Beskrivningar av goda svar: SV – Evangelisk-luthersk religion

26.3.2025

Slutgiltiga beskrivningar av goda svar 13.5.2025

Grunderna enligt vilka bedömningen gjorts framkommer i de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar. Uppgiften om hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng som examinanden fått för sin provprestation, de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar och de föreskrifter gällande bedömningen som nämnden gett i sina föreskrifter och anvisningar. De slutgiltiga beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svarsalternativ eller alla godkända detaljer i ett godkänt svar. Eventuella bedömningsmarkeringar i provprestationerna anses vara jämställbara med anteckningar och sålunda ger de, eller avsaknaden av markeringar, inte direkta uppgifter om hur bedömningsgrunderna tillämpats på provprestationen.

Religionsundervisningens centrala uppgift är att stödja den studerandes allmänbildning i fråga om religioner och livsåskådningar. I den evangelisk-lutherska religionsundervisningen gör man sig förtrogen med lutherdomen och andra former av kristendom, övriga religioner samt religion och religionslöshet som fenomen. Man granskar religionerna som en del av kulturen, kulturtraditionen och samhället samt individens och samfundets liv.

Provet i religion innefattar nio uppgifter, av vilka examinanden bör besvara fem. Provet omfattar två delar. Del 1 består av sex uppgifter. Varje uppgift ger 0–20 poäng. Del 2 består av tre uppgifter som ger 0–30 poäng per uppgift. Av uppgifterna i del 1 kan man besvara tre, fyra eller fem, av uppgifterna i del 2 högst två. Det maximala antalet poäng i provet är 120. För att nå detta poängantal måste examinanden besvara tre uppgifter i del 1 och två uppgifter i del 2.

Provet innehåller uppgifter av olika karaktär och svårighetsgrad. En del av uppgifterna förutsätter ett koncentrerat och kort svar, en del att man behärskar stora ämnesområden och svarar i essäform. Uppgifterna kan innehålla material som texter, bilder, videor, kartor, diagram, figurer och statistik. Innehållet i materialet bör utnyttjas, tillämpas och bedömas på ett sakligt sätt. Om en uppgift har material bör man i regel hänvisa till det i svaret. Uppgifterna kan innehålla begränsningar i fråga om teckenmängd. I detta fall är det fråga om maximilängden för svaret. Då sänks inte poängen för svaret om teckenmängden underskrids, ifall sakinnehållet är tillräckligt och framställningen tydlig. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.

I provet i religion bedöms examinandens faktakunskaper, hantering av informationen och framställningssätt. I fråga om faktakunskaper bedöms examinandens kännedom om sakinnehållet i lärokursen i religion och den centrala begreppsapparaten som berör religioner och livsåskådningar. I svaren bedöms också hur innehållet i svaret motsvarar uppgiften och hur väl avgränsat svaret är. I alla uppgifter är utgångspunkten för bedömningen att svaret motsvarar uppgiften. Om uppgiften förutsätter till exempel jämförelse, fästs också vikt vid det i bedömningen. En stor faktamängd är inte till fördel om fakta är oväsentliga för uppgiften. Sakfel och en felaktig användning av begrepp sänker poängen.

I fråga om hanteringen av informationen bedöms examinandens förmåga att presentera, analysera, bedöma och tillämpa kunskap om religioner och livsåskådningar. Uppmärksamhet fästs särskilt vid hur övertygande de framförda synpunkterna är, hur de motiveras och hur ämnet problematiseras. Ett lyckat svar visar att examinanden självständigt behärskar sin kunskap om religioner och livsåskådningar och kan utveckla den utifrån tidigare erhållna fakta och behandla religionsfrågor på ett analytiskt sätt ur flera olika synvinklar. Dessutom är fakta, motiverade ställningstaganden och åsikter klart avskilda från varandra.

I fråga om framställningssättet bedöms svarets konsekvens, helhet och stilistiska smidighet. Flytande och vårdad svensk sakprosa värderas i svaret. Upprepningar och ett otydligt eller oredigt framställningssätt sänker poängen.

I fråga om faktakunskaper presenteras de mer detaljerade kriterierna separat för de olika uppgifterna. Beskrivningen av goda svar är inriktad på två nivåer: ett gott svar, som motsvarar cirka 50 procent av hela poängtalet, och ett berömligt svar, som avser cirka 80 procent av poängtalet. I uppgifter med många delar fastställs poängen separat för de olika delarna, ifall inte annat sägs i uppgiften. Ifall uppgiften består av ovanligt många delar ges särskilda direktiv för poängsättningen. I fråga om omfattande essäuppgifter är beskrivningarna av ett gott svar alltid endast riktgivande. De innehåller i första hand element som är centrala i gymnasiestudierna, men utöver dem kan examinandernas svar innehålla andra väsentliga aspekter.

Allmänt taget är ytterligheterna i fråga om faktakunskaper svar som över huvud taget inte innehåller fakta och begrepp som är väsentliga för ämnesområdet, och svar som visar en utmärkt behärskning av ämnesområdet. Utmärkande för det sistnämnda är till exempel att de begrepp som är väsentliga för ämnesområdet har använts på ett sakkunnigt och naturligt sätt och att de fakta som presenteras i svaret är mångsidiga och precisa. Mellan dessa ytterligheter ligger ett så kallat gott svar, som innehåller en del väsentliga aspekter på ämnesområdet och där användningen och definitionen av begreppen i huvudsak är sakliga. Ett sådant svar kan också innehålla enstaka sakfel.

I allmänhet följer faktakunskaperna, hanteringen av informationen och framställningssättet varandra åt, eftersom gestaltning av fakta som är väsentliga för helheten, användning av relevanta begrepp, konsekvens i argumentationen och stilistisk smidighet hör ihop. Nedan ges allmänna riktlinjer som åskådliggör olika faktorer som bör beaktas vid bedömningen av i första hand hanteringen av informationen och framställningssättet.

De svaga svaren är stilistiskt oklara, ostrukturerade och besvarar uppgiften endast delvis eller inte alls. I sådana svar utnyttjar man inte materialet och framförda synpunkter motiveras inte vederhäftigt. Sådana svar ger i regel under en fjärdedel av hela poängtalet.

