Beskrivningar av goda svar: SV – Livsåskådningskunskap

Att stödja studerandenas strävan efter ett gott liv är ett centralt mål i livsåskådningskunskapen.

I GLP19 hör uppgiften ihop med centrala begrepp i modulen Jag och det goda livet (LK1).

I GLP15 hör uppgiften ihop med centrala begrepp i kursen Människan, identiteten och ett gott liv (LK2).

Agenda 2030 är en FN-ledd global kampanj för att uppnå en hållbar framtid. Den är en mångfacetterad och övergripande handlingsplan som täcker flera områden i människolivet, miljön och den globala välfärden. Att minska fattigdomen är särskilt viktigt i kampanjen. Andra viktiga sektorer är fred, miljöns hållbarhet, jämlikhet och att uppfylla grundbehoven. I sin helhet omfattar Agenda 2030 17 mål som länderna tillsammans ska uppnå fram till 2030. Många av kampanjens delområden överlappar också varandra eftersom områdena påverkar varandra. Miljöskyddet påverkar till exempel tillgången till rent vatten och ren mat. Särskilt bekämpningen av klimatförändringen inverkar på människornas välfärd i stor omfattning i dag och i framtiden. Ett lyckat fredsarbete garanterar i sin tur bättre möjligheter till utbildning och tillräcklig levnadsstandard, och samtidigt förebygger utbildning och tillräcklig levnadsstandard också en del konflikter. Utan ett välmående jordklot har vi inga välmående människor och händelserna i ett geografiskt område påverkar ofta också andra områden. I agendans mångdimensionerade bild av välfärden länkas de olika faktorerna samman.

Det finns många samhälleligt betydande medel för att uppnå målen för Agenda 2030. De kanske viktigaste är att bekämpa fattigdom, att arbeta för fred, att utrota hunger, att tillhandahålla rent vatten och utbildning för alla världens människor, att säkerställa möjligheterna att sköta sin hygien samt att skydda miljön. Alla de här medlen påverkar många andra livsområden och många av dem utgör villkor för välfärd. Agenda 2030 satsar på framtiden och med tanke på den kan man se miljöskydd och utveckling av ansvarsfull konsumtion och hållbara städer och infrastrukturer som särskilt viktiga.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden ska diskutera den bild av välfärd som Agenda 2030 (material 2.A) representerar och presentera två betydande samhälleliga medel för att uppnå målen för Agenda 2030. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 5-poängssvar lägger examinanden fram några iakttagelser om Agenda 2030 och föreslår något medel för att uppnå målen för Agenda 2030.

I ett 10-poängssvar diskuterar examinanden den bild av välfärd som Agenda 2030 representerar och presenterar två betydande samhälleliga medel för att uppnå målen för Agenda 2030.

I ett 15-poängssvar diskuterar examinanden följdriktigt och mångsidigt den bild av välfärd som Agenda 2030 representerar och presenterar två välmotiverade betydande samhälleliga medel för att uppnå målen för Agenda 2030.

För att få toppoäng ska examinanden fördjupa sitt svar till exempel genom att kritisera Agenda 2030 eller tanken på hållbar utveckling mer generellt.

I GLP19 hör uppgiften samman med avsnittet ”global rättvisa, hållbar utveckling, bekämpning av klimatförändringen och FN:s mål för hållbar utveckling och Agenda 2030” i modulen Jag och samhället (LK2).

I GLP15 hänför sig uppgiften till avsnittet ”mänskliga rättigheter, religions- och samvetsfrihet, global rättvisa och en hållbar utveckling som moraliska och politiska villkor” i kursen Individen och samhället (LK3).

I materialen behandlas nationalitet eller nationell bakgrund ur två olika synvinklar. Personen i videomaterialet känner att han hör till det finska samhället eller Finland som nation, men andra erkänner inte alltid hans tillhörighet eftersom han till det yttre ser annorlunda ut än majoritetsbefolkningen. Personen i videon talar också för andra som varit med om samma sak. Personen i textmaterialet känner i sin tur så stor skam över sin nationalitet att han inte ens vill tala sitt eget modersmål på allmänna platser. Exemplen illustrerar situationer som i någon mening är svåra eller tillspetsade. Det här betyder ändå inte att nationalitet inte skulle kunna vara något positivt. Många känner glädje och stolthet över sin bakgrund och vill berätta om sitt hemlands goda sidor för andra länders medborgare.

