Beskrivningar av goda svar: SV – Samhällslära

26.3.2025

Slutgiltiga beskrivningar av goda svar 13.5.2025

Grunderna enligt vilka bedömningen gjorts framkommer i de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar. Uppgiften om hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng som examinanden fått för sin provprestation, de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar och de föreskrifter gällande bedömningen som nämnden gett i sina föreskrifter och anvisningar. De slutgiltiga beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svarsalternativ eller alla godkända detaljer i ett godkänt svar. Eventuella bedömningsmarkeringar i provprestationerna anses vara jämställbara med anteckningar och sålunda ger de, eller avsaknaden av markeringar, inte direkta uppgifter om hur bedömningsgrunderna tillämpats på provprestationen.

De viktigaste bedömningsgrunderna i provet i samhällslära är hur examinanden behärskar läroämnets innehåll, tankemodeller och färdigheter såsom de definieras i läroplanen samt ett korrekt och exakt bruk av de centrala begreppen inom samhällsläran. En bedömningsgrund är också examinandens förmåga att tolka och kritiskt utvärdera information som beskriver samhälleliga fenomen, att dra självständiga slutsatser utifrån denna information och att jämföra olika tolkningar av samhälleliga frågor samt att ta ställning till dem och motivera sina ståndpunkter. I bedömningen fästs uppmärksamhet även vid framställningen, hur svaret motsvarar uppgiften, hur svaret avgränsas och hur klar argumentationen är.

Av svaren bör det framgå att examinanden förstår samhällets struktur och funktion som en historiskt skiktad och av historien utformad helhet. Examinanden känner till det finländska samhällets politiska, sociala, ekonomiska och juridiska struktur samt de viktigaste teorierna och begreppen förknippade med den. Vidare kan examinanden koppla de granskade fenomenen till sina bredare samhälleliga sammanhang. Examinanden kan i sina svar placera det finländska samhället i en internationell och global kontext, som bland annat inbegriper medlemskapet i Europeiska unionen och följderna av det. Examinanden kan använda samhällslärans centrala begrepp som makt, inflytande, ansvar och rättvisa. Examinanden förstår också ekonomins grundläggande mekanismer och de principer som styr den offentliga maktutövningen och rättssystemet, samt terminologin som gäller dessa.

I materialuppgifterna kan examinanden tolka och på ett relevant sätt utnyttja olika typer av material gällande samhället och ekonomins funktioner, såsom texter, bilder, videor, kartor, diagram, figurer och statistik. Examinanden kan också utvärdera dem kritiskt. I uppgifter som kräver reflektion och i uppgifter som inkluderar motstridiga fakta visar examinanden att hen förstår att information om samhället till sin karaktär kan vara teoretisk och öppen för tolkning, och att de kausala sambanden mellan orsak och verkan är invecklade och komplexa. Examinanden kan skapa en egen och motiverad syn på samhälleliga och ekonomiska frågor som kan vara motstridiga och kopplade till olika värderingar. I bedömningen beaktas examinandens förmåga att utifrån sin kunskap bygga upp välstrukturerade helheter. Likaså fästs uppmärksamhet vid examinandens förmåga att skilja på relevant och irrelevant information samt förmågan att i svaret utnyttja aktuell information.

Tabellen nedan är avsedd som stöd för bedömningen, och den lyfter särskilt fram också de dimensioner av svaret som är kopplade till målen för examinandens färdigheter. Beskrivningarna i tabellen ska ses som exempel.

I de uppgiftsspecifika beskrivningarna av goda svar ges bedömningskriterierna indelade i två nivåer, för goda svar (minst 50 procent av hela poängtalet) och berömliga svar (minst 70 procent av hela poängtalet). För uppgifter värda 20 poäng ger goda svar 10–13 poäng och berömliga svar 14–20 poäng. För uppgifter värda 30 poäng är motsvarande gränser 15–20 och 21–30 poäng.