Under hälften av hela poängtalet ger också sådana svar som presenterar ett eller flera fakta och begrepp som är väsentliga för ämnet men som är ostrukturerade och stilistiskt oklara. Sådana svar kan också innehålla upprepningar, överdrifter, ohållbara motiveringar och uppräkningar.

Ett gott svar motsvarar i bedömningen cirka hälften av hela poängtalet. Ett sådant svar besvarar i huvudsak uppgiften och innehåller flera väsentliga fakta och synpunkter på ämnet. Examinanden har åtminstone till vissa delar utnyttjat det material som hör till uppgiften och svaret innehåller tillämpning och utveckling av fakta. Svaret visar en strävan att strukturera och motivera. Svaret kan ändå delvis vara ostrukturerat och uppräknande och motiveringarna kan vara ytliga.

Ett berömligt svar motsvarar cirka 80 procent av hela poängtalet. I ett sådant svar har examinanden lyckats skapa en konsekvent helhet av flera fakta och synpunkter som är väsentliga för ämnet. Svaret motsvarar uppgiften och språket är vårdat. De motiveringar som framförs är tydliga och mångsidiga, och fakta tillämpas och analyseras trovärdigt.

Svar som når de allra högsta poängen utmärks utöver de nämnda aspekterna av en djup förståelse av ämnesområdet och en förmåga att sätta in fakta i större sammanhang. Examinanden har utnyttjat material som hör till uppgiften på ett insiktsfullt sätt och relaterat olika delar av materialet till varandra. Svaren utgör välunderbyggda helheter stödda av argumentation. De kan också innehålla fyndiga och överraskande synpunkter och öppningar mot alternativa sätt att närma sig problemet.

Bedömning av studentexamensprovet i religion
Poängtalunder 25 %25–50 %50 %, gott svar80 %, berömligt svaröver 80 %
Faktakunskaper: Det som bedöms är kunskap om faktainnehållet enligt läroplanen, korrekt och precis användning av begrepp, överensstämmelse mellan innehåll och uppgift samt avgränsning av svaret.Svaret innehåller väldigt lite eller ingen för ämnesområdet relevant kunskap och väldigt få eller inga för ämnesområdet relevanta begrepp.Ett eller flera för ämnesområdet relevanta fakta och begrepp presenteras i svaret.Svaret innehåller flera för ämnesområdet relevanta fakta, användningen och definitionerna av begrepp är huvudsakligen korrekta. Svaret kan innehålla enstaka faktafel (noggrannare kriterier för enskilda uppgifter ges i beskrivningen av goda svar).Svaret visar berömliga insikter i ämnesområdet; begrepp används sakkunnigt och naturligt, och de kunskaper som presenteras i svaret är mångsidiga och exakta (noggrannare kriterier för enskilda uppgifter ges i beskrivningen av goda svar).Svaret visar en djuplodande förståelse av ämnesområdet och en förmåga att koppla kunskapen till vidare sammanhang.
Hantering och presentation av kunskap: Examinandens förmåga att presentera, analysera, utvärdera och tillämpa kunskap bedöms; presentationen bedöms med tanke på svarets följdriktighet, enhetlighet och stilistiska smidighet.Svaret är stilistiskt osammanhängande och ostrukturerat. Det motsvarar endast delvis eller inte alls uppgiften. Uppgiftens material har inte utnyttjats och de framlagda ståndpunkterna har inte motiverats adekvat.Svaret är ostrukturerat och stilistiskt osammanhängande. Det kan innehålla upprepningar, överdrifter, icke-trovärdiga motiveringar och vara katalogartat.Svaret motsvarar huvudsakligen uppgiften. I svaret presenteras flera för ämnesområdet relevanta fakta och synpunkter. Uppgiftens material har utnyttjats till vissa delar och svaret visar tecken på tillämpning och utveckling av kunskap. Det finns en strävan efter en följdriktig struktur och motiveringar, men svaret kan ställvis vara ostrukturerat och katalogartat. Motiveringarna kan vara rätt ytliga.Flera för uppgiften relevanta fakta och synpunkter har kopplats ihop till en följdriktig helhet. Svaret motsvarar uppgiften och är vårdat till sitt språk. De framlagda motiveringarna är tydliga och mångsidiga. Kunskapen tillämpas och utvecklas på ett trovärdigt sätt.De olika materialen för uppgiften har utnyttjats på ett insiktsfullt sätt och har ställts i relation till varandra. Motiveringarna är övertygande och väl argumenterade. Svaret kan innehålla sinnrika synpunkter och öppningar till alternativa angreppsvinklar.

Del 1: 20-poängsuppgifter

1. Påståenden om religioner 20 p.

Nedan står 20 påståenden grupperade enligt fem teman. Välj för varje påstående (1.1–1.20) det svarsalternativ som passar bäst. Rätt svar 1 p., fel svar –1 p., inget svar 0 p. Du kan ändra ditt svar efter att du har valt ett svarsalternativ, men du kan inte längre lämna påståendet helt utan svar. Om du har börjat besvara uppgiften, men kommer till att du ändå inte vill lämna in den för bedömning, ska du välja alternativet ”Jag svarar inte” för alla påståenden.

1.1 Den judiska sabbaten börjar 1 p.

  • vid soluppgången på lördagen.  (-1 p.)
  • vid solnedgången på fredagen.  (1 p.)
  • vid soluppgången på söndagen.  (-1 p.)

1.2 Enligt kosher-reglerna måste judarna 1 p.

  • äta kötträtter och grönsaksrätter vid olika måltider.  (-1 p.)
  • tillreda mjölkrätter och kötträtter i olika kärl.  (1 p.)
  • avhålla sig från att dricka vin.  (-1 p.)

1.3 Judarna firar pesah (påsk) 1 p.

  • till minnet av att de blev befriade från slaveriet i Egypten.  (1 p.)
  • som en fest för syndernas försoning.  (-1 p.)
  • för att högtidlighålla att Toran blev given.  (-1 p.)

1.4 Omskärelsen av pojkar är i judendomen ett tecken på 1 p.

  • att Gud gjort ett förbund med Noa och mänskligheten.  (-1 p.)
  • att Gud gjort ett förbund med Abraham och hans efterkommande.  (1 p.)
  • att Gud gjort ett förbund med David och Israels folk.  (-1 p.)

1.5 I den lutherska kyrkan är det andra sakramentet vid sidan av dopet 1 p.

  • konfirmationen.  (-1 p.)
  • vigseln till äktenskap.  (-1 p.)
  • nattvarden.  (1 p.)

