Beskrivningar av goda svar: SV – Biologi

17.9.2025

Slutgiltiga beskrivningar av goda svar 13.11.2025

Grunderna enligt vilka bedömningen gjorts framkommer i de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar. Uppgiften om hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng som examinanden fått för sin provprestation, de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar och de föreskrifter gällande bedömningen som nämnden gett i sina föreskrifter och anvisningar. De slutgiltiga beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svarsalternativ eller alla godkända detaljer i ett godkänt svar. Eventuella bedömningsmarkeringar i provprestationerna anses vara jämställbara med anteckningar och sålunda ger de, eller avsaknaden av markeringar, inte direkta uppgifter om hur bedömningsgrunderna tillämpats på provprestationen.

Biologin är en naturvetenskap som undersöker strukturen, funktionerna och interaktionsförhållandena inom den levande naturen i biosfären, och den sträcker sig ända till cell‐ och molekylnivån. Insikt i frågor och fenomen som rör människans biologi spelar också en central roll. Typiskt för biologin som vetenskap är insamling av information genom observationer och experiment. Biovetenskaperna är snabbt växande vetenskapsgrenar vars tillämpningar utnyttjas på många sätt i samhället. Biologin för fram ny information om mångfalden i den levande naturen och uppmärksammar inverkan av mänsklig aktivitet på miljön, i säkerställandet av naturens mångfald samt i främjandet av en hållbar utveckling.

I studentexamensprovet i biologi bedöms hur utvecklade examinandens biologiska tänkesätt och kunskap är, samt examinandens förmåga att presentera de saker som krävs i rätt sammanhang och på ett strukturerat sätt. I provet bedöms examinandens förmåga att beakta växelverkan mellan företeelser och förhållandet mellan orsak och verkan. Förutom behärskandet av grundläggande begrepp och företeelser bedöms också examinandens förmåga att tolka bilder, figurer, statistik och aktuell information samt att motivera sitt svar. Ett gott svar behandlar företeelser mångsidigt och belyser dem med exempel. Ett gott svar är baserat på fakta och inte på ogrundade åsikter. I ett gott svar presenteras tabeller, övrig data och illustrationer på ett överskådligt sätt.

Del 1: 20-poängsuppgift

1. Flervalsuppgifter 20 p.

1.1

Träd, till exempel den finländska tallen, bildar en stam som man kan använda för att få bra byggnadsmaterial. Tallens trä är till största delen uppbyggt av kolhydrater, till exempel cellulosa. Kolhydrater är organiska molekyler som är uppbyggda av kol-, väte- och syreatomer.

Besvara deluppgifterna 1.1.1–1.1.5 genom att välja rätt alternativ. Rätt svar 2 p., fel svar 0 p.

 10 p.

1.1.1 Varifrån får tallen huvudsakligen sina kolhydrater? 2 p.
  • Tallen får huvudsakligen sina kolhydrater genom att modifiera slutprodukterna från fotosyntesen.  (2 p.)
1.1.2 Varifrån härstammar väteatomerna som ingår i tallens kolhydrater? 2 p.
  • Väteatomerna kommer från de vattenmolekyler som spjälkats vid fotosyntesen.  (2 p.)
1.1.3 Varifrån härstammar syreatomerna som ingår i tallens kolhydrater? 2 p.
  • Syreatomerna kommer från koldioxiden som bundits vid fotosyntesen.  (2 p.)
1.1.4 Varifrån härstammar kolatomerna som ingår i tallens kolhydrater? 2 p.
  • Kolatomerna kommer från koldioxiden som bundits vid fotosyntesen.  (2 p.)
1.1.5 Varifrån härstammar energin som finns i tallens kolhydrater? 2 p.
  • Energin har bundits ur solljuset genom fotosyntesen.  (2 p.)

1.2 Cohens syndrom hör till det finländska sjukdomsarvet. Syndromet leder till utvecklingsstörningar, slapphet i musklerna och olika ögonsymptom. Cohens syndrom orsakas av mutationer i genen som kodar för proteinet VPS13B. Släktträdet nedan visar hur syndromet nedärvs i en släkt. 10 p.

