Beskrivningar av goda svar: SV – Modersmål och litteratur, provet i läskompetens

11.3.2025

Slutgiltiga beskrivningar av goda svar 13.5.2025

Uppgiften om hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng som examinanden fått för sin provprestation, de kriterier som anges i föreskrifterna för provet i modersmål och litteratur samt de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar och de övriga föreskrifter gällande bedömningen som nämnden gett i sina föreskrifter och anvisningar.

https://www.ylioppilastutkinto.fi/sv/verkstallandet-av-examen/foreskrifter-och-anvisningar/provspecifika-foreskrifter-och-anvisningar-4

De slutgiltiga beskrivningar av goda svar beskriver inte nödvändigtvis alla innehållsaspekter som kan godkännas i en uppgift. Också annat än det som nämns i dessa beskrivningar kan godkännas i ett svar. Utmärkta svar behöver inte innehålla alla de iakttagelser och slutsatser om materialen som tas upp här. Bedömingen baseras på den helhetsbild som ges i kriterierna för bedömningen. Eventuella bedömningsmarkeringar i provprestationerna anses vara jämställbara med anteckningar och sålunda ger de, eller avsaknaden av markeringar, inte direkta uppgifter om hur bedömningsgrunderna tillämpats på provprestationen.

Del 1: Fack- och medietexter

1. Analys av sportnyheter 30 p.

Bekanta dig med sportrapporteringarna av matchen mellan Sverige och Finland i Junior-VM i ishockey (material 1.A och 1.B).

I uppgiften ska examinanden utgå från nyhetsrapporteringen från en match mellan Sverige och Finland i ishockey-VM för juniorer. Juniorlejonen är det finländska laget och Juniorkronorna det svenska laget. Matchen spelades i Göteborg på svensk hemmaplan.

Sporttexter förmedlar framgångar och besvikelser till en bred grupp sportintresserade och i sin rapportering presenterar journalisten händelser och möten mellan lagen samt beskriver spelare och spelmiljö. Många läsare känner till slutresultatet och därför gäller det för journalisten att locka dem med något utöver ett matchreferat och med något som direktsändningen inte erbjuder, vilket gör sporttexter och språket i dem dramatiska.

Texterna riktar sig till läsare som är relativt insatta i både sporten och i turneringen. Det förekommer inte många förklaringar utan journalisten går rakt på sak och förutsätter att läsaren är på kartan med hur de tidigare matcherna gått och vilka spel lagen har framför sig. Till skillnad från andra typer av nyhetstexter är det i sportnyheter accepterat att vara partisk och journalisten vädjar till läsarens känslor genom att hen skapar en kollektiv samhörighet. Sportspråket speglar ofta kamp och dramatik och en vi mot dem-mentalitet, vilket tydligt kommer fram i rubriksättningen och i intervjuerna. Också stereotyper inom idrott förekommer i texterna, den finska sisun nämns och namnen på lagen (Juniorlejonen och Juniorkronorna) anspelar på de nationella landslagen och de maktsymboler som knutits till dem (lejonvapnet och kronvapnet).

1.1 Analysera och jämför kontext och målgrupp i sportnyheterna (material 1.A och 1.B). Rekommenderad längd på svaret är ungefär 2 500 tecken. 18 p.

I den första delen av uppgiften ska examinanden utgående från två olika mediebevakningar av matchen analysera och jämföra kontext och målgrupp. Yle är ett finländskt public service-bolag och Dagens Nyheter (DN) en riksomfattande dagstidning i Sverige.

Examinanden visar på en kritisk och kulturell läskompetens genom att notera både objektivitet och subjektivitet i rapporteringen och genom att se hur mediebevakningen är vinklad beroende på i vilket land nyheten är publicerad. Bilderna och namnen avslöjar att det är frågan om herrlandslag, men att turneringen spelas av män framkommer inte tydligt i någondera texten utan ska vara underförstått av läsaren. I en kritisk läsning kan examinanden notera att detta kan förvåna eller uppmärksammas av en målgrupp som också följer damernas landslag.

Beträffande kontexten är det relevant för examinanden att, med tanke på ämnet sport och målgrupp, resonera kring var, hur, när och av vem respektive text har skrivits samt ur vilket perspektiv och hur aktörskapet framställs. Juniorspelarna framställs inte som ”små” i relation till det vuxna A-landslaget och spelarna framställs inte heller som blivande landslagsspelare. Bortsett från epitetet ”junior” jämförs lagen varken med de finska Lejonen eller Tre Kronor.

