Beskrivningar av goda svar: SV – Filosofi

Ett samhällskontrakt eller -fördrag är ett fiktivt kontrakt med vars hjälp man vill legitimera statens existens och statsmaktens gränser. Bakom samhällskontrakt ligger vanligen tanken om ett slags naturtillstånd eller urtillstånd där det ännu inte finns något samhälle eller någon statsmakt, och där människor ingår ett samhällskontrakt för att definiera sina egna rättigheter samt gränserna för statens bestämmanderätt. Ett av syftena med teorierna om samhällskontrakt är att motivera varför och på vilka villkor det är förnuftigt för människor att överlåta en del av sin självbestämmanderätt till statsmakten. Samhällskontraktets innehåll påverkas i hög grad av hur det fiktiva naturtillståndet eller urtillståndet beskrivs.

Libertarianism är en extremform av de liberalistiska teorierna, där man vill trygga så stor frihet som möjligt för individen, inte bara i fråga om livsval, utan också i fråga om inkomster och egendom. Inställningen till beskattning är i första hand negativ. Flera libertarister ser närmast bara beskattning för att trygga den yttre och inre säkerheten som acceptabel. En stat som avgränsats för att sköta bara dessa uppgifter kallas nattväktarstaten. ”Beskattning är stöld” enligt ett slagord som libertarianisterna gjort känt, om den används för att stöda andra än ovan nämnda syften.

Relationen mellan frihet och skadeprincipen kan ses som den klassiska liberalismens grundprincip, som formulerats av John Stuart Mill. Enligt den ska individer tryggas så stor individuell frihet som möjligt, som det är berättigat att begränsa bara om individens handlingar hotar att vara till skada för andra.

Konservatismen är vid sidan av liberalismen och socialismen en central politisk och samhällsfilosofisk lära. Som samhällsfilosofisk lära betonar konservatismen tradition och erfarenhet, och motsätter sig snabb förändring och abstrakt teoretisering. Gemenskaper som nationen och familjen har en stor betydelse eftersom man tänker sig att den vishet som samlats genom århundraden utkristalliseras i dessa gemenskaper. Till konservatismen hör också tanken om att individen är oskiljaktigt knuten till sin bakgrund i gemenskapen. Konservativa betonar därför individers traditionella roller i sina gemenskaper, och ser i allmänhet gemenskapen som primär i förhållande till individen.

Falsifiering betyder att kullkasta en teori eller ett påstående, eller att visa att en teori eller ett påstående är fel.

Självkorrigering betyder i vetenskapen att man försöker identifiera fel i tidigare forskning och utforma nya teorier på så sätt att de inte längre inkluderar dessa fel.

Vetenskaplig realism betyder att vetenskapliga teorier strävar efter att ge en sanningsenligt beskrivning av hurdan verkligheten är. De saker som man antar i vetenskapliga teorier existerar i verkligheten, även om de kanske inte kan observeras direkt.

Hermeneutisk cirkel betyder att förståelse vid tolkning framskrider som en kontinuerlig process som startar med en förförståelse så att helhetstolkningen av objektet (till exempel en text) styr tolkningen av delarna och tolkningen av delarna i sin tur styr tolkningen av helheten.

Paradigm betyder i Thomas Kuhns filosofi en av det vetenskapliga samfundet allmänt accepterad exemplarisk helhet som utgör referensramen för utövande av normalvetenskap.

Kritiskhet betyder att forskningens resultat och metoder ständigt prövas och utvärderas.

Induktion betyder slutledning där man gör generaliseringar utifrån enskilda fall.

Oberoende betyder i vetenskapen att forskningsresultat inte bestäms enligt önskemålen hos någon aktör utanför vetenskapen. En sådan aktör kan exempelvis vara en finansiär eller en rådande politisk eller religiös ideologi.

Demarkation betyder att dra en gräns. Inom vetenskapsfilosofin avses särskilt att göra en distinktion mellan vetenskap och skenvetenskap, det vill säga pseudovetenskap.

Hypotes betyder ett antagande som testas genom vetenskaplig forskning.

Epiktetos Handbok är ett inflytelserikt stoiskt verk. I textmaterialet citeras de första meningarna i verket, som också sammanfattar den stoiska livsfilosofins grundläggande utgångspunkt: en förutsättning för ett gott liv är att människan förmår skilja mellan de saker hen kan påverka och de som hen inte kan påverka. De senare måste man bara lära sig acceptera, och anpassa sin vilja till dem. I livet ska man alltså fokusera på de saker som individen själv har makt över.

I videomaterialet konstateras att de rika och inflytelserika inte enligt Epiktetos var friare än han, trots att Epiktetos var slav. Överklassen drevs av makt- och ärelystnad samt av njutningar och strävan efter dem. Huruvida man uppnår makt eller ära är emellertid något som individen inte har kontroll över, utan det beror också på andra människor.

