Beskrivningar av goda svar: SV – Biologi

Sammanlagt 6 poäng till exempel av följande:

Svampar är heterotrofa organismer. (1 p.) De fotosyntetiserar alltså inte utan får sin näring från andra organismer. (1 p.)

Många svampar är nedbrytare (1 p.), det vill säga de får sin näring från döda organismer (1 p.).

Många svampar lever i symbios med växter (1 p.) som lavar med en algpartner eller genom att bilda svamprötter, det vill säga mykorrhiza (1 p.). Växterna (hos lavar algerna) överlåter i symbiosen fotosyntesprodukter (socker) till svamparna (1 p.).

Vissa svampar parasiterar på andra organismer. (1 p.) Vissa svampar fångar även till exempel rundmaskar, bakterier eller småringmaskar med fångsthyfer. (1 p.)

Sammanlagt 5 poäng till exempel av följande:

Varför ökade svamparnas mångfald under jura- och kritperioderna:

Svamparnas artantal ökade samtidigt som fröväxterna utvecklades (1 p.), vilket gjorde att speciellt antalet symbiotiska svamparter ökade (1 p.). Det var alltså frågan om samevolution (1 p.) vilket främjade adaptiv radiering (1 p.). Växtligheten erbjöd också rikligt med näring för de nedbrytande svamparna. (1 p.)

Varför överlevde svamparna massutdöendet bättre än övriga organismgrupper:

Många svampar lever i marken (1 p.), och därför var de inte så känsliga för temperaturväxlingarna som ledde till massutdöendet som avslutade kritperioden (1 p.). De nedbrytande svamparna utnyttjade organismer som dött i samband med massutdöendet. (1 p.) I motsats till växterna behövde svamparna inte solljus, som det inte fanns mycket av efter meteoritnedslaget. (1 p.) De mångsidiga sätten att få näring har säkrat svamparnas överlevnad bättre än hos andra organismgrupper. (1 p.) Svamparnas överlevnad kan också ha främjats av att svampar producerar stora mängder tåliga (1 p.) och lättspridda (1 p.) sporer.

För fulla poäng krävs att både ökningen av svamparnas mångfald och överlevnaden under massutdöendet behandlas i svaret.

Sammanlagt 7 poäng till exempel av följande:

Traditionella ängar och torrängar har uppkommit främst till följd av att husdjur, särskilt nötkreatur, har betat. Eftersom antalet husdjur och därmed också betet har minskat har också antalet ängar och torrängar minskat. (1 p.)

Många av ängarnas och torrängarnas växt- och djurarter har lyckats anpassa sig till att leva längs vägkanterna eftersom förhållandena där är lämpliga för ängsarter. (1 p.) Kanteffekten kan öka mångfalden på vägkanterna. (1 p.)

Vägkanterna liknar ängar bland annat för att de slås regelbundet (1 p.) för att växtligheten inte ska bli så hög att den skymmer sikten. Slåtter skapar liknande förhållande som nötkreatursbete. (1 p.)

Vägkanterna får mycket solljus (1 p.) och på soliga ställen smälter snön tidigt på våren (1 p.). Detta kan främja växternas tillväxt.

På grund av ljuset är temperaturen på vägkanterna hög (1 p.) vilket gynnar fjärilar och många andra insektsarter (1 p.).

Det finns ofta lite näringsämnen i marken på vägkanterna, och därför klarar sig arter som lever på näringsfattiga ställen bra på vägkanterna. (1 p.) Dikena vid vägkanten kan öka mångfalden då de erbjuder lämpliga förhållanden för arter som lever i fuktigare miljö. (1 p.)

Växternas frön och små djur kan sprida sig till nya ställen med hjälp av fordonen. (1 p.)

Vägnätet i Finland är mycket enhetligt och geografiskt täckande vilket gör att arter som lever på vägkanterna kan sprida sig över ett stort område. (1 p.)

De tre olika nivåerna av naturens mångfald (1 p.) kan också behandlas i svaret, och den genetiska mångfalden och ekosystemens mångfald kan behandlas närmare (1+1 p.).

Sammanlagt 8 poäng till exempel av följande:

Trafiken är farlig för djuren eftersom de kan bli överkörda av bilar. (1 p.)

Vägar splittrar djurens livsområden. (1 p.)

Breda vägar kan utgöra spridningshinder (1 p.) till exempel för djur som rör sig längs marken och som inte kan flyga (1 p.).

