ordnade från den längsta till den kortaste. De kortare surorna är ofta äldre än de längre surorna. Surorna kan delas in i två grupper också utgående från om de är Muhammeds uppenbarelser från hans tid i Mecka eller i Medina. Språket i Koranen är arabiska. I den islamiska kulturen värdesätts högt att man reciterar Koranen och kan surorna utantill.

I svaret kan ingå också andra relevanta synpunkter.

2.3 Förklara kort vad begreppen Toran och Talmud betyder och hur de anknyter till varandra. 5 p.

Svaret får inte överskrida 500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

Toran är den första och viktigaste delen av judarnas heliga bok Tanak, som kompletteras av Talmud. Talmud är ett verk som förklarar den judiska lagen och på vilken många judiska seder baserar sig. Talmud innehåller muntliga traditioner, som kallas den muntliga toran. Talmud och Toran behandlar samma teman, såsom äktenskapet och rituell renhet. Den mest kända versionen av Talmud, den babyloniska Talmud, är betydligt mer omfattande än Toran. Talmuds auktoritet varierar mellan olika inriktningar i judendomen.

I svaret kan ingå också andra relevanta synpunkter.

2.4 Förklara kort vad begreppen Bibeln och exegetik betyder och hur de anknyter till varandra. 5 p.

Svaret får inte överskrida 500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

Bibeln (Gamla testamentet och Nya testamentet) är de kristnas heliga bok och den hebreiska Bibeln (Tanak) är judarnas heliga bok. Exegetik är ett vetenskapsområde där man forskar i Bibeln. Den vetenskapliga bibelforskningen fick sin början på 1700- och 1800-talet. Forskarna är intresserade av till exempel Bibelns uppkomsthistoria och av de kulturer där Bibelns böcker har uppkommit. I den vetenskapliga forskningen förhåller man sig numera ofta till Bibeln på samma sätt som till annan forntida litteratur.

I svaret kan ingå också andra relevanta synpunkter.

3. En artificiell intelligens beskriver hinduismen 20 p.

Utvärdera betoningarna i den AI-genererade beskrivningen av hinduismen (material 3.A) . Berätta också hur du skulle ändra eller komplettera den här korta beskrivningen.

I svaret bedöms hur insiktsfullt examinanden utvärderar betoningarna i den beskrivning av hinduismen som producerats med artificiell intelligens och hur träffsäkert examinanden skulle ändra eller komplettera beskrivningen.

I ett gott svar (10 p.) utvärderar examinanden betoningarna i den beskrivning av hinduismen som producerats med artificiell intelligens genom att redogöra för minst en relevant synpunkt. Dessutom redogör examinanden för minst två sätt hur hen skulle ändra eller komplettera beskrivningen.

I ett berömligt svar (16 p.) utvärderar examinanden insiktsfullt betoningarna i den beskrivning av hinduismen som producerats med artificiell intelligens genom att redogöra för minst två relevanta synpunkter. Dessutom redogör examinanden för minst tre relevanta ändringar eller kompletteringar av beskrivningen.

Det är förtjänstfullt om examinanden kritiskt diskuterar begreppet hinduism.

I svaret kan ingå till exempel följande iakttagelser av betoningarna i den beskrivning av hinduismen som producerats med artificiell intelligens:

  • Den artificiella intelligensens beskrivning betonar hinduismens mångformighet.
  • Den artificiella intelligensen förenar hinduismen uttryckligen med Indien och dess historia.
  • Som centrala begrepp inom hinduismen framför den artificiella intelligensen karma, moksha och dharma samt syftar på reinkarnationen utan att använda ordet samsara.
  • Den artificiella intelligensens beskrivning betonar det läromässiga perspektivet i stället för till exempel ett etiskt perspektiv eller ett perspektiv på levd religion.

I svaret kan ingå till exempel följande förslag till ändringar eller kompletteringar av den beskrivning av hinduismen som producerats med artificiell intelligens:

