Beskrivningar av goda svar: SV – Historia

I ett gott svar visar examinanden att hen inser att attityderna i uppgiftsmaterialen är negativa till maskiner och den tekniska utvecklingen. I material 7.A beskrivs ludditerna och hur de förstörde maskiner för att de var rädda att förlora sitt arbete till dem. I material 7.B presenteras medicinska farhågor som uppstod kring de tidiga tågens hastigheter och i material 7.C kritiseras effekterna av mekanisering och arbete vid det löpande bandet på människan – hen riskerar att bli en del av maskinen och förlora sin mänsklighet. Examinanden förstår att mekanisering och teknisk utveckling inte setts enbart som något positivt, utan att de utöver de problem som framgår av materialen också medfört bland annat föroreningar och skador på naturen. I svaret görs några källkritiska anmärkningar exempelvis om när materialen publicerats, vilken typ av texter de är (facktext, konst) eller upphovspersonernas avsikter.

I ett berömligt svar analyserar examinanden uppgiftsmaterialen grundligare och kopplar dem till sin kontext vid den tid då de kommit till. Ludditerna (material 7.A) attackerade några av de första maskinerna som togs i bruk inom industrin, eftersom de var rädda för att arbetarna skulle bli överflödiga. Mycket snart visade det sig att mekaniseringen ökade volymerna så till den grad att sysselsättningen ökade snarare än minskade. Material 7.B är från en tid då de första ångloken sattes i drift. Då fanns det ringa erfarenhet av höga hastigheters effekt på människokroppen. Material 7.C är av betydligt senare datum. I sin film framför Chaplin en humanistisk kritik av maskiners effekt på människors livskvalitet och på mänskligheten som sådan. Bakgrunden är det löpande bandets uppkomst i USA under de första åren av 1900-talet. Reaktionerna som framgår av materialet talar om att människor har haft en tendens att vara rädda för de snabba förändringar som vetenskapens och teknologins utveckling har fört med sig. Examinanden förstår också att många samtidigt upplevde den förbättring av levnadsstandarden som följde av industrialiseringen och mekaniseringen som något positivt.

I ett gott svar konstaterar examinanden att teknikens utveckling har varit snabb sedan andra världskriget och redogör för de viktigaste faktorerna som har påverkat maskinernas utveckling på 2000-talet (datateknik, robotik och AI). Maskinerna har också revolutionerat transporterna, hushållsarbetet och fritiden. I arbetslivet har teknologin utvecklats så att maskiner har kunnat ersätta människor i allt fler uppgifter, vilket har bidragit till att arbetsplatser har överförts till servicesektorn. Examinanden ger en tolkning av hur den tekniska utvecklingen kommer att påverka människors liv inom den närmaste framtiden, med beaktande av konsekvenserna för både arbetslivet och fritiden.

I ett berömligt svar presenterar examinanden en analytisk uppfattning om förändringen i förhållandet mellan människa och maskin sedan andra världskriget. Utvecklingen har inte helt eliminerat den gamla typen av arbetskraftsintensiv industri, men har ofta skiftat den till utvecklingsländer där kostnaderna för arbetskraft är lägre. I väst har industrin ändrat form från arbete vid löpande band till datorarbete. Examinanden analyserar noggrannare arbetskraftens övergång från industri till servicesektor och ger några exempel på nya yrken som uppkommit genom den här utvecklingen. Examinanden presenterar en tolkning som baserar sig på historiska uppgifter, särskilt megatrender, om teknikens inflytande på människans liv. Hen behandlar mångsidigt de effekter hen tar upp och beaktar såväl positiva som negativa effekter. Examinanden kan till exempel behandla robotikens betydelse för sysselsättningen, svårigheten med beskattning av maskiner, möjligheter och utmaningar med artificiell intelligens eller den tekniska utvecklingens miljökonsekvenser.

I ett gott svar jämför examinanden innehållet i materialen, men identifierar också deras historiska kontext. De två första materialen (7.A och 7.B) beskriver den religiösa intolerans som präglade Europa under medeltiden och början av den nya tiden. Typiskt för denna intolerans var misstro gentemot judar och muslimer. De senare materialen (7.C och 7.D) handlar om Tyskland under Adolf Hitlers tid vid makten. Gemensamt för alla materialen är intolerans, strävan att begränsa umgänget mellan olika grupper av människor (till exempel förbud mot sexuella relationer) och viljan att använda yttre tecken för att markera tillhörighet till icke-önskvärda grupper.

I ett berömligt svar är jämförelsen analytisk och examinanden observerar såväl skillnader som likheter i materialen. Det kan tas upp som en skillnad att fördomarna under medeltiden och början av nya tiden handlade om religion medan nationalsocialisternas attityd baserade i första hand på rasistiska rasläror. En likhet som kan analyseras är dragen hos förförjelsen och demoniseringen av judar under båda perioderna. Bakom dem ligger den rådande ideologin: kyrkans maktställning i Europa under medeltiden och nationalsocialismens i Tyskland 1933-1945.

I ett gott svar presenterar examinanden en uppfattning där förståelse för skillnaderna mellan samhället under medeltiden respektive början av 1900-talet framgår. Särskilt under 1200-1700-talet var makten utspridd och information rörde sig långsamt. Nationalsocialismen utnyttjade fördomar mot judar som varit rådande i århundraden för att bygga nationell enhet och misstro mot främmande. Propagandan utnyttjade bland annat tanken om att freden efter första världskriget var skamlig och om att judarna huggit Tyskland i ryggen. Vidare var samhället i Nazityskland totalitärt och människor övervakades på många sätt. Judeförföljelserna var systematiska och de utfördes centralstyrt i alla områden som kontrollerades av Tyskland.