Utsläppen från trafiken eller nedskräpning (1 p.), damm (1 p.) och vägsalt (1 p.) kan vara skadliga för växter och djur. Damm kan till exempel hindra växternas klyvöppningar från att sluta sig och därigenom störa växternas gasutbyte och fotosyntes. (1 p. för förklaring) Mikroplaster kan orsaka hälsoproblem hos djur. (1 p.)

Trafikbullret kan störa djuren (1 p.) till exempel genom att fåglar inte kan höra sina artfränders sång (1 p.).

Invasiva arter (1 p.) som trivs på vägkanterna, till exempel lupiner, vresros och jättebalsamin (1 p. för exempel) tar utrymme från ursprungliga växtarter (1 p.). Då de ursprungliga växtarterna minskar leder det i sin tur till att de insekter som använder dem som föda eller pollinerar dem minskar i antal. (1 p.)

Det förekommer ofta reparations- och byggarbeten samt annan mänsklig aktivitet på och längs med vägarna, vilket kan störa djuren. (1 p.)

Slåtter på vägkanterna vid fel tid på året kan förstöra fågelbon och döda fågelungar eller minska ängsväxternas fröproduktion. (1 p.)

Den stora mängden solljus på vägkanterna kan torka ut marken så att växter som kräver fuktiga förhållanden inte klarar sig. (1 p.)

Om avkomman skulle ärva anlagen för violetta ögon av honan genom X-kromosomen skulle åtminstone en del av hanarna ha violetta ögon. (1 p.)

Därmed måste anlagen för violetta ögon nedärvas i autosomen. (1 p.)

Om anlagen för violetta ögon skulle nedärvas dominant skulle violetta ögon uttryckas i F1-generationen. (1 p.)

Därmed måste violetta ögon vara en recessiv egenskap. (1 p.)

Notationen för dominant och recessiv allel: V = allel för röda ögon, v = allel för violetta ögon. (1 p.)

Hanen med röda ögon är enligt uppgiftsbeskrivningen homozygot. Honan med violetta ögon måste också vara homozygot, eftersom allelen i fråga är recessiv. Föräldrarnas genotyper är sålunda: honan vv och hanen VV. (1 + 1 p.)

Könscellerna: honan v, v och hanen V, V (kan framgå ur korsningsschemat). (1 p.)

Vi korsar den recessivt homozygota honan med den dominant homozygota hanen.

Korsningsschema (1 p.):

Eftersom hanen är homozygot har all avkomma genotypen Vv. (1 p.) Alla individer i avkomman är därmed till fenotypen rödögda. (1 p.)

Alla individer i F1-generationen är heterozygoter det vill säga man korsar en heterozygot hona med en heterozygot hane.

Korsningsschema (1 p.):

Det föds avkomma med röda och violetta ögon i talförhållandet 3:1. (1 p.)

I uppgiftsbeskrivningen föddes 363 + 374 = 737 individer med röda ögon och 119 + 120 = 239 individer med violetta ögon. (numerisk behandling, 1 p.) Detta motsvarar talförhållandet 3:1 i korsningsschemat. (1 p.)

Det godkänns även om fenotypernas talförhållanden har räknats separat för könen eller om talförhållandet anges som procentandelar.

Sammanlagt 6 poäng till exempel av följande:

Alkohol är en organisk kolförening som leverns celler tar upp ur blodet och bryter ned. (1 p.) Nedbrytningen sker enzymatiskt. (1 p.) Tungmetallerna är däremot grundämnen som levern inte kan brytas ned. (1 p.)

Vid nedbrytningen av alkoholen i levern bildas först acetaldehyd (1 p.) och sedan ättiksyra (acetatjoner) (1 p.) som kan användas i kroppen för energiproduktion i mitokondrierna (1 p.) i cellerna. Då bildas koldioxid och vatten. (1 p.) På detta sätt kan detta skadliga ämne avlägsnas ur kroppen. (1 p.)

Levern kan inte behandla tungmetallerna så att de blir mindre skadliga. (1 p.) Tungmetallerna lagras därför i levern (1 p.) och avlägsnas inte ur kroppen (1 p.).