  • Examinanden kan närmare diskutera vad det innebär att hinduismen å ena sidan är monoteistisk och å andra sidan polyteistisk. Till exempel: Gud/brahman är en, men han manifesterar sig på otaliga sätt.
  • Inom hinduismen förekommer också en monistisk gudsuppfattning och monolatri.
  • Av de centrala begreppen inom hinduismen nämns inte till exempel brahman och atman, vilkas förhållande sinsemellan är en central fråga i de hinduistiska vedantafilosofierna.
  • Den artificiella intelligensen nämner bara allmänt ”många olika gudar och gudinnor”, så listan kan kompletteras genom att man nämner till exempel några av följande: Vishnu, Lakshmi, Shiva, Parvati, Ganesha, Hanuman, Rama, Krishna, Durga, Kali.
  • Av hinduismens heliga böcker ger den artificiella intelligensen som exempel Vedaskrifterna och Upanishaderna, även om Upanishaderna allmänt anses höra till Veda. Däremot nämner den artificiella intelligensen inte till exempel Puranorna eller de stora eposen Ramayana och Mahabharata. I den sistnämnda ingår Bhagavadgita, som är betydelsefull i dagens hinduism.
  • Beskrivningen kan kompletteras genom att man för fram till exempel hinduismens etiska principer, frågor i anknytning till kast och renhet, ritualer och andra former av att utöva religion.

4. Jesus i motreklam 20 p.

Analysera hur kristna teman används i den motreklam (material 4.A) som publicerats i tidskriften Voima och diskutera budskapet i motreklamen. Utnyttja också textutdrag (material 4.B) i ditt svar.

I svaret bedöms hur mångsidigt examinanden analyserar hur den motreklam som publicerats i tidskriften Voima använder kristna teman och hur insiktsfullt hen diskuterar budskapet i motreklamen.

I ett gott svar (10 p.) analyserar examinanden de kristna teman som använts i motreklamen genom att redogöra för minst tre synpunkter på motreklamens innehåll. Dessutom redogör hen för någon trovärdig tolkning av budskapet i motreklamen. Examinanden visar att hen förstår vad det innebär att det är fråga om en motreklam.

I ett berömligt svar (16 p.) diskuterar examinanden mångsidigt hur motreklamen använder kristna teman. Dessutom diskuterar hen insiktsfullt budskapet i motreklamen. Examinanden utnyttjar mångsidigt materialet i uppgiften. I sin tolkning för examinanden fram vad det dolda är som motreklamen avser att föra fram eller hur motreklamen undersöker ämnet med parodins medel.

Det är förtjänstfullt att examinanden gör iakttagelser om motreklamens förhållande till den kristna konsten. Det är också förtjänstfullt om examinanden trovärdigt hänför motreklamen till någon politisk, religiös eller samhällelig kontext.

I sitt svar kan examinanden föra fram till exempel följande iakttagelser av hur motreklamen använder kristna teman:

  • På bilden finns olika kristna symboler: korset, fisken, det allseende ögat och Jesu heliga hjärta.
  • I texterna på bilden hänvisas till Jesus som Jesus från Nasaret, men också som Sonen, alltså som en av Guds tre personer. Dessutom hänvisas till Jesus som Alfa och Omega.
  • I texten på bilden nämns ”återkomsten”, som syftar på Jesu återkomst till jorden, alltså parousia, till vilken i Bibeln hänförs exempelvis segern över ondskan och yttersta domen.
  • I texterna på bilden framställs Jesus som segrande, eftersom ”odjuret”, eller de som uppenbarar sig vid tidens slut, inte kan göra motstånd mot Jesus.
  • Motreklamen påminner om en reklamaffisch för en film (t.ex. texternas innehåll och layout). Enligt bildens texter är det Den heliga treenigheten som förevisar och producerar ”filmen”.
  • I texterna på bilden syftas på flera ställen till Uppenbarelseboken i Bibeln, som berättar om Jesu återkomst. Uppenbarelsebokens författare presenterar sig som Johannes, som skriver från ön Patmos. I boken förekommer också odjuret. Gud och Jesus kallar sig själva Alfa och Omega (början och slutet).
  • Bilden dels utnyttjar, dels utmanar de traditionella sätten att avbilda Jesus: Jesus påminner om filmernas actionhjältar (t.ex. Rambo). Jesus bär vapen och patronbälte. Från Jesu vapen hänger ett radband. Jesus framställs som muskulös, tatuerad och sårad. Jesus framställs som relativt ljushyad och med västerländskt utseende.
  • I bildens bakgrund bakom Jesus finns ett eldhav. Enligt bildens texter innehar också erövringar, krig, död och svält en huvudroll i ”filmen”. Jesus knyts i bildens texter till moderna krig genom att man nämner företag som verkar i krigsindustrin (t.ex. finska Lapua och Patria).

