Beskrivningar av goda svar: SV – Hälsokunskap

Poängsättning

Varje rätt begreppsangivelse ger en poäng. Smärre stavfel påverkar inte poängtalet.

Också andra korrekta uttryck accepteras.

Uppgiften bedöms centralt i nämnden och läraren gör ingen preliminär bedömning. Poängtalet för svar som bedöms centralt uppdateras i bedömningssystemet när den slutliga bedömningen avancerar. I bedömningssystemet visas ett streck (-) tills svaret i fråga har bedömts.

Effekter på den fysiska hälsan, exempel:

• återhämtning från fysisk belastning av arbete eller studier, exempelvis påfrestningar på grund av skiftarbete, buller eller ensidiga arbetsställningar

• sömnkvaliteten och sömnmängden förbättras eller försämras, individen hittar sin egen naturliga sömnrytm eller denna sömnrytm försämras

• fysiska påfrestningar i samband med resande (till exempel flygande): tidsskillnader, jetlag, risk för ventrombos på grund av stillasittande

• hälsovanor under semesterresan: användning av rusmedel, ändringar i ätbeteendet

• smittsamma sjukdomar, turistdiarré, parasitsjukdomar (vatten), zoonoser (djur), sexuellt överförda sjukdomar

• problem som härrör från omständigheterna (till exempel hetta) eller det egna beteendet (till exempel alltför lång solexponering): solskador, risk för melanom, värmeslag

• belastningsskador eller olyckor på grund av avvikande fysisk aktivitet

• olycksfall, trafikolyckor i obekant trafik

• intagning på sjukhus, vårdrelaterade infektioner eller problem på grund av vårdkvaliteten

Effekter på den psykiska hälsan, exempel:

• frånkoppling från arbete, stress och vardagsmiljö

• avkoppling och tid för att varva ned

• nya upplevelser och färdigheter

• negativ stress som exempelvis beror på semesterutgifter, hantering av situationen, språkförbistring eller återgång i arbetet

• psykisk belastning, upplevelser av ensamhet, ångest till exempel på grund av kulturskillnader

Effekter på den sociala hälsan, exempel:

• sociala relationer, interaktion och umgänge under semestern kan medföra positiva eller negativa hälsoeffekter

• upplevelser av gemenskap, samhörighet och delaktighet, eller kamratstöd i semestermiljön

• sunda sysselsättningar som semestern möjliggör

Poängsättning

Varje korrekt kategoriserad hälsoeffekt av en semesterresa ger två poäng. Om samma företeelse upprepas ges poäng bara en gång. Om kategoriseringen i hälsans delområden saknas kan svaret ge maximalt 7 poäng. Om enbart positiva eller enbart negativa effekter anges, dras 5 poäng av. Om något delområde av hälsa saknas kan utförlig behandling av de två andra delområdena ge maximalt 15 poäng.

Till individens motståndskraft räknas i bred mening alla kroppens försvars- och skyddssystem mot infektioner. Det viktiga för att hållas vid liv är att bakterier, virus, urdjur och maskar i miljön som försöker tränga in i kroppen bekämpas. Om motståndskraften brister helt leder det till att individen dör av infektionssjukdomar, om inte tillståndet är kortvarigt eller behandlingsbart.

Människors individuella motståndskraft är i grunden medfödd och regleras av ärftliga faktorer. Grunden till motståndskraften läggs redan i fosterstadiet och direkt efter förlossningen. Motståndskraften varierar naturligt under olika åldrar och är som bräckligast hos spädbarn och gamla. Främmande mikrober och substanser som organismen utsätts för under livet modifierar motståndskraften och ger ytterligare skydd.

Individen kan förbättra sin motståndskraft genom att undvika försvagande faktorer och stärka stärkande faktorer.

• Hud och slemhinnor som mår bra bekämpar effektivt infektioner. Kroppens försvar förstärks av att huden tas om hand, eftersom torr eller förtunnad hud eller dito slemhinnor, lesioner eller eksem försämrar hudens försvarsmekanismer.

• En sund mikroflora i hud och tarmar motverkar att sjukdomsalstrare kan tränga in i kroppen. Fibrer är exempel på kostfaktorer som bidrar till bibehållen tarmhälsa och bakteriell balans i tarmkanalen.

