Beskrivningar av goda svar: SV – Svenska som andraspråk och litteratur

27.9.2024

Slutgiltiga beskrivningar av goda svar 14.11.2024

Grunderna enligt vilka bedömningen gjorts framkommer i de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar. Uppgiften om hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng som examinanden fått för sin provprestation, de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar och de föreskrifter gällande bedömningen som nämnden gett i sina föreskrifter och anvisningar. De slutgiltiga beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svarsalternativ eller alla godkända detaljer i ett godkänt svar. Eventuella bedömningsmarkeringar i provprestationerna anses vara jämställbara med anteckningar och sålunda ger de, eller avsaknaden av markeringar, inte direkta uppgifter om hur bedömningsgrunderna tillämpats på provprestationen.

Fulla poäng kan endast ges för ett svar som inte innehåller felaktig information.

Provprestationerna får inte kopieras. De är sekretessbelagda dokument.

Anvisningarna om bedömningstjänsten för det elektroniska provet är åtkomliga på nämndens webbplats via länken:
https://www.ylioppilastutkinto.fi/sv/webbtjanster/anmalan-till-examen-och-bedomning-av-provprestationer/anvandarinstruktion

De kriterier utifrån vilka uppgifterna bedöms finns beskrivna i Studentexamensnämndens föreskrifter om provet i svenska som andraspråk.
https://www.ylioppilastutkinto.fi/sv/verkstallandet-av-examen/foreskrifter-och-anvisningar/provspecifika-foreskrifter-och-anvisningar-2

Fel/problemställen markeras alltid. Varje markering behöver inte kommenteras verbalt, men om man så vill kan vilket ställe som helst preciseras i kommentarsfältet.

Del 1: Hörförståelse

1. Varför är det viktigt att förstå sig på ekonomi? 14 p.

Lyssna på podden där programledaren Pekka Palmgren intervjuar forskaren och docenten Johannes Kananen om varför det är viktigt att förstå sig på ekonomi.

Du får höra programmet två gånger, först i sin helhet och därefter i kortare stycken. Besvara frågorna. Välj det alternativ som passar bäst eller skriv ett svar med egna ord på svenska. Använd fullständiga meningar. Den rekommenderade längden på svaret är 200–350 tecken, mellanslag och radbyten räknas inte. Provsystemet räknar automatiskt teckenantalet och begränsar inte längden på svaret. En liten överskridning av det rekommenderade teckenantalet leder inte till poängavdrag.

1.1 Vilket alternativ motsvarar programledarens budskap i inledningen? 2 p.

  • Ekonomin har stort inflytande på samhället.  (2 p.)

1.2 Vad handlar Johannes Kananens kurs i ekonomisk teori om? 5 p.

Kursen ger olika perspektiv på ekonomi. Kursen handlar om ekonomisk teori, vetenskapshistorien om ekonomiska teoribildningstraditioner och ekonomiska begrepp och terminologi bl.a. för att samhällsvetare ska hänga med i samhällsdiskussionen. Det finns inte bara ett enda sätt att se på ekonomi. På kursen diskuteras olika ekonomiska teorier från 1700-talet fram till idag, så att de studerande ska få perspektiv på ämnet.

1.3 Varför är ekonomiska frågor från 1700-talet fortfarande aktuella? 5 p.

Samhället har förändrats, men vissa grundläggande ekonomiska frågor har varit bestående genom tiderna. Diskussionen om klassamhället förs fortfarande. Vi diskuterar fortfarande frågor kring värde, priser, tillväxt och sysselsättning. Det moderna samhälle vi lever i idag har gradvis utvecklats sedan 1700-talet.

1.4 Vad är det som egentligen driver dagens företagare, enligt Johannes Kananen? 2 p.

  • Att förverkliga sina visioner  (2 p.)

2. Barnfattigdom i Sverige (video) 19 p.

Titta på videon där Maria Frisk intervjuas om barnfattigdom i Sverige. Du kan titta på programmet så många gånger du vill.

Besvara frågorna. Välj det alternativ som passar bäst eller skriv ett svar med egna ord på svenska. Använd fullständiga meningar. Den rekommenderade längden på svaret är 200–350 tecken, mellanslag och radbyten räknas inte. Provsystemet räknar automatiskt teckenantalet och begränsar inte längden på svaret. En liten överskridning av det rekommenderade teckenantalet leder inte till poängavdrag.

OBS! Beskrivningen av ett gott svar är formulerad i punktuppställning, men provsvaret bör vara formulerat med hela meningar.

2.1 Hur har barnfattigdomen i Sverige utvecklats enligt Maria Frisk? 2 p.

  • Antalet fattiga barn har ökat.  (2 p.)