Examinanden kan diskutera budskapet i motreklamen ur till exempel följande synvinklar:

  • Motreklamen väcker en fråga om det spända förhållandet mellan kristen etik och kristendomens historia i fråga om krig. Man kan tolka budskapet som att kristendomen är en religion som förhärligar, främjar eller förorsakar krig och våld.
  • Man kan anse att budskapet i motreklamen är att kristendomen har använts och används för att uppvigla till krig och våld.
  • I motsats till på traditionella kristna bilder framställs Jesus i den här motreklamen som våldsam, krigisk och betonat maskulin. Som budskap kan man här se att Jesus i själva verket är en krigets man och inte en fredens.
  • Man kan göra tolkningen att budskapet är att bakom krig och som orsak till dem finns Gud, eller människornas tanke om att endast deras egen religion är den enda rätta.
  • Motreklamen utnyttjar bilder från actionfilmer. Man kan anse att motreklamens budskap är kritik mot sådana tolkningar av kristendomen som betonar militarism och toxisk maskulinitet.
  • Motreklamen hämtar intryck från de kristna bilderna av den yttersta tiden och striden mot ondskan. Man kan koppla budskapet till nutida fenomen, såsom klimatförändringen och förstöringen av naturens biodiversitet samt till kampen mot dem.

5. Nyandlighet 20 p.

Redogör för centrala drag inom nyandligheten och diskutera vad som är nytt och vad som är gammalt i nyandligheten.

I svaret bedöms hur strukturerat och mångsidigt examinanden redogör för centrala drag inom nyandligheten och hur insiktsfullt hen diskuterar vad i nyandligheten som är nytt och vad som är gammalt.

I ett gott svar (10 p.) redogör examinanden för minst två centrala drag inom nyandligheten. Dessutom diskuterar examinanden vad i nyandligheten som är nytt och vad som är gammalt och ger minst ett exempel på vardera. De här exemplen kan sammanfalla med de centrala dragen hen redogjort för.

I ett berömligt svar (16 p.) redogör examinanden strukturerat och mångsidigt för centrala drag inom nyandligheten och diskuterar insiktsfullt vad i nyandligheten som är nytt och vad som är gammalt. Ur svaret framgår att examinanden uppfattar att nyandligheten syftar på ett mångformigt religiöst fenomen.

Det är förtjänstfullt om examinanden visar att hen förstår att nyandligheten till exempel använder många begrepp och tekniker från Asiens religioner, som i sig inte representerar nyandlighet (bland annat karma, yoga).

Det är förtjänstfullt att hänvisa till nyandlighetens västerländska rötter, exempelvis till medeltidens alkemi och astrologi samt till den västerländska esoterismen, teosofin, antroposofin och ockultismen kring sekelskiftet 1800–1900.

I svaret kan ingå till exempel följande av nyandlighetens centrala drag:

  • Nyandligheten kallas ibland new age-religion och den kan betraktas som synkretistisk religiositet, eftersom den förenar inslag från olika religioner.
  • Det är svårt att dra gränser för och entydigt definiera nyandlighet, men inom den förekommer till exempel följande: österländsk andlighet, tro på återfödelse, en övergång till vattumannens tidsålder, kanalisering, manifestering, tarot-kort och andra redskap för självutveckling och spådomar, fenomen från parapsykologi och pseudovetenskap samt sådana historiska tankeinriktningar som magi, kabbala, tantra och mystik mer allmänt.
  • Till nyandligheten hör typiskt en betoning av individualism och det jordiska livet.
  • Nyandligheten betonar omsorg om både kropp och själ, med tonvikt på handling snarare än tro, till exempel genom yoga och meditation samt alternativa behandlingsformer.
  • Nyandligheten hämtar intryck från ursprungsfolken och betonar autenticitetens betydelse.
  • Inom de nyandliga riktningarna finns en stark närvaro av populärkultur, kommersialism, tjänster och materialism, till exempel i form av böcker, rökelse, drömfångare, stenar, kristaller, mässor och butiker.
  • Ännu på exempelvis 1960- och 1970-talen tog sig nyandligheten uttryck som en motkultur (hippierörelsen), men har sedermera börjat vara mainstream: undersökningar visar att det inom z-generationen, som är födda kring millennieskiftet, finns många tecken på att till exempel tarot-kort och andra fenomen som hör till nyandligheten är populära.

Då examinanden diskuterar vad i nyandligheten som är nytt och vad som är gammalt kan hen föra fram till exempel följande synpunkter:

  • Gamla drag inom nyandligheten kan man anse vara sådana tankemodeller och sådan praxis som känns igen från religionshistorien: till exempel tron på återfödelse, karmas lag, medier, schamanism, häxeri, mystik.
  • Nya drag inom nyandligheten kan man anse vara sådana tankemodeller och sådan praxis som uttryckligen är moderna och som avspeglar vår egen tid: till exempel kommersialiseringen, olika tekniska lösningar, internets inverkan, möjligheten att välja och samla ihop sin egen religion så att den avspeglar en själv.
  • Till de nya dragen inom nyandligheten kan man också räkna sådant som i västländerna utmanar den traditionella kristna världsbilden. Sådant är till exempel själavandring, eller att ersätta en personlig gud med ”universum” eller ”energi”.