Sinnet är en av de få saker som människan enligt stoikerna kan behärska. I videon sägs att överklassen enligt Epiktetos dock inte behärskade sina sinnen och inte kunde fokusera. Dessutom stördes de rika och inflytelserika av ändlösa smädelser, avund och animositet.

Enligt Epiktetos kan människan vara fri och leva ett gott liv såväl i fängelse som i ett högt ämbete. Människan kan inte kontrollera sitt öde, men nog forma det genom att fokusera på det som det är möjligt att förändra. Detta möjliggör ett gott liv.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden utifrån material 7.A och 7.B ska förklara hur man enligt Epiktetos kan uppnå ett gott liv. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 4 poäng gör examinanden några observationer om hur man enligt Epiktetos kan uppnå ett gott liv.

I ett svar värt 8 poäng förklarar examinanden utifrån materialen hur man enligt Epiktetos kan uppnå ett gott liv.

I ett svar värt 12 poäng förklarar examinanden utifrån materialen följdriktigt och mångsidigt hur man enligt Epiktetos kan uppnå ett gott liv.

I ett svar värt toppoäng fördjupar examinanden sitt resonemang till exempel genom att presentera Epiktetos tänkande eller den stoiska filosofin mer utförligt, eller genom att jämföra Epiktetos uppfattning med någon annan filosofisk uppfattning om ett gott liv.

Stoicismen har blivit populärare under de senaste decennierna. Åtskilliga böcker riktade till en bred publik har exempelvis skrivits om ämnet. Särskilt i företagsvärlden har stoicism väckt rätt mycket intresse. I ljuset av det förefaller det nästan självklart att stoiska tankar kan tillämpas också i vår tid.

Många som idag är intresserade av stoicismen tar däremot inte dess dygdetiska innehåll särskilt allvarligt. De stoiska tänkarna framhävde att ett dygdigt, det vill säga dygdenligt liv, i grund och botten var det viktigaste för att människan skulle kunna leva ett gott och meningsfullt liv.

De som idag är intresserade av stoicismen förhåller sig ofta inte till den som en allomfattande livsfilosofi. De ser den snarare som ett redskap eller en teknik med vars hjälp man kan uppnå andra mål – till exempel en större stresstålighet i tävlingssituationer. Då kommer livets mening ur något annat än stoicismen.

En idrottare och en företagare kan båda försöka nå större segrar och vinster på sitt eget område. Stoicismen kan alltså vara till hjälp för att uppnå mål som dessa, även om man inte beaktar dess egentliga moraliska budskap.

Det stoiska tänkandets gränsdragning mellan det vi kan påverka och det vi inte kan påverka kan idag förefalla problematisk. Det är enklare än förr att påverka den egna kroppen och omgivningen. Den som vill kan anlita en personlig tränare som hjälper en att omforma kroppen. Det finns tillgång till gym, kosttillskott och plastikkirurgi. Människor kan också påverka sin omgivning betydligt lättare än förr genom internet, och särskilt genom sociala medier. Å andra sidan förefaller det vara svårare att behärska det egna sinnet än det är i Epiktetos beskrivning, oavsett om orsaken är det undermedvetna eller vanan vid ett materiellt lättare liv än förr.

Det finns givetvis fortfarande många saker som individen inte har makt över. En del har till exempel inte råd att anlita en personlig tränare. Möjligheterna att göra saker beror fortfarande på förmögenhet och samhällsställning. Vissa stoiska insikter kan alltså fortfarande idag gälla och vara mycket meningsfulla. I svaret kan examinanden till exempel på etiska grunder argumentera för hur det skulle vara gynnsamt att utnyttja den stoiska dygdetiken idag, eller att man till och med borde göra det.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska utvärdera i vilken mån man idag kan tillämpa en stoisk filosofi för att uppnå ett gott liv. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 4 poäng gör examinanden spridda observationer om i vilken mån man i dag kan tillämpa en stoisk filosofi för att uppnå ett gott liv.

I ett svar värt 8 poäng utvärderar examinanden i vilken mån man i dag kan tillämpa en stoisk filosofi för att uppnå ett gott liv. Examinanden utnyttjar materialet i sitt svar.

I ett svar värt 12 poäng utvärderar examinanden på ett följdriktigt och mångsidigt sätt i vilken mån man i dag kan tillämpa en stoisk filosofi för att uppnå ett gott liv.

I ett svar värt toppoäng kan examinanden fördjupa sitt resonemang till exempel genom att presentera den stoiska filosofin i ett bredare perspektiv än materialets. Alternativt kan examinanden jämföra stoicismen med någon nutida uppfattning om ett gott liv.