1.6 Inom kristendomen lär man att den kristna kyrkan föddes på den första 1 p.

  • palmsöndagen.  (-1 p.)
  • pingsten.  (1 p.)
  • julen.  (-1 p.)

1.7 På trettondagen minns de kristna 1 p.

  • de visa männen från österlandet.  (1 p.)
  • Jungfru Maria.  (-1 p.)
  • apostlarna.  (-1 p.)

1.8 Enligt den kristna traditionen har bönen Fader vår lärts ut av 1 p.

  • Jesus.  (1 p.)
  • Petrus.  (-1 p.)
  • Paulus.  (-1 p.)

1.9 Som en del av en hinduisk ritual kan man uttala den heliga stavelsen ”aum” (”om”) som 1 p.

  • har lånats av slutordet ”amen” i kristen bön.  (-1 p.)
  • symboliserar universums urljud.  (1 p.)
  • härmar Krishnas flöjtspel.  (-1 p.)

1.10 Hinduerna firar i oktober-november en ljusfest som heter 1 p.

  • id al-adha.  (-1 p.)
  • diwali.  (1 p.)
  • hanukka.  (-1 p.)

1.11 I hinduismen betyder puja 1 p.

  • en ritual av tillbedjan riktad till en altarfigur.  (1 p.)
  • en kringvandrande helig mans levnadssätt.  (-1 p.)
  • en form av yoga som strävar till upplysning.  (-1 p.)

1.12 Då man knyter äktenskap enligt veda-traditionen 1 p.

  • bjuder brudgummen ett glas vin åt brudens far.  (-1 p.)
  • klär sig brudparet i vita kläder.  (-1 p.)
  • tar brudparet sju steg kring en eld.  (1 p.)

1.13 Inom theravadabuddhismen är det ett ideal att en munk 1 p.

  • tigger sin mat.  (1 p.)
  • slutligen fastar sig till döds.  (-1 p.)
  • lever ”klädd för himmelriket”, alltså naken.  (-1 p.)

1.14 Buddhismens viktigaste vallfartsorter, såsom Bodh Gaya och Lumbini, är 1 p.

  • gravplatser för Gautama Buddhas tidiga efterföljare.  (-1 p.)
  • viktiga platser för skeden i Gautama Buddhas liv.  (1 p.)
  • naturobjekt som i thaikulturen i årtusenden har betraktats som heliga.  (-1 p.)

1.15 Buddhistiska stupor är byggnader 1 p.

  • där munkarna bor under regnperioden.  (-1 p.)
  • som från början byggdes som förvaringsplats för Buddhas jordiska kvarlevor.  (1 p.)
  • där munkarna förrättar vigslar till äktenskap.  (-1 p.)

1.16 I maj firar buddhister över hela världen en Buddha-fest som kallas 1 p.

  • vesak.  (1 p.)
  • ramadan.  (-1 p.)
  • purim.  (-1 p.)

1.17 När en shintoist passerar genom torii 1 p.

  • blir hen religiöst fullvuxen.  (-1 p.)
  • stiger hen in på heligt område.  (1 p.)
  • blir hen oren.  (-1 p.)

1.18 En rituell idrottsgren som anknyter till shinto är 1 p.

  • bågskytte.  (-1 p.)
  • sumobrottning.  (1 p.)
  • kickboxning.  (-1 p.)

1.19 Japans viktigaste shintohelgedom som ligger i Ise är tillägnad 1 p.

  • solgudinnan Amaterasu.  (1 p.)
  • Japans kejsare.  (-1 p.)
  • bodhisattvan Avalokitesvara.  (-1 p.)

1.20 Till besök i en shintohelgedom hör 1 p.

  • att bekänna sin tro.  (-1 p.)
  • att bikta sig.  (-1 p.)
  • att rena sig.  (1 p.)

2. Religiösa rum 20 p.

Uppgiften består av fyra delar som bedöms separat. För varje del kan man få högst 5 poäng.

I svaren bedöms om examinanden känner igen vilken religion det är fråga om och om hen med användande av korrekta termer kan motivera vilket religiöst rum bilden föreställer. För igenkänning av religionen kan man i varje del få en poäng, för igenkänning av det religiösa rummet en poäng och för andra synpunkter som hör till motiveringen kan man få högst tre poäng.

Svarets längd i respektive del är högst 500 tecken. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.

2.1 Redogör med motivering för vilken religion bild 2.A hör till och vad bilden föreställer. 5 p.

Svaret får inte överskrida 500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

Bilden anknyter till islam och föreställer interiören i en moské. Platsen känns igen som en moské av väggens mihrab-nisch, som visar böneriktningen mot Mecka, och av minbar-predikstolen. Dekorstilen baserad på kalligrafi är typisk för en moské. Moskén är en plats för bön, så utrymmet bör vara tillräckligt stort för att bedjarna ska kunna samlas. Golvet är täckt av mattor för att det ska vara möjligt och behagligt att buga ända ner till marken.

I svaret kan ingå också andra relevanta synpunkter.

2.2 Redogör med motivering för vilken religion bild 2.B hör till och vad bilden föreställer. 5 p.

Svaret får inte överskrida 500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

Bilden anknyter till judendomen och föreställer interiören i en synagoga. Platsen känns igen som en synagoga av menora-ljusstaken som är avbildad på glasmålningen i fönstret, av stentavlorna med de tio budorden och av det stängda skåpet (arken), där Torarullarna förvaras. Synagogan är den judiska församlingens samlingsplats och har ofta bänkar som sittplatser. På väggen finns text på hebreiska. I rummet finns en balkong för kvinnor.

I svaret kan ingå också andra relevanta synpunkter.

2.3 Redogör med motivering för vilken religion bild 2.C hör till och vad bilden föreställer. 5 p.

Svaret får inte överskrida 500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

Bilden anknyter till sikhismen och föreställer interiören i ett sikhtempel, också kallat gurdwara. I stora hallen ligger den heliga skriften Guru Granth Sahib, eller Adi Granth, på en upphöjning täckt av ett överkast. För sikherna är det centralt att högakta den heliga skriften. Platsen känns igen som en gurdwara av två sikhiska khanda-symboler med svärd och dolkar i förgrunden och av människornas klädsel: traditionellt har alla som kommer till templet huvudet täckt, till exempel av en turban.