2.2 Hur mäts och karaktäriseras barnfattigdom? 5 p.

Barnfattigdom mäts med två mått. Det ena måttet är barn som lever i en familj där inkomsterna inte täcker basutgifterna och det andra är försörjningsstöd eller socialbidrag. Barnfattigdom kan innebära att man är mindre delaktig i samhället och får sämre betyg.

2.3 Vilka barn riskerar mest att drabbas av fattigdom? 2 p.

  • Barn till ensamstående och utlandsfödda mammor  (2 p.)

2.4 Vilka konsekvenser kan barnfattigdom medföra? Nämn tre konsekvenser. 5 p.

I svaret kan examinanden t.ex. nämna tre av följande konsekvenser:

  • större risk för fysisk och psykisk ohälsa
  • ökad risk att inte klara skolan
  • ökad risk att bli kränkt
  • ökad risk för att barnen inte ska kunna delta i fritidsaktiviteter på samma villkor som sina kompisar.

2.5 Hur man kan hjälpa de barn som riskerar att drabbas av fattigdom? Reflektera själv utifrån videoklippet, ge två förslag och motivera. 5 p.

Examinanden förväntas ge egna förslag, och det är viktigt att svaret vittnar om förståelse för det som sägs i klippet.

3. Stadskärnan som handelsplats (video) 17 p.

Titta på panelsamtalet om framtidens hållbara stadskärnor. Du kan titta på klippet så många gånger du vill.

Besvara frågorna. Välj det alternativ som passar bäst eller skriv ett svar med egna ord på svenska. Använd fullständiga meningar. Den rekommenderade längden på svaret är 200–350 tecken, mellanslag och radbyten räknas inte. Provsystemet räknar automatiskt teckenantalet och begränsar inte längden på svaret. En liten överskridning av det rekommenderade teckenantalet leder inte till poängavdrag.

OBS! Beskrivningen av ett gott svar är formulerad i punktuppställning, men provsvaret bör vara formulerat med hela meningar.

3.1 Diskussionsledaren säger att panelen sitter ”nästan som i ett skyltfönster”. Vad menar hon? 2 p.

  • Att gatuvyn påminner om ämnet som de ska diskutera  (2 p.)

3.2 Vilken betydelse har handeln för stadens invånare? Nämn minst fyra saker. 5 p.

I svaret kan examinanden nämna:

  • Handeln skapar jobb, 11 procent av jobben finns i handeln.
  • Handeln utgör en stor andel av den totala BNP:n.
  • Staten tilldelar städerna pengar utifrån hur handeln fungerar.
  • Tillgången till livsmedel utgör en stor andel av handeln.

3.3 Vilka förändringar har skett med platserna för handeln och varför? 5 p.

I svaret kan examinanden nämna:

  • Pandemin har påskyndat handelns utveckling.
  • E-handeln ökar jämfört med den fysiska handeln.
  • E-handeln vill komma ut på den fysiska marknaden.
  • Den s.k. Q-handeln har kommit: man köper på nätet men får varan via den lokala butiken.
  • Det är viktigt att företagen nuförtiden har både fysisk handel och e-handel.

3.4 Vilka utmaningar finns det när det gäller handeln enligt Marie Enhörning, som du ser till vänster i panelen? 5 p.

I svaret kan examinanden nämna:

  • elpriserna har ökat
  • ökad inflation
  • kostnaderna har ökat
  • pandemin var svår och har lett till att konsumenterna konsumerar mindre
  • hyreshöjningar.

Del 2: Läskompetens

4. Gamla och nya utmaningar 50 p.

Läs utdraget ur Rutger Bergmans bok Utopia för realister: Hur medborgarlön, öppna gränser och 15 timmars arbetsvecka kan bli verklighet. Besvara frågorna på svenska med egna ord och fullständiga meningar. Den rekommenderade längden på svaren är 200–350 tecken, mellanslag och radbyten räknas inte. Provsystemet räknar automatiskt teckenantalet och begränsar inte längden på svaret. En liten överskridning av det rekommenderade teckenantalet leder inte till poängavdrag.

4.1 Rutger Bergman konstaterar att någonting förändrades från och med ungefär år 1880. Hur karaktäriserar han tiden före och efter denna tidpunkt? 10 p.

I svaret är det viktigt att examinanden förstår skillnaden mellan tiden före och efter tidpunkten cirka 1880. Före 1880-talet utvecklades och förändrades människans levnadsförhållanden knappt alls. Från och med cirka 1880-talet satte den stora utvecklingen i gång med olika uppfinningar och förbättrade levnadsförhållanden. En explosionsartad utveckling påbörjades.

4.2 Håller du med om den bild av hur människan hade det förr i världen som Rutger Bergman målar upp i sin text? Ta ställning och motivera. 10 p.