• Långvariga eller häftiga antibiotikakurer förändrar den naturliga bakteriefloran särskilt i tarmsystemet, och kan försämra motståndskraften. Antibiotika bör därför inte användas i onödan. Probiotiska preparat som tas i samband med en antibiotikakur kan reducera skadeverkningarna av antibiotika på tarmmikroberna och hjälpa tarmarna att fungera som de ska.

• Med livsstilsval kan kroppens motståndskraft förbättras och den åldersrelaterade variationen minskas. Avhållsamhet från tobak och rusmedel bidrar till motståndskraften. Tobaksrökning ökar till exempel irritationen i luftvägarna, skadar slemhinnorna och försvagar blodcirkulationen i kroppen och försämrar därigenom  motståndskraften. Alkohol försvagar kroppens immunförsvar och påverkar tarmfloran.

• En mångsidig kost som följer näringsrekommendationerna upprätthåller motståndskraften. Man ska särskilt sörja för intag av essentiella näringsämnen. Fetma, undernäring och ensidig kost har konstaterats stå i samband med nedsatt motståndskraft och ökad sjuklighet.

• God fysisk kondition och motion i enlighet med motionsrekommendationerna stärker motståndskraften. Alltför lite eller alltför påfrestande motion är kopplat till nedsatt motståndskraft.

• Att sörja för återhämtning och stresshantering främjar motståndskraften. Långvarig, stark stress är påfrestande på kroppen och ökar risken för infektioner.

• Tillräcklig sömn, en regelbunden sömnrytm och god sömnkvalitet minskar den psykiska påfrestningen och bidrar till återhämtningen. Sömnbrist är påfrestande för kroppen och påverkar hormonaktiviteten och således motståndskraften.

• God hygien är av ytterst stor betydelse för förebyggande av infektioner. Med god hygien minskar exponeringen för mikrober. Delområden av hygien är bland annat personlig hygien, livsmedelshygien, vattenhygien och arbetshygien.

• Å andra sidan kan alltför hygieniska förhållanden i den tidiga barndomen störa utvecklingen av kroppens försvarssystem.

• Vid normal vaginal förlossning och amning exponeras babyn för moderns mikrober, vilket aktiverar barnets eget immunförsvar att börja utvecklas och stärker det.

• Vacciner initierar en reaktion i kroppen till följd av vilken kroppens försvarssystem aktiveras snabbt och effektivt om samma sjukdomsalstrare senare dyker upp på nytt.

Poängsättning

Två poäng för varje förklarad metod som stärker kroppens motståndskraft. Tre poäng om metoden i fråga förklarats närmare.

Hemtest är enligt lagstiftningen (lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård 720/2021) medicintekniska produkter avsedda för självtestning. Det finns två typer av test: engångstest som användaren köper själv respektive test för användning under vägledning av hälso- och sjukvården och som är avsedda för egenkontroll av sjukdom som diagnostiserats av läkare, exempelvis för mätning av blodsockret.

Hälsokompetens avser förmågan att inhämta, strukturera, bedöma och använda information som gör det möjligt för individen att bättre förstå sig själv, andra människor och den omgivande världen ur ett hälsoperspektiv. Hälsokompetens möjliggör medvetna, ändamålsenliga val och beslut som gäller hälsa. Dessutom hjälper hälsokompetensen individen att känna igen och bearbeta aspekter med vilkas hjälp hen kan främja, upprätthålla och påverka både den egna och andras hälsa. I läroplanerna för hälsokunskap utgörs hälsokompetens av fem breda delområden, nämligen hälsorelaterade kunskaper, praktiska färdigheter, kritiskt tänkande, självkännedom och etiskt ansvar.

Hälsorelaterade kunskaper är bland annat fakta om hälsa och sjukdomar. Kunskap om teständamål och symtom krävs när man överväger att köpa ett test.

• Borrelios är en bakterieinfektion som sprids av fästingar. Antikroppar bildas när individens immunförsvar aktiveras mot borreliabakterien som trängt in i kroppen. Antikroppstest av blodprov är inte tillförlitliga eller användbara i ett tidigt skede av sjukdomen eftersom antikroppar inte uppstår förrän 3–4 veckor efter att infektionen brutit ut. Ibland bildas det inte alls antikroppar om infektionen enbart finns på huden. Vid infektion utvecklas vanligtvis ett ringformat utslag på huden runt bettet. Också helt symtomfria individer har ofta antikroppar i blodet. Resultaten av snabbtest kan därför vara vilseledande.