I svaret kan ingå också andra relevanta synpunkter.

2.4 Redogör med motivering för vilken religion bild 2.D hör till och vad bilden föreställer. 5 p.

Svaret får inte överskrida 500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

Bilden anknyter till buddhismen och föreställer ett buddhistiskt tempel i thailändsk stil. Platsen känns igen som buddhistisk av den stora Buddha-statyn, framför vilken man lagt blommor. Skorna ska tas av vid tempelingången. Buddhistiska tempel kan man besöka när det passar en själv. Bilden visar dock ett pågående evenemang. På bilden kan man urskilja två munkar i orangea kåpor.

I svaret kan ingå också andra relevanta synpunkter.

3. Konflikten mellan Israel och Palestina 20 p.

Diskutera religionens roll i den konflikt mellan Israel och Palestina som pågått i decennier.

I svaret bedöms hur mångsidigt och trovärdigt examinanden diskuterar religionens roll i den konflikt mellan Israel och Palestina som pågått i decennier.

I ett gott svar (10 p.) diskuterar examinanden trovärdigt religionens roll i konflikten mellan Israel och Palestina genom att föra fram minst tre synpunkter.

I ett berömligt svar (16 p.) diskuterar examinanden mångsidigt och trovärdigt religionens roll i konflikten mellan Israel och Palestina. Examinanden granskar konflikten under en period av flera årtionden och för fram att religionen är bara en dimension av konflikten.

Det är förtjänstfullt om examinanden i sitt svar utnyttjar sina kunskaper i historia och samhällskunskap (till exempel kopplingar till stormaktspolitiken: Iran, USA), så länge svaret koncentrerar sig på religionens roll i konflikten. Det krig som bröt ut i Gaza 2023 är en del av den konflikt som länge pågått i området. Examinanden kan granska kriget i Gaza som en del av sitt svar, men man kan nå berömliga poäng också utan att nämna det.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

  • Israel grundades år 1948 efter andra världskriget som hemland för judarna. Enligt Israels grundlag (2018) är landet en nationalstat avsedd för judar.

  • Till sin religion är palestinierna huvudsakligen sunnimuslimer. En liten minoritet är kristna. Dessutom lever andra små grupper, såsom druserna, i regionen.

  • Judarna både stöder och motsätter sig staten Israel med religiösa motiv (till exempel religiös sionism och antisionism).

  • Judarna fäster stor vikt vid den hebreiska Bibelns beskrivning av Israel som judarnas förlovade land.

  • I Israel och särskilt i Jerusalem finns heliga platser för judar, kristna och muslimer.

  • I Palestina verkar vissa islamistiska organisationer (som Islamiska jihad) som i sin verksamhet utnyttjar tanken på ett heligt krig, alltså jihad.

  • Shiaregimen i Iran har stött shiaorganisationen Hizbollah (Libanon) och sunniorganisationen Hamas (Gaza), som båda strider mot Israel.

  • De stater med muslimsk majoritet som omger Israel stöder palestinierna.

  • Många kristna på olika håll i världen stöder staten Israel av religiösa skäl (till exempel kristen sionism).

  • I USA, som är ett viktigt stöd för Israel, finns både anhängare av kristen sionism och en betydande judisk minoritet.

  • Många religiösa kretsar strävar till att bygga fred mellan de olika parterna i konflikten (till exempel Interreligious Coordinating Council in Israel).

  • Religionen är bara en del av konflikten och korsar många andra faktorer, såsom historia, ekonomi, etnicitet, politik och internationella relationer.

  • Religionen kan ses både som en verkande orsak bakom konflikten och som ett medel som används för att främja politiska mål.

4. Mystik 20 p.

Förklara vad mystik är och redogör för hur den tar sig uttryck i kristendomen, islam och hinduismen. Utnyttja textutdragen 4.A, 4.B och 4.C i ditt svar.

I svaret bedöms hur strukturerat och träffsäkert examinanden förklarar vad mystik betyder och hur mångsidigt hen redogör för hur mystiken tar sig uttryck i kristendomen, islam och hinduismen.

I ett gott svar (10 p.) visar examinanden att hen förstår att mystik betyder en tolkning av tron som betonar upplevelsen. Dessutom redogör hen för minst en relevant synpunkt på hur mystiken tar sig uttryck i var och en av de tre religionerna eller behandlar hen mångsidigt två religioner. I sitt svar utnyttjar examinanden minst ett av materialen.

I ett berömligt svar (16 p.) förklarar examinanden strukturerat och träffsäkert vad mystik betyder och redogör hen mångsidigt för hur den tar sig uttryck i kristendomen, islam och hinduismen.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

  • I mystiken betonas en religiös upplevelse som ses som avvikande från vardagsverkligheten. Upplevelsen kan vara spontan eller ett resultat av målmedveten övning.
  • Ofta tänker man att orden inte räcker till för att korrekt beskriva en mystisk upplevelse. Som det framgår av materialet tyr sig mystikerna ofta till ett poetiskt språkbruk: i materialet ser man beskrivningar av naturfenomen och till exempel att känna en inre låga eller hitta en stjärna.
  • Mystiken betonar ofta upplevelsen av en ”enhet” och närmar sig alltså panteism.
  • Mystikerna har ofta tolkat traditionerna i sin egen religion med öppet sinne och betonat också religionsdialog.
  • Inom kristendomen syns traditionen av mystik särskilt i katolicismens och ortodoxins historia. Mystiken har spelat en viktig roll i synnerhet i klosterväsendet.
  • Protestantismen har ofta förhållit sig mer skeptiskt till mystik; å andra sidan kan man också till exempel bakom de lutherska väckelserörelserna se inflytande från kristen mystik. Inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland finns i dag intresse för mystik inom till exempel retreatverksamheten, Tomasmässan, verksamheten hos Hiljaisuuden ystävät (Stillhetens vänner) och i den ekumeniska Taizé-rörelsen.
  • Mystiken inom islam representeras av sufismen, som har en stor betydelse i islams historia och i nutidens folkliga religiositet. De islamistiska inriktningarna förhåller sig i allmänhet negativt till sufismen.
  • Bland de mest kända sufimystikerna är dervischerna (i till exempel Turkiet), som strävar till att nå ett mystiskt medvetandetillstånd genom att snurra i takt med musik.
  • Inom hinduismen finns många slag av mystik: bhaktimystikerna, som materialets Mirabai, betonar ofta kärlekens och längtans språk, medan mystiken i Upanishaderna snarare är en upplevelse av att Gud inte kan avbildas och att individens högsta jag atman sammansmälter med brahman.
  • Inom hinduismen känner man till olika tekniker som strävar till en mystisk upplevelse, mest känd av dem är yoga. Också askesen har sin egen betydelse i den hinduiska mystikens historia.
  • Mystik förekommer också inom nyreligiositeten, där man tar upp intryck från världens olika religionstraditioner.