0NöjaktigGodBerömlig
Riktig och relevant kunskap; exakt begreppsanvändningSvaret innehåller ingen kunskap som förutsätts i uppgiften. Uppgiften har förståtts fel.Svaret har knapphändigt innehåll eller innehåller mycket irrelevant. Svarar endast delvis på uppgiften. Hanteringen av begrepp är bristfällig.Svaret innehåller förhållandevis exakt kunskap som motsvarar uppgiften väl. God hantering av begrepp.Svaret innehåller väsentligt och med tanke på uppgiften meningsfullt avgränsat kunskapsinnehåll. Hanteringen av kunskap och begrepp är exakt.
Analytiskt, logiskt, välunderbyggtSvaret är ostrukturerat och oredigt. Påståenden motiveras inte.Svarets struktur är katalogmässig eller oklar. Granskningen av ämnet är svagt analyserande. Påståenden motiveras knapphändigt.Svaret är till vissa delar analytiskt. Granskningen av ämnet är följdriktig, även om brister förekommer ställvis. Påståenden motiveras förhållandevis väl.Svarets generella grepp är analytiskt. Granskningen av ämnet är följdriktig och argumenterande, och påståenden ges goda motiveringar.
Kritiskt, flera perspektiv, förmåga att utvärdera och tillämpa kunskapSvaret innehåller inga (käll)kritiska observationer och ingen förnuftsbaserad utvärdering eller tillämpning av kunskaperna. Svaret visar inga tecken på förmåga att diskutera olika tolkningar eller alternativ.Svaret visar svaga tecken på källkritik samt några sporadiska och svaga tecken på diskussion kring olika perspektiv och tolkningsmässighet. Svaret uppvisar endast ringa tillämpning av kunskap.Svaret visar ställvis god (käll)kritisk diskussion och goda tolkningar, samt några goda exempel på tänkande som representerar ett grepp med flera perspektiv. Svaret visar några tecken på förmåga att utvärdera och tillämpa kunskap.Svaret har ett skarpt och insiktsfullt (käll)kritiskt grepp. Svaret innehåller välövervägd diskussion ur flera perspektiv. Svaret innehåller flera exempel på utvärdering och tillämpning av kunskap.

Del 1: 20-poängsuppgifter

1. Den tredelade maktdelningen 20 p.

Varför har den tredelade maktdelningen ansetts vara en viktig princip i många stater, och hur tillämpas principen i Finland?

I ett gott svar visar examinanden att hen förstår att principen om maktens tredelning betyder att den lagstiftande makten, den verkställande och den dömande makten separeras. En fördel med maktdelningen är att makten i det offentliga livet inte samlas hos en instans utan att de olika aktörerna begränsar varandras maktutövning. I Finland tillämpas maktdelningsprincipen så att domstolarna är oberoende, riksdagen stiftar lagarna och statsrådet verkställer lagen. Republikens president räknas till dem som verkställer makten, särskilt i fråga om utrikespolitiken.

I ett berömligt svar behandlar examinanden maktdelningsprincipens betydelse ur ett historiskt perspektiv eller med tanke på andra länder än Finland. Syftet med den tredelade makten var att motverka enväldiga regenters godtycke under upplysningstiden. I ett berömligt svar redogör examinanden för hur strikt tillämpningen av principen är i Finland, och hen diskuterar huruvida maktdelningsprincipen överhuvudtaget kan tillämpas fullt ut. Examinanden kan redogöra för presidentens maktbefogenheter ur perspektivet för principen om maktens tredelning och visa att hen förstår att ministrar i Finland oftast också är riksdagsledamöter, så de utövar både lagstiftande och verkställande makt. Inom parlamentarismen åtnjuter regeringen riksdagens förtroende, vilket betyder att riksdagen genom misstroende kan tvinga regeringen eller en enskild minister att avgå. Riksdagens grundlagsutskott bedömer huruvida nya lagar är förenliga med grundlagen, något som i vissa länder faller på domstolarna. Utskottet har eftersträvat konsensusbeslut, men på senare tid har diskussioner förts om huruvida skillnader i politiska åsikter har fått större inverkan på dess verksamhet. Examinanden kan jämföra hur maktdelningsprincipen förverkligas i olika system eller granska länder där maktdelningen har ansetts vara hotad (till exempel Ungern, USA).

2. Prisbildning 20 p.

Vilka omständigheter påverkar prisbildningen för följande nyttigheter i Finland?