I uppgiften är det möjligt att diskutera betydelsen av nationell bakgrund på olika sätt, beroende på hur examinanden uppfattar betydelsen av nationell bakgrund i sitt eget liv. Svaret behöver inte inskränka sig till egna erfarenheter utan examinanden kan också behandla ämnet ur sin närkrets eller närmiljös perspektiv.

Möjliga synvinklar kan vara till exempel följande:

• Nationell identitet eller bakgrund kan vara, och är ofta, en tillgång och även en källa till stolthet för enskilda individer.
• Hemlandet och dess kultur och seder bidrar också till att forma individens identitet. Att göra sig av med så kallade nationella drag är kanske lättare sagt än gjort, även om man skulle vilja det.
• Den nationella identiteten är inte huggen i sten, utan individen kan också kritisera seder som hör till hens nationella bakgrund och kanske vilja ta avstånd från dem. Man kan också försöka förändra kulturen.
• En individ kan möta förutfattade meningar och stereotypa åsikter från personer från andra länder.
• Om en person inte tillhör majoritetsbefolkningen eller till sin bakgrund inte är ursprunglig medborgare i sitt (nuvarande) hemland, kan hen tvingas bevisa sin rätt att höra till sitt hemland eller representera det, som i materialet.
• Att tillhöra en språkminoritet kan bidra till individens upplevelse om sin nationella bakgrund. Till exempel kan en person med svenska som modersmål ha en annan uppfattning om finländskheten än en person med finska som modersmål.
• En individ kan också uppleva att hens nationella bakgrund består av flera olika nationaliteter eller delar av dessa och kan därmed inte definieras utifrån endast en nationalitet.
• En individ kan uppleva att hen definieras mer av till exempel sin hemregion, by eller förort än av sin nationella bakgrund, eller hen kan å andra sidan känna sig snarare som till exempel europé eller världsmedborgare.
• Som en negativ erfarenhet kan examinanden till exempel diskutera skam som uppstått ifall det egna hemlandet har gjort sig skyldigt till betydande missdåd.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden ska diskutera vilken betydelse den nationella bakgrunden har i hens eget liv. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 5-poängssvar anger examinanden några iakttagelser om vilken betydelse den nationella bakgrunden har.

I ett 10-poängssvar diskuterar examinanden den nationella bakgrundens betydelse i sitt eget liv.

I ett 15-poängssvar är examinandens svar följdriktigt och mångsidigt.

För att få toppoäng ska examinanden fördjupa sitt svar genom att behandla till exempel majoritets- och minoritetskulturers betydelse, finländskhetens mångfald eller etnicitetens, rasismens eller jämlikhetens historia och nuläge i olika kulturer.

I GLP19 hänger uppgiften samman med modulen Kulturer (LK3) och dess avsnitt ”den finländska kulturens mångfald”, “växelverkan mellan kulturer och civilisationer”, “kulturell mångfald och global kultur” och ”etnicitet, rasism och annan diskriminering samt ömsesidig respekt och jämlikhet i olika kulturer i ett historiskt perspektiv”.

I GLP15 hänför uppgiften sig till kursen Kulturens inverkan på människans livsåskådning och dess motsvarande innehåll.

Världsåskådningen består av en världsbild, en uppfattning om etik och värden samt om hur man införskaffar kunskap. Mänsklighetens stora politiska ideologier behöver dock inte nödvändigtvis vara världsåskådningar. De flesta politiska ideologier är till exempel förenliga med både religiösa och icke-religiösa världsbilder.

Det centrala värdet i liberalismen är frihet. I den ekonomiska politiken har dess företrädare av tradition främjat fri marknadsekonomi. Den ekonomiska liberalismens två huvudformer är libertarianismen, som förespråkar minsta möjliga roll för staten, och socialliberalismen som förespråkar en balanserad statlig reglering. En annan viktig aspekt av liberalismen är värdeliberalismen, som betonar friheten att välja värden. Den ideologiska motpolen till värdeliberalism är konservatism, som också kan betraktas som en politisk världsåskådning.

Till liberalismens värderingar hör frihet och i etiken är det väsentliga att betona individens friheter. Det är godtagbart att begränsa friheten enligt John Stuart Mills (1806–1873) skadeprincip, enligt vilken det är berättigat att utöva makt mot en individs vilja endast då syftet är att hindra individen från att skada andra. Ofta tillåter liberalismen också grupper och samfund så stora friheter som möjligt, så länge de inte begränsar sina medlemmars friheter. Betoningen av frihet betyder tolerans i fråga om olika världsbilder och därför kan liberalisternas världsbilder variera stort. Liberalismen betonar frihet också i införskaffning av kunskap. Enligt den leder fri tillgång till information och växelverkan mellan olika ståndpunkter så småningom till det bäst motiverade slutresultatet.