Sammanlagt 7 poäng till exempel av följande:

Hemoglobinets globin är ett protein som bryts ned till aminosyror (1 p.). Dessa kan användas på nytt (1 p.) i proteinsyntesen i cellerna (1 p.) eller som kolskelett vid nyuppbyggnaden av socker (1 p.). Järnet som frigörs ur hemgruppen tas till vara (1 p.) och används vid produktionen av nytt hemoglobin för de röda blodkropparna (1 p.). Hemgruppen omvandlas till bilirubin (1 p.) som utsöndras i blodet (1 p.). Bilirubinet modifieras av levercellerna (bilirubin förenas med glukuronsyra) (1 p.) och utsöndras i gallan (1 p.). Med gallan förs bilirubinet från gallblåsan (1 p.) till tunntarmen och vidare ut ur kroppen (1 p.). En del av ämnet avgår med urinen. (1 p.)

Sammanlagt 2 poäng av följande:

Då proteiner bryts ned i levern bildas aminosyror, som bryts ned. (1 p.) Ammoniak, som bildas som biprodukt vid nedbrytningen, är giftig. (1 p.) Därför bildas urea (1 p.), det vill säga urinämne, som avlägsnas genom njurarna tillsammans med urinen (1 p.).

Högst 10 poäng till exempel av följande:

Vid en allergisk reaktion reagerar kroppen kraftigt (1 p.) på ett ämne som normalt är ofarligt (1 p.). Ämnen som orsakar en allergisk reaktion kallas allergener. (1 p.) Allergener kan finnas till exempel i pollen, mjäll från djur eller i gift från insekter (1 p. för exempel).

En allergisk reaktion kan vara antingen direkt (1 p.) eller fördröjd (1 p.). Vid en direkt allergisk reaktion har kroppen kommit i kontakt med allergenet tidigare (1 p.) och plasmacellerna har utvecklat antikroppar mot det. (1 p.) Dessa aktiveras då kroppen på nytt utsätts för allergenet. (1 p.) Antikropparna fäster sig på receptorer (1 p.) som finns på mastcellernas (1 p.) yta. Då kroppen på nytt utsätts för samma allergen fäster sig allergenet på antikropparna (1 p.) som finns på mastcellens yta, varvid mastcellen börjar utsöndra histamin (1 p.). Histaminet ger upphov till en inflammationsreaktion. (1 p.) En allergisk reaktion kan synas som till exempel klåda, rodnad, nässelutslag, rinnande ögon eller näsa eller förträngning av andningsvägarna. (sammanlagt 1 p. för två exempel) Allergiska reaktioner kan lindras genom allergen immunterapi eller med hjälp av antihistaminer. (1 p.)

Vid en fördröjd allergisk reaktion identifierar T-lymfocyter (1 p.) allergenet och aktiverar inflammationsreaktionen (1 p.). Reaktionen kan uppkomma först efter en längre tid. (1 p.)

En kraftig allergisk reaktion kan utlösa en anafylaktisk chock (1 p.).

Högst 5 poäng till exempel av följande:

Vid autoimmuna sjukdomar känner kroppens immunsystem inte igen kroppens egna celler (1 p.) och angriper därför dem (1 p.). I vissa fall påminner ytproteinerna i kroppens cellmembran om antigener hos sjukdomsalstrare och immunsystemet angriper därför dem båda. (1 p.) Det finns flera tiotals olika autoimmuna sjukdomar, och i många fall ligger arvsanlagen bakom sjukdomarna. (1 p.) Kvinnor insjuknar oftare än män (1 p.), men oftast inverkar även miljöfaktorer (1 p.) och åldern (1 p.) på insjuknandet. Den slutliga orsaken till att man insjuknar är okänd för många autoimmunsjukdomar. (1 p.)

Man antar att dagens alltför sterila miljö, där man inte i tillräcklig grad kommer i kontakt med miljömikrober (förändringar i mikrobiomet), ligger bakom ökningen av antalet fall av autoimmuna sjukdomar. (1 p.) Autoimmuna sjukdomar är till exempel ledreumatism, gikt, diabetes typ 1, celiaki, inflammatoriska tarmsjukdomar, MS, psoriasis, nedsatt sköldkörtelfunktion, klaffel i hjärtat, narkolepsi och schizofreni. (för två exempel högst 2 x 1 p.)

Poängsättning för varje punkt: felet har identifierats (1 p.) och rättats korrekt (1 p.).

1. Enligt texten som skrivits av en artificiell intelligens kommer viruset in i celllen då infektionen sker. Då det gäller bakteriofager stämmer detta inte.

2. Enligt texten som skrivits av en artificiell intelligens kommer virus in i cellen genom exocytos. Exocytos innebär avlägsnande av ämnen ur cellen. Rätt term är endocytos, som innebär aktiv transport av ämnen in i cellerna.