• Antigentest för coronasmitta och smitta av A- eller B-influensavirus detekterar det sjukdomsalstrande virusets proteiner, alltså antigener, i slemhinnorna i näsan. Antigener uppstår när viruset förökar sig i epitelcellerna i den smittades luftvägar. Antigentest är mest tillförlitliga om de används inom fem dygn efter symtomdebuten.

• Kännedom om att man till låga kostnader kan få undersökningar via hälso- och sjukvården.

Färdigheter är förmågan att tillämpa hälsorelaterad information korrekt i olika praktiska situationer. Vid användning av hemtest behövs ofta flera olika färdigheter, såsom förmågan att bedöma behovet av test, köpa ett test, läsa användarinstruktionerna noggrant och att utföra, hantera och kassera testet säkert och pålitligt. När man exempelvis tar blodprov försämras kvaliteten på provet om mängden är otillräcklig, om något fel uppstår när man masserar ut bloddroppen eller när man applicerar desinficeringsmedlet. Det är också en färdighet att förstå när man behöver uppsöka vård och när man kan välja egenvård. Även kompetens i informationssökning är en färdighet.

Med självkännedom avses inom hälsokompetens förmågan att reflektera över sina egna hälsorelaterade tankar, behov, motiv, känslor, attityder och värderingar, sitt eget hälsobeteende samt kroppens fysiska och psykiska signaler. Till självkännedom hör också förmågan att analysera och bedöma alla ovannämnda delfaktorer. Dessutom krävs självkännedom för att känna igen symtom hos sig själv. Symtom kan också uppstå av andra orsaker än de som kan hittas med test. Därför är det viktigt att kunna se behovet av vård också i fall av ett negativt test. Ytterligare är självkännedom förmågan att inse när ens eget hälsobeteende medför risker.

Kritiskt tänkande kräver förmåga att tänka klart och förnuftigt, reflektera mångsidigt och analytiskt över saker och ting och att behandla information mångsidigt.

• I samband med provtagning är möjligheten för fel stor och tillförlitligheten i test beror på provtagningen och tolkningen av resultatet. Ett negativt testresultat kan leda till fördröjningar i att uppsöka vård.

• Test kan mäta det som utlovas men är inte en tillräcklig grund för att fastställa sjukdom eller läkemedelsbehandling (en antikroppsreaktion mot borrelios kan även uppstå som en korsreaktion mot andra sjukdomar eller bero på en tidigare infektion).

• När beslut om medicinering eller vård fattas bör man överväga om behov föreligger av hälso- och sjukvårdens vägledning och av möjligheten att ställa frågor och få mer information av hälsovårdspersonal.

• Försäljning av test är kommersiell verksamhet och testen marknadsförs som tillförlitliga, snabba och enkla lösningar. Testen kan lindra oro men också öka den eller medföra behov av kontinuerligt testande.

• Testen lämpar sig inte för användning av alla (exempelvis kräver provtagningen bland annat god funktionsförmåga i händerna).

Med etiskt ansvarstagande inom hälsokompetens avses att förstå individens ansvar och rättigheter samt förmågan att väga nödvändighet, följder och nytta mot varandra.

• Att göra ett test visar på etiskt ansvarstagande när man misstänker smitta och exempelvis har kontakt med personer i riskgrupper (coronatest). Ansvarstagande är också att isolera sig om man får ett positivt resultat vid test av någon smittsam sjukdom och att på så sätt försöka förebygga spridning.

• Marknadsföring av test kan anses vara oetiskt om bedömning av behovet och tolkning av resultaten kräver specialkunnande av användaren. Marknadsföring av hemtest kan bidra till medikalisering och onödig användning av läkemedel.

Poängsättning
Sakinnehåll (0–10 p.)

3 poäng
I svaret motiveras den kompetens som krävs för användning av hemtest två delområden av hälsokompetens. Totalt tre exempel ges.

6 poäng
I svaret motiveras den kompetens som krävs för användning av hemtest via fyra korrekt benämnda delområden av hälsokompetens. Totalt sex exempel ges.

9 poäng
I svaret motiveras den kompetens som krävs för användning av hemtest via fem korrekt benämnda delområden av hälsokompetens. Totalt åtta exempel ges.