5. Religion i medier 20 p.

Journalisten Reetta Räty skrev i dagstidningen Helsingin Sanomat 21.1.2024: ”Medierna borde behandla tro och religioner mycket mer än för närvarande. Orsakerna är många. En av dem är just internationell politik.”

Redogör med motivering för din åsikt om huruvida finländska medier borde behandla tro och religioner mer än de gör i dag.

I svaret bedöms hur trovärdigt och ingående examinanden motiverar sin åsikt om huruvida finländska medier borde behandla tro och religioner mer än de gör i dag.

I ett gott svar (10 p.) redogör examinanden för sin åsikt och motiverar den med minst två trovärdiga synpunkter.

I ett berömligt svar (16 p.) redogör examinanden för sin åsikt och motiverar den trovärdigt och ingående.

Examinanden kan framföra att finländska medier borde behandla tro och religioner mer än de gör i dag eller att medierna inte borde behandla dem mer än hittills. Svaret kan motiveras med till exempel följande synpunkter:

  • Religion är ett fenomen som globalt blir starkare och en megatrend som inverkar inte bara på individer och samfund utan också på samhällen och kulturer, till exempel genom världsbild och värderingar. Man har bedömt att religionernas betydelse växer på global nivå.
  • Människornas religionsläskunnighet utvecklas med hjälp av den kunskap de får om religioner och genom den offentliga diskussionen. I det ingår också en kritisk bedömning av medieinnehåll och en förmåga att känna igen falska nyheter och vilseledande information.
  • I uppgiften nämns internationell politik som en orsak att behandla religion i media. Dit hör till exempel synvinklar på internationella relationer och diplomati, religion i internationella konflikter, kulturell växelverkan samt människornas och ideologiernas rörlighet. Religion kan vara kopplad till både inrikes- och utrikespolitik och därmed avspegla sig i internationell politik.
  • Religionen hör centralt till bland annat frågor om medborgarsamhället, utvecklingsbistånd och utvecklingssamarbete samt mänskliga rättigheter och individuell frihet.
  • Kristendomens betydelse i Finland minskar särskilt bland millenniegenerationen. Finländarnas engagemang för den institutionella religionen minskar också.
  • I den finländska kulturen har en religiös övertygelse traditionellt ansetts vara en privat angelägenhet. Undersökningar visar också att religion inte diskuteras särskilt mycket i den finska politiken.
  • Granskningen av religion och tro i finländska medier har betoning på religiösa institutioner (till exempel Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland) och individens erfarenheter. Däremot diskuteras till exempel religionens roll i internationella relationer och i globala megatrender mer sällan.
  • Nyheterna har en betoning på kristendomen och särskilt på inrikesnyheter om den. Teman kring den globala kristendomen syns det mindre av i finländska medier, med undantag av nyheter som gäller den katolska kyrkans påve. Nyheter om andra religioner förekommer oftast bara om de har en koppling till aktuella fenomen.
  • Finländska medier förlitar sig ofta på det som produceras av internationella medier och nyhetsbyråer. Journalistik specialiserad på religion finns det litet av i Finland.
  • Religiöst innehåll produceras också i statliga medier: Yle sänder bland annat andaktsprogram producerade av religiösa samfund och statliga gudstjänster på tv och i radio. Tyngdpunkten ligger på kristet innehåll.
  • I Finland produceras innehåll kring religion och tro i religiöst kopplade, specialiserade medier både på nationell och lokal nivå. Sådana är till exempel den landsomfattande tidningen Kotimaa och ett stort antal medier för Finlands evangelisk-lutherska kyrkas församlingar.
  • Vid sidan av de traditionella medierna (tryck, radio, tv) förmedlas information och behandlas religioner också på sociala medier. Då produceras information förutom av mediernas representanter också av individer och samfund som kan representera pro- eller antireligiösa synvinklar.

6. Kristendomen och människans förhållande till naturen 20 p.

Utvärdera påståendet ”kristendomen har förstört människans förhållande till naturen”. Utnyttja textutdragen 6.A och 6.B i ditt svar.

I svaret bedöms hur mångsidigt och ingående examinanden utvärderar påståendet ”kristendomen har förstört människans förhållande till naturen”. I svaret bedöms också hur insiktsfullt examinanden har utnyttjat materialet.

I ett gott svar (10 p.) utvärderar examinanden påståendet genom att redogöra för minst två trovärdiga synpunkter. I svaret utnyttjar hen vartdera materialet.

I ett berömligt svar (16 p.) utvärderar examinanden påståendet mångsidigt och ingående och utnyttjar materialet på ett insiktsfullt sätt. Examinanden redogör för motiveringar både för och mot påståendet.

I svaret kan ingå till exempel följande synvinklar:

  • Enligt den kristna uppfattningen har Gud skapat hela världen. Allt som Gud skapat är heligt, såväl människan som naturen.
  • I kristendomens historia har människan setts som kulmen i Guds skapelsearbete, som skapelsens krona, under vilken allt annat skapat hör.
  • Tanken att människan och naturen är skilda från varandra har sitt ursprung i Bibelns skapelseberättelse, enligt vilken Gud skapade människan till sin avbild och till att råda över hela skapelsen. Upplysningsfilosofin hade en betydande inverkan på att en naturuppfattning som framhäver separationen mellan människan och naturen etablerades i västländerna.
  • Bibeln har ofta tolkats ur en antropocentrisk synvinkel och i kristendomen har man betonat människans maktposition i förhållande till naturen. I synnerhet i västvärlden har ett hierarkiskt förhållande utvecklats mellan människan och naturen, och dess följder kan ses i att naturen förstörs. Jämför också med den kritik mot kristendomens förhållande till naturen som framförs i textutdrag 6.A.
  • Man kan också anse att kristendomen är indirekt ansvarig för hur naturen har behandlats i de samhällen och kulturer som hör till kristendomens inflytelsesfär.
  • Enligt kristendomen har Gud gett människan i uppdrag att odla och bevara jorden. Människan har således både makten att odla och ansvaret att bevara. Det här synsättet kallas förvaltaretik.
  • Det kristna miljötänkandet utgår från att människan är en del av naturen. Människan är också ansvarig inför Gud för hur hon behandlar naturen.
  • Under de senaste årtiondena har inom kristendomen uppstått en ekoteologi, som granskar Bibeln och den kristna läran med synvinkel på hela skapelsens välbefinnande. Ekoteologin är intresserad av förhållandet mellan människan, den övriga skapelsen och Gud.
  • Till den kristna tron hör ett levnadssätt som betonar måttlighet. Trots det har de kristna också främjat ett levnadssätt som inte är hållbart för naturen, utan orsakar till exempel klimatförändring och förlust av biologisk mångfald.
  • Textutdrag 6.B är hymnen Skapelsens lov eller Solsången, som skrevs år 1224 av Franciskus av Assisi, kristet helgon och grundare av ett tiggarbrödraskap. I Solsången lovsjunger och tackar Franciskus Gud för alla Hans skapelser, såsom "broder sol", "syster måne" och "moder jord". Solsången anknyter till Franciskus teologi, som betonar jämlikhet mellan alla skapade och enligt vilken han ofta kallade djuren människans bröder och systrar.

Del 2: 30-poängsuppgifter

7. Islams utbredning 30 p.

Uppgiften består av två delar som bedöms separat.

7.1 Analysera den bild som karta 7.A ger av islams utbredning och jämför den med islams faktiska utbredning. 10 p.

Svaret får inte överskrida 1500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

I svaret bedöms hur träffsäkert examinanden analyserar den bild kartan ger av islams utbredning och jämför den med islams faktiska utbredning.

Svarets längd är högst 1 500 tecken. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.

I ett gott svar (5 p.) beskriver examinanden huvuddragen i den bild kartan ger av islams utbredning och jämför den med islams faktiska utbredning. Examinanden visar att hen förstår att muslimer lever också utanför de områden som är utmärkta på kartan och ger minst ett exempel på detta.

I ett berömligt svar (8 p.) analyserar examinanden träffsäkert den bild kartan ger av islams utbredning och jämför den med islams faktiska utbredning genom att redogöra för flera relevanta synpunkter. I sitt svar beaktar examinanden att det till antalet finns mycket muslimer också i områden där islam inte är majoritetens religion. I svaret ingår exempel på islams utbredning utanför de områden som är utmärkta på kartan.

I svaret kan ingå till exempel följande synvinklar:

  • I de länder som kartan visar är islam numera majoritetsreligion. Till de här områdena hör också islams födelseregioner.
  • Kartan visar som utbredningsområde för islam Albanien, Kosovo, Turkiet, Syrien, Libanon, Jordanien, Iran, Irak, Saudiarabien, Jemen, Oman, Förenade Arabemiraten, Qatar, Kuwait, Azerbajdzjan, Kazakstan, Uzbekistan, Turkmenistan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Afghanistan, Pakistan, Bangladesh, Somalia, Tanzania, Egypten, Sudan, Libyen, Tchad, Tunisien, Marocko, Algeriet, Mali, Burkina Faso, Niger, Nigeria, Västsahara, Mauretanien, Senegal, Gambia, Guinea, Sierra Leone, Indonesien, Malaysia och Brunei.
  • På kartan noteras inte alls områden där islam är en betydande minoritetsreligion. Sådana områden är många länder i Europa samt Nordamerika och Indien. I Indien lever uppskattningsvis kring 200 miljoner muslimer.
  • På kartan noteras inte alls områden dit islam dessutom har spritts, såsom länder i Sydamerika och Asien samt Australien.
  • På kartan noteras inte alla de områden där islam en gång var makthavarnas religion, såsom Iberiska halvön och norra Indien.
  • Utgående från den utbredning som presenteras på kartan är det kännetecknande för islam att det är en icke-västerländsk och icke-vit religion.

7.2 Diskutera med hjälp av exempel hur utövandet av den muslimska religionen har påverkats av att islam har spridit sig till olika geografiska och kulturella områden. 20 p.

I svaret bedöms hur mångsidigt och insiktsfullt examinanden diskuterar hur utövandet av den muslimska religionen har påverkats av att islam har spridit sig till olika geografiska och kulturella områden. Svaret kan ha en betoning på en granskning av endera historien eller dagens situation, eller så kan båda ingå.

I ett gott svar (10 p.) diskuterar examinanden med hjälp av minst tre exempel hur utövandet av den muslimska religionen har påverkats av att islam har spridit sig till olika geografiska och kulturella områden.

I ett berömligt svar (16 p.) diskuterar examinanden mångsidigt och insiktsfullt hur utövandet av den muslimska religionen har påverkats av att islam har spridit sig till olika geografiska och kulturella områden.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

  • Islams fastemånad ramadan har en rytm enligt soluppgång och solnedgång. Rytmen kan utgå från dagens längd i Mecka, i landet där man bor eller i det närmaste islamska centret. I Nordeuropa är man till exempel tvungen att beakta de korta dagarna på vintern och de ljusa nätterna på sommaren. Iftar-måltiden som bryter fastan firas inte heller lika festligt som i många islamiska kulturer, utan är anpassad till den lokala vardagen.
  • Klimatet och årstidsskiftningarna i ett land inverkar på den religiösa klädseln och sålunda också på hur religionen syns i offentligheten.
  • Folktron på olika håll i den islamiska världen har fått intryck av områdets andra religioner och kulturella tillvägagångssätt.
  • Lagstiftningen i ett land kan föreskriva om den religiösa klädseln (till exempel om användningen av en huvudbonad som hör till islam) i offentliga utrymmen, i skolor och på arbetsplatser.
  • Den lokala lagstiftningen samt seder och bruk i till exempel arbetslivet kan inverka på hur man kan genomföra till exempel bönestunder.
  • Regler som gäller maten: till exempel tillgången på och hanteringen av halal-kött.
  • Då islam spridit sig till olika länder har det uppstått nya sätt att fira familjefester, såsom id al-fitr, till exempel med hjälp av fjärranslutning, då det inte är möjligt att samlas på grund av långa avstånd.
  • Lagstiftningen i olika länder varierar till exempel gällande begravningspraxis, vilket inverkar på de begravningsseder som muslimerna följer.
  • På muslimernas religionsutövning inverkar om islam i landet är en majoritets- eller en minoritetsreligion. I länder där muslimerna är i minoritet kan deras offentliga religionsutövning påverkas av till exempel hur inkluderande majoritetskulturen är samt av politik, den offentliga bilden av islam, fördomar och rasism.