3. Enligt texten som skrivits av en artificiell intelligens kan ett virus sprida sig till en dator. Den artificiella intelligensen har här blandat ihop termen ”virus” inom biologin med motsvarande term inom datatekniken.

4. Enligt texten som skrivits av en artificiell intelligens använder virusgenomet värdcellens proteiner för att kopiera och mångfaldiga sitt genom. RNA-virus har med sig ett eget enzymprotein kodat i sitt genom för kopiering av genomet.

5. Enligt den artificiella intelligensen integreras ett DNA-virus genom i värdcellens genom. Det är dock bara vissa DNA-virus vars genom integreras i värdcellens DNA. (Vissa DNA-virus kan mångfaldiga sitt genom till exempel med hjälp av egna DNA-polymeraser.)

6. Enligt texten som skrivits av en artificiell intelligens använder viruset DNA-polymeras för att kopiera sitt eget RNA. DNA-polymeras deltar inte i kopieringen av RNA, utan kopierar DNA. Rätt enzym är i detta fall RNA-polymeras.

7. Enligt texten skriven av en artificiell intelligens produceras virusets cellmembran i värdcellens proteinsyntes. Virus omges av ett proteinskal (kapsid) i stället för ett cellmembran.

8. Enligt texten skriven av en artificiell intelligens produceras virusets cellmembran i värdcellens proteinsyntes. En stor del av RNA-virusen har ett lipidhölje, som består av en del av cellemembranet som viruset tagit av värdcellen, utanför sin kapsid. Vid proteinsyntesen kan proteiner som ingår i höljet bildas.

9. Enligt texten som skrivits av en artificiell intelligens skadas värdcellen inte då virusen som producerats i cellen frigörs. Virusen kan spräcka cellmembranet, vilket leder till att värdcellen förstörs.

Om fler än fem fel som påträffats i text 8.A behandlas i svaret beaktas endast de fem först nämnda felen vid bedömningen.

Sammanlagt 5 poäng av följande:

• Rekombination sker då virusen förökar sig i värdcellen. (1 p.)

• Cellen kan samtidigt infekteras av flera olika virus. (1 p.) Då kan virusens arvsmassa blandas, det vill säga rekombination (1 p.) ske i samband med att delar av olika virus tillverkas (1 p.) i värdcellen och slumpmässigt sammanfogas till nya virus (1 p.).

• Då detta sker bildas virus som kan ha egenskaper från flera olika virus (1 p.) eller egenskaper från olika stammar av samma virus (1 p.).

• Delar av värdorganismens genom kan också komma med i virusets genom. (1 p.)

Poängsättning: omnämnande av kännetecken för livet 1 p. och förklaring av det 1–2 p.

Sammanlagt 13 poäng till exempel av följande:

Organisation. (1 p.) Organismerna är organiserade på olika nivåer från atom- till molekylnivå och vidare till organell-, cell- och vävnadsnivå (2 nivåer nämnda, sammanlagt 1 p.).

Kemisk konsistens (liknande kemiska egenskaper). (1 p.) Alla organismer innehåller samma grundämnen (1 p.) och kemiska föreningar (till exempel lipiderna i cellmembranen eller DNA:t i genomet) (1 p.).

Cellstruktur. (1 p.) Organismerna kan vara en- eller flercelliga. (1 p.) Det finns drag som liknar varandra i olika organismer. (1 p.) Cellerna tar upp ämnen ur sin omgivning och avger ämnen i omgivningen. (1 p.)

Genetisk information. (1 p.) Alla organismer/celler innehåller information lagrad i gener. (1 p.) Med denna information kan cellerna producera de proteiner och andra ämnen de behöver. (1 p.)

Förökning. (1 p.) Då organismerna förökar sig överförs informationen i deras gener till följande generationer. (1 p.) Förökning kan ske könligt eller könlöst. (1 p.)

Livscykel (1 p.) Alla organismer har sin egen livscykel som inbegriper födseln, tillväxten och döden. (1 p.)

Ämnesomsättning. (1 p.) Det sker kemiska reaktioner i organismerna (1 p.) samt kataboliska och anaboliska reaktioner (1 p.). Dessa kräver energi. (1 p.)

Homeostas. (1 p.) Med homeostas menas organismens inre balansläge. (1 p.)

Förmåga till självreglering. (1 p.) Organismerna har förmåga att reglera sina livsfunktioner (1 p.) som till exempel kroppstemperaturen (1 p. för exempel).

