Beskrivningar av goda svar: SV – Geografi

Definition av sötvatten 1 p.: Med sötvatten avser man de saltfria vattnen på jorden. (Noggrant definierat avser man vatten med mindre än 1 000 milligram lösta fasta partiklar per liter, vanligtvis salt. Den här kunskapen krävs inte.)

Sötvattenreserver 3 p. Exempelinnehåll:

• Jordklotets sötvattenreserver utgör mindre än 3 % av jordklotets vatten. (1 p.)
• Glaciärer och grundvatten bildar de största sötvattenreserverna. (1 p.)
• Sötvatten förekommer också som ytvatten i exempelvis sjöar och floder. (1 p.)
• Andra sötvattenreserver är jordmånens fuktighet, is i jordmånen, myrmarker och vatten i levande organismer. (1 p.)

Om examinanden presenterar ett välmotiverat regionalt exempel på sötvattenreserver (de absolut sett största sötvattenreserverna finns i Kanada, Brasilien och Ryssland) kan hen få en kompenserande poäng.

För varje noggrant beskriven faktor ges 2 p. För en ytlig beskrivning av en faktor ges 1 p. För fulla poäng krävs det att examinanden i svaret behandlar både faktorer som beror på naturförhållanden och sådana som beror på mänsklig aktivitet.

Faktorer som beror på naturförhållanden (2–6 p.). Exempelinnehåll:

• Torka som beror på låg nederbörd och stor avdunstning leder till vattenbrist och begränsar tillgången till rent sötvatten.

• På grund av få sjöar eller floder kan till exempel tillgången till bevattningsvatten vara begränsad.

• Svag tillrinning av grundvatten kan leda till brist på bruksvatten.

• Om vattenreserverna försaltas till exempel till följd av en ökning av havsvattenöversvämningar kan den tillgängliga mängden sötvatten minska.

• På grund av det kyliga klimatet är det söta vattnet i glaciärerna i fast form vilket begränsar användningen.

• Översvämningar kan förorena sötvattenreserverna exempelvis genom spridning av bakterier och på så vis minska tillgången på rent sött vatten.

Faktorer som beror på mänsklig aktivitet (2–6 p.). Exempelinnehåll:

• Bristfällig infrastruktur såsom avsaknad av vägar och brunnar kan försvåra tillgången till rent sötvatten.

• Bristfällig sanitet samt vatten och avlopp (avloppsledningar, toaletter) försvårar tillgången till rent sötvatten.

• Fattigdom kan påverka levnadsförhållandena och på samma gång tillgången till rent sötvatten.

• Följder av befolkningstillväxt och urbanisering är att befolkningsmängden och befolkningstätheten ökar vilket kan leda till att vattenreserverna på området blir otillräckliga per capita.

• Förändringar i markanvändning kan leda till vattenbrist på ett område, exempelvis i de fall då lantbrukets och industrins vattenbehov märkbart ökar.

• Gödsel och bekämpningsmedel som används inom lantbruket kan försämra vattenkvaliteten och göra vattnet odrickbart.

• Utsläpp från industri och trafik samt avloppsvatten kan försämra vattenkvaliteten och göra vattnet odrickbart.

• Uppdämning av floder kan påverka vattentillgången regionalt, både nedströms och uppströms.

• Om vattenreserverna är utspridda över flera staters områden kan konflikter om vattnet uppstå.

• Ohållbar användning av vattenresurserna har ökat till följd av att levnadsstandarden har stigit och att levnadsvanorna därmed har förändrats.

• Klimatförändringen som påskyndas av mänsklig verksamhet kan förstärka faktorer som beror på naturförhållanden (exempelvis torka, extremväder).

• Turismens inverkan ökar vattenkonsumtionen vilket leder till att lokalinvånarna har mindre vatten till förfogande.

För varje välgrundad beskrivning av en metod ges 2 p. För en ytlig beskrivning av en metod ges 1 p. Exempelinnehåll:

• reglera hushållens vattenanvändning genom exempelvis prissättning

• utnyttja vattensparande bevattningssystem, till exempel droppbevattning, inom lantbruket

• minska mängden gödsel som används inom lantbruket (förhindrar att skadliga ämnen hamnar i vattendragen och grundvattnet)

• användning och främjande av grödor som är lämpliga för de tillgängliga vattenresurserna

• reglera industrins vattenanvändning med hjälp av olika tekniska och produktionsrelaterade lösningar

• uppsamling av regnvatten och utveckling av system för vattenlagring

• utveckling av vattenförsörjning och hantering av avloppsvatten (avloppsledningar m.m.)

• återvinning av avloppsvatten till exempel för bevattningsändamål

• informera om hållbar vattenkonsumtion och föra olika kampanjer

• öka vattenvården (vattenskydd)

• begränsa användningen av grundvatten till nivån för naturlig grundvattenbildning

• användning och utveckling av vattenreningsmetoder

• verkställa internationella överenskommelser och lagar (exempelvis EU:s vattendirektiv)

• utbilda befolkningen (öka kunskapen om begränsade vattenresurser och mänsklig aktivitet som hotar vattenresurserna)

• åtgärder med vars hjälp man bromsar klimatförändringen och tryggar ekosystemens ”normala” funktion med tanke på vattnets kretslopp

• handlingar på individnivå som minskar vattenfotavtrycket är exempelvis att minska köttkonsumtionen och föredra en vegetarisk kost

• avlägsnandet av salt ur havsvattnet med hjälp av omvänd osmos minskar trycket på konsumtion av sötvatten som finns i naturen

För varje välgrundad beskrivning av en faktor ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p. Exempelinnehåll:

• Permanenta planetariska vindar, passad- och västvindar flyttar havens ytvatten och förorsakar på så vis permanenta ytströmmar, havsströmmar.
• På norra och södra halvklotet formar corioliseffekten det vinddrivna flödet så att ytströmmen på norra halvklotet vrids till höger (medsols) i förhållande till rörelseriktningen, och på södra halvklotet till vänster (motsols).
• Havsbottnens och kusternas former formar havsströmmarnas rörelser. Då strömmen kolliderar med kontinenten förändras strömningsriktningen och en del av vattenmassan återgår till ankomstriktningen. Även andra havsströmmar påverkar havsströmmarnas riktning och styrka.
• Vattnets temperatur och skillnader i salinitet orsakar vertikala strömmar där kallt och saltrikt vatten sjunker nedåt. Detta skapar ett regelbundet långsamt flöde av djupvatten som upprätthåller den termohalina cirkulationen.
• Då en kall djuphavsström kolliderar med kusten eller en annan havsström stiger det kalla vattnet mot ytan (uppvällning). Det här fullbordar den termohalina cirkulationen.

För varje välgrundad och motiverad beskrivning ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p. enligt följande:

Område A 4 p., exempelinnehåll:

• Den kalla Peruströmmen/Humboldtströmmen kyler ner kustområdena och orsakar torka, eftersom avdunstningen är liten och även minsta lilla vattenånga kondenseras till nederbörd redan ovanför den kalla havsströmmen.

• På grund av torkan är växtligheten väldigt sparsam och i regionen finns Atacamaöknen som är en av världens torraste områden.

• Vid kustområdena orsakar Peruströmmen uppvällning då den kolliderar med kontinentalsockeln. Uppvällningen lyfter upp kallt vatten och näringsämnen till ytan och ökar på så vis planktonproduktionen. I Perus och Chiles kustvatten hittar man världens rikligaste fiskevatten.

• Den kalla havsströmmen har en så stor betydelse för regionens natur och mänsklig verksamhet att ENSO-fenomenets förändringar på Peruströmmen påverkar regionen kraftigt.

Område B 4 p., exempelinnehåll:

• Området påverkas av den varma Brasilianska strömmen som höjer temperaturen i kustområdena och ökar nederbörden, så avdunstningen är kraftig. Vattenångan i luften kondenseras i allmänhet till regn först vid kusten.

• Den varma havsströmmen för med sig fukt och värme som gör att vegetationen är frodig i området. På kusten finns det regnskog som längre inåt land gradvis övergår i stäpp.

• Tack vare klimatet lämpar sig området bra för odling och uppfödning av boskap.

• På grund av den varma havsströmmen sker det nedvällning vid kusten. Av den här orsaken är fiske i området inte speciellt lönsamt.

För varje välmotiverad och till Tokyo området bunden faktor ges 2 p., för en beskrivning på en ytlig eller allmän nivå ges 1 p. Exempelinnehåll:

• Tokyo ligger på Japans största slätt (Kantōslätten) där det har varit lätt att bosätta sig i ett annars mycket bergigt Japan.

• (Kantō)slättens vulkaniska och bördiga jord har möjliggjort ett mångsidigt jordbruk och tack vare det har en effektiv näringsproduktion kunnat utvecklas i regionen.

• Slätten genomskärs av flera floder varifrån man får rikligt med bruks- och bevattningsvatten för hushållen, lantbruket och industrins behov.

• Klimatet i Tokyo-regionen är gynnsamt för bosättning och lantbruk.

• Tokyobukten utgör en skyddad naturlig hamn som har kunnat användas för att transportera varor. Hamnen har möjliggjort stadens utveckling till en knutpunkt för industri och trafik.

• Japans östkust är ett betydande uppvällningsområde och tack vare detta är fisket produktivt i området. De goda fiskevattnen och den skyddade hamnen har möjliggjort att fisket har kunnat utvecklas till en betydande näringsgren. Också i floderna har man en gång kunnat fiska.

• Tokyo ligger centralt i Japan vilket har varit till nytta för utvecklingen av de heltäckande trafiknäten som har möjliggjort effektiv transport av både människor och varor. Det här har ökat mängden arbetsplatser och industri.

• Tokyos kumulativa tillväxt har berott på dess roll som nationellt och globalt centrum. Tjänster, arbetsplatser, universitet och kunnig arbetskraft som under tidernas lopp har koncentrerats till staden har fungerat som betydande pull-faktorer även för nya företag som i sin tur skapat nya arbetsplatser vilket återigen lockar till sig mera befolkning till staden.

  Om faktorerna inte överhuvudtaget är bundna till Tokyo kan endast högst 4 p. ges för deluppgiften. För fulla poäng krävs det att examinanden har behandlat både natur- och humangeografiska faktorer.

Diagrammet poängsätts på följande sätt:

• Diagramtypen är korrekt: linjediagram. 1 p.

• Diagrammet är korrekt uppgjort utifrån materialet: det är uppgjort på hela tabellens innehåll, det har en logisk skala och axlarna är åt rätt håll. 1 p.

• Diagrammets axlar och dess enheter är namngivna och värdena på axlarna är rätt (exempelvis är x-axelns värden årtal). 1 p.

• Rubriken är logisk och innehåller områdets namn och årtal. 1 p.

Fulla poäng ges inte för diagrammet om y-axeln inte börjar från 0.

Exempeldiagram:

För varje välmotiverad och jämförande beskrivning ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p. För fulla poäng krävs det att skillnaderna i befolkningsförändringen är granskade ur minst tre olika delfaktorers synvinklar.