Besvara deluppgifterna 1.2.1–1.2.5 genom att välja rätt alternativ. Rätt svar 2 p., fel svar 0 p.
1.2.1 Släktträdet visar att syndromet orsakas av 2 p.
  • en allel som nedärvs recessivt i autosomen.  (2 p.)
1.2.2 Mannen 3 i generation III (man III 3) har fått flera barn med Cohens syndrom än sin bror III 2. Enligt släktträdet är den mest sannolika förklaringen till detta att 2 p.
  • man III 3 har bildat familj med sin kusin III 4 som också bär på den muterade allelen.  (2 p.)
1.2.3 Vilken är sannolikheten att den symptomfria sonen IV 10 till man III 3 och kvinna III 4 har fått allelen som orsakar syndromet? 2 p.
  • 66,7 %  (2 p.)
1.2.4 Den familj där modern är IV 11 och fadern IV 12 får två barn med syndromet. Den mest sannolika förklaringen till detta är att 2 p.
  • familjens far och mor är heterozygota för allelen som orsakar syndromet.  (2 p.)
1.2.5 Om kvinna III 1 inte har allelen som orsakar syndromet, vilken är sannolikheten att hennes son IV 1 bär på den muterade allelen i fråga? 2 p.
  • 50,0 %  (2 p.)

Del 2: 15-poängsuppgifter

2. Anpassning till vintern 15 p.

På nordliga områden utgör vintern en stor del av året. Diskutera på vilka olika sätt djur- och växtarter har anpassat sig för att överleva vintern.

Anpassning hos djur, högst 11 poäng till exempel av följande:

Hos övervintrande djur blir ämnesomsättningen långsammare (1 p.) och därmed minskar behovet av energi (1 p.). Kölddvala förekommer hos växelvarma djur / vid kölddvala förändras kroppstemperaturen passivt / kan kroppstemperaturen sjunka under noll grader (1 p.). Vinterdvala förekommer hos jämnvarma djur / vid vinterdvala förändras kroppstemperaturen genom reglering / hålls kroppstemperaturen över noll grader (1 p.). Hos jämnvarma djur som sover vintersömn sjunker kroppstemperaturen endast en aning. (1 p.)

På vintern söker vissa djur skydd mot hård kyla till exempel under snön (1 p.) eller i byggnader (1 p.) eller undviker värmespill genom att samlas i flock (1 p.). För att minska värmespillet utvecklar många djur också en tjock päls eller ett tjockt dunlager till vintern. (1 p.) Fiskar minskar sin aktivitet. (1 p.)

Vinterpälsens hår är ihåliga / absorberar mycket strålning. (1 p.) Djuren kan burra upp pälsen / fjäderskruden varvid värmeisoleringsförmågan ökar. (1 p.) Värme kan produceras genom muskelvibrationer. (1 p.) Förändring av pälsfärgen så att den passar in i vinterlandskapets färger skyddar djuret mot predation. (1 p.)

Under sommarsäsongen skapas ett fettlager inför vintern. (1 p.) Brunt fett (1 p.) är speciellt användbart och kan användas för värmeproduktion. Djuren kan samla matlager för att det ska finnas tillräckligt med föda under vintern (1 p.) eller byta födokälla (1 p.). Vissa djur migrerar efter födan under vintern (1 p.) eller flyttar till varmare områden över vintern. (1 p.)

På hösten bildas det ämnen som förhindrar isbildning i cellerna hos vissa djur för att förhindra att cellerna förstörs då temperaturen sjunker. (1 p.) Vissa djur har en fördröjd embryoutveckling för att avkomman ska födas under den mest fördelaktiga tiden på våren och individerna ska ha tid att utvecklas innan följande vinter kommer. (1 p.) Vissa djur övervintrar endast i ett visst skede av sin livscykel. (1 p.)

För korrekta djurexempel ges högst 2 p.

Anpassning hos växter, högst 11 poäng till exempel av följande:

Det förekommer olika typer av övervintring hos växter (Raunkiaers livsformer). (1 p.) Under vintersäsongen befinner sig växter ofta i viloläge, det vill säga dormans (1 p.), då de fäller sina blad (1 p.). Hos fleråriga växter utvecklas knoppar på skotten. (1 p.) Knopparna skyddar tillväxtpunkten och de nya bladen mot de utmanande förhållandena under vintern. (1 p.) De vaxbeklädda knoppfjällen skyddar tillväxtpunkten mot avdunstning. (1 p.)