Kunskapshanteringen bedöms med 0–10 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (begreppsanvändning, argumentation, helhet).

En viss befolkning kan delas in i grupper på olika sätt, till exempel efter ålder, kön, civilstånd, bostadsort, modersmål, utbildning eller ekonomisk ställning. Hälsoskillnader, det vill säga skillnader i fråga om hälsa och sjukdom mellan de olika befolkningsgrupperna, betyder att en stor del av befolkningen är långt från den bästa tänkbara nivån av hälsa.

Befolkningens hälsa varierar avsevärt till exempel efter socioekonomisk ställning, kön, civilstånd, bostadsort och modersmål. I fråga om kön framkommer hälsoskillnader exempelvis i att mäns förväntade livslängd är kortare än kvinnors. En avsevärd andel av dem som dör i arbetsför ålder är män. Kvinnor har å andra sidan oftare än män långvariga sjukdomar eller hälsoproblem. Hälsoskillnaderna är också stora mellan olika grupper av invandrare. De som kommit som flyktingar eller asylsökande och deras familjer är ofta de mest utsatta. Systematiska skillnader mellan olika befolkningsgrupper framkommer exempelvis i fråga om riskfaktorer, hälsostatus, sjukdomsförekomst och mortalitet.

Hälsoskillnaderna blir särskilt påtagliga om variationerna i hälsa granskas enligt utbildning, yrkesställning eller inkomster. Nästan alla problem med hälsa, funktionsförmåga och välmående är vanligare bland låginkomsttagare och dem med lägre utbildning. Exempelvis är det förväntade antalet friska levnadsår för en 25 år gammal finländare i dagsläget över tio år lägre bland dem med grundläggande utbildning än bland dem med högskoleexamen. De socioekonomiska hälsoskillnaderna i Finland är stora även internationellt sett.

Faktorerna bakom hälsoskillnader kan påverka varandra. Exempelvis kan utbildning påverka inkomstnivån, kön yrkesställningen och bostadsort tillgången till service.

1) Befolkningens hälsa blir bättre

Befolkningens hälsa ökar effektivast om hälsan förbättras i de befolkningsgrupper där hälsoproblem är vanligast förekommande. Exempelvis skulle omkring hälften av dödsfallen i kranskärlssjukdom undvikas om de vore lika sällsynta i hela befolkningen som de är i gruppen högskoleutbildade.

2) Begränsning av kostnaderna

Hälsoskillnader orsakar avsevärda kostnader och inkomstförluster för såväl statens finanser, välfärdsområdenas ekonomi och den kommunala ekonomin som för enskilda hushåll. Hälsoproblem som hopar sig syns i form av kostnadsökningar. Hälsofrämjande och förebyggande av sjukdomar och marginalisering blir billigare. Exempelvis skulle de direkta årliga kostnaderna för diabetes typ 2 minska avsevärt om de mest utsatta drabbades av typ 2-diabetes lika sällan som de mest välställda.

3) Tryggande av social-, hälsovårds- och välfärdstjänster

En minskning av hälsoskillnaderna i den mån att en allt större del av befolkningen har en så god hälsa som möjligt hjälper att trygga tillräckliga tjänster. Allteftersom befolkningen åldras ökar behovet av hjälp och omsorg. Ökningen i servicebehovet kan minskas om särskilt de äldres funktionsförmåga förbättras. Exempelvis skulle de äldres dagliga hjälpbehov minska avsevärt om den äldre befolkningens funktionsförmåga var lika god som hos dem som klarar sig bäst.

4) Ökad sysselsättningsgrad

Genom att minska hälsoskillnaderna kan förutsättningar för en ökad sysselsättningsgrad skapas. Vill man förbättra tillgången på arbetskraft och höja pensionsåldern är det viktigt att särskilt förbättra arbetsförmågan och möjligheten att stanna kvar i arbetet bland personer i arbetaryrken och med grundläggande utbildning.

5) Hälsoskillnader är inte etiskt godtagbara

Hälsoskillnader som skulle kunna förebyggas kan inte betraktas som rättvisa i ett välfärdssamhälle som eftersträvar jämlikhet mellan medborgarna och olika befolkningsgrupper. Det handlar också om att trygga de mänskliga rättigheterna, som i de nordiska välfärdsstaterna anses vara viktiga.