  • bageribakt vetebröd
  • bussbiljett inom lokaltrafiken
  • papper från en pappersfabrik

I ett gott svar tar examinanden upp att priset på en nyttighet påverkas av utbud och efterfrågan på nyttigheten, vilka i sin tur påverkas av priset på råvaror och andra produktionsmedel samt arbete. Priset för bageribakt vetebröd påverkas bland annat av tillgången på vete och dess pris samt av arbetstagarnas löner medan bussbiljettpriset påverkas av bränslepriset och chaufförernas löner och papprets pris av träråvarans pris och arbetstagarnas löner. I ett gott svar behandlas alla varor. Också transportkostnaden och butikens omkostnader kan tas upp i hur de till exempel påverkar brödets butikspris.

I ett berömligt svar behandlar examinanden mer analytiskt hur priser bestäms på marknaden utifrån balansen mellan efterfrågan och utbud. Svaret tar upp produktionsfaktorer och marknadens struktur samt deras inverkan på en nyttighets pris med beaktande av flera synvinklar. I svaret kan examinanden till exempel granska hur beskattningen, energipriset, företagets vinstmarginal, konkurrenssituationen, politiska beslut och konsumenternas köpkraft inverkar på priset. Hen kan exempelvis också behandla vilka effekter offentligt stöd för busstrafiken eller lantbruket har på priserna. I svaret kan examinanden också diskutera hur vissa nyttigheters pris varierar mer än andras alltefter efterfrågan, och hur exempelvis pappersindustrin eftersträvat prisinflytande genom att styra utbudet.

3. Finland och det nordiska samarbetet inom internationell politik 20 p.

Diskutera utgående från textutdrag 3.A hur olika former av nordiskt samarbete påverkar Finlands ställning inom det internationella samarbetet.

I ett gott svar ger examinanden ett exempel på nordiskt samarbete där Finland har deltagit, såsom Nordiska rådet, och på vad samarbetet i praktiken innebär för Finland. Examinanden kan nämna att de nordiska länderna har en lång gemensam historia, likartade värden och samhällsmodeller, vilket också förenar dem. Examinanden tolkar några av de nämnda kandidaternas uppfattningar om vilken betydelse det nordiska samarbetet har för Finland i fråga om utrikes- och säkerhetspolitiken. Examinanden kontextualiserar diskussionen till exempel med hänvisning till Rysslands attack mot Ukraina eller Finlands Natomedlemskap.

I ett berömligt svar bedöms kandidaternas olika sätt att förhålla sig till det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet, till exempel i fråga om ett nordiskt block inom Nato. Examinanden kan problematisera olika teman som brett berör de nordiska länderna, såsom Nordens förhållande till Baltikum, den arktiska dimensionen och stormakternas stora intresse för de arktiska områdena. I ett berömligt svar kan examinanden påpeka att det nordiska samarbetet i början av kalla kriget, särskilt Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, för Finland blev ett sätt att närma sig väst. Efter Sovjetunionens sammanbrott började man i Finland tala om en Natooption, men under den långa period som föregick Natomedlemskapet var försvarssamarbetet intensivt särskilt med Sverige. I ett berömligt svar kan examinanden även ta upp att nära nordiskt samarbete också bedrivs inom de globala, internationella organisationerna och i diplomatin, till exempel inom EU och i FN.

4. Skattepolitiken i Finland 20 p.

Jämför de synpunkter på skattepolitiken som framkommer i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering (material 4.A) respektive riksdagsledamot Merja Kyllönens kolumn (material 4.B). Diskutera orsaker som förklarar skillnaderna mellan dem.

I ett gott svar tar examinanden fasta på att målet i regeringsprogrammet är att beskattningen ska lindras eller inte skärpas, medan Merja Kyllönen klandrar regeringen för att inte skärpa skatterna även om det skulle vara ett sätt att balansera den offentliga ekonomin. Examinanden kan diskutera partibakgrunden som en förklaring till skillnaden i uppfattning. Samlingspartiet är statsministerparti, och har som högerparti traditionellt sett prioriterat lindrig beskattning och en snävare offentlig sektor. Vänsterförbundet, liksom vänsterpartier överlag, har å sin sida förordat högre beskattning, eftersom medel då samlas in till den offentliga sektorn för främjande av olika samhälleliga ändamål.