Genom att reda ut kontexten och på vilket sätt texterna är utformade kommer examinanden åt vem texten riktar sig till, det vill säga till anhängare av det finska respektive svenska landslaget. Formelement som genre, språk och stil, innehåll samt bildsättning och rubriker är väsentliga för resonemanget, likaså insikten om att rapporteringarna i de båda materialen är vinklade ur ett nationalistiskt vi mot dem-perspektiv.

Rapporteringen riktar sig huvudsakligen till den läsare som hejar på respektive landslag men ger information också åt läsare som kanske inte har ett idrottsintresse från förr. Läsaren kan tidigare själv ha följt med matchen på plats, lyssnat på ett direktsänt referat av den eller sett den strömmas, eller rent av stött på nyheten för första gången i den här rapporteringen.

I sitt svar kan examinanden ta fasta på till exempel följande iakttagelser vilka hen bör förankra i relevanta slutsatser:

  • Rubrikerna speglar resultatet ur det vinnande och det förlorande lagets perspektiv och texterna utstrålar subjektivitet främst genom fokus på olika aktörer. I DN:s rapportering är det de svenska spelarna som agerar och är aktiva deltagare medan motståndarna, de finländska spelarna, är objekt. I Yle:s rapportering är det tvärtom. Ingendera rapporteringen hyllar nämnvärt det motstående lagets insats.
  • En noggrann läsare kan notera att DN ändrat sin rubrik från Svängigt när Sverige förlorade mot Finland efter straffar, som fortfarande finns kvar i adressen till artikeln, till Efter straffdramat mot Finland: ”Kriga om pokalen”. Den senare rubriken som står i själva artikeln visar att det svenska laget inte står obesegrat utan kan vänta sig en fortsatt kamp i turneringen medan den tidigare rubriken återspeglar ett lag i obalans.
  • Yle:s rubriksättning Vilken nyårsthriller! Sverige reste sig efter finländska superstarten – Juniorlejonen tystade Scandinavium efter straffdrama hänvisar till ett tufft spel och en brakseger för Finland som gästande lag på motståndarens hemmaplan.
  • Matchen refereras sakligt av både Yle och DN och berättandet utgår från referat och intervjuer. Ingressen visar på dramatik och är skriven ur det vinnande och det förlorande lagets perspektiv. Båda rapporteringarna avslutar med citat och med information om var länderna står i turneringen.
  • Yle publicerar sin text i Finland för finländska läsare men har varit på plats i Sverige under matchen. Intervjuerna är gjorda i Göteborg vilket visar att man haft en reporter på plats samt att rapporteringen utgår från en förstahandskälla.
  • Bildkällorna är däremot pressbilder och andrahandskällor. Båda texterna visar balanserat upp bilder på båda lagen, men Yle har valt att visa segrare och DN förlorare.
  • Intervjuerna görs enbart med personer som representerar det egna laget och landet: DN intervjuar enbart den svenska spelaren Jonathan Lekkerimäki medan Yle har intervjuat både förbundskapten, spelare och tränare ur det finländska laget.

1.2 Analysera bildspråket i Svenska Yle:s rapportering (material 1.A). Rekommenderad längd på svaret är ungefär 2 000 tecken. 12 p.

I den andra delen av uppgiften ska examinanden analysera bildspråket i sporttexten publicerad av Yle (material 1.A). För att visa på en kritisk och kulturell läskompetens ska examinanden notera genren sportnyhet och koppla ihop den med ett resonemang om språk och stil för att dra analytiska slutsatser om bildspråket i texten. Examinanden kan också koppla sitt resonemang till likheter och skillnader mellan sportnyheter och övriga nyheter. Språket i sporttexter bygger på dramatik och är ett slags fackspråk med termer och uttryck som inte hör till allmänspråket, vilket ibland kan göra det obegripligt för den oinvigde. Det karaktäriseras av sporttermer på både svenska och engelska, av metaforer, värderingar och känsloladdade ord.

Examinanden kan i sin analys ta fasta på stilfigurer som ironi, metaforer och liknelser samt koppla iakttagelserna till relevanta slutsatser om syftet med att använda bildspråk i en sporttext. I sitt svar kan examinanden göra till exempel följande iakttagelser:

Rubriken

  • Signalerar hjältedåd efter risk för förlust: Sverige reste sig men lejonen tystade dem.
  • Visar på överlägsenhet: Juniorlejonen tystade Scandinavium efter straffdrama.