Svaret ska vittna om förståelse för Bergmans beskrivning av det förflutna. Svaret förutsätter en kommentar med motivering. Bilden av det förflutna är mycket förenklad: ”Allt var sämre förr”. Beskrivningen är tillspetsad. Även om den i viss mån är sanningsenlig kan man också konstatera att den är förenklad. Bilden bygger på generaliseringar och kan kritiseras. I bedömningen har det inte krävts att examinanden noterar den förenklade bilden för att hen ska få poäng för sitt svar.

4.3 Vad vill Bergman poängtera genom att skriva om fantasilandet Schlaraffenland eller Kokanien? 10 p.

Enligt texten är Schlaraffenland en medeltida utopi, ett fantasiland. Bergman skriver om Schlaraffenland för att påvisa att det som en gång var en utopi blivit verklighet i vår samtid. Enligt Bergman lever vi idag i ett slags Schlaraffenland, men det är ”ett sorgligt paradis”.

4.4 Hur har ekonomin utvecklats genom tiderna, enligt Bergman? Kommentera både privatpersoners ekonomi och den globala ekonomin. 10 p.

Enligt Bergman har ekonomin utvecklats närmast explosionsartat på alla plan sedan slutet av 1800-talet. Det gäller både inkomsterna för privatpersoner och världsekonomin. Den ekonomiska utvecklingen har enligt Bergman bl.a. lett till att människor fått bättre levnadsstandard och att olika utmaningar övervunnits.

4.5 Håller du med om Bergmans uppfattning om problemen med vårt samhälle idag, eller ser du på saken på ett annat sätt? Ta ställning till Bergmans uppfattning och motivera ditt svar. 10 p.

Bergman karaktäriserar vår samtid som ett slags sorgligt lyckoland. Å ena sidan lever vi i överflöd och har det väldigt bra, å andra sidan saknar vi större visioner om framtiden. Bilden av vår samtid är förenklad. Svaret förutsätter ett ställningstagande som vittnar om förståelse och en motivering. I svaret får examinanden ifrågasätta Bergmans uppfattning. I bedömningen har det inte krävts att examinanden noterar den förenklade bilden för att hen ska få poäng för sitt svar.

Del 3: Skrivkompetens

5. Kort skrivuppgift: Hur ska vi använda skattepengarna? 30 p.

Du deltar i ett studieavsnitt i samhällslära i ditt gymnasium. Under studieavsnittet får du följande uppgift om hur skattepengarna borde användas:

Utgå från materialet som visar hur samhällets pengar fördelas och skriv en kommentar på en plattform som används i gymnasiet. I kommentaren förväntas du för det första ta ställning till den bifogade figuren: Tycker du att skattefördelningen som visas är vettig? För det andra förväntas du berätta om hur du tycker att skattepengarna borde fördelas: Presentera tre viktiga och konkreta ändamål för användningen av våra skattepengar, och motivera varför just dessa ändamål är viktiga enligt dig.

Kommentaren ska innehålla 500–800 tecken (mellanslag och radbyten räknas inte) och den ska vara en enhetlig text, inte till exempel en punktuppställning. Provsystemet räknar automatiskt teckenantalet och begränsar inte längden på svaret. En liten överskridning av det rekommenderade teckenantalet leder inte till poängavdrag.

Kommentaren bedöms med hjälp av bedömningskriterierna för den korta skrivuppgiften i föreskrifterna för provet i svenska som andraspråk och följande uppgiftsspecifika beskrivning av ett gott svar:

I den korta skrivuppgiften förväntas examinanden skriva en kommentar på den plattform som används under studieavsnittet i samhällslära. Uppgiften är materialbaserad och förutsätter att materialet kommenteras.

Kommentaren ska innehålla cirka 500–800 tecken. En kommentar som avviker från det rekommenderade teckenantalet medför inte poängavdrag.

En god text kan t.ex. kännetecknas av följande egenskaper:

  • Texten är tydligt kopplad till uppgiften.
  • Texten tar fasta på något relevant i materialet.
  • Texten tar ställning till skattefördelningen i materialet.
  • Texten är tydligt anpassad till sammanhanget (skattemedel, fördelning, argumentation och kommentarens genretypiska drag)
  • Texten är argumenterande och anpassad till situationen.
  • Texten innehåller iakttagelser, egna åsikter och övertygande motiveringar.

6. Uppsats 99 p.

Skriv en uppsats om ett av följande ämnen.

Din text ska innehålla 1 800–2 300 tecken. Mellanslag och radbyten räknas inte. Provsystemet räknar teckenantalet automatiskt och begränsar inte längden på svaret. Om du väljer en materialbaserad uppgift ska du använda materialet enligt anvisningarna. Alternativen 6.1–6.5 är materialbaserade. De färdiga rubriker som du kan välja står med fet stil.

Skriv ditt svar i det svarsfält som reserverats för uppgiften. Lämna inga anteckningar i de övriga svarsfälten. Om du använder programmet LibreOffice, kom ihåg att spara din text ofta och avslutningsvis överföra texten till rätt svarsfält.