Exempelinnehåll för olika faktorer som påverkar befolkningsförändring:

• Skillnader i nativitet:

  • Nativiteten i Japan var som högst efter andra världskriget och Koreakriget på 1950-talet (människor hade äntligen möjlighet att bilda familj). Nativiteten är på 2020-talet låg (orsaker kan exempelvis vara uppfattningen om att små familjer är önskvärda och höga levnadskostnader) vilket leder till att befolkningsmängden inte stiger.

• Skillnader i mortalitet:

  • Tack vare den höga levnadsstandarden var mortaliteten redan på 1950-talet relativt låg. Mortaliteten stiger kraftigt under 2020-talet då de äldre åldersklasserna åldras vilket gör att befolkningsmängden börjar minska.

• Skillnader i positiv migration:

  • Japan urbaniserades kraftigt under 1950-talet (som en följd av industrialisering) och då var migrationen till Tokyo som störst (människor flyttade i stora mängder från landsbygden i hopp om jobb). Migrationen har blivit långsammare under 2020-talet som en följd av strukturella förändringar inom industrin vilket medför att befolkningsmängden inte stiger.

  • Japan och Tokyo har länge varit attraktiva objekt för migration men Japans stränga invandringspolitik begränsar inflyttningen. Det här har också påverkat befolkningstillväxten i Tokyo ända sedan 1950-talet och det ersätter inte den minskning i befolkningsmängden som man kan se under 2020-talet.

• Skillnader i negativ migration:

  • Den negativa migrationen från Tokyo på 1950-talet var lägre än motsvarande positiv migration till staden tack vare arbetsmöjligheterna och den goda servicenivån i staden. Migrationen från Tokyo på 2020-talet är vanligare på grund av höga levnadskostnader och förbättrade möjligheter att göra distansarbete.

Flygfotografering

• Funktionsprincip (1–2 p.)

  • Man använder en kamera och en plattform såsom ett flygplan, en helikopter eller en drönare. (1 p.)

  • Med hjälp av kameran registrerar man strålningen som reflekteras från jordytan (eller ibland strålning från jordytan) . (1 p.)

• Material (2–3 p.), exempelinnehåll (1 p./observation):

  • Data består av olika rasterfotografier som man granskar enskilt eller i kombination med varandra. (1 p.)

  • Fotografierna binder man ofta till koordinatsystemet så att de kan användas som kartor.

  • Av fotografierna skapar man vanligen ortofoton, det vill säga man rättar till dem så att de beskriver hela det undersökta området vinkelrätt ovanifrån.

  • Typiska flygfoton är exempelvis bilder i naturliga färger och infraröda bilder (det vill säga falska färgbilder).

  • Materialet kan även vara snedbilder där jordytan inte ses vinkelrätt ovanifrån.

Satellitfotografering

• Funktionsprincip (1–2 p.).

  • Man använder en fotograferingsapparat, det vill säga en sensor för att registrera strålning. En satellit fungerar som plattform. (1 p.)

  • Med sensorerna registrerar man strålningen från jordytan eller atmosfären, alternativt sänder satelliterna strålning mot objekt och mäter den strålning som reflekteras tillbaka till sensorn. (1 p.)

• Material (2–3 p.), exempelinnehåll (1 p./observation):

  • Data kan vara av många olika slag eftersom det finns flera olika slags fotograferingssensorer. Data kan exempelvis vara fotografier, radarbilder eller laserskanningsdata.

  • Med satelliter kan man fotografera stora områden.

  • Områden kan fotograferas regelbundet eller ofta vilket möjliggör undersökningar av förändringar över tid.

Laserskanning

• Funktionsprincip (1–2 p.).

  • Man använder en laserskanner och en plattform såsom ett flygplan, en helikopter, en drönare, en satellit eller en tripod. (1 p.)

  • Baserar sig på laserpulser som skannern sänder ut och tar emot från objekten de träffar. (1 p.)

• Material (2–3 p.), exempelinnehåll (1 p./observation):

  • Med laserskanning skapar man tredimensionellt material / punktmoln.

  • Ur materialet sparas objektens position och höjd.

  • På basis av materialet kan man skapa digitala höjdmodeller.

Då examinanden i svaret har namngett ett enskilt klimatförändringsrelaterat forskningsämne såväl som en fjärranalysmetod eller fjärranalysmaterial, och användningssättet är motiverat kan hen för respektive användningssätt ges 2 p. För en ytlig beskrivning ges 1 p. Exempelinnehåll:

• Särskilt med hjälp av satellitfotografering kan man med sensorer som exempelvis mäter den värmestrålning som avges från markytan mäta yttemperaturer på markytan och vattendrag och förändringen över tid.
• Med hjälp av flyg- och satellitbilder kan man följa förändringar i den arktiska havsisens, glaciärers och snötäckets utbredning eftersom kraftigt reflekterande is- och snötäcken urskiljs väldigt bra från andra ytor på bilder i naturliga färger.
• Med hjälp av laserskanning eller SAR-satelliter som utnyttjar mikrovågor kan man studera förändringar i tjockleken på is- och snötäcket som påverkas av klimatförändringen.
• Särskilt med hjälp av laserskanning och SAR-satelliter som utnyttjar mikrovågor kan man kartlägga förändringar i havsytans höjd till följd av klimatförändringen.
• Höjdmodeller som är skapade utifrån laserskanning kan användas som modell för områden som senare kommer att hamna under vatten till följd av havsnivåns höjning på grund av klimatförändringen.
• Med hjälp av flyg- och satellitbilder kan man granska förändringar som skett över tid och som klimatförändringen lett till gällande vegetationens utbredning och mängden (biomassa). Man kan söka efter förändringarna genom att jämföra äldre bilder med nyare. Granskningsobjektet kan exempelvis vara att skogsgränsen har flyttat sig norrut och högre upp i bergen samt ökenspridningen i torra områden.
• Vädersatelliternas bilder i naturliga färger och radarbilder kan användas för att studera väderfenomen såsom stormar som förstärkts av klimatförändringen såväl som undersöka temporala och lokala förändringar i stormarnas rutter genom att jämföra bilder som är tagna vid olika tidpunkter.
• Tack vare höjdmodellerna från laserskanning kan man studera och mäta erosionens intensitet, som förstärks av klimatförändringen, på olika områden.
• Med hjälp av satelliter kan man mäta mängderna av växthusgaser som orsakar klimatförändringen, exempelvis koldioxid och metan, i atmosfären och lokalisera utsläppskällor. Det här kan göras exempelvis med hjälp av sensorer som mäter specifika växthusgasers absorberade eller reflekterade infraröda eller ultravioletta våglängder.
• Med hjälp av satellit- och flygbilder kan man studera kolsänkor såsom mängden skog och skogens tillstånd. Kolsänkor har en nära anknytning till växthuseffekten och därmed till klimatförändringen.