Hos växter som fäller sina blad till vintern tillvaratas klorofyllet. (1 p.) Det bryts ned och de ämnen som frigörs lagras i till exempel stammen eller grenarna (1 p.). De små vaxbeklädda barren hos städsegröna barrträd skyddar växten mot alltför stor avdunstning av vatten. (1 p.)

Många växter övervintrar som jordstammar (1 p.), rötter (1 p.) eller jordknölar / lökar (1 p.) eftersom deras ovanjordiska delar dör. Ettåriga växter övervintrar som frön som tål kyla och torka. (1 p.) Frönas tjocka fröskal som förhindrar avdunstning underlättar övervintringen. (1 p.) Många växter kräver en tillräckligt lång period av kyla för att tillväxten ska starta på våren. (1 p.) Vissa frön gror först då de har legat i kyla under en viss tid. (1 p.) På detta sätt kan de undvika att gro under fel årstid. (1 p.)

Snötäcket skyddar lågvuxna växter (1 p.) medan snöbelastningen inverkar på grenarnas längd och tillväxtriktning hos granen (1 p.).

För korrekta växtexempel ges högst 2 p.

3. Människoapornas planet 15 p.

3.1 I science fiction-filmen Apornas planet leker man med tanken på en framtid där andra människoapor har herraväldet på jorden i stället för nutidsmänniskan. Identifiera och namnge fyra egenskaper eller färdigheter hos människoaporna i video 3.A som i verkligheten endast har utvecklats hos den utvecklingslinje som ledde till nutidsmänniskan. 4 p.

I videon kan till exempel följande egenskaper eller färdigheter identifieras: talförmåga (1 p.), upprätt ställning (1 p.), precisionsgrepp (1 p.), förmåga att använda eld (1 p.), förmåga att odla växter (1 p.), förmåga att tämja djur (1 p.), kulturevolution (utveckling av en kultur) (1 p.), förmåga att kontrollera känslor (1 p.), intelligens (1 p.).

3.2 Diskutera på vilka sätt de fyra egenskaper eller färdigheter du namngett i deluppgift 3.1 utvecklades hos den utvecklingslinje som ledde till nutidsmänniskan och till vilken nytta de har varit för människan. 11 p.

11 poäng till exempel av följande:

Talförmåga

Att hjärnan ökade i storlek och veckades (1 p.) och att struphuvudet utvecklades (1 p.) ledde till att talförmågan uppstod och att tal kunde tolkas (1 p.). Utvecklingen av talförmågan gjorde samarbetet effektivare (1 p.), till exempel vid jakt (1 p. för exempel) och gjorde utvecklingen av läs- och skrivförmåga möjlig (1 p.).

Upprätt ställning

Regnskogarna blev savanner då klimatet förändrades, vilket kan ha orsakat ett urvalstryck som främjade uppkomsten av en upprätt ställning. (1 p.) Strukturella förändringar i ryggraden, höften och extremiteterna (1 p.), till exempel en längre ländrygg (1 p.), möjliggjorde en upprätt ställning och att röra sig på två ben, vilket ledde till att det var lättare att observera omgivningen (1 p.) och också minskade mängden solstrålning som träffade kroppen (1 p.). I upprätt ställning blev det mer energieffektivt (1 p.) och snabbare (1 p.) att röra sig, och händerna var fria för andra nyttiga uppgifter, till exempel för transport av föda och utrustning (1 p. för exempel.). Den förändrade ställningen då individen springer ledde till en ökning av antalet svettkörtlar. (1 p.)

Precisionsgrepp

Med precisionsgrepp menas en tumme som vänder sig mot de andra fingrarna, det vill säga förmågan att böja tummen och pekfingret mot varandra. (1 p.) Detta möjliggjordes av en förändring i tummens längd (1 p.) och i tumledens utformning (1 p.).