Socialismens centrala värden är gemenskap och jämlikhet. I den ekonomiska politiken betonar ideologin samägande. En känd form av socialism är statssocialism, som bygger på marxism-leninism, där staten som leds med enpartisystem äger produktionsmedlen. Marxism-leninismen är en heltäckande världsåskådning. Hit hör en materialistisk världsbild, en klassmedveten kommunistisk etik och en marxistisk kunskapsteori. I egenskap av politisk ideologi är också socialdemokratin en viktig gren av socialismen. Socialism kan vara förknippad med mycket olika världsåskådningar, till exempel kristlig socialism.

Motsatsen till statssocialism är små samhällen som har antagit ett gemensamt ägande på gräsrotsnivå. Genom att betona socialismens jämlikhet och liberalismens frihet kan de motsätta sig alla maktstrukturer. Det betyder att de representerar anarkism mer än socialism eller liberalism. Även anarkismen kan betraktas som en politisk världsåskådning.

Inom nationalismen är nationen ett viktigt objekt för uppskattning och utgångspunkten för politisk organisering. Enligt nationalismen är nationen den bästa enheten för politisk makt och därför strävar nationalisterna efter sådana nationalstater där statens gränser sammanfaller med nationens. Nationalismen bygger på tanken att mänskligheten är uppdelad i åtskilda nationer som är naturliga kulturella och språkliga helheter. Det här är helt klart en världsbildsmässig utgångspunkt. Nationalismen som politisk ideologi förekommer i olika varianter, och dess världsbild kan variera mycket men omfattar alltid uppdelningen i nationer som hör till nationalismens människosyn. I nationalismens värden och etik är det centrala att värdesätta den egna nationen, som i typiska fall tar sig uttryck som fosterländskhet. I övrigt är det karakteristiskt för nationalismen att tänka att föremålen för uppskattning kan variera mellan nationer. Även i införskaffning av kunskap spelar den egna nationens traditioner, seder och berättelser en viktig roll.

Utöver de tidigare nämnda politiska världsåskådningarna kan examinanden behandla många andra ideologier som världsåskådningar. Till exempel fascismen, feminismen och miljörörelsen är ideologier som kan vara politiska. I behandlingen av dessa ska det i likhet med de tidigare behandlade ideologierna påpekas att en politisk ideologi inte nödvändigtvis är en världsåskådning om den inte inbegriper alla tre följande: världsbild, etik och en uppfattning om hur man införskaffar kunskap.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden ska välja en politisk ideologi och behandla den som en världsåskådning. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 5-poängssvar beskriver examinanden någon form av politisk ideologi och gör några iakttagelser om den som världsåskådning.

I ett 10-poängssvar väljer examinanden en politisk ideologi och behandlar den som en världsåskådning.

I ett 15-poängssvar är examinandens resonemang träffande, följdriktigt och mångsidigt.

För att få toppoäng kan examinanden fördjupa sitt svar till exempel genom att analysera olika riktningar eller världsåskådningsmässiga orienteringar i den politiska världsåskådning som hen behandlar.

I GLP19 är uppgiften förknippad med avsnittet ”politiska världsåskådningar, såsom liberalism, socialism och nationalism” i modulen Åskådningar (LK4).

I GLP15 hänför sig uppgiften till kursen Världsåskådning och kritiskt tänkande (LK1) och dess avsnitt ”olika världsåskådningar – till exempel sekulära, religiösa, politiska och livsstilsrelaterade”.

I uppgiftens videomaterial lyfter skådespelaren Joonas Nordman fram kyrkans samhälleliga roll i det finska samhället. Han hänvisar också till kyrkans betydelse som en del av seder och bruk i Finland. Diskussionen gäller den evangelisk-lutherska kyrkan men kan delvis också tillämpas på den ortodoxa kyrkan. Nordman verkar göra skillnad mellan den personliga tron och kyrkoinstitutionen medan prästen Hanna Paavilainen i sin tur för fram att betalning av kyrkoskatt är ”en tillräcklig trosbetygelse”. Hon anser att ”de glada kyrkoskattebetalarna” rentav är den allra största väckelserörelsen.