För varje välmotiverad likhet där examinanden funderar på likheterna ur båda himlakropparnas synvinkel ges 2 p., för en ytlig förklaring ges 1 p. enligt följande:

• Månens och jordens mineralsammansättning är likartad. Det kan förklaras med månens uppkomst för 4,5 miljarder år sedan.

• Månens struktur (skorpa, mantel och kärna) liknar jordens.

• På båda finns det vatten i fast form.

• På båda finns det eller har funnits vulkanisk aktivitet.

• Månen reglerar jordens rotationsrörelse och jorden har samma inverkan på månen.

• Människan har lämnat sina spår på båda himlakropparnas yta.

• Månens nästan icke-existerande atmosfär kallas exosfär och det yttersta skiktet av jordens atmosfär kallas även det exosfär.

• Båda kretsar runt himlakroppar, månen roterar runt jorden och jorden runt solen. Månen roterar runt solen tillsammans med jorden.

• På både månens och jordens yta finns det kratrar.

• Båda roterar runt sin egen axel.

• Både månen och jorden har en dragningskraft, även om månens dragningskraft är betydligt svagare än jordens.

• Både på månen och på jorden finns det natt och dag, däremot är temperaturskillnaderna under dygnet på månen betydligt större än på jorden.

För andra observationer än sådana som grundar sig på text 6.A ges det inga poäng.

För en korrekt användning av begrepp och en stödjande struktur för att förstå skillnaderna i atmosfärerna ges 2 p. För beskrivning av skillnader mellan månens och jordens atmosfär ges 2–4 p. och för skillnadernas inverkan på de naturfenomen som kan observeras på ytan ges högst 6–8 p.

• Exempelbeskrivning av en skillnad mellan atmosfärerna (2 p.): månens atmosfär är väldigt tunn medan jordens atmosfär är betydligt tjockare och består av olika skikt.

• För en exakt beskrivning av jordens atmosfär ges 2 p.

För varje inverkan som är beskriven ur båda himlakropparnas synvinkel ges 2 p., för en ytlig beskrivning eller endast en beskrivning av inverkan ur den ena himlakroppens perspektiv ges 1 p. Totalt högst 8 p. (totalt högst 4 p., om svaret endast behandlar månen eller jorden). Exempelinnehåll:

• Väderfenomen: till följd av den knappt existerande atmosfären förekommer det inga regn, vindar eller väderförhållanden på månen till skillnad från jorden, där atmosfären möjliggör vädret på markytan, vind och regn.

• Erosion: erosion till följd av väder har inte format månens yta till skillnad från jordens, eftersom väderförhållandena på jorden leder till erosion på markytan.

• Skydd från andra himlakroppar: månens atmosfär hindrar inte himlakroppar från att kollidera med månens och därför är månens yta fylld av kratrar. Jordens atmosfär skyddar däremot jordytan från små meteoroider.

• Skydd från strålning: månens atmosfär skyddar inte från solens strålning medan jordens atmosfär skyddar jorden från bland annat UV-strålning från solen.

• Ljusfenomen i atmosfären: på månen kan man inte se polarsken eller stjärnfall (meteorer) som man tack vare atmosfären kan se på jorden.

• Växthuseffekten: temperaturen på månen varierar kraftigt eftersom månens atmosfär inte kan hindra värmestrålningen från att lämna månens yta. Atmosfären på jorden däremot skapar växthuseffekten som värmer jorden, håller temperaturvariationerna jämnare och möjliggör förekomsten av liv.

• Ljud: på månen är det tyst eftersom ljudvågor inte kan framskrida i den tunna atmosfären på månen. Däremot kan man på jorden höra ljud eftersom ljudvågorna fortplantar sig väldigt bra i jordens atmosfär.

• Atmosfärens sammansättning och lufttryck: månens tunna atmosfär har inte möjliggjort gynnsamma förhållanden för livets utveckling på månen. På jorden är däremot lufttrycket och gassammansättningen i atmosfären idealiska för det nuvarande livet.

För varje nytta för människan som är motiverad ges 2 p. För en ytlig beskrivning av en nytta ges 1 p. Inga poäng ges för månens effekter, ifall examinanden inte förklarat dem i termer av mänsklig nytta. Exempelinnehåll:

• Månens rotation runt jorden skapar en rytm för människans liv, och längden för ett varv fungerar både som kulturell och biologisk kalender. Som exempel kan nämnas att jordbruk eller fiske har planerats enligt månvarv, i århundraden har månkalendrar använts eller man har följt med menstruationscykeln i enlighet med månens rörelse.

• Många olika slag av berättelser eller trosuppfattningar förknippas med månen. De har berikat vår kultur och påverkat vår historia.