Då precisionsgreppet utvecklats kunde man utföra uppgifter som krävde precision (1 p), till exempel tillverka verktyg (1 p.) som gjorde jakten mer effektiv (1 p.) och därmed förbättrades också tillgången på protein (1 p.). Man kunde tillverka kläder (1 p.) som gjorde det möjligt att hålla sig varm (1 p.) och skyddade mot bett (1 p.) samt möjliggjorde en identitet som bygger på klädseln (1 p.). Människan kunde också tillverka fortskaffningsmedel. (1 p.)

Förmågan att använda eld

Användning av eld för att tillreda mat inverkade bland annat på hjärnans utveckling. (1 p.) Tillredningen av maten förbättrade upptagningen av näringen (1 p.), gjorde att maten höll längre (1 p.), dödade sjukdomsalstrare i maten (1 p.) och förbättrade på detta sätt möjligheterna att överleva (1 p.).

Elden skyddade mot rovdjur (1 p.) och producerade värme (1 p.) och ljus (1 p.). Förmågan att transportera eld hjälpte människan att förflytta sig till nya områden. (1 p.) Tillredningen av maten inverkade på tänderna och förmågan att producera nya ljud och därigenom på utvecklingen av talförmågan. (1 p.) Förmågan att använda eld kan ha utvecklats till exempel genom att slå stenar mot varandra. (1 p.)

Förmågan att tämja djur

Domesticeringen av djur har gett skydd mot rovdjur (hunden) (1 p.) och underlättat rörligheten (hästen) (1 p.), jakten (1 p.) och jordbruket / utförandet av tunga arbetsuppgifter (oxen) (1 p.). Man har också fått föda (1 p.) och ull/läder/ben (1 p.) av tama djur. Djuren kan också ha fungerat som kompanjoner (1 p) och statussymboler (1 p.).

Kulturevolutionen

Då kulturen utvecklades kunde man förmedla information till andra artfränder och lagra informationen för kommande generationer (1 p.), vilket möjliggjorde utvecklingen av samhörighet / samhällen (1 p.) och utvecklingen av information genom kausalitet (1p.).

Samhörigheten ökade avkommans chans att överleva (1 p.) och främjade ökningen av hjärnans storlek ytterligare (1 p.). Utveckling av kulturer har förutsatt utveckling av känslokontroll (1 p.), utveckling av talade språk (1 p.) och fördelning av föda (1 p.). Ett symbolspråk kan utvecklas i en kultur, varvid användning av en krona och smycken har markerat en individs sociala ställning i samhörigheten. (1 p.)

I ett gott svar kan även urvalstryckets inverkan på uppkomsten av förändringarna (1 p.) samt hur konkurrens, omgivning och rovdjur inverkat på detta (1 p.) diskuteras.

4. Korsningar mellan djurarter 15 p.

I naturen är korsningar mellan olika djurarter, det vill säga hybrider, rätt ovanliga. Diskutera vilka faktorer som inverkar på att sådana korsningar är ovanliga och varför korsningarnas duglighet (fitness) är låg. Diskutera också varför korsningar är vanligare i fångenskap, till exempel i djurparker.

Med duglighet (fitness) menas förmågan att överföra gener till kommande generationer. (1 p.)

I naturen förekommer ofta olika isolationsfaktorer (1 p.) mellan djurarter, som hindrar arterna från att korsa sig med varandra. Ett möjligt hinder för korsningen är prezygotiska förökningsisolationsfaktorer som inverkar före befruktningen (1 p.):

Olika arter kan leva på geografiskt åtskilda områden (geografisk isolering) (1 p.) eller i olika livsmiljöer (1 p.), vilket gör att de oftast inte kommer i kontakt med varandra. Arter som lever på samma område kan vara åtskilda från varandra genom att deras beteende är olika (beteendeisolation). (1 p.) Ett exempel på detta är spelbeteendet som skiljer sig mellan olika fågelarter. (1 p.) Närbesläktade arter kan föröka sig vid olika tid på året. (1 p.) Dessutom kan utseendet, ljuden eller lukten (feromonerna) hos närbesläktade arter skilja sig betydligt från varandra, och därmed misstar de inte varandra för artfränder och parar sig inte med varandra. (1 p.)