Reaktionsförmåga. (1 p.) Organismerna kan förnimma sin omgivning (1 p.) och kan reagera och ändra sitt beteende, till exempel rörelse, i enlighet med omgivningen (1 p.).

Evolution eller artutveckling. (1 p.) Det sker förändringar i organismernas gener. (1 p.) De individer som är bäst anpassade till sin omgivning får mera avkomma (1 p.) och så småningom sker artbildning (1 p.).

Sammanlagt 7 poäng till exempel av följande:

Abiotiska faktorer är inorganiska faktorer som inverkar på organismerna, till exempel ljus, näringsämnen, temperatur, tryck och salthalt (definition 1 p.).

Biotiska faktorer är organiska miljöfaktorer som inverkar på organismerna, till exempel tillgången på näring eller interaktioner med andra individer (definition 1 p.).

Om ljus saknas (1 p.) finns det inte fotosyntetiserande primärproducenter, till exempel växtplankton, som kan användas som föda (1 p.). Eftersom fotosyntetiserande organismer saknas är syrehalten troligen lägre än normalt. (1 p.) Organismer som utför kemosyntes kan fungera som primärproducenter. (1 p.)

En isgrotta är en karg miljö (1 p.) där det kan vara svårt att hitta näringskällor (1 p.) och därför kan konkurrensen om näring vara hård (1 p.).

Det kan vara krävande att hållas på plats i strömmande vatten. (1 p.)

Då populationen länge lever isolerad minskar den genetiska variationen (1 p.) och risken för inavel ökar (1 p.).

Organismerna kan ha varit tvungna att anpassa sig till att leva under vattnet i högt tryck (1 p.) eftersom stället där organismerna hittades ligger på över 500 meters djup (1 p.).

Organismerna har varit tvungna att anpassa sig till låg temperatur. (1 p.) En låg optimal temperatur hos enzymerna är till fördel för anpassningen. (1 p.)

Det kan vara svårt att upprätthålla kroppens inre balans, det vill säga homeostas (1 p.) i en miljö där det förekommer både salt (havsvatten) och eventuellt sötvatten (smältvatten från isen) (1 p.)

I ett gott svar behandlas både abiotiska och biotiska faktorer.

Sammanlagt 8 poäng till exempel av följande:

Med eutrofiering av ett vattendrag avses en ökning av primärproduktionen som orsakas av en ökning av mängden näringsämnen, främst kväve och fosfor. (1 p.)

Eutrofiering leder oftast också till att vattnet blir grumligare (1 p.), vilket i sin tur gör att vissa submersa växter (undervattensväxter) minskar i antal på grund av att tillgången till ljus minskar och fotosyntesen försvåras (1 p.). Eftersom det finns mera näringsämnen blir strandvegetationen rikligare. (1 p.) Även mängden nedbrytare ökar. (1 p.)

Eutrofiering kan leda till syrebrist (1 p.), eftersom nedbrytaraktiviteten ökar då mängden dött organiskt material ökar (1 p.). I syrefria förhållanden börjar fosfater frigöras från bottensedimentet i sjön. (1 p.) Syrebristen kan leda till fiskdöd (1 p.) och göra sjöns artsammansättning ensidigare (1 p.). Mörtfiskarnas antal ökar (1 p.) och laxfiskstammarna minskar (1 p.).

Eutrofieringen kan också synas genom att arter som tål grumligt vatten och näringsrika förhållanden blir allmännare. (1 p.)

För artexempel i samband med eutrofiering ges högst 2 poäng.

Sammanlagt 8 poäng till exempel av följande:

Näringsämnesbelastningen i en sjö kommer genom extern belastning (1 p.) som inbegriper punktbelastning (belastning från tätorter eller industri) (1 p.), diffus belastning (belastning från jordbruk och skogsbruk) (1 p.) och långväga spridning (1 p.). Genom att minska mängden näringsämnen som hamnar i sjön från dessa källor kan man påverka eutrofieringen av sjön.

Det är möjligt att förebygga massförekomst av blågröna alger genom att med hjälp av behandling av avfallsvatten (1 p.) minska mängden näringsämnen (1 p.) som kommer från avrinningsområdet (1 p.). Man kan också minska mängden näringsämnen som rinner ut i sjön med hjälp av skyddszoner (1 p.) kring åar och åkrar, där växtligheten binder näringsämnen (1 p.). Användning av en begränsad mängd gödsel samt spridning av gödsel vid rätt tidpunkt (då tillväxten sker) (1 p.) och nedvändning av gödslet i marken direkt efter spridningen (1 p.) minskar ytavrinningen från åkrarna. Spridning av gips eller kalk på åkrarna minskar avrinningen av fosfor som kommer ut i vattendragen. (1 p.)