• Förr i tiden använde man månens position på himlen till hjälp vid navigering, och månens ljus har varit till hjälp då man behövt förflytta sig under dygnets mörka timmar.

• Månen ger upphov till tidvattenväxlingar som människan kan utnyttja inom båttrafiken och för fiske, samt även som energikälla.

• Månen stabiliserar jordens rotationsrörelse och svängningarna i rotationsaxelns vinkling vilket gör att levnadsförhållandena på jorden är stabila. Det här har möjliggjort det nuvarande livet på jorden.

• På månen finns det naturresurser såsom olika mineraler som människan är intresserad av att utnyttja.

• Man planerar en månbas på månen som kunde erbjuda människor nya sätt att studera rymden och utveckla vetenskapen. Dessutom skulle man på månen kunna testa och utveckla teknologi med tanke på längre rymdfärder senare i framtiden.

• Det ekonomiska, vetenskapliga, samhälleliga och även kulturella intresse som riktas mot månen sysselsätter en stor mängd människor.

Rätt svar: Floddalen ligger i norra Lappland i Finland. (Det är fråga om Pulmankijoki, det vill säga Buolbmátjohka, floddal i Utsjoki kommun i närheten av gränsen till Norge).

Exempelmotivering: den nordliga koordinaten varierar i Finland mellan 60°–70° N och den östliga koordinaten mellan 20°–31° E. Utgående från koordinaterna är floddalen belägen tre grader norr om polcirkeln, det vill säga norr om exempelvis Rovaniemi (66,5° N). På basis av den här informationen ligger floddalen i praktiken vid Finlands nordgräns.

Rätt svar: Floddalens bredd är ungefär 800-1000 meter.

Exempelmotivering: Skalstocken beskriver hur lång sträcka på kartan som motsvaras av 400 meter i naturen. Den utritade sträckan är ungefär två gånger så lång som skalstocken (det vill säga ungefär 2 * 400 meter).

Rätt svar: Sjöns vattenyta är ligger mindre än 15 men mer än 10 meter ovanför havsytan.

Exempelmotivering: På kartan kan man avläsa två höjdangivelser: 20 meter och 120 meter, och mellan dem finns det 19 höjdkurvor. Utgående från det här är avståndet mellan höjdkurvorna fem meter. Den höjdkurva som är närmast vattenytan är därmed 15 meter. På basis av det här är vattenytans höjd över havet mindre än 15 meter, men mer än 10 meter.

Rätt svar: En beskrivning som berättar att området är tundra, kalfjäll, fjällbjörkar, bergsvegetation eller en kombination av dessa godkänns. (I området kan, trots den dominerande vegetationen, även påträffas myrmarksväxtlighet och barrträd. Området är trots sin nordliga position mångsidigt ur ett vegetationsperspektiv).

Exempelmotiveringar: På grund av den nordliga positionen är områdets klimat kallt och vegetationen är troligen sparsam, vilket är typiskt för tundrazonen. / I floddalen kan det under vegetationsperioden råda ett relativt varmt, fuktigt mikroklimat med svaga vindar som kan påverka vegetationens frodighet och artsammansättning. / Höjdskillnaderna i floddalen är stora vilket gör att vegetationen varierar kraftigt mellan floddalens botten och fjälltoppen. Fuktiga sänkor skapar också sina egna typiska växtplatser.

För varje på kartan utritad och namngiven formation ges 1 p. och för beskrivning av dess uppkomstsätt ges 2 p., totalt högst 3 p./formation.

Om formationen har namngetts fel eller utritats på fel ställe på kartan kan examinanden inte heller få poäng för uppkomstsättet. Om det på kartan har utritats fler än fyra formationer bedöms endast de fyra första formationerna som beskrivits i svarsfältet. Om examinanden har namngett mer än en formation av samma typ (exempelvis namngett två strandvallar) kan hen endast få poäng för den första, och den totala poängsumman för deluppgiften är högst 9 p.

Exempel på exogena formationer på kartan 7.A och beskrivning av deras uppkomstsätt:

• Meander: En slinga av floden som skapas i ett grunt finsedimentområde när floden börjar slingra sig, det vill säga meandra.
• Flodbank: En brant strand i den meandrande flodens ytterkrökar där floden eroderar jordmånen kraftigt.
• Sandbank/-revel: Flackt och lågt område i innerkröken av den meandrande floden, där material från det övre loppet ackumuleras.
• Korvsjö: Ett bågformat vattenområde som uppstod då floden skapade sig en ny fåra genom en brant meanderbåge.
• Delta (aktiv): Det ställe där floden mynnar ut i sjön och sedimenten som transporterats i vattnet ansamlas i skikt på flodens botten och det bildas ett lågt och ofta fjäderformat deltaområde.
• En isälvs delta: I området där en isälv har runnit ut i en issjö eller ett hav har sedimenten som transporterats av floden samlats och en fjäderformad formation har bildats.
• Blockfält: I de övre delarna av bergsområden och fjäll är värme- och frostsprängningen i berggrunden kraftig vilket leder till att det bildas stenrösen i de flacka bergssluttningarna eller på jämnare områden.
• Alluvialslätt: Under vårfloden ökar flödet kraftigt i den nordliga floden vilket får flodens och avrinningsområdets jordmaterial att röra på sig. En flod som svämmar över ackumulerar jordmaterial på dalens sidor.

Exempel på en kompletterad karta:

För varje materialbaserad och motiverad observation ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p. För fulla poäng krävs det att examinanden i svaret har beaktat flodens läge och de exogena processernas särdrag. Andra än flodrelaterade (eller till floddalen relaterade) observationer ger inte poäng.