8. Kristendom i statliga sammanhang 30 p.

Uppgiften består av två delar som bedöms separat.

8.1 Studera statistik 8.A och analysera hur olika åldersgrupper förhåller sig till gudstjänster som arrangeras i samband med riksmötet. 10 p.

Svaret får inte överskrida 1500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

I svaret bedöms hur strukturerat och trovärdigt examinanden analyserar hur olika åldersgrupper förhåller sig till gudstjänster i samband med riksmötet.

Svarets längd är högst 1 500 tecken. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.

I ett gott svar (5 p.) redogör examinanden strukturerat för de centrala resultaten av enkäten om hur olika åldersgrupper förhåller sig till gudstjänster i samband med riksmötet, eller redogör för minst två av resultaten och ger dem trovärdiga förklaringar.

I ett berömligt svar (8 p.) analyserar examinanden strukturerat och trovärdigt hur olika åldersgrupper förhåller sig till gudstjänster i samband med riksmötet.

I sitt svar kan examinanden föra fram till exempel följande synpunkter:

  • 45 % av finländarna förhåller sig mycket eller ganska positivt till gudstjänster i samband med riksmötet. En betydligt mindre del av finländarna (18 %) förhåller sig mycket eller ganska negativt till gudstjänster i samband med riksmötet.
  • Mest positiva av alla är de som är över 70 år. Av dem förhåller sig 69 % mycket eller ganska positivt till gudstjänster i samband med riksmötet. Den andel som förhåller sig negativt är också minst bland dem över 70 år, 11 %.
  • Andelen som förhåller sig mycket eller ganska positivt ökar och andelen som förhåller sig mycket eller ganska negativt minskar jämt med stigande åldersgrupp, undantaget är de som är under 30 år, alltså de yngsta av dem som svarat på enkäten.
  • Av dem under 30 år förhåller sig 35 % mycket eller ganska positivt till gudstjänster i samband med riksmötet. I den här åldersgruppen är också andelen som förhåller sig mycket eller ganska negativt (20 %) mindre än i åldersgrupperna 30–39 år och 40–49 år.
  • I åldersgruppen 30–39 år finns fler som förhåller sig negativt (30 %) än sådana som förhåller sig positivt (25 %). Det samma gäller åldersgruppen 40–49 år, även om skillnaden inte är stor (24 % och 23 %).
  • I varje åldersgrupp förhåller sig en betydande del av de svarande (20–39 %) neutralt till gudstjänster i samband med riksmötet.
  • Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har långa traditioner som statskyrka och folkkyrka. Det här kan avspegla sig i finländarnas relativt positiva inställning till kyrkans roll vid öppnandet och avslutandet av riksmötet.
  • Kristendomen har haft en betydande roll i att förena medborgarna, särskilt under gångna årtionden.
  • Kristendomens minskande betydelse syns i synnerhet bland millenniegenerationen, vilket i enkäten kan avspegla sig i deras kritiska inställning till kyrkans roll vid öppnandet och avslutandet av riksmötet.
  • Någon entydig orsak till den yngsta åldersgruppens mer positiva inställning finns inte. En bakgrundsfaktor kan vara att religion (och dess mångformighet) syns i de unga vuxnas vardag och att de därmed förhåller sig mer neutralt till att religion syns i samhället.

8.2

I samband med presidentvalet 2024 ansåg sju av nio presidentkandidater i Yles valkompass att presidenten i sitt nyårstal bör önska Guds välsignelse.

Diskutera den här seden i nyårstalet ur ett pluralistiskt samhälles perspektiv. 20 p.

I svaret bedöms hur mångsidigt och ingående examinanden diskuterar seden att önska Guds välsignelse i presidentens nyårstal ur det pluralistiska samhällets synvinkel.

I ett gott svar (10 p.) diskuterar examinanden seden att önska Guds välsignelse i presidentens nyårstal ur det pluralistiska samhällets synvinkel ur minst tre synvinklar.

I ett berömligt svar (16 p.) diskuterar examinanden mångsidigt och ingående seden att önska Guds välsignelse i presidentens nyårstal ur det pluralistiska samhällets synvinkel.

I svaret kan ingå till exempel följande synvinklar:

  • positiv och negativ religionsfrihet
  • hur presidentens egen övertygelse inverkar
  • önskan om Guds välsignelse som en passande eller opassande handling ur den synvinkel som representanter för olika religionssamfund eller religionslösa har
  • önskan om Guds välsignelse som en kulturell vana
  • önskan om Guds välsignelse som en tradition som hör till presidentens nyårstal och som en del presidenter har upprätthållit och andra inte
  • den religiösa mångfalden ökar i Finland
  • sekulariseringen i Finland
  • hur religionen syns i samhällets olika delområden
  • förhållandet mellan kyrka och stat (till exempel Finlands evangelisk-lutherska kyrkas och den ortodoxa kyrkans ställning som folkkyrkor)
  • önskan om Guds välsignelse som en del av medborgarreligionen – man kan göra tolkningen att Gud är en vid syftning på olika religioner och särskilt den monoteistiska traditionen i Mellanöstern, som förutom kristna gäller också judar och muslimer.

9. Ikoner i den ortodoxa kristendomen 30 p.

Uppgiften består av två delar som bedöms separat.

9.1 Förklara vad en ikon är och beskriv hur ikonerna används och vilken betydelse de har i den ortodoxa kristendomen. 20 p.

I svaret bedöms hur exakt examinanden förklarar vad en ikon är och hur mångsidigt hen beskriver hur ikonerna används och vilken betydelse de har i den ortodoxa kristendomen.

I ett gott svar (10 p.) förklarar examinanden i huvuddrag vad en ikon är och beskriver hur ikonerna används och vilken betydelse de har i den ortodoxa kristendomen genom att för vardera presentera minst en relevant synpunkt.