Ordval

  • Journalisten vill genom ett varierande språk krydda och skapa dramatik och en känsla för läsaren av att vara delaktig i matchen. Med bland annat nyanserade anföringsverb i citaten och engelska sporttermer samt sammansättningar som skyttekung, matchhjälte, lejoninsats och klassikermöte bidrar journalisten till en känsla av kamp mellan lagen.
  • Idrottstermer, både på svenska och på engelska
    • Interference
    • Kvittering
    • Reducera
    • Powerplay
  • Metaforer om krig och kamp
    • Ladda bössan i lugn och ro
    • Finländsk frammarsch
    • Avfyra en powerplaykanon
    • Från krisrubriker till en störtskön skalp
    • Uppoffrande spel
  • Metaforer som uttrycker mänskliga egenskaper (personifikation/besjälning)
    • Juniorlejonen hungriga
    • Finland vaknade i elfte timmen
    • Scandinavium tystnade
  • Stämningen beskrivs som dramatisk
    • Spänt på läktaren
    • Elektrisk stämning
    • Scenförändring
  • Beskrivande adjektiv
    • Blågul mittenakt
    • Giftigt powerplay
    • Läcker dragning
  • Verb som normalt inte har med idrott att göra
    • Sopade in spelredskapet
    • Punktera matchen

2. Analys av inspirationsfilm 30 p.

Analysera de medel som används i inspirationsfilmen (material 2.A) för att skapa engagemang för hälsofrågor. Rekommenderad längd på svaret är ungefär 4 500 tecken.

Filmen Revolutionen har utgetts av stiftelsen Aktiv skola. Stiftelsens mål är bland annat att främja barns och ungas hälsa vilket också är filmens mål. I filmen berättas om en familj där de tre barnen gör revolution mot sina osunda föräldrar och inför sundare matvanor och 60 minuter rörelse om dagen.

Filmen försöker skapa engagemang hos tittaren genom att spela med våra fördomar om vem som är mer stillasittande och skärmberoende och vem som inte är det, vem som vill äta hälsosamt och vem som inte vill göra det. Samtidigt porträtteras en idealbild av en rätt harmonisk och välbärgad familj där barnen har möjlighet att få sin röst hörd. Till idealbilden hör i slutet av filmen också en balanserad och god kost, gemensam matlagning och kärleksfull anda.

Filmen försöker nå och engagera olika målgrupper, främst föräldrar och barn. Föräldrar tilltalas och tillrättavisas med direkt tilltal i slutet av filmen. Barn och unga kan uppskatta upplägget med barn som de förnuftiga och de vuxna som de oförnuftiga.

I uppgiften förväntas examinanden analysera och dra slutsatser om hur medlen i filmen används för att skapa engagemang i hälsofrågor. Examinanden visar på kritisk och kulturell läskompetens genom att koppla stiftelsens syfte med filmen, nämligen att skapa engagemang i hälsofrågor, till en kritisk analys av de olika medlen som används för att skapa detta engagemang, bland annat att rollförväntningarna och normerna i familjen omkullkastas.

Förutom att nämna multimodala påverkningsmedel, kan examinanden ta fasta på några av följande iakttagelser om medlen i filmen:

  • Berättandet följer den dramaturgiska modellen med kort anslag och presentation samt en snabb fördjupning innan vändpunkten, men det finns inte någon egentlig upptrappning eller höjdpunkt utan filmen går rätt fort till avrundningen. Barnet fungerar som berättare och upplysare på slutet. Eftersom föräldrar vanligtvis har makten i familjen vad gäller mat och motion är den förändrade maktstrukturen något som kan väcka engagemang för hälsofrågor.

  • Rollfigurerna i filmen är otypiska jämfört med hur det vanligen är och situationen är snarast en idealbild av familjeliv. Båda föräldrarna i familjen verkar vara förvärvsarbetande men de verkar arbeta hemifrån. Pengar berörs inte, det vill säga priset på grönsakerna och den sundare maten eller glassen diskuteras inte alls. Allt detta sammantaget antyder att vi följer med övre medelklassliv med två försörjare, ett ideal som många vill eftersträva men som för de flesta förblir en dröm. Både detta ideal och idealvädret (uppehållsväder och barmark) kan också väcka negativa känslor hos en tittare: För en okritisk tittare är idealbilderna medel som skapar engagemang medan en kritisk tittare kan känna sig exkluderad eller se en idealvärld som inte går att nå, vilket eventuellt inte skapar positivt engagemang.