Examinanden kan behandla kyrkans samhälleliga betydelse till exempel genom att diskutera det kanhända smått provokativa påståendet i materialet att kyrkans samhälleliga uppgifter är en tillräcklig orsak för individen att höra till kyrkan eller ett trossamfund. I materialet konstateras också att glada skattebetalare kan ses som en väckelserörelse, trots att väckelserörelse som begrepp vanligen syftar på en djupare religiositet än att betala skatter. I materialet syftas också på betydelsen av seder och bruk. Många i det finska samhället hör fortfarande till kyrkan eftersom de sätter värde på tradition och de seder som hör till religionen. I sitt svar kan examinanden ta ställning till de här påståendena och diskutera olika skäl till att man hör till ett religiöst samfund eller kyrkan.

I sitt svar kan examinanden också inta en kritisk hållning till den evangelisk-lutherska och ortodoxa kyrkans ställning i det finska samhället till exempel med tanke på likvärdig behandling av olika trossamfund eller irreligiösa. Man kan också försvara statskyrkornas uppgifter ur en historisk synvinkel förknippad med finländsk kultur.

I sitt svar kan examinanden också diskutera hur väsentliga samhällsuppgifterna i religionen och religionsutövningen är: ses de som en central del av religionsutövningen eller det religiösa livet, eller tänker man att religionsutövning snarare består av till exempel religiösa ritualer, gudstjänster, bön, andligt liv eller annat motsvarande? I det här avseendet kan religionerna skilja sig från varandra, eller det kan finnas skiljelinjer inom religioner. Å andra sidan kan examinanden också jämföra kyrkan med andra samfund, såsom medborgarorganisationer, som handlar likartade uppgifter.

Svaret på frågan är en essä, där examinanden utgående från videon ska diskutera kyrkans samhälleliga betydelse. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 5-poängssvar gör examinanden iakttagelser om kyrkans samhälleliga betydelse.

I ett 10-poängssvar diskuterar examinanden kyrkans samhälleliga betydelse utgående från videon.

I ett 15-poängssvar är examinandens diskussion följdriktig och mångsidig.

För att få toppoäng ska examinanden fördjupa sitt svar till exempel genom att ge exempel från andra religioner eller kyrkosamfund eller genom att behandla ämnet ur ett historiskt, samhälleligt eller kulturellt perspektiv.

I GLP19 hör uppgiften samman med modulen Religioner och irreligiositet (LK5) och dess avsnitt ”religiositetens och irreligiositetens närvaro och inflytande i vardagen”, samt ”vanereligiositet”.

I GLP15 hänger uppgiften ihop med kursen Åskådningarnas värld (LK5) med motsvarande innehåll.

Ibland drömmer människor om en situation där de inte behöver arbeta för att försörja sig. Många människor drömmer också om ett arbete där de kan förverkliga sig själva. Robotiken och den övriga teknologiska utvecklingen är helt klart på väg att minska den arbetsinsats som krävs av den enskilda människan för att mänskligheten ska klara sig. Å andra sidan kan befolkningstillväxten och den växande ekonomiska ojämlikheten förutsätta att en stor del av människorna anstränger sig alltmer för att arbetet ska garantera dem en utkomst.

Det är ytterst svårt att bedöma hur de teknologiska och samhälleliga förändringarna påverkar arbetets karaktär. Det är med andra ord svårt att bedöma om självförverkligande ses som arbete eller hobby och om verksamhet som är skild från utkomsten kan erbjuda allt som man har trott att arbetet erbjuder i fråga om uppskattning, människorelationer och meningsfullhet i livet. I vilket fall som helst verkar det rätt klart att arbetets karaktär är i ständig förvandling på så sätt att de livslånga arbetsförhållanden i samma yrke som var typiska under tidigare decennier inte är att vänta.

Det finns inga rätta svar på de här frågorna. I presentationen av drömmen framhävs examinandens förmåga att sätta upp mål för sitt eget goda liv. Vid bedömningen av möjligheterna till att drömmen förverkligas kopplar examinanden en dröm som återspeglar värderingarna och målen i hens egen livsåskådning till en i något avseende rimlig framtida utveckling.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska presentera sina drömmars arbetskarriär och ta ställning till möjligheterna att förverkliga drömmen. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 5-poängssvar presenterar examinanden åtminstone implicit någon form av sin drömkarriär och gör några iakttagelser om möjligheterna att förverkliga den.