I ett berömligt svar (16 p.) förklarar examinanden exakt vad en ikon är och beskriver mångsidigt både hur ikonerna används och vilken betydelse de har i den ortodoxa kristendomen.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

  • Ikonen är en bild som hör till det ortodoxa gudstjänstlivet. Ordet ikon kommer från det grekiska ordet eikon, som betyder bild.
  • Ikonen beskrivs ofta som ett fönster till evigheten, genom den kan man alltså närma sig det som är gudomligt.
  • Ikonen kan vara en målning gjord på trä, tyg eller papper, en glasmålning, en fresk, ett mosaikarbete eller en bild ingraverad i sten eller metall.
  • Ikonen kan över sig ha ett skydd som kallas riza och är tillverkat av metallplåt.
  • Ikonerna uttrycker den ortodoxa kyrkans tro med bildens medel. Ikonerna kan kallas målad teologi. I den ortodoxa kristendomen anses ikonerna vara lika viktiga som evangelietexterna.
  • I den ortodoxa kristendomen är ikonen i första hand ett föremål som används för utövande av religion och i andra hand ett konstverk.
  • Ikonerna dyrkas inte, utan man visar vördnad för dem. Framför ikonerna visar man vördnad för de på dem avbildade heliga till exempel genom att kyssa ikonerna eller tända vaxljus framför dem.
  • Ikonerna stämmer till bön och hjälper en att koncentrera sig på bönen.
  • Ikoner finns både i kyrkorna och hemmen. I det ortodoxa hemmet har det traditionellt funnits ett ikonhörn, som är en plats helgad för bön.
  • Många ortodoxa bär med sig exempelvis en liten reseikon som kan vikas ihop, eller en ikon i nyckelringen eller plånboken.
  • I den ortodoxa kyrkan lyfter man mitt i kyrkorummet fram en ikon som anknyter till kyrkoårets helg, eller ikonen för den heliga, vars minnesdag firas.
  • En del av ikonerna sägs vara undergörande. Med det menar man ikoner genom vilka människor upplever sig ha fått svar på sina böner efter att de bett framför ikonerna och till exempel tillfrisknat från sjukdomar.
  • Enligt den ortodoxa kyrkans lära är det inte ikonen i sig som gör under, utan den verkar som ett redskap för Guds särskilda nåd. I inställningen till ikoner och andra heliga föremål kan det också förekomma spänningar mellan kyrkans officiella lära och den folkliga religionen.

9.2 Välj bild 9.A eller 9.B. Redogör för avbildningssättet och motivet i den ikon du valt. 10 p.

Svaret får inte överskrida 1500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

I svaret bedöms hur mångsidigt och insiktsfullt examinanden redogör för motivet och sättet att avbilda det på den ikon hen valt.

Svarets längd är högst 1 500 tecken. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.

I ett gott svar (5 p.) identifierar examinanden ikonens motiv och redogör för sättet att avbilda det genom att nämna minst en relevant synpunkt.

I ett berömligt svar (8 p.) redogör examinanden mångsidigt och insiktsfullt för motivet och sättet att avbilda det på den ikon hen valt.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter på sättet att avbilda motivet på ikoner:

  • Ikonerna är stiliserade, inte naturalistiska bilder.
  • På ikonerna visar exempelvis ansiktet inte några varierande mänskliga känslor, utan ansiktet avspeglar en gudomlig frid och tystnad.
  • I den ortodoxa kyrkokonsten har sättet att avbilda motivet länge förblivit oförändrat.
  • Bildmotiven på ikonerna anknyter till Bibeln, till den tidiga kyrkans tider och till heliga personer från nyare tider. På ikonerna anges ofta vilken helig person eller vilken helig händelse ikonen föreställer.
  • Ett helgon känns på ikonen igen av en gloria.
  • Traditionellt signeras ikoner inte.
  • Då man målar ikoner använder man typiskt jordfärger.

Bild 9.A är en ikon som föreställer Den heliga treenigheten. I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter på ikonens motiv:

  • Ikonen Den heliga treenigheten kallas också Abrahams gästfrihet (1. Mos. 18).
  • På ikonen avbildas från vänster till höger Fadern, Sonen och den heliga Anden.
  • Sonen som sitter i mitten och Anden till höger bugar sig mot Fadern. Fadern å sin sida ser på Sonen, i vilken Gud har fötts till människa.
  • På ikonen är Sonen på den viktigaste platsen i mitten, för utan Sonen kan ingen se Fadern.
  • Sonens två fingrar visar mot en skål på bordet, som också Fadern visar på.
  • Ikonen har tolkats som en sinnebild för nattvarden och bordet som altaret.
  • Sonen har på ikonen två mantlar, vilket symboliserar tvånatursläran: den röda manteln betyder Jesu gudomlighet och den blå hans mänsklighet. Också Faderns röda mantel symboliserar gudomlighet. Den heliga Andens klädsel är grön till färgen, vilket symboliserar nytt liv.
  • Byggnaden som syns i ikonens bakgrund har tolkats vara en kyrka och trädet som höjer sig bakom Sonen har tolkats vara livets träd i paradiset.

Bild 9.B är en ikon som föreställer Jungfru Maria och Jesusbarnet. I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter på ikonens motiv:

  • Ikonen heter Gudsmoder Vägvisaren.
  • På ikonen avbildas förutom Jungfru Maria också Jesusbarnet, eftersom Jungfru Maria vördas specifikt som Kristi föderska. Jungfru Maria visar med högra handen på Jesusbarnet i sin famn.
  • Jungfru Maria har stjärnor på sin panna och sina axlar. De symboliserar hennes jungfrulighet.
  • Jungfru Maria är klädd i en blå undermantel och en röd övermantel: den blå undermanteln berättar att Jungfru Maria är en människa och den röda övermanteln syftar på hennes uppdrag som Guds föderska.
  • På ikoner av Jungfru Maria finns de grekiska bokstäverna ΜΡ ΘΥ. Bokstäverna är en förkortning av orden Mitr Theu, alltså Guds moder.
  • De grekiska bokstäverna IC XC syftar på orden Jesus Kristus. Bokstäverna o ω N på Jesusbarnets gloria syftar på Bibelns text: ”Jag är den jag är” (2. Mos. 3).