6.1 Uppsats 99 p.

Reklam lockar ofta kunder genom löften: drömmar går i uppfyllelse och vad som helst är möjligt. Människors drömmar och behov används för att locka till köp. Priset för produkterna och tjänsterna nämns kanske inte alls.

Titta på de två reklamfilmerna och välj en av dem. Använd filmen som inspiration och fundera t.ex. på hur reklamfilmen försöker locka kunder: Vilka drömmar och behov fokuserar reklamfilmen på? Lockas du av de möjligheter som reklamfilmen lovar? Du kan också jämföra de två reklamfilmerna om du vill. Sätt egen rubrik eller välj något av rubrikförslagen:
  • Allt är möjligt i reklamens värld
  • Är pengar en förutsättning för ett gott liv?

    6.2 Uppsats 99 p.

    Läs fotbollsspelaren Sebastian Strandvalls tankar om hur han upplevt de ekonomiska villkoren för en fotbollsspelare. Trots svårigheterna har han valt att följa sin passion. Om man har ett brinnande intresse för något och siktar på en karriär som t.ex. idrottare, musiker, konstnär eller författare kan det hända att man är tvungen att stå ut med ekonomisk osäkerhet för att uppnå sina drömmar. Skriv en diskuterande eller ställningstagande text om hur man borde tänka om man vill förverkliga sina drömmar trots ekonomisk osäkerhet.
    • Sikta mot stjärnorna – Är det värt det?
    • Pengar eller passion? Eller bådadera?

      6.3 Uppsats 99 p.

      Läs utdraget ur Ingvild H. Rishøis novell ”vi kan inte hjälpa alla”. I novellen får vi följa med en ensamförsörjande mamma och hennes lilla dotter Alexa i rätt karga och fattiga förortsförhållanden. Vilka tankar väcker texten? Hur upplever Alexa sin omvärld? Hur tror du att det är att växa upp i sådana förhållanden? Reflektera fritt utgående från texten. Sätt egen rubrik eller välj något av rubrikförslagen:

      • Förortsbarn
      • Att vara ung och fattig

        6.4 Uppsats 99 p.

        Titta på musikvideon och läs låttexten till Viktor Ax hiphop-låt. Vilka tankar väcker låten? Vilken bild ger låten av samhället? Hur illustrerar musikvideon innehållet i texten? Om du vill kan du relatera till dina egna erfarenheter. Sätt egen rubrik eller välj något av rubrikförslagen:

        • Vi har haft det tufft, men det kommer att bli bättre
        • Det saknas alternativ för en plånbok som är tunn

          6.5 Uppsats 99 p.

          Man bygger upp sin identitet med hjälp av det som syns: kläder, skor, frisyrer, smycken, mobiltelefoner och olika prylar och detaljer. Identitetsbygget kostar, särskilt om man vill satsa på märkesvaror.

          Titta på videoklippet där programledarna Mikael och Krippe skämtsamt presenterar sina outfits och vad de kostat. Reflektera över hur du själv och personer i din bekantskapskrets bygger upp era identiteter genom att köpa märkesvaror. Är det vanligt? Varför? Är det bra eller dåligt? Använd videoklippet som utgångspunkt för en diskuterande eller ställningstagande text. Sätt egen rubrik eller välj något av rubrikförslagen:

          • Visa mig din outfit, så berättar jag vem du är
          • Identitet som konsumtionsvara

            6.6 Uppsats 99 p.

            Det har påståtts att ungdomar är mer intresserade av ekonomiska frågor än tidigare generationer. Vad tycker du: Är unga intresserade av ekonomi? Hur märks det i så fall? Hur skulle du beskriva ditt och dina bekantas förhållande till ekonomi och pengar? Skriv en diskuterande eller ställningstagande text. Sätt egen rubrik eller välj något av rubrikförslagen:

            • Unga och ekonomi
            • Mitt förhållande till pengar

              6.7 Uppsats 99 p.

              Det utförs en hel del arbete utan någon lön och ekonomisk ersättning. Tänk t.ex. på folk som sköter sina barn, studerar, städar och deltar i frivilligverksamhet, går ut på promenad med ensamma åldringar och deltar i att arrangera fotbollsturneringar, är aktivt med i idrottsföreningar och annan föreningsverksamhet eller som utför något slags volontärarbete.

              Skriv en diskuterande eller ställningstagande text där du reflekterar över någon eller några arbetsuppgifter som man inte får någon ekonomisk ersättning för. Är arbetsuppgifter som man inte får lön för mindre viktiga? Är det rätt att man inte får ersättning för allt arbete? Om du har egna erfarenheter får du gärna skriva om dem. Sätt egen rubrik eller välj något av rubrikförslagen:

              • Därför är frivilligarbete viktigt
              • Borde man få ersättning för allt arbete?