6. Kristendom och rasism 20 p.

Diskutera rasism ur bibeltolkningens och den kristna etikens synvinklar. Utnyttja textutdrag 6.A i ditt svar.

I svaret bedöms hur mångsidigt och ingående examinanden diskuterar rasism ur bibeltolkningens och den kristna etikens synvinklar.

I ett gott svar (10 p.) diskuterar examinanden rasism ur minst en synvinkel som hänför sig till bibeltolkning och en synvinkel som hänför sig till kristen etik. Att bara referera till materialet räcker inte för goda poäng.

I ett berömligt svar (16 p.) diskuterar examinanden rasism mångsidigt och ingående ur en synvinkel på både bibeltolkning och kristen etik. I svaret ingår diskussion kring hur Bibeln och tolkningen av den är bundna till tid och kultur. Examinanden använder materialet på ett insiktsfullt sätt.

I svaret kan ingå till exempel följande synvinklar på tolkningen av Bibeln:

  • Bibeln kan användas till att både motarbeta och försvara rasism.
  • Olika sätt att tolka Bibeln öppnar olika synvinklar (t.ex. en allegorisk, frälsningshistorisk, fundamentalistisk tolkning).
  • Allmänt taget har Gamla testamentet och Nya testamentet olika tyngd i den kristna bibeltolkningen.
  • Bibelns texter har uppkommit vid en viss tid i en viss kulturell kontext. Det här syns också i förhållningssättet till olika fenomen och folkgrupper.
  • Enligt Bibeln är varje människa skapad till Guds avbild. Därför är var och en oersättligt värdefull och ingen människa ska få sättas i en lägre ställning på grund av till exempel etnicitet.
  • Vissa bibelställen betonar det egna folkets betydelse och rentav ett fientligt förhållningssätt mot andra folk och religionssamfund.
  • Bibeln påminner om att vi inte får förtrycka människor som hör till andra folk och uppmanar oss att vara gästfria mot främlingar.

I svaret kan ingå till exempel följande synvinklar på kristen etik:

  • Grundprincipen i den kristna etiken är kärlek till nästan.
  • Enligt den kristna uppfattningen är alla människor varandras nästa. Därför bör man förhålla sig till varje människa som till sin nästa.
  • Utgångspunkten i den kristna etiken är tanken att alla människor är skapade av Gud och därför lika värda.
  • Jesus lärdomar och handlingar är en viktig utgångspunkt för den kristna etiken (t.ex. liknelsen om den barmhärtiga samariten och bergspredikan, som innehåller den s.k. gyllene regeln: ”Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni också göra för dem.”)
  • Enligt Bibeln kan man sammanfatta Guds lag i det dubbla kärleksbudet: ”Älska Gud över allting och din nästa som dig själv.”
  • De tre första av de tio budorden anknyter till att älska Gud och de sju övriga till att älska sin nästa som sig själv.
  • Enligt läran i de flesta kristna kyrkorna är rasism synd.
  • En del av de kristna har under olika tider understött olika hierarkiska och rasistiska ideologier, som också har påverkat deras sätt att tolka kristendomen och Bibeln (t.ex. kolonialismen, nationalsocialismen, arisk teologi, apartheid-teologi).
  • Olika kontextuella teologier har lyft fram synvinklar från olika folkgrupper (t.ex. befrielseteologin, svart teologi, dalit-teologi).

Del 2: 30-poängsuppgifter

7. Den globala och lokala katolska kyrkan 30 p.

7.1 Den katolska kyrkan är samtidigt både global och lokal. Diskutera vad detta innebär och hur det tar sig uttryck. 20 p.

I svaret bedöms hur strukturerat och mångsidigt examinanden diskuterar vad det innebär att den katolska kyrkan samtidigt är global och lokal och hur det tar sig uttryck.

I ett gott svar (10 p.) illustrerar examinanden vad det innebär att den katolska kyrkan är global och lokal genom att redogöra för minst två exempel på vardera.

I ett berömligt svar (16 p.) diskuterar examinanden strukturerat och mångsidigt hur det tar sig uttryck att den katolska kyrkan samtidigt är global och lokal.