I ett berömligt svar jämför examinanden materialen mer mångsidigt och i större utsträckning. Examinanden kan till exempel diskutera att skrivelsen i regeringsprogrammet förlitar sig på att skattelindringar ska medföra ekonomisk tillväxt, eftersom låg beskattning antas uppmuntra människor till arbete och företagande. Kyllönen däremot betonar behovet att genom insamling av skattemedel förbereda sig på de växande utgifter som följer av svårigheterna i befolknings- och miljöutvecklingen. Kyllönen anmärker också att sysselsättningen varit god de senaste åren och att skattesatsen inte verkat missgynna den. Källkritiskt kopplar examinanden den skillnad i synpunkter som framgår av texterna till vad individens respektive det offentligas roll ansetts vara i samhället och hur den ekonomiska utvecklingen ansetts gynnas av att ekonomiska resurser och fördelningen av inkomster och tillgångar styrts genom beskattningen. Vänsterpartier har anförtrott den offentliga sektorn en stor roll i att sköta samhällsuppgifter medan högerpartier och i bredare bemärkelse borgerliga partier litat mer på marknaden som effektiv kanal för att rikta resurserna. I svaret beaktar examinanden också Kyllönens ställning som representant för ett oppositionsparti.

5. Olika anställningsformer 20 p.

Oskar, som är 17 år, ingår ett anställningsavtal med en byggfirma, medan Emma som är 19 år tar anställning på ett företag som erbjuder städtjänster. Oskars avtal varar över sommarmånaderna medan Emmas avtal gäller tills vidare. Vilka skillnader finns det ur arbetsrättslig synpunkt i Oskars och Emmas respektive ställning som arbetstagare? Vilka saker ska ingå i anställningsavtalen?

I ett gott svar behandlar examinanden några av följande omständigheter: Den anställdas ålder är viktig på så sätt att vårdnadshavare till en minderårig har rätt att häva barnets anställningsavtal om skäl föreligger på grund av tungt eller farligt arbete. En grund till att häva ett anställningsavtal kan i vissa fall vara att skolgången äventyras (Oskar är 17 år gammal och läropliktig).

Anställningar på viss tid och tills vidare skiljer sig i att de senare kan sägas upp eller hävas, medan de förra enbart kan hävas. De nämnda åtgärderna kräver att grund anges, vilket inte krävs för att en arbetstagare ska säga upp en tillsvidareanställning. En anställning på viss tid förutsätter att det finns grund för tidsbegränsningen, som i Oskars fall att han är semestervikarie. Anställningsavtalet kan vara muntligt eller skriftligt, och bland annat bör starttid, grund för eventuell tidsbegränsning av avtalet och sluttid, uppsägningstid, eventuell prövotid, lön och lönebetalningsperiod, arbetstid, semesterns grund, arbetsuppgifternas innehåll och platsen för arbetet bestämmas. Avtalet ska vara försett med arbetsgivarens namn och båda avtalsparternas underskrifter.

I ett berömligt svar behandlar examinanden i större detalj regelverken i anknytning till ovannämnda omständigheter, exempelvis i fråga om uppsägningstidens längd, arbetstiden per dag och vecka samt vilka aspekter av Oskars arbete som kunde vara tunga eller farliga på ett sätt som vårdnadshavaren kunde ange som grund för att häva anställningsavtalet. I svaret kan examinanden också förklara närmare hur semestern fastställs och vad prövotid innebär. Prövotiden kan vara maximalt 6 månader, och i en visstidsanställning högst hälften av anställningens längd.

6. Konsumentens rättigheter i en webbshop 20 p.

Annika tänker beställa en ny del till sin dator från en webbshop. Vilka omständigheter angående köpet och konsumentens rättsskydd ska Annika tänka på?

I ett gott svar visar examinanden att hen förstår att det handlar om distansförsäljning. Inom EU gäller för webbshoppar 14 dagars returrätt, med några få undantag, och kunden behöver inte uppge något särskilt skäl för returen. Tiden räknas från den tidpunkt då konsumenten tar emot produkten. Konsumenten ska själv betala kostnaderna för returnering av en felfri produkt, om inte säljaren lovat att stå för dem. Examinanden diskuterar till exempel produktsäkerheten och användningen av kreditkort. Vid köp av finska företag har konsumenten möjlighet till rådgivning av konsumentombudsmannen.