Thomas Hobbes var en av den tidigmoderna filosofins giganter. Han är mest känd för sin samhällsfördragsteori som poängterar suverän makt, och som han presenterar i verket Leviathan som citeras i materialet. Hobbes var materialist, nominalist och en empirist som litade på geometrisk slutledning och naturvetenskaperna. Bakom hans människo- och samhällssyn kan man därför skönja ett förhållningssätt som bygger på observation och vetenskaplig slutledning. Det är allmänt omfattat idag, men var det inte under Hobbes tid.

Hobbes är individualist på ett mycket modernt sätt och närmar sig därför den samhälleliga maktens legitimitet med utgångspunkt i människans egenskaper. I den första delen av Leviathan behandlar han människans sinnen, förnuft, känslor, seder och makt. I textutdrag 8.A beskrivs de av människans egenskaper som gör att samhällsfred inte är möjlig utan att makten koncentreras till en suverän genom ett samhällsfördrag.

I början av textutdraget lyfter Hobbes fram människans tävlan om ära och status, som också många andra samhällsfilosofer har sett som väsentlig för samhällets uppbyggnad och som är kopplad till skillnaden mellan det allmänna och det enskilda goda, som nämns i följande stycke. Användningen av språk och förnuft ger människan möjlighet att se andras prestationer som sämre än de egna, att presentera osanning som sanning och att vara missnöjd till och med i behagliga omständigheter. Dessa särdrag hos människan är orsaken till att ett fungerande samhälle kräver en suverän makt som ”håller dem i tukt och styr deras handlingar till allmänt gagn”.

Hobbes människouppfattning ter sig inte trovärdig i 2020-talets Finland. Varken i filosofin eller i de flesta humanvetenskaper hör den till huvudströmningen. Mer accepterad är tanken om människan som ett politiskt djur – formulerad av Aristoteles och allmänt omfattad i antikens Grekland – som till sin natur har sociala tendenser och som därför inte ”av sin natur” alltid drivs till våld och krig. Det naturtillstånd som Hobbes beskriver, där det råder ett allas krig mot alla, är därför inte ett trovärdigt tankeexperiment.

Idag då staten har tillgång till redskap för en totalitär övervakning känns tanken om en suverän som en skrämmande dystopi. Enligt Hobbes är det berättigat att kullkasta suveränens makt endast om denna inte längre förmår skydda sina undersåtar. En sådan koncentration av makten har andra samhällsfilosofer inte godtagit.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska utvärdera Hobbes människouppfattning och samhällsfilosofi. Examinanden ska utnyttja textutdrag 8.A i sitt svar. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 5 poäng gör examinanden några observationer om Hobbes människouppfattning eller samhällsfilosofi.

I ett svar värt 10 poäng utvärderar examinanden Hobbes människouppfattning och samhällsfilosofi. Examinanden utnyttjar textutdrag 8.A i sitt svar.

I ett svar värt 15 poäng är examinandens utvärdering mångsidig och följdriktig.

I ett svar värt toppoäng ställer examinanden till exempel Hobbes människouppfattning och samhällsfilosofi i relation till den filosofiska historiens tradition. Ett alternativ är att jämföra dem med annorlunda teorier som beskriver samhällets grundläggande struktur.

Andra samhällsfördragsteoretiker som följt i Hobbes spår är exempelvis John Locke (1632–1704), Jean-Jacques Rousseau (1712–1778) och Immanuel Kant (1724–1804). Efter Kant har samhällsfördragsteorierna inte längre legat i filosofins kärna, förrän John Rawls (1921–2002) åter lyfte in begreppet i samhällsfilosofins huvudfåra. De kändaste fördragsteoretikerna efter Rawls är David Gauthier (1932–2023) och T. M. Scanlon (1940–).

Det finns många skillnader mellan Hobbes och vilken som helst annan samhällsfördragsteoretiker. Kändast är kanske Hobbes pessimistiska människouppfattning och den negativa bilden av naturtillståndet före samhällsfördraget som den leder till. Av detta följer i Hobbes tänkande att de som överlåtit sin bestämmanderätt genom samhällsfördraget inte har rätt att säga upp fördraget. Det går att hitta också många andra skillnader. Till skillnad från Hobbes förutsätter till exempel Rousseau, Kant, Rawls och Scanlon flera förenande faktorer mellan avtalsparterna än bara egoistiskt och instrumentellt förnuft. Genom samhällsfördraget försöker de också legitimera mera än bara förbindelsen att följa samhällets regler.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska nämna någon annan filosofisk samhällsfördragsteoretiker än Hobbes och presentera skillnaderna mellan hens och Hobbes teori. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 3 poäng nämner examinanden någon annan samhällsfilosof och presenterar skillnaden mellan hens och Hobbes teorier på ett sätt som uttrycker någon form av kunskap om samhällsfördragsteorierna.