I sitt svar kan examinanden föra fram till exempel följande uttryck för att den katolska kyrkan är global:

  • Katolska kyrkan är till sitt antal anhängare den största och den geografiskt mest utbredda kristna kyrkan.
  • Termen ”katolsk” betyder allmän och universell; den katolska kyrkan uppfattar sig själv som universell och alltomfattande.
  • Den katolska kyrkans lära, moralundervisning och lärotradition delas över hela världen och är gemensamma för alla medlemmar i kyrkan.
  • Den katolska kyrkans globala centralstyre ligger i Vatikanstaten. Påven är både kyrkans ledare och alla katolikers andliga ledare. Den katolska kyrkan är en global internationell aktör, vars verksamhet överskrider statsgränserna (t.ex. Den Heliga Stolens diplomati).
  • Inom den katolska kyrkan verkar gränsöverskridande, globala institutioner, som ordnar (t.ex. franciskanerna, dominikanerna, benediktinerna, karmeliterna) och välgörenhetsorganisationer (t.ex. Caritas Internationalis).
  • Präster, biskopar och ordensmedlemmar kan arbeta i den globala kyrkans tjänst i många olika länder.
  • Katolska kyrkans medlemmar upplever att de hör till en världsomfattande kyrka och är en del av ett globalt nätverk av troende. Upplevelsen upprätthålls av förenande faktorer, som kyrkans lära och påvens ställning. Intryck rör sig mellan olika länder och överförs bland annat genom migration. Av den här orsaken kan den katolska kyrkan och tron också betraktas som transnationell, alltså gränsöverskridande.

I sitt svar kan examinanden föra fram till exempel följande uttryck för att den katolska kyrkan är lokal:

  • I varje land har kyrkan sin egen lokala ledning, såsom biskopsmöte och biskopar. De är samtidigt en del av den globala kyrkans ledning och ledare för den lokala kyrkan.
  • Även om den katolska kyrkans lära och traditioner är globala får de ofta lokala betoningar. Inom teologin avspeglas till exempel lokala frågor och särdrag i kontextuella teologier och olika samhälleliga tolkningar.
  • Uttrycksformerna för katolicismen varierar enligt geografiskt läge, historia och kultur. Formerna för att utöva religion, andlighet och katolsk folkfromhet varierar enligt den lokala kulturen, traditionerna och samhällsläget. Till exempel i fråga om att högakta helgon finns ofta starka lokala betoningar (Guadalupe i Latinamerika, Fatima i Portugal, Padre Pio i Italien, Johannes Paulus II i Polen).
  • Kyrkans samhälleliga ställning bestäms i respektive land av den lokala lagstiftningen.
  • Den katolska kyrkan tillåter lokalt betingade variationer och mångformighet, till exempel genom att i gudstjänstlivet beakta den lokala musik- och kulturtraditionen. Latinet som allmänt och gemensamt språk i gudstjänsterna ersattes på 1960-talet av regionernas egna språk.
  • Spänningar kan uppkomma mellan det globala och det lokala. Till exempel hur man förhåller sig till påven kan variera lokalt beroende på landets politiska och samhälleliga betoningar och på den kyrkliga kulturen.

7.2

Det italiensk-amerikanska samfundet i staden Boston i USA firar årligen sitt skyddshelgon Sankt Antonius i stadsdelen North End. Samfundets medlemmar har bott där i många generationer allt sedan 1860-talet. Festen samlar hundratusentals italiensk-amerikaner och andra intresserade på gatorna, och under firandet donerar de pengar till välgörenhet.

Granska bilderna 7.A och 7.B samt video 7.C och diskutera hurdana religiösa, kulturella och sociala dimensioner som ingår i firandet. 10 p.

I svaret bedöms hur mångsidigt och insiktsfullt examinanden diskuterar de religiösa, kulturella och sociala dimensioner som finns i gatufesten för Sankt Antonius.

I ett gott svar (5 p.) diskuterar examinanden religiösa, kulturella eller sociala dimensioner i gatufesten för Sankt Antonius genom att föra fram minst två relevanta synpunkter. I svaret utnyttjas åtminstone ett av uppgiftens material.

