Beskrivningar av goda svar: SV – Samhällslära

I ett gott svar visar examinanden att hen känner till de grundläggande fri- och rättigheterna och ger exempel på sådana. Dessutom visar hen att hen förstår varför dessa grundläggande fri- och rättigheter finns inskrivna i grundlagen.

De grundläggande fri- och rättigheterna är fundamentala rättigheter som tillkommer alla människor i Finland. En del av dem gäller bara finska medborgare, såsom rösträtt i riksdagsval. De grundläggande fri- och rättigheterna skyddar människor mot godtycke från den offentliga maktens sida. De finns inskrivna i grundlagen så att det ska vara svårt att ändra dem. Till sitt innehåll ligger de mycket nära de mänskliga rättigheterna, som tryggas genom internationella människorättskonventioner. Exempel på de grundläggande fri- och rättigheterna är jämlikhet oberoende av bland annat kön, ålder, ursprung, religion eller övertygelse, yttrandefrihet och rättsskydd.

I ett berömligt svar är de exempel examinanden ger på grundläggande fri- och rättigheter motiverade. Hen diskuterar utförligare skälen till att de grundläggande fri- och rättigheterna skrivits in i grundlagen och varför det inte går att stifta vanliga lagar som strider mot de grundläggande fri- och rättigheterna. Det viktiga är att hen förstår att det är svårt att ändra grundlagen och att det i regel kräver att två riksdagar i följd godkänner ändringen med kvalificerad majoritet. Syftet med detta är att de grundläggande fri- och rättigheterna och annat som skrivits in i grundlagen inte ska ändras lättvindigt eller på grund av obetänksamma politiska krav. Examinanden förstår att det endast i begränsade undantagsförhållanden är möjligt att inskränka de grundläggande rättigheterna (exempelvis beredskapslagen under coronapandemin).

I ett gott svar beskriver examinanden principen för inkomstrelaterat arbetslöshetsstöd och behandlar några konsekvenser för individen respektive den offentliga ekonomin av en förkortning av stödet. Examinanden utnyttjar materialet i sitt svar.

Den som tillhör en arbetslöshetskassa och uppfyller det så kallade arbetsvillkoret, det vill säga har tillräckligt lång tid i arbetslivet, kan få inkomstrelaterad dagpenning. Dagpenningens belopp baserar sig då på tidigare lönenivå och ersättningen är större än det utkomstskydd som alla arbetslösa garanteras. Det inkomstrelaterade arbetslöshetsstödet utbetalas under en viss tid efter att man blivit arbetslös.

För individen innebär det inkomstrelaterade arbetslöshetsstödet ett skydd mot att ens inkomstnivå ska rasa plötsligt vid arbetslöshet. För den offentliga ekonomin är det inkomstrelaterade arbetslöshetsstödet en utgiftspost eftersom arbetslöshetskassornas medlemsavgifter inte täcker kostnaderna för det inkomstrelaterade stödet helt. Ur den offentliga ekonomins perspektiv kan det vara ekonomiskt lönsamt att förkorta det inkomstrelaterade arbetslöshetsstödet eftersom det kan tänkas minska utgifterna för arbetslöshet och öka skatteintäkterna. För individen innebär en förkortning av stödet att inkomsterna minskar fortare, vilket ökar trycket att hitta nytt arbete.

I ett berömligt svar visar examinanden att hen förstår att konsekvenserna av att det inkomstrelaterade arbetslöshetsstödet förkortas inte nödvändigtvis är självklara och hen tar med stöd av materialet upp olika synvinklar. Snabbare sysselsättning kan innebära arbete inom något annat än det man har utbildning för, och minska skatteintäkterna om lönen i det nya arbetet är sämre än den man tidigare haft. För individen kan arbete som inte motsvarar ens utbildning betyda en försämring. En längre tids inkomstrelaterat arbetslöshetsstöd kan alltså gagna såväl individen som samhället, å andra sidan kan det fördröja ny sysselsättning. Examinanden kan uppvisa källkritisk förmåga genom att diskutera varför en rapport från Statens ekonomiska forskningscentral kan vara mer pålitlig än politikers eller intresseorganisationers inlägg.

Av ett gott svar framgår det att en stat måste vara europeisk och demokratisk för att kunna bli medlem i Europeiska unionen. I svaret beskrivs huvuddragen när det gäller EU:s grundprinciper och kriterierna för EU-medlemskap. Till exempel ska staten ha stabila institutioner som garanterar demokratin och den ska trygga rättsstatens principer, de mänskliga rättigheterna och skydd för minoriteter. Staten måste också fungera enligt marknadsekonomiska principer. Examinanden ger exempel på medlemsstater som kritiserats för att bryta mot principerna; till exempel har kritik riktats mot Polen och Ungern för överträdelser av rättsstatens principer. Ett medlemsland som entydigt bryter mot unionens principer kan inte uteslutas ur unionen, men av ett gott svar framgår att sådana länder exempelvis kan bestraffas genom att fråntas sin rösträtt eller genom att man skär ner de EU-stöd landet erhåller.