I ett berömligt svar tar examinanden upp att Annika ska ta reda på i vilket land webbshoppen finns när hon handlar där (till exempel tullar, valutakurser). Europeiska unionens konsumentskyddslagstiftning gäller inte köp som görs från länder utanför unionen. Annika måste också ta reda på om hon handlar i en faktisk webbshop eller via en plattform som förmedlar tjänster. I det senare fallet kan säljaren vara en privatperson, varvid köpet inte omfattas av konsumentskyddslagstiftningen. Examinanden behandlar detaljerna för ånger av köpet mer detaljerat. Exempel på sådana detaljer är meddelande om ånger av köp inom 14 dagar från köpet, återbetalning inom 14 dagar från ångeranmälan eller exempel på produkter eller tjänster som inte omfattas av den 14 dagar långa ångerrätten. Examinanden visar att hen förstår att garantier och ansvar för fel också gäller för en webbshop. Examinanden behandlar konsumentens rättsskydd mer ingående; i tvistefall har konsumenten möjlighet att föra ärendet vidare till konsumenttvistenämnden eller till domstol.

Del 2: 30-poängsuppgifter

7. Förtroende och samhällelig polarisering i Finland 30 p.

7.1 Redogör utifrån tabell 7.A för förtroendet för de nationella nyhetsmedierna och förändringarna i detta i Finland under 2000-talet i olika befolkningsgrupper. 16 p.

I ett gott svar konstaterar examinanden att förtroendet för nationella medier har minskat under den granskade perioden. Hen tar upp några skillnader mellan befolkningsgrupperna där minskningen varit större eller mindre. Examinanden observerar alltså att förtroendet inte har minskat lika mycket i hela befolkningen. Exempelvis har förtroendet bland män och anhängare av Sannfinländarna minskat markant. Även i de yngre årsklasserna och bland de lägst utbildade har förtroendeminskningen varit relativt stor.

I ett berömligt svar förmår examinanden utläsa ur siffrorna att alla förändringar inte är statistiskt signifikanta. Hen fokuserar på de viktigaste förändringarna, kombinerar olika fakta och karakteriserar således på ett allmänt plan de samhällsgrupper där förtroendeunderskottet är störst och i vilka förtroendet i stället bevarats bäst. Examinanden kan också diskutera det faktum att förtroendet sett till helheten fortfarande är på en mycket god nivå och att det i vissa grupper knappt går att se någon förändring.

7.2 Redogör för vilka frågor som splittrar finländarna och diskutera hur den samhälleliga polariseringen kunde motverkas. Utnyttja figur 7.B i ditt svar. 14 p.

I ett gott svar gör examinanden några underbyggda observationer i materialet. Material 7.B beskriver i första hand de uppfattningar som associeras med anhängarna av olika politiska partier. Examinanden noterar att materialet beskriver bara några av Finlands riksdagspartier. Mindre än hälften av dem som besvarat enkäten kan föreställa sig att sällskapa med anhängare av Sannfinländarna eller Kristdemokraterna. Av detta man kan sluta sig till att många respondenter känner sig främmande för de här partiernas synpunkter på till exempel invandring, religion, sexuella minoriteter eller abort. Dessa frågor är uppenbarligen relativt starka vattendelare. Också anhängare av De Gröna, Rörelse Nu och Vänsterförbundet avvisas i någon mån, men klart mindre. Som motverkande faktor till polarisering kan examinanden exempelvis diskutera betydelsen av offentliga tjänster, gemensam utbildning, små inkomstskillnader eller flerpartisystemet.