I ett berömligt svar (8 p.) diskuterar examinanden mångsidigt och insiktsfullt religiösa, kulturella och sociala dimensioner i gatufesten för Sankt Antonius. I svaret beaktas alla dessa dimensioner. I svaret utnyttjas uppgiftens material mångsidigt.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

  • Firandet är samtidigt ett religiöst, kulturellt och socialt fenomen. De här olika dimensionerna är kopplade till varandra och överlappande.
  • Ur den religiösa dimensionens synvinkel är det fråga om en katolsk fest och ett uttryck för andlighet.
  • Den stora statyn som syns på videon avbildar Antonius av Padua, som i sin famn håller Jesusbarnet. Antonius kan identifieras som helgon bland annat genom den gloria som omger hans huvud.
  • Statyn av Sankt Antonius av Padua bärs i procession genom gatorna i de italienska kvarteren, som var det italiensk-amerikanska samfundets första bosättningsområde i Boston på 1860-talet.
  • Statyn bärs i procession av enhetligt klädda män. De är arrangörer, lekmän som fungerar som frivilliga bärare. Präster syns inte till i materialet.
  • Stora folkmassor kommer från olika delar av Boston med omnejd för att följa med tåget. Helgonet hälsas genom att man rör vid hans och Jesusbarnets ansikte och händer samt eventuellt kysser dem, vilket framgår på videon.
  • På videon ser man att firandet pågår länge, under olika tider av dygnet. Under processionen kläs helgonet i sedlar, som genom den katolska kyrkan används för välgörenhet.
  • Ur den kulturella dimensionens synvinkel handlar firandet om att bygga identitet: det är italiensk-amerikanernas fest. Den firande gemenskapen består av amerikanska medborgare av italiensk härkomst, som vill minnas sina rötter och upprätthålla den kultur som de är förknippade med. Videon visar att firandet, förutom att hedra helgonet, inkluderar italiensk gatumat, souvenirer och produkter som anknyter till Italien samt underhållning med ursprung i italiensk kultur (t.ex. musik). I dekorationerna som hänger över gatorna återkommer färgerna i Italiens flagga. På videon ser man också texten USA, vilket kan antas syfta på firandet inte bara som ett italienskt också som ett amerikanskt fenomen.
  • Firandet har en stark social dimension som riktar sig såväl till själva samfundet som utanför det. Videon visar deltagare i många olika åldrar, vilket kan ses som en hänvisning till festens generationsöverskridande betydelse samt till att man upprätthåller och bryr sig om traditionerna och för dem vidare till följande generationer. Genom firandet minns samfundet sina egna erfarenheter som immigranter och den identitet som byggs på det.
  • För det italiensk-amerikanska samfundet är firandet i grund och botten religiöst; för många andra deltagare betonas karaktären av gatufestival, där maten, musikutbudet och underhållningen är i huvudrollerna. Ur turismens synvinkel är firandet en viktig inkomstkälla. De här aspekterna avspeglar också att firandet amerikaniseras och har en nära koppling till amerikansk konsumtionskultur. En syftning på kapitalismen kan man se också i de sedlar som kläs på helgonet.

8. Religion och politik i Finland 30 p.

8.1 Studera diagram 8.A och jämför åsikterna hos anhängare av finländska politiska partier om huruvida statens lagar bör grundas på religion. 10 p.

I svaret bedöms hur strukturerat och mångsidigt examinanden utifrån material 8.A jämför vilka åsikter de finländska politiska partiernas anhängare har om huruvida statens lagar bör grundas på religion.

I ett gott svar (5 p.) jämför examinanden åsikterna hos de politiska partiernas anhängare genom att föra fram minst en skillnad och en likhet. Att bara presentera materialet räcker inte till för goda poäng.

I ett berömligt svar (8 p.) jämför examinanden strukturerat och mångsidigt åsikterna hos de politiska partiernas anhängare, och lyfter fram faktorer som ligger bakom åsikterna.

Det är förtjänstfullt om examinanden för en kritisk diskussion i anslutning till enkäter.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