  • Rollförväntningarna ifrågasätts i filmen. Ett medel för att skapa engagemang hos tittaren är att de vuxna inte har en vuxenauktoritet och inte uppfyller rollförväntningarna. Trots detta håller filmen fast vid att det är föräldrarna som fattar besluten (som att gå till skolan och vad som ska köpas hem från mataffären) efter att barnen har ställt sina krav. Även om barnen trotsar sina föräldrar och startar en revolution är de välartade och väluppfostrade vilket bidrar till idealbilden. Alla har också hela och rena kläder och välfriserade hår vilket går väl ihop med idealbilden av den välbärgade familjen som används som ett medel för att engagera tittaren.

  • Det förnuftiga och självständiga barnet är en karaktär som är bekant från skönlitteratur och fiktion på film, i synnerhet barn- och ungdomsfiktion. Att barnen håller enad front mot föräldrarna, och att barnen är de förnuftigare, är något som inte är förväntat beteende och detta fungerar därmed som ett medel för att väcka engagemang hos tittaren. Från underhållningsfilmer är det bekant att barn som beter sig så här har orsak att göra det, det vill säga situationen är allvarlig.

  • De omkullkastade rollerna och kontrasten mot det som för de flesta är verklighet kan tolkas humoristiskt. Humor används i filmen som ett övergripande sätt att skapa engagemang. De flesta medel har valts för att filmmakarna anser att de tillför humor och på så sätt berör och engagerar tittaren. I filmen finns det också överdrifter bland annat i omfattningen av det yngsta barnets trots.

  • Igenkänning är ett sätt att skapa engagemang hos tittaren. Miljön och inspelningsplatsen med en förortsidyll, egnahemshus/villa och en familj med välmående vackra individer ger associationer till (amerikansk) tv- och filmproduktion, det vill säga underhållningsfilmer snarare än upplysningsfilmer. Miljön kan inbjuda till identifikation för vissa tittare men utgör för majoriteten snarare en idealiserad miljö. I filmen finns det igenkännbara scener som finns i underhållningsfilmer och möjligen också i det verkliga familjelivet: uppläxningen (trots att det i filmen är barnen som läxar upp föräldrarna), konflikter vid gemensam start med bilen på morgonen, familjerådet där man diskuterar konflikten samt gemensam matlagning som här fungerar som ett ideal att eftersträva. Det går också att känna igen från verkliga livet att det finns föräldrar som jobbar hårt och att det finns barn som tycker att föräldrarna tycker och gör fel.

Del 2: Skönlitterära och andra fiktiva texter

3. Analys av skräcknovell 30 p.

Analysera de medel som används i novellen (material 3.A) för att skapa en skräckinjagande stämning. Tolka därefter novellen. Rekommenderad längd på svaret är ungefär 4 500 tecken.

Materialet till uppgiften är den svenska översättningen av Edgar Allan Poes skräcknovell som ursprungligen publicerades 1839. I uppgiften ska examinanden analysera de medel som används för att skapa en skräckinjagande stämning i novellen, samt tolka den. I svaret diskuteras till exempel novellens tema, berättandet, personer, miljö och språk som används för att skapa en skräckinjagande stämning. I tolkningarna kan särskilt framhållas novellens beskrivningar av död och rädsla, liksom den tryckande stämningen. Novellens titel Skuggan – En parabel kan tjäna som en utgångspunkt för tolkningen. I svaret förväntas en helhetstolkning av novellens tema.

Kulturell och kritisk läskompetens visar examinanden genom att notera att placera novellen i en utgivningskontext för romantiken och notera att den innehåller referenser från bland annat antik mytologi och Bibeln. Därtill kan examinanden göra kopplingar mellan författare och novell till andra verk/typiska drag inom skräckgenren. En exakt tidsangivelse eller angivelse av den historiska kontexten förväntas inte, det viktiga är att kontextualiseringen stöder analysen och tolkningen av skönlitterära medel för skräck.

Till den skräckinjagande stämningen bidrar den delvis mytiska händelsekontexten samt hänvisningar till döden och övernaturliga upplevelser.