I ett 10-poängssvar presenterar examinanden sin drömkarriär och tar ställning till möjligheterna att förverkliga drömmen.

I ett 15-poängssvar beskriver examinanden sin drömkarriär följdriktigt och tar sakkunnigt och mångsidigt ställning till möjligheterna att förverkliga den.

För att få toppoäng kan examinanden fördjupa sitt svar till exempel genom att diskutera hur begreppet arbetskarriär lämpar sig för framtidens arbetsliv eller genom att ta ställning till hur olika i framtiden sannolika utvecklingslinjer kommer att påverka att hens egna värden och önskemål förändras.

I GLP19 är uppgiften förknippad med flera avsnitt i modulen Framtiden (LK6), i synnerhet punkten ”förändringar i samhället, de ekonomiska strukturerna och arbetet: till exempel robotik, ojämlikhet, förändringar i fördelningen av arbete och välfärd”.

I GLP15 hör uppgiften samman med kursen Teknologi, världsåskådningar och mänsklighetens framtid (LK6), avsnitten ”vändpunkter gällande människans världsbilder och världsåskådningar samt tekniska genombrott som påverkat människans uppfattning om världen och sig själv: människan som en aktör som aktivt påverkar sitt liv och sin omgivning” och ”från myten om Prometheus till tekniska utopier och dystopier, människans förhållande till upplysningens ideal och den tekniska utvecklingen”.

I GLP19 ansluter sig uppgiften till modulen Jag och det goda livet (LK1), i synnerhet avsnitten “individualitet, livsval och livsbalans: individens möjligheter att påverka sitt liv”, “människans identitet och sociala natur: individen i samhället, privat och offentligt liv, sociala relationer, roller och normer, människans ställning i kollektivet ur intersektionellt perspektiv” och “grundläggande existentiella frågor: människorelationer, mångfalden i kön och sexuell läggning”, punkten ”människovärde, människans värdighet och mänskliga rättigheter” i modulen Jag och samhället (LK2) samt modulen Kulturer (LK3) och dess avsnitt “kulturarvet: olika seder och bruk, kulturellt självuttryck, kulturens inverkan på individens världsbild och livsåskådning”.

I GLP15 hänför sig uppgiften till kursen Människan, identiteten och ett gott liv (LK2) och dess avsnitt ”grundläggande existentiella frågor: människorelationer, könsroller och sexualitet, studier och arbete, åldrande och död”, ”identitet, livsval och livsbalans: individens möjligheter att påverka sitt liv, arvsanlagens och miljöns betydelse” och ”människovärdet, mänsklig värdighet” samt avsnittet ”människan som social varelse, interaktion och gemenskap mellan individer: det privata och det offentliga, erkännanderelationer och signifikanta andra, roller och gemensamma normer” i kursen Individen och samhället (LK3).

I GLP19 hänger uppgiften ihop med modulerna Jag och samhället (LK2), särskilt avsnittet ”kunskapsbaserade grunder för samhällsagerande och aktivt medborgarskap: samhällsstrukturer, sociala realiteter, det moderna västerländska samhällets särdrag ...”, Kulturer (LK3), avsnittet ”den finländska kulturens och identitetspolitikens historiska utveckling, mångfald och minoritetskulturer i Finland” och Åskådningar (LK4), avsnittet ”politiska världsåskådningar, såsom liberalism, socialism och nationalism”.

I GLP15 hänför sig uppgiften särskilt till avsnittet ”… samhällsstrukturer, och kännetecken för det moderna västerländska samhället samt hur dessa grunder påverkar individens liv” i kursen Individen och samhället (LK3) och avsnittet ”den finländska kulturens och identitetens historiska utveckling, mångfald och minoritetskulturer i Finland” i kursen Kulturens inverkan på människans livsåskådning (LK4).

I uppgifterna 9.1–9.3 görs poängavdrag för överträdelse av högsta tillåtna antal tecken, om vilket det bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnen.

I GLP19 hör uppgiften samman med modulen Kulturer (LK3), särskilt punkten ”begreppet kultur och kulturens betydelse, olika kulturella klassificeringar och sätt att ta del av kultur, kultur som meningsbaserad mänsklig verksamhet”.

I GLP15 hänger uppgiften ihop med kursen Kulturens inverkan på människans livsåskådning (LK4), speciellt avsnittet ”begreppet kultur och kulturens betydelse, olika kulturella klassificeringar och sätt att ta del av kultur, kultur som meningsbaserad mänsklig verksamhet”.