6) Tryggande av samhällsfreden

Undermålig hälsa är även en delfaktor i socialt utanförskap. Genom att hälsoskillnaderna minskas så att de mest utsattas hälsa förbättras kan den sociala sammanhållningen i samhället ökas och förtroende skapas för samhällets agerande.

7) Den finska staten och Finlands välfärdsområden och kommuner har förbundit sig att minska hälsoskillnaderna

Medborgarnas jämlikhet och minskade hälsoskillnader omnämns i flera lagar (bland annat grundlagen) och politiska program liksom i internationella fördrag som Finland förbundit sig till (bland annat FN:s mål för hållbar utveckling).

8) Förekomsten av och ökande hälsoskillnader behöver stävjas (vända trenden)

9) När man medvetet försöker minska hälsoskillnader, åtgärdas grundorsakerna (till exempel levnadsförhållanden, miljö), vilket kan öka genomslagskraften av hälsofrämjande verksamheter

Också andra väl underbyggda synpunkter beaktas i poängsättningen.

Poängsättning
Hanteringen av sakinnehållet bedöms med 0–10 poäng.

3 poäng
I svaret diskuteras två skäl att minska hälsoskillnaderna.

6 poäng
I svaret diskuteras fyra skäl att minska hälsoskillnaderna.

9 poäng
I svaret diskuteras sex skäl att minska hälsoskillnaderna.

Kunskapshanteringen bedöms med 0–10 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (begreppsanvändning, analys, helhet).

Känslor kan definieras på många sätt. I sin enklaste form är de reaktioner hos individen kopplade till kroppslig vaksamhet, medvetna upplevelser och ofta också känslouttryck. Känslor signalerar inre och yttre upplevelser och reglerar beteendet (till exempel motivation). Hur man erfar och uttrycker känslor är individuellt. Tidigare upplevelser och det medfödda temperamentet påverkar hur känslor erfars och uttrycks.

Sociala medier är en mediemiljö för dagens sociala kommunikationskanaler. Effekterna av sociala medier på välmåendet är subjektiva och individuella. Sociala medier såväl utmanar som producerar välmående. Med tanke på välmåendet har individens eget agerande på internet betydelse. Psykiskt välmående främjas i sociala medier av aktivt aktörskap, produktion av eget innehåll och interaktion, såsom deltagande i någon grupps verksamhet och mål. Kamratstöd och uppmuntrande, positiv respons på sociala medier främjar välmåendet.

Psykiska påfrestningar handlar ofta om bristfälliga emotionella färdigheter. Välmåendet och hälsan kan försämras om individen i sociala medier upplever ensamhet, mobbning, trakasserier, hatretorik, utanförskap eller press på grund av publikationer som utstrålar perfektion.

Användare av sociala medier behöver känslomässiga färdigheter, det vill säga förmågan att identifiera, reglera och uttrycka sina egna känslor. Känslomässiga färdigheter handlar också om att kunna hantera känslor. Emotionella färdigheter är viktiga av många orsaker. De är till exempel grunden till självkännedom och god psykisk hälsa.

Identifiering av känslor

Att identifiera och förstå sina egna känslor hjälper individen att också greppa andra människors känslor. Bakom mänskligt beteende finns det sex grundaffekter: glädje, rädsla, avsky, sorg, hat och förvåning. Dessutom upplever vi sociala känslor, det vill säga skam, skuld och förlägenhet samt omsorg, vilja till omvårdnad och pliktkänsla. Känslorna är grunden för mänskligt medvetande och de hjälper att styra beteendet. Utan emotioner skulle människor ha svårt att interagera med andra (personer med alexitymi har svårt att identifiera och beskriva känslor). För att identifiera känslor och deras betydelser hjälper det att stanna upp och begrunda egna känslomässiga reaktioners innehåll och effekter på kropp och psyke. Det är också bra att fundera över varför man reagerar som man gör. Känslor är en del av självkännedomen och de påverkar även jagbilden. Man kan också exempelvis reflektera över hur man mår genom att tänka på sina känslor.

• Genom att identifiera andras känslor kan man tillägna sig känslomässiga färdigheter, såsom empati, som uppstå via innehåll i sociala medier.