I novellen skapas skräck med hjälp av till exempel följande medel:

Motiv och tema

  • Den mörka sidan av livet, dysterhet och skrämmande händelser finns i berättelsens centrum.

  • I novellen förekommer, typiskt för skräckgenren, övernaturliga och skräckinjagande upplevelser som överskrider den mänskliga fattningsförmågan.

  • Novellens titel Skuggan med efterföljande bibelcitat skapar ett skrämmande och gåtfullt löfte om berättelsens innehåll.

Berättandet

  • Eftersom novellen har en jagberättare blir det lättare för läsaren att identifiera sig med berättarens känslor av skräck. Däremot kan jagberättaren också uppfattas som opålitilig, vilket ökar känslan av osäkerhet.

  • Berättaren avslöjar redan i början att han är död och att händelserna utspelar sig i ett mystiskt förflutet. Texten kan också uppfattas vara skriven för framtida generationer, genom det tempus som används (Ni som läser detta befinner er ännu bland de levande; men jag som skriver skall sedan länge ha försvunnit in i skuggornas region.).

  • Tidsperspektivet i novellen är diffust, vilket stärker den ovissa känslan.

  • Redan i början av novellen bygger berättaren upp en förväntan på att konstiga och hemska saker kommer att ske (märkliga ting ska ske, hemligheter avslöjas).

  • Berättaren hänvisar upprepade gånger till fasan i de kommande händelserna (Året hade varit ett år fyllt av skräck och av känslor som var mer intensiva än skräck och som det inte finns något namn för på jorden; förebudet om och minnet av det Onda, de kunde inte utestängas).

  • I början hänvisar berättaren till gamla profetior och ödet, vilket är ett vanligt stilgrepp inom skräckgenren (himlarna bådade ont; då planeten Jupiter vid sitt inträde i stjärnbilden Skytten förenas med den fruktansvärda planeten Saturnus röda ring).

  • Typiskt för skräckgenren är att berättandet framskrider långsamt: en förväntan om framtida fasansfulla händelser byggs långsamt upp, medan beskrivningen av de skrämmande händelserna är ganska kort.

  • Berättandet har en tydlig dramatisk båge: i början väcks förväntningar på skräck, därefter ökar rädslan och i slutet följer en överraskande och skrämmande upplösning.

  • Novellens vändpunkt överskrider den mänskliga fattningsförmågan då en egendomlig skugga uppenbarar sig i det slutna rummet (Och se! Ur gardinernas svarta bakgrund, där sångens ljud försvann, trädde en mörk och obestämd skugga).

  • Upplösningen medför ingen lättnad, utan lämnar efter sig en övernaturlig och skrämmande stämning (många tusen döda vänners välbekanta röster nådde dunkelt våra öron).

Personer

  • De namngivna personerna i novellen refererar till en förgången och mytisk antik tid.

  • Personerna i novellen är tragiska på något sätt: berättaren, greken Oinos, har fått utstå fasansfulla saker, den unge Zoilus är död och den festande skaran har en livlös tyngd hängande över sig.

  • Det finns skrämmande drag i beskrivningen av personerna: ansiktena var bleka, ögonen nedslagna, skratten hysteriska och sången galenskap.

  • Beskrivningen av Zoilus, som dog ung, är fasansfull: han är scenens ande och demon, och hans ögon verkar fortfarande observera de levande, även om han är död (kände den avlidnes ögon vila på mig).

  • Döden personifieras och benämns som en person, vilket bidrar till den hotfulla och skrämmande stämningen.

  • Den mest skrämmande karaktären i novellen är Skuggan, som beskrivs som ett mystiskt och övernaturligt andeväsen (varken skuggan av en människa eller av Gud).

  • Skuggan framkallar först rädsla (vågade inte se stadigt på den) och till sist skräck (Och då störtade vi, de sju, upp från våra stolar och stod darrande och skälvande och bestörta).

  • Ett kusligt eko från livet efter detta är rösten från Skuggan och berättaren Oinos, som i början av texten säger sig vara död då läsarna läser berättelsen.

Miljö

  • Novellen utspelas i ett avlägset förflutet, i den mytiska antika staden Ptolemais.

  • Hänvisningar till antiken skiljer novellen från tidig gotisk skräcklitteratur, som ofta använder hänvisningar till medeltiden.