Exempelinnehåll:

• Den sandiga jordmånen och jämna alluvialslätten som floden ackumulerat i floddalen gör det möjligt att omarbeta markytan till odlingsmark.
• Floden kan i dalen ha en temperatur- och luftfuktighetsutjämnande effekt, vilket kan innebära att dalen är bättre lämpad för jordbruk än omkringliggande områden.
• Vårfloden har fört med sig en relativt bördig jordmån, vilket har möjliggjort (småskalig) odling. Åkrarna finns på dessa områden.
• Floden inverkar på områdets förbindelser. Den stadigvarande bosättningen är koncentrerad till flodens västra sida längs vägen. Till bosättningen och sommarstugorna på den östra sidan kan man ta sig med båt. Lite längre söderut finns ett ställe där man kan ta sig över floden, och på vintern kan man ta sig över isen med snöskoter.
• Floden kan (tillsammans med sjön) ha möjliggjort året runt-fiske i området och erbjudit en näringsgren för områdets invånare. Det kan vara orsaken till att området har fått sin permanenta bosättning.
• Fiskemöjligheterna och floddalens landskap kan bland annat vara orsaker som lockar till sig turister till området. Av den här orsaken kan sommarstugorna i området ha uppstått. Turismen kan påverka områdets infrastruktur och ge de lokala invånarna en möjlighet att erbjuda övernattnings- och guidetjänster.
• I den här floden, likväl som i andra floder i Lappland, orsakar vårsmältningen av snö höga flödestoppar och vårflod. (Bildningen av isvallar kan höja vårfloden en del år). Beredskap för översvämningar har påverkat placeringen av infrastrukturen i dalen. Översvämningar orsakar även fara för människor och infrastruktur och försvårar verksamheten i floddalen.
• En meandrande flod ändrar sakta sin form, vilket kan inverka på den mänskliga verksamheten i området. Till följd av exempelvis den kraftiga sidoerosionen i ytterbågarna kan flodbanken kollapsa under en åker eller en byggnad (en flodbank i närheten av bosättning kan man vara tvungen att terrassera).

För beskrivning av användningsändamål för de metaller som hör till de kritiska råvarorna ges 2 p. och för faktorer som påverkar tillgången på dem ges 4 p. För varje beskrivet och motiverat användningsändamål eller faktor som påverkar tillgången ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p. Exempelinnehåll:

Användningsändamål (2 p.):

• Kritiska metaller används inom batteri- och elektronikindustrin. (1 p.) Till exempel behöver man kobolt och litium vid tillverkningen av batterier till mobiltelefoner, bärbara datorer och elbilar. (1 p.)

Tillgång (4 p.):

• De kritiska metallerna är vanligen sällsynta, vilket innebär att det lätt sker avbrott i produktionen. Det här kan stundvis leda till brist på metallerna.

• Nya förekomster kan förbättra tillgången på kritiska metaller, ifall det är möjligt att utvinna dem.

• Batteri- och elektronikindustrins tillväxt har ökat efterfrågan på kritiska metaller, vilket kan försämra tillgången.

• Geopolitiska spänningar kan påverka tillgången på kritiska metaller. Exempelvis har Rysslands anfallskrig mot Ukraina skapat globala spänningar som även kan påverka produktionen, försäljningen och transporten av kritiska metaller och på så vis även påverka tillgången.

• Lagstiftning kan påverka tillgången på kritiska metaller eftersom man med exempelvis EU-lagstiftning kan påverka möjligheterna att använda naturskyddsområden för gruvverksamhet.

• Som en del av den gröna omställningen borde bilar med förbränningsmotorer ersättas av elbilar, vilket ökar efterfrågan på kritiska metaller för elbilarnas batterier. Därmed kan den gröna omställningen i framtiden påverka tillgången på de kritiska metallerna.

• Läget på fyndigheten av kritiska metaller i svåråtkomliga områden (exempelvis i naturskyddsområden, i regnskogsområden, i djuphavsområden) kan påverka deras tillgänglighet.

För varje motiverad global miljökonsekvens ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p. Exempelinnehåll:

• Eftersom de kritiska råvarorna är sällsynta är gruvbolagen tvungna att söka efter nya fyndigheter på allt större områden. Det här ökar det totala antalet gruvor och gruvindustrins miljökonsekvenser globalt.

• Gruvdriften av kritiska råvaror minskar andelen områden i naturtillstånd och många arters levnadsutrymme. Därmed förstärker det också den globala förlusten av biodiversitet.

• Gruvdriften av kritiska råvaror kan påverka grundvattenreservoarer vilket kan inverka på tillgängligheten av rent vatten på jordklotet.

• Det förbrukas mycket energi vid förädlingen av kritiska råvaror. Vid energiproduktionen skapas det växthusgaser. Energiproduktionen för förädling av råvarorna förstärker därmed klimatförändringen.

• Transporten av den anrikade produkten till försäljning är vanligen lång och transporterna skapar också koldioxidutsläpp.

• Å andra sidan möjliggör de kritiska råvarorna en grön omställning eftersom de behövs vid tillverkningen av batterier för elbilar. Den gröna omställningen skulle minska koldioxidutsläppen från trafiken och industrin på ett betydande sätt och på så vis bidra till att bromsa klimatförändringen.

Andra än globala miljökonsekvenser ger inte poäng.

För svarets disposition och exakt användning av geografiska begrepp ges 2 p. För varje välbeskrivet problem ges 2 p., för ett ytligt omnämnande av problemet ges 1 p., totalt högst 10 p. Om svaret helt saknar en av uppgiftsbeskrivningens fyra synvinklar (ekonomisk, samhällelig, Finland, Kongo) kan högst 8 p. av 10 p. för innehållet tilldelas.