• Att identifiera andras känslor i sociala medier kan vara utmanande eftersom användare tolkar de känslor som sociala medier väcker utifrån sina egna utgångspunkter.

• Genom att identifiera hur känslor smittar av sig kan man lära sig att reglera sina egna känslor eftersom känslor omedvetet kan smitta som en fysiologisk reaktion via andras inlägg och andra innehåll.

• Att identifiera känslor i interaktion på sociala medier är svårare än vid interaktion ansikte mot ansikte, eftersom det inte i tillräcklig grad går att läsa en annans kroppsspråk eller tolka hens tonfall via en skärm.

• Uppkomsten av intensiva känslomässiga reaktioner är vanligt i sociala medier eftersom särdragen i den underliggande tekniken, exempelvis gilla-markeringar, kan ge positiv synlighet eller tjäna som maktmedel.

• Sociala känslor, såsom otillräcklighet, avund och skam, kan uppstå till följd av jämförelser i sociala medier. Bakom dem kan det finnas rädsla för att missa något (det vill säga fomo = fear of missing out).

• Budskap som samtidigt är både positiva och negativa väcker motstridiga känslor, såsom glädje och stolthet parallellt med känslor av mindervärde, skam och misslyckande.

• Krigs- och krisrapportering med åtföljande visuell kommunikation i sociala medier kan väcka ångestfyllda och skrämmande känslor.

• Att kunna avläsa en avsändares referensram är en viktig känslomässig färdighet eftersom den anonymitet som sociala medier medger gör försvårare detta (exempelvis kan det handla om trakasserier, mobbning eller drev).

• Algoritmerna i sociala medier kan göra innehållet ensidigare så att enbart vissa känslomässiga upplevelser förstärks och användaren inte ser innehåll som väcker känslor mer komplext eller olika typer av känslor.

• Användare av sociala medier bör förstå de marknadsföringsrelaterade metoderna bakom valet av internetinnehåll och innehållets kommersiella karaktär.

Känsloreglering

Känslor kan hanteras och regleras. Att kunna hantera sina egna känslor hjälper individen att kunna visa andra hänsyn, lära sig nya saker och interagera respektfullt med andra samtidigt som hen respekterar sina egna gränser. Det går att lära sig reglera sina känslor genom att träna på självacceptans och medvetet fokusera mer på positiva än på negativa saker.

De känslomässiga färdigheterna utvecklas med åldern och erfarenheten. Hos barn är känsloregleringen ännu inte färdigt utvecklad. Intensiva innehåll, såsom pornografi eller våld, kan skada barnets känslovärld och psykiska hälsa.

Styrkan i svåra känslor måste i många situationer av socialt samspel regleras för att göra samspelet möjligt. Exempel på sådana känslor är besvikelse och ilska. Ofta innebär korrekt känslouttryck att den emotionella reaktion som de svåra känslorna orsakar lindras och minskas. Färdigheter att lugna sig själv fysiskt och psykiskt och att lugna ner situationen hjälper vid känslostormar.

• Kunskap om känslor och de reaktioner de orsakar hjälper användare av sociala medier.

• Känslor kan delvis regleras exempelvis genom att begränsa användningen av sociala medier eller användningens längd och de använda innehållen.

• Med sociala medier kan man reglera sina känslor, exempelvis lugna sig med hjälp av specifika innehåll.

• Användning av sociala medier kan verka avtrubbande så att det blir svårare att känna igen sina egna känslor och hur man mår.

• Att känna igen svåra känslor hos andra användare av sociala medier ger tillfälle att stanna upp inför hur och varför någon annans känsloreaktion uppstod och hur det påverkade en själv.

• I grupper i sociala medier (filterbubblor) kan man fastna i någon viss känsla, till exempel hat.

• Emotionell reglering är en viktig känslomässig färdigheter eftersom det i sociala medier kan uppstå en uppdelning i vi och de så att grupperna inte verkar ha något gemensamt. Detta blir ett hinder för att känna eller visa empati, och i konfliktsituationer kan andra användare omänskliggöras eller bemötas fientligt eller rentav våldsamt.

Känslouttryck

Att uttrycka känslor är något man kan lära sig genom hela livet. Det är ett viktigt element i samspelet i sociala medier.

• I bästa fall hjälper sociala medier individen att tillgodose sitt arttypiska, grundläggande behov av socialt umgänge och av att uttrycka sina känslor för andra.