I ett berömligt svar noterar examinanden att nationalsocialisterna hade tillgång till mycket exakta befolkningsuppgifter och kunde övervaka mobiliteten till och från Tyskland. Tidigare var befolkningsuppgifterna utspridda och centralmakten hade inte möjlighet att kontrollera människors agerande. Till skillnad från Nazityskland var 1200-1800-talets Europa inte en sammanhängande, modern stat utan bestod av tiotals självständiga riken och furstendömen. De sekulära makthavarna i dessa lät ofta bli att följa kyrkans krav. Nationalsocialismen byggde på rasläran där tyskarna/arierna var högrestående folk medan judarna föraktades. Detta budskap nådde medborgarna, sårskilt ungdomen, genom effektiv propaganda. I svaret kan examinanden också diskutera de vanliga tyskarnas inställning till förintelsen samt om Förintelsen kunde ha skett utan ett storkrig över hela Europa och Tysklands ockupationer.

I ett gott svar kan examinanden koppla alla uppfattningar om veteraner som förekommer i materialet till Finlands vinter- och fortsättningskrig. Även Lapplandskriget kan nämnas. Examinanden behandlar alla material och gör några observationer om deras innehåll samt förklarar dessa observationer. Niinistös och Haukios hälsning är ett festtal och det nyaste av materialen. I talet tackas krigsveteranerna för sin insats för Finlands självständighet. Tidsmässigt infaller talet under tiden efter Rysslands anfallskrig, och veteranernas agerande under vinter- och fortsättningskriget jämförs med ukrainarnas situation.

Veteranens aftontapto kom ut i slutet av 1980-talet, i ett skede då krigsveteranerna redan började vara relativt till åren komna. Avsikten med sången är att värna om minnet av veteranerna. Det politiska klimatet i Sovjetunionen var friare, vilket gjorde det möjligt att också i Finland föra friare diskussioner om händelserna under andra världskriget. Ovaskas skämtteckning är likaså publicerad på 1980-talet och i den kritiseras det faktum att lottornas roll under fortsättningskriget inte alls uppmärksammas i filmen i fråga. Där hyllades vanliga frontmän som hjältar medan kvinnorna glömdes bort.

President Kekkonens tal hölls under kalla kriget, och uppvisar i hög grad den tidstypiska finlandiseringen. Kekkonen kritiserade finländarnas attityder till Sovjetunionen såväl innan som under krigen. Examinanden observerar att den inställsamma tonen till Sovjetunionen delvis förklaras av det evenemang där talet hölls.

I ett berömligt svar granskar examinanden materialen och kontexten för dem mer omfattande och analytiskt. Examinanden lägger märke till att Niinistö och Haukio framför sin hälsning i sina officiella roller som president och presidentgemål, och att det är fråga om veteranernas dag. Att framhålla rikets försvar och Natomedlemskapet som en fortsättning på veteranernas värv betonar betydelsen av detta värv för situationen i dag. Avsikten med Veteranens aftontapto är att bevara minnet av veteranernas uppoffringar och påminna efterkommande generationer om att värna om detta minne. Examinanden observerar utifrån såväl sången som skämtteckningen att fokus i erinrande av krig ofta ligger på soldater och väpnat försvar medan insatserna på hemmafronten och för försörjningen ses som mer obetydlig. Kekkonens tal vid Samfundet Finland-Sovjetunionens möte är mycket politiskt färgat och motsvarades troligtvis inte av uppfattningarna bland dem som genomlevt kriget. Syftet med talet var att stryka Sovjetunionen medhårs och visa att tidigare konflikter mellan länderna huvudsakligen hade berott på finländarnas attityder. Examinanden kan också ge materialet en noggrannare bakgrund genom att lyfta fram exempelvis undantagslagen, taistoismen eller förberedelserna för KSSE-konferensen.

I ett gott svar redogör examinanden för några orsaker till varför och hur krig ihågkoms. Minnet påverkas till exempel av avståndet i tid, det är svårt att erinra ett krig man förlorat, och krigets följder kan vara förknippade med smärtpunkter såsom landavträdelser och förlorad självständighet. Kring ett krig som förlorats byggs ofta ett narrativ som gör det lättare att leva med minnena, till exempel tolkningen av vinterkriget som en avvärjningsseger. Ett krig som vunnits firas däremot ofta synligt. I Ryssland firas till exempel andra världskriget som det stora fosterländska kriget. Erinrande av inbördeskrig kan vara svårt eftersom parterna är medborgare av samma land.

I ett berömligt svar ger examinanden flera exempel på erinrande av krig, exempelvis krigskyrkogårdar, pro patria-tavlor, filmer och romaner. Examinanden förstår att minnet av krig kan värnas därför att man inte vill se kriget upprepa sig eller för att hågkomsten ökar den nationella enigheten. Minnet av gångna krig kan också användas som legitimering av politiken. Ett exempel är hur Ryssland använt striden mot Nazityskland under andra världskriget som motivering för attacken mot Ukraina. Examinanden behandlar temat begreppsligt, till exempel som en del av historiepolitiken, historiemedvetenheten eller historiekulturen.