Mängden näringsämnen som hamnat i sjön kan minskas genom att avlägsna vattenväxter (1 p.) och genom skötselfiske, då man avlägsnar fiskar som myllrar om bottensedimentet (1 p.). Näringsämnen som samlats på bottnet kan avlägsnas genom muddring. (1 p.)

Tilläggsinformation:

Vattnet i Littois träsk blev på nytt grumligt efter behandlingen, och nu överväger man att upprepa behandlingen av sjön. (1 p.)

Sammanlagt 4 poäng av följande:

De blågröna algerna, det vill säga cyanobakterierna, är inte alger (1 p.) utan prokaryota organismer (1 p.). Vid en ”algblomning” blommar inte cyanobakterierna (1 p.) eftersom blommor är förökningsorganen hos fröväxter (1 p.). Cyanobakterier förökar sig i huvudsak könlöst (1 p.) genom delning (1 p.).

Följande arbetsskeden ingår i undersökningen av miljö-DNA (högst 12 poäng till exempel av följande):

1. DNA-prover insamlas från den miljö som ska undersökas (till exempel från marken, vatten eller luften). (1 p.) Det är viktigt att undvika kontamination (1 p.) och att transportera och uppbevara proven i rätta förhållanden (1 p.).

2. DNA:t i proverna isoleras i laboratorium. Beroende på provet kan söndrande av cellerna (1 p.), avlägsnande av kolhydrater och proteiner (1 p.) och utfällning av DNA med hjälp av alkohol (1 p.) ingå i isoleringsprocessen.

3. Det isolerade DNA:t kopieras (1 p.) med hjälp av polymeraskedjereaktionsmetoden (PCR). För detta behövs primrar (1 p.), DNA-polymerasenzym (1 p.) och fria nukleotider (1 p.). DNA:t kopieras då temperaturen ändras cykliskt i PCR-maskinen. (1 p.)

4. Basparsordningen hos det kopierade DNA:t avläses, det vill säga sekvenseras. Idag görs sekvensering oftast med automatiska maskiner och sekvenseringen kan kombineras med PCR. (1 p.) Sekvensering kan göras till exempel genom parallell sekvensering eller hagelgevärssekvensering (omnämnande av metod 1 p., beskrivning av metoden 1 p.). Tidigare användes den så kallade Sangers metod, där man med hjälp av modifierade nukleotider producerar slumpmässigt olika långa bitar DNA-kedja (1 p.) som separeras utgående från sin längd (1 p.). Identifieringen av baserna bygger på fluorescerande färger. (1 p.)

5. Arten identifieras med hjälp av sekvensen. (1 p.) Detta bygger på att man jämför basparsordningen med existerande gendatabaser (sekvensdatabaser). (1 p.)

För fulla poäng krävs att alla de fyra begreppen som nämns i uppgiftsbeskrivningen behandlas (isolering av DNA, gendatabas, polymeraskedjereaktion och sekvensering).

Jämfört med tidigare metoder har analys av miljö-DNA flera fördelar (högst 8 poäng till exempel av följande):

• Man kan identifiera sådana arter i livsmiljön som inte kan hittas visuellt. (1 p.) Man kan till exempel identifiera arter som rör sig på natten (1 p.) eller små arter som annars kräver mikroskop (1 p.).

• För identifiering kan till exempel ett mjäll eller ett annat litet stycke vara tillräckligt, vilket inte med traditionella metoder räckt till för att identifiera arten. (1 p.)

• Identifieringen av arter som är svåra att identifiera är säkrare med hjälp av DNA än med traditionella metoder som bygger på synliga kännetecken. (1 p.)

• Nya arter (till exempel främmande eller invasiva arter) som kommer in i livsmiljön kan upptäckas tidigare än med visuella observationer. (1 p.)

• Man kan identifiera arter som besökt området eller arter som redan försvunnit från området. (1 p.)

• Artidentifieringsprocessen kan vara snabbare eller billigare. (1 p.)

• Man kan snabbare se förändringar i artsammansättningen orsakade av till exempel klimatförändringen. (1 p.)

• Metoden kan även ge information om artmångfalden (1 p.) och näringsvävarna eller interaktionerna mellan arter (1 p.).

• Informationen kan även användas vid bedömning av den intraspecifika genetiska mångfalden. (1 p.)