• Känslor kan i sociala medier uttryckas med bilder, färger, emojier, musik eller andra ljudlandskap, prat, text, gester och ansiktsuttryck.

• I sociala medier kan man se och lära sig olika sätt att uttrycka känslor.

• Sociala medier är för många en daglig kanal för kontakt med vänner, bekanta, familj och olika gemenskaper.

• Av känslouttrycken i sociala medier kan det vara svårt att dra slutsatser om huruvida det handlar om uppriktiga känsloreaktioner eller oärliga känslobudskap som en användare medvetet vill förmedla till andra.

• Samspelet i sociala medier är komplicerat och missförstånd kan lätt uppstå. Till exempel är det svårt att förstå sarkasm via skärmen och emojier kan tolkas olika.

• Feltolkningar kan väcka känslor eftersom olika kommunikationskulturer råder i olika sociala mediekanaler till exempel i fråga om användningen av emojier, vilket kan leda till missförstånd.

• Den ordlösa kommunikationen förbigår användare av sociala medier och diskussionerna kan bli tillspetsade när man inte möts ansikte mot ansikte.

Också andra adekvata kategoriseringar av emotionella färdigheter accepteras.

Poängsättning

3 poäng
De känslomässiga färdigheterna hos användare av sociala medier motiveras för två delområden av känslomässiga färdigheter, vilka bägge exemplifieras.

6 poäng
De känslomässiga färdigheterna hos användare av sociala medier har kategoriserats korrekt och motiverats med exempel. Totalt fem korrekta exempel ges för de tre delområdena av känslomässiga färdigheter.

9 poäng
De känslomässiga färdigheterna hos användare av sociala medier har definierats och kategoriserats korrekt samt motiverats med hjälp av exempel. För alla tre delområden av känslomässiga färdigheter ges totalt nio exempel.

Kunskapshanteringen bedöms med 0–10 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (begreppsanvändning, argumentation, helhet).

Googles språkmodell är ett konverserande AI-verktyg som använder sig av geografiskt läge och tidigare diskussioner när det svarar på frågor. Språkmodellen är experimentell teknik och kan ge inexakta och olämpliga uppgifter. I anvisningarna påpekas att man inte ska förlita sig på dess svar i medicinska ärenden och frågor som kräver expertis.

Frågeställaren behöver förstå hur språkmodeller fungerar, veta hur frågor ska formuleras och kunna precisera dem och bedöma svaret kritiskt. Särskilt i hälsorelaterade frågor krävs hälsokompetens för tolkning av svaret. Exemplet i materialet kan analyseras ur etiska synvinklar med tanke på frågeställaren, programvaran och dess bakomliggande organisation eller på själva innehållet i svaret.

Värderingar: Artificiell intelligens har ingen kapacitet till etiskt tänkande, ingen omdömesförmåga och inga egna värderingar. Svaret återspeglar värderingarna i det material som använts för att utveckla språkmodellen. Svaret kan alltså innehålla skadliga fördomar, stereotyper eller partiskt tänkande. Det underliggande antagandet i frågan är att energidrycker är till nytta, vilket betyder att språkmodellen besvarar frågan utan att ifrågasätta den. De som använder språkmodeller kan mata in data och styra innehållet i önskad riktning. Till exempel skulle energidryckstillverkare kunna bidra till att modellen ger positiva svar om konsumtionen av energidrycker.

Normer och skyldigheter: AI-program och de bakomliggande organisationerna har, till skillnad från professionell livsstilsrådgivning, inget ansvar för svarens innehåll och förslag. Attityderna till energidrycker, deras innehåll samt användningssätt och konsumtionen av dem kan variera mellan länder och vara inbördes olika av kulturella orsaker eller på grund av olikheter i nationell lagstiftning eller nationella rekommendationer. I materialet i språkmodellerna kan det således förekomma olika synpunkter på energidrycker och konsumtion av dem. Det är sannolikt att de synpunkter som är mest frekventa i materialen språkmodellerna använder är de som presenteras, oberoende av om de är korrekta. De senaste forskningsrönen tas inte upp i språkmodellernas svar. Ett svar kan inkludera felaktiga uppgifter eller information som avviker från finländska instruktioner eller rekommendationer. Den etiska skyldigheten hos svarsmottagaren är att förhålla sig kritiskt till svaret och vara medveten om vad hen frågar. I frågan i materialet efterfrågas skäl till användning, varvid svaret inte presenterar nackdelar eller skäl till varför man inte bör använda energidrycker.

