Beskrivningar av goda svar: SV – Svenska som andraspråk och litteratur

De forskar om vilka effekter musiken har på människan. De är särskilt intresserade av få veta om musikens stressförebyggande effekter. Evas forskning visar att kroppen och hjärnan fungerar som en stämgaffel. Musiken skapar olika biologiska reaktioner i kroppen. T.ex. pulsen, andningen, hormonerna och tarmen påverkas. Eva ger exemplet att de patienter som får välja vilken musik de vill lyssna på när de vaknar upp efter en operation känner sig lugnare än patienter som inte fått lyssna på musik.

Amygdala är den del av hjärnan som hanterar känslor, den kallas för känslohjärnan och kontrollerar det autonoma nervsystemet. När musiken når amygdala kan den reglera pulsen och hur vaken personen känner sig. Musiken kan antingen förbereda oss för att vara aktiva genom att höja pulsen eller sänka pulsen. Vi är biologiskt programmerade för att vara uppmärksamma på ljud som kan vara hotfulla och ljud som lugnar oss.

I frontalloben tolkas musiken av förnuftet. Där kan den också kopplas till våra minnen och känslor. I frontalloben kan musiken, via dopamin och oxytocin, aktivera belöningssystemet. Dopamin ger t.ex. starka positiva känslor och oxytocin är lugnande. Men detta är väldigt komplicerat, eftersom det inte finns någon typ av musik som alla människor skulle reagera likadant på.

I svaret kan examinanden nämna följande:

• De är samhällsbyggande – de bygger enorma samhällen på miljoner individer.
• De kan koordinera sig själva.
• Det är ingen som styr dem, men kan ändå jobba mot samma mål.
• Drottningen skickar inte ut kommandon.
• Myrorna organiserar sig själva.
• Individernas enskilda beteenden bildar tillsammans större beteendemönster.

Myrorna tvättar sig noggrant, både antennerna, benen och hela kroppsytan. De använder också myrsyra som desinficerande medel. Om det kommer in en sjukdom i deras samhälle delar myrorna in sig i trupper som inte har kontakt med varandra. På det sättet undviker myrorna att sjukdomar sprids.

Bakterier kopierar sig själva och därför har de samma genuppsättning. Människor däremot skapar unika individer med en unik genuppsättning. Det nyttiga med den unika genuppsättningen är att nya individer har en större motståndskraft mot parasiter och sjukdomar än bakterier. Kan parasiter tränga sig in i en bakterie är det lätt att göra detsamma med alla kopiorna också. Vi får alltså bättre motståndskraft mot sjukdomar när vi parar oss och skapar unika individer.

Viktor har en mera romantisk syn på arkeologjobbet än Frida. Viktor ser arkeologer som äventyrare i övergivna städer eller i ruinerna i filmer som t.ex. Indiana Jones. Frida är inte lika intresserad av det ytliga i arkeologjobbet. Hon är mera inspirerad av att man genom att hitta, undersöka och tolka de minsta spillrorna kommer fram till större helheter som t.ex. stenåldern, och att man får en djupgående uppfattning av historien genom att tolka små fynd och lämningar.

Det berättar om folkmängden, våra konsumtionsvanor, levnadssätt, vilka föremål vi har använt, hur vi bott och hur samhället varit organiserat. De framtida arkeologerna kommer eventuellt hitta en del föremål av betong och framför allt plast.

Katarina Salzman ger olika exempel på hur folk använder begreppet natur, och hon menar att folk ofta talar om naturen på distans, som ”något man tittar på” eller ”något man besöker”. Hon säger också att folk tenderar att kontrastera naturen mot staden, eller tala om naturen som en hobby. Denna distanserade hållning är problematisk eftersom naturen i själva verket finns överallt, t.ex. i luften vi andas, och marken vi går på.

Människans förhållande till naturen har förändrats mycket. Tidigare upplevde man naturen som otämjd, vild, farlig, och något man var tvungen att kämpa mot. I och med industrialiseringen och från 1800-talet till 1900-talet växte den nya distanserade inställningen till naturen fram. Naturen har blivit mindre farlig, mindre vild, och något man betraktar på distans eller besöker på fritiden.

Boken handlar om naturens roll i människors vardagsliv. Boken berättar bl.a. om hur enskilda människor upplever naturen, t.ex. vad de brukar göra i naturen och vad de har för minnen av naturen. Samtidigt är boken också en undersökning, och ett forskningsprojekt där forskarna analyserar och tolkar människornas upplevelser i en kulturhistorisk kontext.

Sitras undersökning visar att finländarna i allmänhet har ett mycket starkt och positivt förhållande till naturen, men att människors upplevelser av naturen samtidigt kan variera en hel del. Det finns inte ett samstämmigt finländskt förhållande till naturen, utan snarare olika individuella förhållanden och attityder. Förhållandet till naturen är också heterogent: Många upplever att naturen ger sinnesro, välbefinnande och rekreation, och för en del är naturen också ett ställe där man t.ex. plockar bär och svamp.

Svaret förutsätter kritisk läskompetens och källkritik. I ett gott svar noterar examinanden t.ex. att båda artiklarna bygger på undersökningar och forskning. Påståendena i artiklarna bygger på insamlad och analyserad information. Också forskarna/utgivarna vittnar om tillförlitlighet: Katarina Salzman är forskare vid Göteborgs universitet och Framtidsfonden Sitra ger ett tillförlitigt intryck. I ett gott svar får examinanden också kritisera artiklarnas tillförlitlighet.