I ett svar värt 5 poäng nämner examinanden någon annan filosofisk samhällsfördragsteoretiker och presenterar skillnaderna mellan hens och Hobbes teori.

I ett svar värt 8 poäng visar examinandens presentation kunskap om samhällsfördragsteorierna och om skillnaden mellan den valda filosofiska teorin och Hobbes teori.

Ett nödvändigt villkor är en förutsättning som måste uppfyllas om en sak ska falla under ett ords eller ett begrepps omfattning. Att vara ett djur är exempelvis ett nödvändigt villkor för att vara katt, eftersom katter är djur. Någon viss sak kan inte vara en katt, om den inte också är ett djur. Att vara ett djur är däremot inte ett tillräckligt villkor för att vara katt, eftersom också till exempel hundar och kängurur är djur, utan att för den skull vara katter.

I ett svar värt 2 poäng förklarar examinanden väsentligen korrekt vad ett nödvändigt villkor är, eller ger ett träffande exempel utan förklaring.

I ett svar värt 4 poäng förklarar examinanden väsentligen korrekt och med hjälp av ett träffande exempel vad ett nödvändigt villkor är.

Ett tillräckligt villkor är sådant att om det uppfylls faller saken i fråga under ett ords eller begrepps omfattning. Att något är rött är exempelvis ett tillräckligt villkor för att det ska ha en färg. Alla röda saker har med nödvändighet en färg. Att vara röd eller rött är däremot inte ett nödvändigt villkor för att ha en färg, eftersom till exempel blå och gröna saker också har en färg, trots att de inte är röda.

I ett svar värt 2 poäng förklarar examinanden väsentligen korrekt vad ett tillräckligt villkor är, eller ger ett träffande exempel utan förklaring.

I ett svar värt 4 poäng förklarar examinanden väsentligen korrekt och med hjälp av ett träffande exempel vad ett tillräckligt villkor är.

Traditionellt har definitioner tänkts vara sådana att de uttrycker villkor som endast och uteslutande de saker som omfattas av begreppet i fråga uppfyller. Därmed uttrycker de sakens tillräckliga och nödvändiga villkor. Om denna ståndpunkt är giltig är det en entydig sak om något faller under ett ords eller ett begrepps omfattning. I princip finns det alltid klara gränser för när någonting faller under ett visst begrepp. Vidare delar alla saker som faller inom ett begrepps definition någon eller några egenskaper. Just tack vare dessa egenskaper uppfyller de definitionen på begreppet.

Ludwig Wittgensteins (1899–1951) uppfattning om familjelikhet går emot denna traditionella syn på innebörder. I textutdraget i materialet bestrider Wittgenstein att det skulle finnas några nödvändiga villkor för spel. Det finns alltså ingen egenskap som skulle förena alla spel. Däremot finns det delvisa likheter mellan spel. På andra ställen i verket Filosofiska undersökningar antyder Wittgenstein att det inte ens för formella ord som ”tal” går att ge villkor som skulle förena dem alla och endast dem. Han medger att vi alltid kan dra noggrannare gränser mellan ords innebörder, men tills vidare har sådana gränser inte dragits. Trots detta kan vi utan problem använda begrepp som ”spel”, och användningen av dem styrs och regleras av vissa regler.

Citatet kan tolkas så att Wittgenstein bara bestrider de nödvändiga villkorens existens. Då kunde det ändå finnas definitioner som bygger på tillräckliga villkor. Alternativt kan examinanden i svaret överlag poängtera att Wittgensteins familjelikhet skiljer sig från infallsvinkeln med tillräckliga och nödvändiga villkor. Begreppet familjelikhet kan exempelvis tolkas så att likheter och skillnader inte är klart avgränsade utan stegvisa.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden med hjälp av textutdrag 9.A ska diskutera hur begrepp som sinsemellan har en familjelikhet skiljer sig från begrepp vars innebörder kan beskrivas med hjälp av nödvändiga och tillräckliga villkor. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 5 poäng beskriver examinanden väsentligen korrekt vad familjelikhet är. Alternativt gör examinanden spridda observationer om hur begrepp som har en familjelikhet skiljer sig från begrepp vars innebörd kan beskrivas med hjälp av nödvändiga och tillräckliga villkor.

I ett svar värt 10 poäng diskuterar examinanden med stöd av materialet hur begrepp som har en familjelikhet skiljer sig från begrepp vars innebörd kan beskrivas med hjälp av nödvändiga och tillräckliga villkor.

I ett svar värt 15 poäng är examinandens diskussion följdriktig och mångsidig.

I ett svar värt toppoäng fördjupar examinanden sitt resonemang till exempel med hjälp av träffande exempel som hen själv kommer på, eller genom att koppla sin förklaring till den filosofiska traditionen.