Rättigheter: Människor har rätt till integritet och dataskydd så att frågor som ställts eller information som använts inte sprids via tjänsten. AI-baserade program garanterar däremot inte rättigheterna och uppfyller inte kraven i dataskyddslagstiftningen i tillräcklig grad. Data som matas in i en språkmodell och frågor som den ställs kan även användas för användarprofilering. Särskilt uppgifter om hälsorelaterade intressen eller frågor är privata. Även diskussionen om upphovsrätt när det kommer till användning av artificiell intelligens pågår ännu, och utvecklarna av språkmodellerna bakom den artificiella intelligensen varken uppger eller bedömer sina källor. Frågeställaren borde ha rätt att enkelt få pålitlig hälsoinformation.

Följder: AI-program och bakomliggande organisationer bär inget ansvar för svarens innehåll eller för följderna av användning av svaren. Ansvaret för användning av texten är uteslutande användarens. Möjliga följder kan till exempel vara hälsoval som baserar sig på felaktiga uppgifter (energidrycker förvränger kroppens trötthetssignaler och man blir alltför trött), handlingssätt (energidrycker är vätskedrivande vilket betyder att de kan försämra prestationsförmågan vid idrott och höja pulsen, vilket medför risk för rytmstörningar; trötthet eller bristfällig koncentrationsförmåga behandlas med energidrycker utan att den grundläggande orsaken åtgärdas, exempelvis alltför lite sömn) och vårdinstruktioner (koffeinet i energidrycker avhjälper inte sömnlöshet utan försämrar sömnen).

Förvanskade texter kan leda till att individen reviderar sina egna uppfattningar och attityder, vilka kan få samhälleliga och kulturförändrande följder. Till exempel kan de positiva attityder och uppfattningar om konsumtion som återspeglas i texten skapa en kultur av utbredd användning av energidrycker (bland dem som använder energidrycker är alkohol- och narkotikabruk vanligare än hos andra). Det material som använts för utveckling av artificiell intelligens kan även producera ett kommersiellt orienterat, begränsat svar eller ett som pekar ut eller diskriminerar någon viss grupp människor (framställning av föreställningar om moderna användare).

Svaret på frågan är allmänt formulerat och beaktar till exempel inte frågeställarens ålder, livssituation eller kontexten för frågan. Exempelvis uppges det inte i det här svaret vilka de riskgrupper är som bör undvika konsumtion av energidrycker. Frågeställaren är 14 år och så unga personer bör inte använda energidrycker på grund av den höga halten koffein. Koffein orsakar bland annat beroende, irritabilitet och rastlöshet, hjärtklappning, högre blodtryck samt risk för rytmstörningar. Även THL har rekommenderat att försäljningen av energidrycker ska begränsas till personer över 15 år.

Fördelar: Den progressiva slagsidan i artificiell intelligens är förknippad med utvecklingsvilja och användning av tekniken som hjälp. Artificiell intelligens ger en effektiv och likvärdig kanal för informationsspridning och snabba svar på frågor. Föredömligt agerande hos utvecklarna av språkmodellerna skulle vara strävan till transparens, tillförlitlighet och efterlevnad av gemensamma regler, såsom EU:s dataskyddsförordning.

Poängsättning
Hanteringen av sakinnehållet bedöms med 0–15 poäng.

4 poäng
I svaret analyseras användning av språkmodellen och dess svar ur en etisk synvinkel (värderingar, normer och skyldigheter, rättigheter, följder, fördelar).

7 poäng
I svaret analyseras användning av språkmodellen och dess svar ur två etiska synvinklar.

10 poäng
I svaret analyseras användning av språkmodellen och dess svar ur tre etiska synvinklar. Synvinklarna benämns korrekt.

13 poäng
I svaret analyseras användning av språkmodellen och dess svar ur fyra etiska synvinklar. Synvinklarna benämns korrekt.

Kunskapshanteringen bedöms med 0–15 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (begreppsanvändning, analys, helhet).

Om inga hänvisningar görs till materialet dras 5 poäng av det totala poängtalet.