I ett berömligt svar fördjupar och konkretiserar examinanden diskussionen. Stater som ansöker om medlemskap i unionen ska uppfylla Köpenhamnskriterierna (1993). Utöver demokrati och en fungerande rättsstat krävs en stabil offentlig ekonomi. Kandidatlandet måste vidare godkänna och verkställa EU-lagstiftningen, och alla medlemsländer i EU måste enhälligt godkänna medlemskapet. Examinanden kan precisera sin exposition med exempel på förhandlingar med östeuropeiska länder och med Turkiet. Även i medlemsländer som Ungern och Polen har det observerats kränkningar av rättsstatens principer. Det har konstaterats att domstolarna inte har varit oberoende, att pressfriheten inte förverkligas på grund av statliga inskränkningar eller att sexuella minoriteters rättigheter inte tillgodoses. Examinanden beskriver mer ingående konsekvenserna för ett land som försummar medlemskriterierna. Beslut om konsekvenser fattas enligt artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen. Kommissionen kan exempelvis utfärda en officiell anmärkning, vilket kan leda till att talan väcks i unionens domstol. Europeiska rådet ska börja utreda eventuella överträdelser av reglerna om minst en tredjedel av medlemsstaterna eller kommissionen eller parlamentet begär det. Europeiska rådet ska höra det kritiserade medlemslandet och ge en rekommendation om hur landet bör rätta till sitt agerande. Om ingen konkret förbättring sker kan Europeiska rådet enhälligt konstatera att överträdelserna fortsätter och med kvalificerad majoritet besluta om sanktioner. Rådet kan tillfälligt åsidosätta vissa rättigheter för medlemsstaten i fråga, till exempel frånta landet dess rösträtt i rådet eller minska det ekonomiska stödet från EU, eller avbryta finansieringen helt. Examinanden kan beskriva de respektive EU-institutionernas roll i beslutsprocessen, men examinanden förutsätts känna till den allmänna linjen i förfarandet, och de åtgärder EU kan vidta.

I ett gott svar visar examinanden att hen förstår varför förändring i folkmängden, andelen barn och äldre i befolkningen samt arbetsplatssufficiens är viktiga faktorer för kommuners livskraft. I svaret görs någon generell observation över kommunerna i tabellen och deras styrkor och utmaningar. Examinanden kan exempelvis påpeka att Östersund verkar vara en kommun på tillbakagång medan Väster- och Södersund ter sig vara under livlig utveckling. Nordsund ligger mellan dessa poler i utvecklingen. Dessa slutsatser kan motiveras genom hänvisning till utvecklingen i folkmängd samt andelarna barn respektive äldre i befolkningen. En stor andel barn antyder att kommunen är attraktiv för barnfamiljer och personer i arbetsför ålder. En stor del äldre antyder att ungdomar och personer i arbetsför ålder har flyttat bort från kommunen. Dessa omständigheter påverkar å ena sidan hur stort behovet av dagvårds- och skoltjänster är, med åtföljande kostnadstryck, och å andra sidan kommunens skatteintäkter.

I ett berömligt svar analyserar examinanden uppgifterna i tabellen mångsidigt och gör en balanserad bedömning av kommunernas situation. Hen jämför också kommunerna sinsemellan med tanke på framtiden och utvecklingen. Examinanden kan påpeka att tabellen är en genomskärning under ett år, men att dess bild av situationen i kommunerna sannolikt är rättvisande. Examinanden visar i sitt svar att hen förstår komplexiteten i frågan. Till exempel betyder en stor andel barn i befolkningen att det behövs dagvårds- och skoltjänster, men barnfamiljer är samtidigt en viktig konsumentkategori som stöder näringslivet. Examinanden tar upp att en kommuns arbetsplatssufficiens påverkas av utbudet av arbetsplatser inom företag och offentlig sektor i kommunen själv liksom i grannkommunerna. Låg arbetsplatssufficiens är inte en entydigt negativ omständighet. Examinanden kan notera att arbetsplatserna kan finnas i ett större landskapscentrums pendlingsområde. Av tabellen att döma verkar Östersund vara på tillbakagång och Södersund under livlig utveckling, men kommunernas arbetsplatssufficiens ligger på samma nivå. Examinanden förklarar att Nordsund drar till sig arbetstagare utifrån och att dess arbetsplatssufficiens därför överskrider 100 procent.