I ett berömligt svar uppmärksammar examinanden svarsfördelningen utförligare, det vill säga så att också den andel som valt alternativet ”vet ej” beaktas. Hen kopplar sina observationer till kunskap om samhällsutvecklingen i Finland. Polariseringen handlar i första hand om skiljelinjer i värderingar, något som framträtt allt tydligare under senare år, medan åsiktsskillnader traditionellt sett framför allt handlat om ekonomisk och social ojämlikhet och om hur den ska åtgärdas. I ett berömligt svar diskuterar examinanden noggrannare till exempel vilken betydelse den för alla gemensamma, gratis och omfattande grundläggande utbildningen, välfärdssamhällets tjänster samt små inkomst- och förmögenhetsskillnader har för att öka förtroendet och minska polariseringen. Polariseringen kan å andra sidan ökas av att medborgarna upplever att de är marginaliserade, har svaga möjligheter att påverka och är distanserade från beslutsfattandet, av att städer ställs mot landsbygden och olika generationer mot varandra, liksom av att diskussioner förs i sociala medier i stället för ansikte mot ansikte. Examinanden diskuterar några olika metoder för att minska polariseringen. Examinanden kan exempelvis diskutera lösningar som den nordiska välfärdspolitiken erbjuder, betydelsen av politisk läskunnighet, främjande av demokratiskt beslutsfattande och inkluderande påverkningsmöjligheter eller reglering av sociala medier.

8. Företags samhällsansvar 30 p.

8.1 Analysera utgående från materialen 8.A, 8.B och 8.C varför många företag försöker agera ansvarsfullt och varför företagen ändå inte alltid lever upp till sitt ansvar. 18 p.

I ett gott svar visar examinanden att hen förstår vad som avses med ansvarsfull företagsverksamhet och ger några exempel på sådan. Examinanden gör några observationer om materialet. Exempelvis kan hen ta upp att Elina Sonninen vid Finskt Näringsliv anser att ekonomiska motiv är företags viktigaste drivkrafter för att bedriva ansvarsfull affärsverksamhet. Finansiering som ett företag får och intresset för företaget som arbetsgivare hänger samman med hur ansvarsfullt det är. Sonninen ser ansvarsfull affärsverksamhet som en möjlighet. Examinanden noterar att bara en tredjedel av respondenterna i Finlands Textil & Mode rf:s statistik anser att ansvarsfullhet är viktigt. Examinanden kan diskutera bakomliggande faktorer till statistiken. Exempelvis är ansvarsfullt producerade varor ofta dyrare än icke-ansvarsfullt producerade motsvarigheter, och i fråga om klädinköp har konsumenterna vant sig vid billigt snabbmode. Enligt Jukka Kurttila på Finlayson är konsumenterna inte beredda att betala mera för en ansvarsfull produkt. I ett gott svar görs några källkritiska observationer. Till exempel lägger examinanden märke till att Sonninen betonar företags synvinkel eftersom Finlands Näringsliv är en intresseorganisation för företag. Finlands Textil & Mode rf är för sin del intresserat av om finländarna är villiga att köpa kläder som producerats i Finland.

I ett berömligt svar behandlar examinanden företags ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvar mångsidigt. Examinanden observerar att Sonninen i sitt inlägg inte överhuvudtaget diskuterar ansvar med tanke på miljö och rättvisa löner, utan enbart med betoning på företags ekonomiska nytta. Examinanden kan också redogöra för de skillnader som framgår i statistiken mellan kvinnor och män och diskutera orsaker till dem. Kvinnor sätter högre värde på ansvarsfullhet än män när det kommer till kläder. Examinanden förstår att konsumenterna inte nödvändigtvis är den huvudsakliga drivkraften till att satsa på ansvarsfull affärsverksamhet, utan att målet för företaget kan vara att få finansiering och gott rykte.

8.2 Ekonomisk tillväxt mäts vanligtvis med bruttonationalprodukten, BNP. Diskutera hur den ekonomiska aktiviteten borde mätas för att bättre uppmärksamma hur ansvarsfull företagens verksamhet är. 12 p.

I ett gott svar beskriver examinanden begränsningar med att använda BNP som indikator och presenterar några alternativa möjligheter. Ett centralt problem med BNP är att verksamhet som skadar människor (till exempel rusmedels- och vapenproduktion), miljön (till exempel gruvdrift, odling som sliter på miljön) eller klimatet bidrar till ökat BNP. Däremot säger BNP inget om jämlikheten i samhället eller människors välmående, och beaktar dessutom inte heller den ekonomiska tillväxtens miljökonsekvenser. Examinanden diskuterar alternativa mätmetoder på ett allmänt plan, till exempel att beakta ansvarsfullhet i mätarna.

