Beskrivningar av goda svar: SV – Modersmål och litteratur, provet i läskompetens

Uppgiften är att redogöra för bloggtextens ethos, eller de medel med vars hjälp skribenten försöker presentera sig som en trovärdig och tillförlitlig person. Examinanden uppvisar kritisk läskompetens i sitt svar genom att redogöra för medlen, gruppera dem och relatera dem till textens syfte och målgrupp. Kulturell läskompetens uppvisas till exempel genom att koppla iakttagelser och slutsatser i ett bredare sammanhang till politikens praxis och hur politiker bygger upp sin offentliga bild.

Eftersom det framgår av textens rubrik att det är den nya undervisningsministerns inlägg är en av dess uppgifter att presentera ministerns bakgrund och erfarenheter som sakkunnig inom sitt område. Därför finns det i texten många exempel på hur skribenten stärker sitt ethos. Examinanden kan göra till exempel följande iakttagelser:

Skribenten försöker bygga upp sin trovärdighet genom att lyfta fram omständigheter som är kopplade till skribentens ställning

• som undervisningsminister (som nybliven undervisningsminister; I mitt arbete som undervisningsminister – –; Som undervisningsminister och förälder vill jag tacka – –)
• som ordförande för Hem och Skola (Mina sex år som ordförande för Hem och Skola – –; Som mångårig ordförande för Hem och Skola – –)

Skribenten lyfter fram sin kompetens

• genom att betona sin erfarenhetsexpertis (Som fembarnspappa har jag haft nöjet och förmånen att vara en del av mina barns skolstig i över tjugo år; Mina egna barn har haft olika inlärningsförmåga)
• genom att hänvisa till forskning inom området (den amerikanske socialpsykologiprofessorn Jonathan Haidt – – Den ungersk-amerikanske psykologen Mihályi Csikszentmihályi är känd för sin Flow-teori)
• genom att påvisa sin kännedom om den aktuella diskussionen inom området (Den pågående debatten om vilken roll smarta enheter - och framför allt telefoner – ska ha i skolan är naturligtvis direkt kopplad till debatten om utvecklingen av de kognitiva färdigheterna.)

Ethos byggs även upp genom att skribenten lyfter fram positiva karaktärsdrag och sätt att verka på.

Skribenten visar sig

• vara samarbetsvillig (När jag driver frågor strävar jag till att ta till mig så mycket information som möjligt och lyssna på dem som vet mest. Med den här artikeln vill jag bjuda in lärare och föräldrar till en dialog med mig.)
• vara lätt att kontakta (Jag hoppas ni kontaktar mig med låg tröskel, till exempel via e-post.)
• uppskatta andra (våra lärares kompetens, och därmed vår skola, håller fortfarande en mycket hög standard i ett internationellt perspektiv. Som undervisningsminister och förälder vill jag tacka alla lärare för deras värdefulla arbetsinsats)
• ärlig och öppen (Jag är ingen beteendevetare, men min gissning är – –)
• vara bestämd (Jag är personligen övertygad om – – Det är viktigt – – Faktum är att – –)
• vara en av oss (Vi människor är väldigt olika när det gäller inlärning; Ofta skyddar vi våra barn från alltför stora ansträngningar och besvikelser)
• vara en förälder (Vi måste hjälpa våra barn att hitta detta flow-tillstånd; Vi föräldrar bör vara mottagliga för lärarnas observationer och feedback.)

Uppgiften är att analysera de värderingar som uttrycks i bloggtexten och som skribenten använder som stöd. I ett svar som uppvisar kritisk läskompetens har examinanden på ett trovärdigt sätt abstraherat värderingarna bakom teserna och argumenten och påvisat hur de ansluter till textens syfte och läsarnas förmodade värderingar. Kulturell läskompetens uppvisas genom att examinanden i svaret noterar textens genre som bloggtext, de olika potentiella läsarna och textens roll som den nya utbildningsministerns linjetal. Kulturell läskompetens demonstreras också genom att de iakttagelser som gjorts och de slutsatser som dragits kopplas till en bredare politisk, social eller pedagogisk diskussion om värderingar.