  • Förhållandena i staden är svåra eftersom den är pesthärjad: miljön präglas av sjukdom, död, lidande och kaos.

  • En mer specifik miljö är den låsta hallen i en herrgård i staden. Det är en stereotyp miljö inom den moderna skräckgenren (ett slott eller en herrgård och ett slutet rum som inte kan nås utifrån).

  • En skrämmande bild skapas av den konkreta miljön: en dimfylld stad, ett dunkelt rum med svarta gardiner som utestängde också månen, de hotfulla stjärnorna och de obefolkade gatorna. Järnlampornas lågor lyser svagt.

  • Den andliga miljön är ångestfylld: förebudet och minnet av det Onda, en tyngande atmosfär, allt var betryckt och beklämt, glädjen var hysterisk.

Språk

  • Novellens språk är gammaldags och högstämt, mer estetiskt än språket i 1700-talets skräckromantik.

  • Språket upprepar uttryck som är karakteristiska för skräckgenren, och i observationer och händelser betonas det konstiga, skräcken, det övernaturliga, tyngden, mörkret och det ångestfulla.

  • Novellen använder skräckgenrens typiska ordförråd, såsom död, ande, demon och avliden; rött vin för tankarna till blod.

  • I novellen finns många hänvisningar till Bibeln och antik mytologi: i slutet hänvisas till exempel till färjkarlen Karon i antik mytologi, vilket sammanbinder novellens upplösning och Skuggan med döden.

Tolkningar

  • På ytplanet berättar novellen om sju personer som har låst in sig i en hall i en adelsmans hus för att undkomma pesten som rasar utanför. Gruppen håller likvaka för den unge Zoilus, men den låsta mässingsdörren skyddar dem inte då den mystiska Skuggan uppenbarar sig.

  • På ett metaforiskt plan kan novellen tolkas som att den beskriver livets förgänglighet och dödens oundviklighet. Döden är livets skugga. Döda vänner påminner om döden, och döden överskuggar livet, även om människor försöker glömma döden genom att roa sig. I novellen sker gränsöverskridningar mellan liv och död: berättaren Oinos och de övriga personerna sjunger, dricker vin och roar sig, men all glädje förkvävs av Skuggan, som lever mellan gudarnas paradisliknande elyseiska slätter och Karons dystra ström. Därtill framgår det i början av berättelsen att berättaren Oinos är död.

  • Ett tolkningsalternativ är att Skuggan symboliserar avlidna själar som ännu inte fått komma till paradiset, utan vandrar osaligt i markerna mellan Ptolemais katakomber och Karons dystra ström, på vars andra sida de elyseiska slätterna finns. ”... och många tusen döda vänners välbekanta röster nådde dunkelt våra öron.” På så sätt beskriver novellen människors rädsla för döden och tanken på att efter döden inte få komma till det utlovade paradiset.

4. Diktanalys 30 p.

Gör en jämförande tolkning av dikternas förhållningssätt till livet (material 4.A och 4.B). Rekommenderad längd på svaret är ungefär 4 500 tecken.

Uppgiften innebär en jämförelse och tolkning av de två dikterna och ett svar som motsvarar uppgiften fokuserar på dikternas förhållningssätt till livet. Tolkningen görs utifrån en analys där iakttagelserna och slutsatserna till exempel baserar sig på bildspråk och andra stilmedel men även på innehåll och ton. Kulturell läskompetens visar examinanden exempelvis genom att identifiera det indirekta budskap som finns i Wisława Szymborskas dikt och genom att i tolkningen kunna placera dikten i en tidsmässig och kulturell kontext. Dikten, som publicerades 1986 när Szymborska var 63 år, kan ses som en kritik av västvärldens fokus på arbetsliv, effektivitet och framgång samt de värderingar som präglar en högkonjunktur. Dikten kan också beskriva dagens värld och till exempel sociala mediers ytlighet, där man beundrar framgångar och meriter. Dikten "Vårvisa" av Karin Boye utkom 1924 i samlingen "Gömda land", när Boye var 24 år. Dikten kan ses som en beskrivning av det groende nya livet som samtidigt andas både hopp inför framtiden och en vånda inför det som är vår förutbestämda plats i livet.