I ett berömligt svar behandlas problemen med BNP noggrant, och några underbyggda alternativ för mätning av ekonomisk aktivitet presenteras. Med alternativa mätmetoder kan man exempelvis mäta också välfärd eller ge de negativa konsekvenserna av företags verksamhet ett ekonomiskt pris. Examinanden kan diskutera befintliga indikatorer eller mekanismer såsom utsläppshandel, eller diskutera nya möjligheter. Ansvarsfullheten förstås brett (till exempel sociala aspekter och ur miljöhänseende), inte bara i snäv bemärkelse.

9. Helhetssäkerheten och militariseringen av säkerheten 30 p.

9.1 Vad avses med helhetssäkerheten i Finland och vilka hot finns det mot den? 14 p.

I ett gott svar visar examinanden att hen förstår vad som i Finland avses med helhetssäkerheten och vilka myndigheter som sköter de olika delområdena av helhetssäkerheten. Detta inkluderar bland annat försvarsförmågan, som sköts av Försvarsmakten, liksom den interna säkerheten, som övervakas av polisen och gränsbevakningen. Examinanden behandlar också försörjningsberedskapen och ger ett exempel, såsom säkerställandet av inhemsk livsmedelsproduktion. Likaså tar hen upp hot mot helhetssäkerheten med hjälp av exempel, såsom hot mot gränssäkerheten, cyberhot eller importberoende. Den interna säkerheten kan till exempel hotas av våldsbejakande, radikaliserade grupper.

I ett berömligt svar behandlar examinanden helhetssäkerheten analytiskt. Till exempel ingår en fungerande infrastruktur och befolkningens mentala kristålighet i helhetssäkerheten. Examinanden ger flera träffande exempel på hot mot helhetssäkerheten, såsom ekonomiska och sociala hot samt hot mot miljön, och kan dessutom bedöma dem i förhållande till varandra.

9.2 Diskutera hur militarisering påverkar samhällen och i vilken mån det finländska samhället kan anses vara militariserat. Utnyttja materialen 9.A, 9.B och 9.C i ditt svar. 16 p.

I ett gott svar behandlar examinanden alla material på det sätt som anges i uppgiften. Examinanden förstår vad som avses med militarisering och ger exempel på hur den påverkar samhällen, till exempel den inverkan Rysslands anfallskrig har haft på landets ekonomi. Enligt figuren har under de senaste 40 åren över 70 procent av finländarna mestadels ansett att Finland måste försvaras med vapen. Efter 2015 minskade andelen något, men efter Rysslands attack mot Ukraina 2022 ökade den till över 80 procent. Examinanden utvärderar och motiverar huruvida siffrorna är kopplade till militarisering eller inte. Ville Rantas skämtteckning kritiserar följderna av ständig krigs- och beredskapsretorik. I textutdraget beskriver Hast och Kotilainen hur militära teman och säkerhetspolitiken ofta dryftas på sätt som inte lämpar sig i ett demokratiskt samhälle. Examinanden kan utvärdera om de omständigheter som beskrivs i skämtteckningen och textutdraget har accentuerats i Finland sedan inledningen av Rysslands anfallskrig. I svaret görs källkritiska observationer, till exempel att poängen med en skämtteckning är tillspetsning och överdrifter.

I ett berömligt svar undersöker examinanden materialen analytiskt och genom att kontextualisera dem. Ur figuren kan hen ta upp enskilda utvecklingslinjer och förändringar och bedöma orsakerna till dem. Examinanden kan exempelvis göra tolkningen att det snarare är Finlands geopolitiska läge och den allmänna värnplikten som förklarar de höga siffrorna i figuren, i stället för militarisering. Avsikten med en skämtteckning är att väcka känslomässiga reaktioner och diskussion. Att förbereda barn för krig är ett tecken på ett totalitärt samhälle, och teckningen beskriver alltså inte den pågående utvecklingen i Finland realistiskt. I sin artikel förhåller sig Hast och Kotilainen kritiskt till militarisering. Examinanden presenterar på ett mångsidigt sätt och med hjälp av exempel en bedömning som antingen försvarar eller utmanar uppfattningar om militarisering. I ett berömligt svar utforskar examinanden också hur militarisering påverkat andra samhällen än det finländska.