Författaren presenterar många teser och argument, utifrån vilka det är möjligt att abstrahera olika värderingar. De fungerar även som en överenskommelse mellan skribenten och läsaren (läsarkontrakt). Värderingarna kan namnges och klassificeras på olika sätt.

Av texten framgår att utbildning har både ett egenvärde (Bildningsstatens uppgift är att främja bildningen, och främjandet av bildning är ett villkor för bildningsstatens existens.) och ett instrumentellt värde, eftersom allmänbildning kan användas på ett sätt som stöder hållbar utveckling och humaniora hjälper oss att utveckla vår självkänsla och vår förmåga till empati i en alltmer komplex och pluralistisk värld.

Författaren hänvisar till bland annat följande värden:

Kunskapsbaserade värderingar

• Att inse de kognitiva färdigheternas betydelse: Texten betonar de kognitiva färdigheterna i dagens samhälle, där informationsflödet och ständiga förändringar förutsätter en förmåga att lära sig och anpassa sig snabbt (Metoderna för inlärning och de färdigheter som krävs av oss förändras i snabb takt. För att hålla jämna steg med förändringarna krävs ständig anpassning till en föränderlig omgivning).
• Att uppskatta utbildning: Texten betonar att de finländska skolorna och lärarna i ett internationellt perspektiv håller en hög nivå. Detta värde betonar betydelsen av utbildning och lärarnas kompetens ( ... har vi utmärkta förutsättningar att uppnå goda inlärningsresultat och bli bäst i världen).
• Flit och uthållighet: Texten betonar att framgång kräver hårt arbete och uthållighet. Denna värdering understryker att lärande och utveckling kräver tid och ansträngning (I livet är få saker lätta och därför belönas vanligen flit. – – Faktum är att det nästan undantagslöst krävs hundratals eller till och med tusentals timmar av hårt arbete och uthållighet för att lära sig något. – – Vi måste hjälpa våra barn att hitta detta flow-tillstånd genom att sätta ribban på lagom nivå i förhållande till deras förmågor.)

Sociala värderingar

• Samarbete: Texten betonar samarbete mellan skola och hem och samspel mellan människor i barnets närmiljö. Denna värdering understryker vikten av samarbete för att stödja barnets välmående och lärande. Alla parter måste samarbeta för att främja barnens välmående och lärande (Jag är personligen övertygad om att skolan mår bra av att det finns en nära kontakt mellan elevernas familjer.)
• Gemenskap: Texten betonar vikten av gemenskap då man uppfostrar barn, med hänvisning till ett gammalt afrikanskt talesätt och dess engelska motsvarighet. Detta värde understryker att barnuppfostran är en gemensam uppgift där alla medlemmar i samhället deltar (Det är viktigt för barnens välbefinnande och via det för deras inlärning – – att alla arbetar för hela gemenskapens bästa, med empati.)
• Ansvar: Texten understryker att varje barns välmående och lärande är skolans, lärarnas och hemmets gemensamma ansvar (Skolan spelar en viktig roll när det gäller att kombinera dessa grundläggande individuella behov med samhällets behov.)
• Kulturell mångfald: Texten betonar betydelsen av mångkultur och de utmaningar och möjligheter den medför. Denna värdering betonar att barn har nytta av att lära känna olika kulturer och att mångkultur berikar lärandemiljön. (Det är viktigt med utbildning i mångkultur och mångfald i vår småbarnsfostran och i våra skolor.)
• Empati och acceptans: Texten understryker att det är viktigt för barns och ungas självkänsla och känsla av uppskattning att man möter dem med empati och acceptans. Denna värdering understryker att varje barn förtjänar att bli behandlat med respekt och förståelse. (… vi måste känna oss välkomna och trygga för att kunna anpassa oss till en ny miljö och kultur. – – Hur vi bemöter barn och ungdomar, oavsett bakgrund, har betydelse för hur sedda och accepterade de känner sig.)