Dikternas förhållningssätt till livet kan struktureras till exempel genom följande slutsatser:

Olika infallsvinklar på livet

  • Temat i Karin Boyes dikt "Vårvisa" är våren som ofta förknippas med förväntan och ungdomstiden i människans liv. Det är en tid då stora förändringar sker och vägval görs. "Vårvisa" är skriven både opersonligt och ur ett jagperspektiv. För Boye, som ung kvinna i en stormig period av 1900-talet, låg inte alla vägar lika öppna som för unga kvinnor 100 år senare. Dikten präglas av en viss determinism och vånda över att människan, fröet, inte kan bli något annat än det som det biologiska och sociala arvet, roten, förutbestämt henne till. Detta ses både som något fint (En ilning av vällust / går genom själ och kropp) och som något mer negativt (och råg blir råg och tall blir tall / i frihet utan val).

  • I Boyes dikt konstateras att saven har bitter smak men att diktjaget ändå upplever lust av den. Det kan tolkas som motgångar eller andra svåra valsituationer.

  • Den inledande strofen i Szymborskas dikt har intertextuella referenser till arbetsplatsannonser, det sammanhang i vilket en levnadsbeskrivning vanligtvis används. Diktjaget ger råd om hur levnadsbeskrivningen ska formuleras och i förgrunden står individens prestationer, förtjänster och resultat. Hellre priset än värdet / och titeln än innehållet. Samtidigt riktas indirekt kritik mot det som samtiden värderar och den ytlighet som präglar samhället. Viktigare vem som känner dig än vem du känner. / Av resor endast utlandsresorna. I Szymborskas dikt kan ordet levnadsbeskrivning bokstavligen ses som en symbol för livets gång. Motgångar och tragedier som hör till livet ska man dock tiga om och av barnen ska man endast nämna de födda, till exempel att barn som kunde ha funnits inte är en del av livet i denna levnadsbeskrivning.

Råd inför livet

  • I Szymborskas dikt kritiseras tanken att förhålla sig rationellt till livet och låta bli att i levnadsbeskrivningen nämna omständigheter som har en personlig betydelse, till exempel hundar, katter, fåglar, / minnesbråte, vänner och drömmar.

  • I Boyes dikt ger diktjaget uppmaningar till sig själv, uppmaningar som kan ses som försök att ingjuta mod. Utropstecken och upprepningar understryker uppmaningen. Så bort all min feghet! / Jag hör framtiden till. / Jag tar mig rätt att växa nu.

Värdesätta livet

  • Boyes dikt innehåller spänning mellan livslust och vånda inför ett liv i frihet utan val. Men dikten bejakar ändå livslusten och innehåller en uppmaning till diktjaget att våga leva och växa (Så bort, all min feghet! / Jag hör min framtid till. / Jag tar mig rätt att växa nu). Den sista raden om att växa som rotens krafter vill kan tolkas som en eftergift till förväntningarna eller som ett uppror mot dem, det vill säga diktjaget växer antingen enligt sin omgivnings vilja eller enligt sin egen vilja som också finns i den biologiska arvsmassan.

  • De sista raderna i Szymborskas dikt är viktiga för helheten och lyfter fram livets förgänglighet när ljudet av maskinen som mal sönder papperet når diktjaget. Maskinen är en metafor som beskriver meningslösheten när en omsorgsfullt uppgjord levnadsbeskrivning till slut landar i en maskin som mal sönder arbetet. Maskinen kan också symbolisera döden som väntar varje människa oberoende av vad hen har uppnått i livet. Det finns en ironisk ton i de sista raderna och dikten kan ses som kritik av en ytlig livsstil hellre priset än värdet och man rekommenderas att söka efter mening i livet på andra sätt än genom framgångar.

Jämförelser

  • De två dikterna har olika formspråk, de handlar båda om livet men de gör det på olika sätt: dikten av Boye präglas av ungdomlig framåtblick och dikten av Szymborska av en något äldre människas kritiska blick på sin samtid.

  • Båda dikterna tar upp även negativa aspekter: Boye skriver om förväntningarna inför livet och vilka band som håller i en så att det inte går att leva fullt ut som man vill. Szymborska kritiserar samhället som värdesätter ytlighet framför djupa relationer och påminner om att livserfarenhet, känslor och minnen är viktigare än meriter.

  • Båda dikterna kan ses som livsbejakande och uppmanar till att leva livet, trots det som binder en. Båda dikterna kan tolkas uppmuntra till att leva fullt ut trotsande, eller trots, rådande konventioner eller förväntningar.