Ekonomiska problem (4–6 p.), exempelinnehåll:

• Både i Finland och i Kongo är det internationella gruvbolag som utvinner kritiska råvaror, vilket gör att vinsterna från verksamheten inte kan användas av lokalsamhället. Det här skapar olika typer av problem i Finland och Kongo på grund av att lagstiftningen och samhället är olika i länderna.

• I Kongo hamnar gruvintäkterna väldigt ofta i några få rika gruvägares eller i landets ledares händer på grund av bristfällig lagstiftning, icke existerande övervakning och korruption. Det här ökar den interna ekonomiska ojämlikheten i landet.

• Lönen för en gruvarbetare i Kongo är vanligen dålig eftersom det finns mycket tillgänglig arbetskraft och lönenivån är låg. Den låga lönenivån förhindrar områdets ekonomiska utveckling.

• I Finland är ersättningarna för malmletning små (i enlighet med gruvlagen), vilket gör att markägaren nästan inte vinner något alls på malmletningen ifall den inte leder till att en gruva öppnas.

• I Kongo sker det mycket olaglig gruvdrift efter kritiska råvaror. Detta medför negativa effekter på ekonomin eftersom konkurrensen blir snedvriden och staten blir utan skatteintäkter.

• Den olagliga gruvdriften i Kongo är ofta förknippad med korruption och mutor. I dessa fall utvecklas området inte och de lokala invånarna kan inte dra ekonomisk nytta av gruvdriften.

• De kritiska råvarornas knapphet på jorden förutsätter ofta att råvarorna transporteras långa sträckor från produktionsområden såsom Finland och Kongo till användningsområden, vilket påverkar transportkostnaderna.

• Den ojämna fördelningen av de kritiska råvarorna på jorden förorsakar geopolitiska spänningar och ekonomiskt beroende mellan områden. Det här ökar trycket på exempelvis Finland att öppna nya gruvor till och med i naturskyddsområden.

Samhälleliga problem (4–6 p.), exempelinnehåll:

• Utvinning av kritiska råvaror i Finland kan försvaga områdets naturvärden och på så sätt försvaga områdets trivsamhet och livskraft. Det här kan leda till motstånd bland lokalbefolkningen.

• I Finland kan särskilt lokala markägare, sommarstugeägare och semesterfirare störas av gruvans landskapsskador, oljud och damm.

• Avrinningsvattnet från gruvornas anrikningsbassänger kan förstöra områdets vattendrag i Finland såväl som i Kongo och detta kan medföra betydande skador för områdets invånare.

• En ökning av gruvverksamheten i Finland och i Kongo kan försvaga de lokala markägarnas ställning och möjligheter att dra nytta av de områden de äger.

• Vinsterna från utvinningen av kritiska råvaror överförs vanligen till rikare länder och stannar inte i Kongo. Även om det finns värdefulla naturresurser i Kongo klarar man inte av att med hjälp av dem stöda den egna försörjningsberedskapen, hälsovårdstjänster eller utbildning som skulle kunna hjälpa landet ur fattigdom.

• Den olagliga råvaruproduktionen i Kongo har stora sociala och samhälleliga konsekvenser. Gruvverksamheten förknippas med exempelvis mutor och ökad kriminalitet. Problemet är speciellt stort i de minst utvecklade länder där gruvverksamheten inte regleras och övervakningen är dåligt.

• I minst utvecklade länder såsom Kongo är risken för användning av barnarbete stor då man utvinner kritiska råvaror, och detta är ett betydande samhälleligt problem. Gruvarbetet utsätter barnen för skadliga arbetsförhållanden och försämrar deras möjlighet att gå i skola.

• I minst utvecklade länder såsom Kongo är arbetssäkerheten i gruvorna dålig och användningsgraden av skyddsutrustning är låg vilket ökar risken för arbetsrelaterade sjukdomar och olycksfall.

• I minst utvecklade länder såsom Kongo utsätter de dåliga arbetsförhållandena arbetarna för damm och skadliga kemikalier. Det här försvagar den arbetsföra befolkningens hälsa och förkortar deras livslängd.

För varje lösning ges 2 p., då problemet som ska lösas nämns i beskrivningen och då lösningen är motiverad samt logisk och central. För en ytlig beskrivning av en lösning ges 1 p. Om svaret består av fler än tre lösningar bedöms endast de tre första.

Exempelinnehåll:

• Att trygga naturskyddsområden och följa naturskyddslagarna borde garanteras både nationellt och internationellt. Övervakningen borde bli hårdare. På det här sättet skulle man kunna minska de negativa miljökonsekvenserna av gruvverksamhet på både nationell och global nivå.

• Lagstiftningen (gruvlagen) som reglerar gruvverksamheten borde förtydligas både i Finland och i Kongo så att lokala markägares rättigheter bättre skulle tryggas.

• Gruvbolagen borde göras skyldiga att noggrannare övervaka de miljöproblem som gruvdriften medför (exempelvis utsläpp till luft och vatten, landskapsskador) både under gruvdriften och efter att den upphört. På det här sättet skulle man kunna minska de lokala miljöproblemen gruvindustrin orsakar.

• Man borde effektivisera anriknings- och förädlingsprocesserna av kritiska råvaror så att energibehovet och de negativa miljökonsekvenserna skulle minska.

• I minst utvecklade länder som exempelvis Kongo borde man betala ut skäliga löner till den vuxna befolkningen för gruvarbete så att behovet av barnarbete för att försörja familjen skulle minska. Det här skulle minska användningen av barnarbete.