Juridiska värderingar

• Jämlikhet: Texten betonar att utbildningen ska vara likvärdig och att läranderesultat inte ska korrelera med elevers bakgrund. Denna värdering understryker att alla barn ska ha lika möjligheter att lyckas i skolan.
• Jämställdhet: Texten understryker att grundskolans uppdrag är att erbjuda alla elever möjlighet att hitta lämpliga lärandesätt och utvecklas som elever. (… i en nordisk demokrati har alla barn, oavsett socioekonomisk bakgrund eller särskilda behov, jämlika möjligheter till högkvalitativ inlärning.)
• Social rättvisa: Texten uttrycker oro för segregation och skolshopping, som kan leda till ojämlikhet. Värderingarna om gemenskap och social rättvisa betonar att skolor och bostadsområden ska vara mångfaldiga och enhetliga. (Den ”skolshopping” som har varit i rubrikerna under de senaste åren passar inte ihop den tanke om jämlikhet och jämställdhet som har styrt utvecklingen av grundskolan i Finland i årtionden.)

Utbildningsministerns synpunkter presenteras i form av teser och därför har argumenten och värderingarna bakom dem en central roll när det gäller textens påverkningsmöjligheter. Texten vänder sig i första hand till utbildningspersonal och föräldrar, och betonar därför så kallade mjuka värderingar, till exempel att ta hand om barn och gemenskap. Till textens målgrupp hör även de som fattar beslut i utbildningsfrågor, så värderingar som jämlikhet och jämställdhet lyfts också fram. Texten vänder sig både till de läsare som anser att utbildning och kultur är viktiga i sig, men också till dem som anser att utbildning är viktigt med tanke på den nytta den medför. Texten stödjer sig på de typiska värderingarna i det nordiska, demokratiska välfärdssamhället, som allmänt anses vara acceptabla.

I uppgiften ska examinanden redogöra för tidstypiska inslag i trailern. Händelserna i trailern utspelas i det förgångna och skildrar verkliga händelser. Examinanden visar på en kritisk läskompetens genom att uppfatta tidstypiska inslag som en del av händelserna i berättelsen men också genom att notera filmtekniska inslag med verbala och visuella element som skapar en tidstypisk atmosfär och hur det som kan ses som tidstypiskt förändras något då berättelsens tid förändras.

För uppgiften krävs inte att examinanden känner till hela bakgrunden om konstnären Tove Jansson och det går att ta sig an uppgiften utgående från olika perspektiv. För den som är bekant med krigstiden och den därpå följande samhällsutvecklingen skapas det en igenkänningsfaktor i både miljö-, tids- och personbeskrivningarna.

Den tidstypiska atmosfären kommer till känna genom bland annat visuella medel och filmiska uttrycksmedel som bilder, ljus, färger och ljudmiljö; miljöbilder: scener inomhus och utomhus med tillhörande artefakter samt verbala medel i form av repliker och dialoger. Den mest tidstypiska repliken är då mannen (pappan) tilltalar Tove som ”hon”: ”Men hon ska inte ge upp.” Också konstnärsverkligheten, det hårda arbetet och ett patriarkalt samhälle kan uppfattas som tidstypiskt.

Iscensättningen med rekvisita och inspelningsplatser placerar händelserna i (efter)krigstida Finland. Kostym, frisyrer och smink avslöjar både tidsperioden och den sociala och fysiska miljön för konstnärskapet medan färgsättning och ljus, till exempel ett gråmjukt inomhusljus, skapar stämning och stöder intrycket att händelserna utspelar sig i en annan tidsmiljö än nutid.