Av ett gott svar framgår det att examinanden förstår att konsumentskyddet är ett skydd för privatpersoner i affärer som görs med näringsidkare. Examinanden kan beskriva när en vara eller en tjänst har ett fel enligt konsumentskyddslagen. I svaret behandlar examinanden särskilt följderna av ett fel. Examinanden beskriver med exempel några sätt att åtgärda problem som uppstått för köparen: produkten kan repareras eller tjänsten korrigeras, köparen kan ges en ny, motsvarande produkt, hen kan ges rabatt på produkten eller köpet kan hävas. Examinanden redogör för något alternativ som står konsumenten till buds för att driva sina rättigheter. Konsumenten ska först ta kontakt med den som säljer produkten eller erbjuder tjänsten. Om ärendet inte löses kan konsumenten kontakta konsumentrådgivningen eller konsumenttvistenämnden och föra sin sak till tingsrätten.

I ett berömligt svar behandlar examinanden alternativen ovan mer uttömmande och tar upp olika metoder som konsumenten kan ta till för att driva sina rättigheter. Konsumenten kan exempelvis hänvisa till vilseledande marknadsföring som grund för sitt kompensationskrav. En reklamation, det vill säga krav på ersättning, ska inom rimlig tid riktas till företaget. Konsumenten kan inledningsvis vända sig till Konkurrens- och konsumentverkets konsumentrådgivning och få kännedom om till buds stående medel. Ett beslut från konsumenttvistenämnden är bara en rekommendation. I tvistemål kan tingsrätten ställa sig på konsumentens sida och beordra företaget att agera i enlighet med lagen. Ändring i tingsrättens dom kan sökas i de högre rättsinstanserna. Examinanden förstår att ansvar för fel och garanti är olika saker.

I ett berömligt svar kan examinanden behandla exempelvis sådana aspekter av gottgörelse av bristfälliga produkter som den inverkan produktens antagna livslängd har på hur länge man kan yrka på ersättning för en felaktig vara. I ett berömligt svar använder sig examinanden av korrekta begrepp. Det framgår av svaret att ett företag kan ha rätt att påverka till exempel i vilken form köparen ges ersättning. I en felsituation kan konsumenten i allmänhet välja på vilket sätt felet korrigeras (reparation eller korrigering, eller byte). Eftersom det säljande företagets eller handelns art inte nämns i uppgiftsformuleringen är det meriterande om examinanden redogör för bytes- och returrätten vid distansförsäljning.

Av ett gott svar framgår de huvudsakliga principerna för hur det äkta parets egendom fördelas efter att Mattias dött. Makarna har giftorätt till varandras egendom och med stöd av giftorätten tillfaller hälften av parets sammanräknade nettoförmögenhet änkan; den resterande delen tillfaller den avlidnes bröstarvingar, det vill säga Mattias barn. Huldas barn är inte Mattias arvinge enligt ärvdabalken. Enligt uppgiftsformuleringen verkar Hulda vara den förmögnare av de äkta hälfterna, och hon har rätt att inte betala utjämning till dödsboet. Examinanden tar upp något juridiskt medel för att styra hur Huldas och Mattias egendom ska fördelas. Till dessa hör äktenskapsförord mellan makarna och att göra upp ett testamente.

I ett berömligt svar behandlar examinanden fördelningen av Huldas och Mattias egendom utförligt och noggrant, med korrekta begrepp. Makarnas giftorätt träder i kraft när Mattias dött. Först förrättas avvittring av egendomen, så att makarnas gemensamma och varderas enskilda egendom och skulder räknas samman och delas på hälften vardera. Om Mattias var förmögnare har Hulda rätt till utjämning. Arvet efter Mattias tillfaller bröstarvingarna, det vill säga Mattias två barn (änkan ärver inte), som har rätt att få en lika stor andel var. Makar kan göra upp ett äktenskapsförord som upphäver giftorätten helt eller delvis. Arvsfördelningen kan fastställas genom testamente. Testamentstagaren kan vara en fysisk person eller en juridisk person. Endast bröstarvingar har rätt till en laglott oavsett ett eventuellt testamente. Om bröstarvingarna inte omfattas av testamentet måste de yrka på sin laglott. De kan också godkänna fördelning enligt testamentet. Änkan har livslång rätt att bo i parets gemensamma hem. Om arvingarna vill realisera sina andelar kan de göra det efter att änkans boenderätt har upphört. Arvingarna kan om de vill lämna dödsboet odelat.