  • Enligt svaren har största delen av de olika partiernas anhängare av samma åsikt: statliga lagar ska inte basera sig på någon religion. Påståendet ser ut att överskrida partigränserna, eftersom de svarande oberoende av partipolitisk ståndpunkt är av samma åsikt som påståendet och förhåller sig alltså negativt till en tanke om religion som grund för statliga lagar.
  • Svaren speglar inte bara det politiska fältet, utan också det faktum att den finländska religiositeten är mer ett privat fenomen än ett offentligt.
  • Anhängarna av partier som karakteriseras som liberala vänsterpartier, till exempel Socialdemokraterna (SDP) och i synnerhet av Vänsterförbundet (VF), ser ut att starkt instämma med påståendet.
  • Majoriteten av anhängarna av högerpartier, som Samlingspartiet (Saml) och Sannfinländarna (Sannf), instämmer också helt eller delvis med påståendet.
  • Svaren från Kristdemokraternas anhängare skiljer sig klart från svaren från de andra partiernas anhängare. Partiets bakgrund är starkt förankrad i en kristen världsåskådning. Totalt 58,5 % av de som svarat tar helt eller delvis avstånd från påståendet. Omkring var tredje av Kristdemokraternas anhängare instämmer emellertid med påståendet, vilket speglar mångfalden inom partiet.
  • Även om skillnaderna i synsätt mellan anhängare av olika partier är relativt små, kan man ur svarsfördelningen tolka att det finns en skillnad mellan värdekonservativa och värdeliberala. Anhängarna av De Gröna och Vänsterförbundet instämmer starkast med det framförda påståendet.
  • Det kan noteras att till exempel Svenska Folkpartiet (SFP) inte förekommer som enskilt parti i materialet, utan ingår i gruppen ”andra partier”.
  • I påståendet tar man ställning till dagens situation. Historiskt anses rötterna till det finländska välfärdssamhället gå tillbaka till den lutherska socialetiken. Lutherdomen verkar bakom de statliga lagarna och lutherdomen har haft en stark roll för utvecklingen av det finländska samhällets och politiska livet.

8.2 Diskutera med hjälp av exempel hur och i hurdana frågor religionen kan påverka det politiska beslutsfattandet i Finland. 20 p.

I svaret bedöms hur mångsidigt och trovärdigt examinanden med hjälp av exempel diskuterar hur och i hurdana frågor religionen kan påverka det politiska beslutsfattandet i Finland.

I ett gott svar (10 p.) diskuterar examinanden och för fram minst två exempel på i hurdana frågor och hur religion kan påverka det politiska beslutsfattandet i Finland.

I ett berömligt svar (16 p.) diskuterar examinanden mångsidigt och trovärdigt med hjälp av exempel i hurdana frågor och hur religion kan påverka det politiska beslutsfattandet i Finland.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

  • Religion kan förstås som något som berättigar ett visst slags politik. Å andra sidan kan man med politikens medel berättiga religionens och de religiösa samfundens ställning och roll.
  • I de politiska partiernas program och målsättningar kan vara inskrivet synpunkter kring religion. De kan gälla både positiv och negativ religionsfrihet.
  • Enskilda riksdagsledamöter kan verka enligt sin egen övertygelse, oberoende av gruppdisciplinen, till exempel vid omröstningar.
  • En religiös övertygelse eller åskådning kan inverka på medborgarnas röstningsbeteende och det kan avspegla sig också i politikernas ståndpunkter.
  • Medborgarna och de som verkar i medborgarsamhället kan sträva till att påverka det politiska beslutsfattandet enligt sin åskådning eller i frågor som gäller religion genom att till exempel lobba, demonstrera eller sammanställa medborgarinitiativ.
  • Religiösa institutioner och samfund kan bedriva påverkansarbete som riktas till politiska beslutsfattare i syfte att föra fram frågor som är viktiga ur deras synvinkel.
  • De som verkar inom politik och religion samarbetar ofta till exempel i frågor kring välfärdssamhället, medborgarsamhället och samhällsfreden.
  • I Finland syns religionen i den offentliga politiska debatten särskilt i värdefrågor, såsom frågor kring familje- och sexualetik. Dessutom syns den ofta i diskussionen om undervisningen i åskådningsämnen.
  • Politisk diskussion med anknytning till religion förs till exempel om religionsfriheten, åskådningsundervisningen och kyrkoskatten.

9. Religiösa föreställningar på olika håll i världen 30 p.

9.1 Studera statistik 9.A och diskutera orsaker till skillnader i religiösa föreställningar mellan olika länder. 20 p.

I svaret bedöms hur mångsidigt och insiktsfullt examinanden utgående från materialet diskuterar orsaker till skillnader i religiösa föreställningar mellan olika länder.

I ett gott svar (10 p.) diskuterar examinanden orsaker till skillnader i religiösa föreställningar mellan olika länder genom att redogöra för minst tre relevanta iakttagelser.