• Multinationella gruvbolag borde göras skyldiga att betala större ersättningar på lokal och nationell nivå samt ta ett större ansvar för områdets ekonomiska och samhälleliga utveckling med hjälp av nationell och internationell lagstiftning. Det här skulle främja den ekonomiska och samhälleliga utvecklingen speciellt i minst utvecklade länder såsom Kongo.

• Problem i produktionskedjan av kritiska råvaror borde föras fram internationellt, vilket skulle öka kunskapen om problemen.

• Man strävar efter att minska konsumtionen, utöka återanvändningen av metaller samt hitta alternativa råvaror (dessa mål ingår i EU:s förordning om kritiska råvaror (CRMA)).

För namngivning av geodataanalysen ges 2 p. Följande namn godkänns: tillgänglighetsanalys, nåbarhetsanalys, förbindelseanalys, nätverksanalys. För följande benämningar kan man ge 1 p.: ruttoptimering, den billigaste rutten, handelsresandeproblemet.

För beskrivning av nödvändigt geodatamaterial ges 2-4 p.: för exakt beskrivning av vägnätet som linjer ges 2 p., och för beskrivning av hastigheter eller vägnätets punktobjekt ges totalt högst 2 p. Exempelinnehåll:

• Vägnät (2 p.): Vägnätet som är linjebaserat geodatamaterial (vektordata) består av linjer som är ihopkopplade med varandra. Geodatamaterialets linjer bildar tillsammans ett nätverk och beskriver rutter som någon eller något kan färdas längs med.

• Hastigheter som attributdata (2 p.): Då man beräknar den snabbaste rutten utnyttjar man vanligen färdhastigheter i trafiknätverkets olika delar. Man har angivit hastigheter som attributdata för de olika färdmedlens linjer. Hastigheterna har kunnat definieras genom att man använt sig av de genomsnittliga hastigheterna för färdmedlet i fråga. (Hastigheterna har man även kunnat definiera för varje enskild linje utgående från hastighetsbegränsningar eller ytformer).

• Punktobjekt (2 p.): Nätverket består även av punktobjekt som man passerar på rutten (start- och ändpunkt, hållplats eller korsning).

För beskrivning av geodataanalysens funktionsprincip ges 2–4 p. Exempel:

• Vid startpunkten definierar man alla de möjliga rutterna till ändpunkten genom att kombinera trafiknätets linjer med varandra. (2 p.)

• Vid beräkning av den snabbaste rutten utnyttjar man förutom linjernas längd även data om hastigheterna. På basis av den här informationen räknar man ut den totala restiden för alla rutter och väljer den snabbaste. (2 p.)

För varje färdmedels totala restid som är motiverad i ord eller med uträkningar, med nödvändiga mellansteg, ges 2 p. För endast rätt slutresultat eller logiska motiveringar som lett till fel svar kan man ge 1 p.

Exempel på motiveringar för de totala resetiderna:

• Gång: Den totala restiden är 41 minuter. (1 p., 40–42 min godkänns). Enligt skalstocken är längden på rutten 3 400 meter (3 300–3 500 m godkänns). Tid för rutten: 3 400 m / (5 000  m / 60 min) = 40,8 min. (1 p.)

• Cykel: Den totala restiden är 18 minuter. (1 p., 17–19 min godkänns). Samma 3 400 meters resa tar med cykel: 3 400 m / (15 000 m / 60 min) = 13,6 min. Till detta lägger man till tiden det tar för att låsa upp och låsa fast cykeln 2 · 2 min = 4 min. Totalt 17,6 min. (1 p.)

• Buss: Den totala restiden är 31 minuter (1 p., 30–32 min godkänns). Enligt skalstocken är man tvungen att förflytta sig 750 meter till fots och det tar 9 minuter. Bussfärden är 5 800 meter (5 700–5 900 m godkänns) och räcker 5 800 m / (30 000 m / 60 min) = 11,6 min. Väntetid på hållplatsen 2 · 5 min = 10 min. Totalt 30,6 min. (1 p.)

För varje synvinkel på tillgängligheten ges 1 p., totalt högst 4 p.

Med ett objekts geografiska tillgänglighet avser man hur snabbt (1 p.), smidigt (1 p.) eller förmånligt (1 p.) man når objektet, hur mycket bränsle eller energi (1 p.) färden kräver, hur hinderfri färden är (1 p.) eller hur jämlika möjligheter olika människogrupper har för att nå objektet (1 p.).

För beskrivning av två förslag ges totalt högst 8 p. För beskrivning av påverkningsmöjligheter ges 4 p.

För beskrivning och motiveringar för varje förslag ges 4 p. enligt följande:

• Ett logiskt och realistiskt förslag noggrant beskrivet med hjälp av kartan 9.A ger 2 p. Exempel på goda förslag: en ny bro, en ny busslinje, förbättring av vägnätet, ibruktagning av stadscyklar.
• Motivering med hjälp av geografiska begrepp ger 2 p. En god motivering kan exempelvis vara kopplad till förkortning av restid eller resrutt, mångsidigheten av alternativ eller att trafikarrangemangen ska vara möjligast jämlika för alla människogrupper.

Om examinanden i svaret presenterar fler än två förslag bedöms endast de två första.

För beskrivning av en eller flera påverkningsmetoder ges högst 4 p. Beskrivningen av en påverkningsmetod kan ge 2 p. då den är logiskt namngiven och realistisk (1 p.) samt noggrant beskriven (1 p.). För en eventuell mer omfattande behandling av påverkningsmetoden 1–2 p. Goda påverkningsmöjligheter är exempelvis följande: skapa ett medborgarinitiativ, underteckna ett medborgarinitiativ, ta kontakt med kommunens beslutsfattare eller trafikservice, ta kontakt med kommunen genom dess karttjänst, skriva en insändare eller starta en kampanj på sociala medier.