I uppgiften ska examinanden analysera hur de olika medlen samverkar och på så sätt bidrar till uppbyggnaden. Examinanden visar på en kritisk läskompetens genom att resonera om de olika medlen stöder, bekräftar eller motsäger varandra. Analysen om hur bland annat visuella och verbala medel samverkar ska relatera till slutsatser som är förankrade i ett resonemang om hur uppbyggnaden stöder syftet med trailern. Tack vare hur trailern är uppbyggd väcker den nyfikenhet och därigenom en vilja för tittaren att se filmen och lockar således publik till själva filmen.

Examinanden kan i sin analys av medel ta fasta på bland annat filmiska uttrycksmedel som meningsskapande delar för uppbyggnaden. Bilder, kameravinklar, ljus, färger och klippning bidrar till en berättande dramatisk struktur. Trailern, som består av små sekvenser från filmen, är uppbyggd i ett snabbt tempo som skapar oavslutade sekvenser och väcker intresse för tittaren som vill veta hur det kommer att gå. Dialogen mellan skådespelarna för berättelsen vidare och replikerna förstärker det visuella i trailern. Trailern kan genom miljöbilder av scener både inomhus och utomhus uppfattas utstråla nostalgi, positivitet och dramatik och på så sätt intressera tittaren.

För att kunna analysera uppbyggnaden bör examinanden förstå samverkan mellan olika medel och hur medlen och andra betydelsebärande element bidrar till att bygga upp spänning och nyfikenhet i en trailer som skildrar en kvinnas intensiva sökande efter lust och frihet samtidigt som konstnärskapet betvivlas och utvecklas. I uppgiften förväntas examinanden notera hur temat fördjupas eller utvidgas genom de olika modaliteternas samverkan och göra relevanta iakttagelser om hur detta bidrar till att skapa en intrigkurva.

Trailern inleds med att konstnären (Tove Jansson) känner tvivel inför sitt eget konstnärskap, vilket symboliseras av det tomma staffliet och den äldre mannens (pappans) kritik mot vad hon målar. I mitten av trailern, efter att kvinnan (Viveca Bandler) berömt Tove för de fina teckningarna, sker en vändpunkt och bekräftelsen och viljan att utveckla sitt konstnärskap visas genom symboliken att Tove väljer pennan i stället för penseln. Trailern övergår i glättiga scener med dans och teater och en nyfunnen inspiration till målandet bestyrks i bild. Även kärleken blomstrar och det finns en envishet och styrka i konstnärens integritet. Slutet av trailern saknar repliker och består endast av bilder i snabbt tempo.

Examinanden kan i sin analys av uppbyggnaden ta fasta på bland annat följande betydelsebärande element:

Miljön visar både hem, arbete, fritid med fest och dans, krig och natur och tittaren får en inblick i både en konstnärsvärld och skapandet av en sagovärld. Personerna och miljöerna kan genom sin realism vara bekanta för tittaren, åtminstone på ett kontextuellt plan, och tittaren får en inblick i vilka personer som är konstnärer, familj eller vänner och älskare. Beskrivningen av relationerna gör att tittaren vill veta hur det går.

Talet i trailern består av dialoger, språket är vardagligt men kan betecknas som formellt i slutet av trailern när mannen (pappan) tilltalar Tove som hon: "Men hon ska inte ge upp."

Skådespeleriet visar genom ansiktsuttryck och kroppsspråk på motgångar, besvikelse, glädje, inspiration och passion. Känslorna och olika förhållanden stärks genom dramaturgin, berättelsemönstret och bildvinklarna, till exempel där far-dotter-förhållandet visas av att pappan antingen tittar ner på Tove eller talar till henne med ryggen vänd mot henne. Kärleksrelationerna bekräftas av att personerna visas i samma bild och av att de hetero- och homoerotiska förhållandena styrks i replikerna.

Trailern visar en ung konstnär som söker både personlig och yrkesmässig bekräftelse genom konst, kärlek och passion. Intrigkurvan eller den dramaturgiska modellen ger ramarna för att bygga upp den korta berättelse som trailern i sitt begränsade format vill förmedla. Att tempot skapar cliffhangers i trailern är relevant att notera i ett resonemang om hur intrigkurvan förhåller sig till formatet.