I ett berömligt svar (16 p.) diskuterar examinanden mångsidigt och insiktsfullt orsaker till skillnader i religiösa föreställningar mellan olika länder.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

  • Den högsta andelen respondenter som angav att de trodde på de religiösa föreställningar som fördes fram i enkäten fanns i Turkiet, Brasilien och Sydafrika. Religionens avsevärda betydelse i de tre nämnda länderna inverkar på att andelen som tror på föreställningarna är stor. (Enligt statistiken är 99 % av Turkiets befolkning muslimer. Brasiliens största religion är kristendomen, till vilken 80 % av befolkningen hör. Kristendomen är den största religionen också i Sydafrika, där 80 % av befolkningen är kristna.)
  • Den lägsta andelen svarande som trodde på de religiösa föreställningar som fördes fram i enkäten fanns i Belgien, Spanien och Japan. En stark sekulariseringsutveckling inverkar på att andelen som tror på föreställningarna i Belgien och Spanien är liten. (Belgiens största religion är kristendomen, dit hör 49 % av befolkningen. Av belgarna hör emellertid 41 % inte till någon religion alls. Över hälften av spanjorerna identifierar sig som kristna, men bara under 20 % av befolkningen utövar kristen tro och över 40 % av spanjorerna är agnostiker, ateister eller religiöst indifferenta.) I Japan är de största religionerna shinto och buddhism, som många japaner utövar samtidigt.
  • I människornas vardag motsvarar religiositeten och föreställningarna sällan exakt de läror som den institutionaliserade religionen definierar.
  • I statistiken syns också religionernas inre mångformighet; den brasilianska och den belgiska kristendomen skiljer sig till exempel från varandra.
  • Statistiken avspeglar olikheter i kulturer och samhällen, där religionen inte är det enda som förklarar resultaten: tron på andar är ett starkt kulturellt drag i till exempel Sydafrika.
  • Andelen som tror på himmelriket är störst i Brasilien, Peru, Colombia, Sydafrika och Turkiet. Den största andelen respondenter som tror på övernaturliga andar finns i Sydafrika, Turkiet och Colombia. Andelen som tror på helvetet är störst i Turkiet, Brasilien och Thailand. Av de här länderna är Brasilien, Peru och Colombia alla historiskt sett katolska. I enkäten är Turkiet det enda landet med islamisk majoritet. I Sydafrika, å andra sidan, finns många kristna grupperingar, och många självständiga kyrkor med afrikansk bakgrund och karismatisk trosuppfattning är betydelsefulla. Thailand har en buddhistisk majoritet: till buddhismen hör olika uppfattningar om paradis och helveten som en del av återfödelsens kretslopp.
  • Den lägsta andelen respondenter som tror på himmelriket finns i Belgien, Japan och Frankrike. Minst tror man på övernaturliga andar i Belgien, Spanien och Nederländerna. Den lägsta andelen respondenter som tror på helvetet finns i Belgien, Sverige och Spanien. Med undantag av Japan är alla de här länderna sekulariserade europeiska samhällen och representerar historiskt olika kristna inriktningar (t.ex. lutheranska Sverige, katolska Spanien). Också Japan betraktas ofta som ett sekulariserat land och tron på himmelriket är inte relevant i japansk religiositet.

9.2 Diskutera vilka utmaningar det finns med att genomföra enkätundersökningar om religiositet och med att tolka resultaten. 10 p.

I svaret bedöms hur mångsidigt och strukturerat examinanden diskuterar vilka utmaningar det finns med att genomföra enkätundersökningar om religiositet och med att tolka resultaten.

I ett gott svar (5 p.) diskuterar examinanden minst två utmaningar med att genomföra enkätundersökningar om religiositet eller med att tolka resultaten.

I ett berömligt svar (8 p.) diskuterar examinanden mångsidigt och strukturerat utmaningar med att genomföra enkätundersökningar om religiositet och med att tolka resultaten.

I svaret kan ingå exempel från de enkäter som utgör material i provet, men det förutsätts inte.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

  • Insamlingen av data kan av många orsaker vara en utmaning. Landets situation i fråga om religionsfrihet kan inverka på hur öppna de som svarar är när man frågar dem om uppgifter som gäller religion.
  • Sättet att samla data kan inverka på svaren: har svaren till exempel samlats in genom att intervjua personligen, per telefon eller på ett webbformulär.
  • I en enkät kan de som svarar förstå frågorna på många sätt. Till exempel begreppen himmelriket eller helvete kan förstås på olika sätt i olika kulturer och föreställningstraditioner.
  • Den bild av människors religiositet som framkommer av en enkätundersökning påverkas av de termer och klassificeringar som används när man ställer frågor och samlar in information.
  • Undersökningsresultaten påverkas av hur representativt samplet är. Det sampel som undersöks borde representera hela populationen. De som svarat på enkäten kan till exempel vara religiöst mer aktiva än de som låtit bli att svara.
  • Data som gäller religiositet är sensitiv: de svarande kan ha antaganden om vad som är ett socialt önskvärt eller normenligt svar.
  • Det är svårt att sammanställa global statistik: till exempel i den enkät som är material i uppgift 9.1 är Turkiet det enda landet med muslimsk majoritet.