Det kan finnas strukturella skillnader mellan olika arter (strukturell isolation). (1 p.) Olika arter kan till exempel ha könsorgan som inte passar ihop (1 p.), vilket gör att befruktning mellan arterna inte är möjlig (1 p.). Befruktningen kan också förhindras av att könscellerna inte är kompatibla (1 p.) eller av att de olika arterna har olika kromosomtal (1 p.).

Förökningsisolationsfaktorer som inverkar efter befruktningen (postzygota isolationsfaktorer) förklarar den lägre dugligheten (1 p.):

Även om befruktningen skulle lyckas kan det hända att embryo- eller fosterutvecklingen avbryts i förtid. (1 p.) Korsningen kan vara livsduglig men steril. (1 p.) Korsningens duglighet kan även minska under kommande generationer. (1 p.)

Hos däggdjuren som föder levande ungar kan korsning även förhindras om skillnaden i storlek mellan de två arterna är så stor att honan från den mindre arten inte kan föda den storvuxna hybridavkomman. (1 p.) Korsningarnas förmåga att producera förökningsduglig avkomma är därmed lägre. (1 p.) Det kan vara svårt för korsningen att hitta en partner att föröka sig med (1 p.) eftersom korsningar inte främjas vid sexuell selektion (1 p.). Det kan också vara svårare för korsningarna att skaffa föda / skydda sig mot rovdjur. (1 p.)

Exempel på korsning som kan påträffas i naturen. (1 p.)

Korsningar mellan olika arter är vanligare i fångenskap eftersom djuren då inte alltid har representanter för den egna arten att föröka sig med. (1 p.) I fångenskap kan också sådana arter som i naturen inte förekommer på samma områden mötas. (1 p.) Ett djur som vuxit upp i fångenskap kan präglas på en representant av fel art och därmed kan djuret inte identifiera en representant för sin egen art som parningspartner. (1 p.) Dessutom överlever svaga individer i fångenskap mer sannolikt tills de är förökningsgamla. (1 p.) Människan kan också med avsikt korsa arter som lever i fångenskap. (1 p.)

Exempel på en korsning som förekommer i fångenskap. (1 p.)

5. Försurning av ekosystemen 15 p.

5.1

Surt nedfall orsakade betydande skador på skogarna under den senare hälften av 1900-talet. Under de senaste decennierna har det sura nedfallet dock minskat betydligt till exempel i Europa, och därmed överstiger nedfallet inte den kritiska belastningen lika ofta (karta 5.A). Med kritisk belastning menas det största möjliga nedfallet som inte orsakar betydande skador på ekosystemet ens på lång sikt.

Förklara hur surt nedfall uppkommer och hur det påverkar skogsekosystemet.

 9 p.

Uppkomsten av surt nedfall (3–5 p.) till exempel av följande:

Försurningen beror på svavel och kväveföreningar (1 p.) som är oxider (1 p.). Oxiderna bildas vid förbränning. (1 p.) Kvävet och svavlet i luften reagerar med syre (1 p.) och med regnvattnet och bildar svavelsyra / salpetersyra (1 p.).Föreningarna faller till marken i form av torrnedfall (1 p.) och våtnedfall (1 p.). Försurande föreningar kan färdas över långa distanser i atmosfären som fjärrnedfall. (1 p.)

Inverkan på ekosystemet (4–6 p.) till exempel av följande:

Försurning innebär att markens eller vattendragens pH sjunker. (1 p.) Surt nedfall har en inverkan speciellt då den kritiska belastningen överskrids. (1 p.)

Surt nedfall skadar trädens blad (barren hos barrträd) på flera olika sätt. (1 p.) Bladens vaxskikt skadas (1 p.), vilket ökar avdunstningen (1 p.). Dessutom störs klyvöppningarnas funktion (1 p.) och fotosyntesen blir långsammare (1 p.). Barrträdens barr blir glesare och lövträdens blad färre. (1 p.) De skadade träden är mer utsatta för sjukdomar och skadedjur. (1 p.)

Surt nedfall kan leda till försurning av marken, vilket kan leda till att näringsämnen urlakas så att trädens rötter inte kan nå dem (1 p.) och till att tungmetaller blir mera lösliga (1 p.). Surt nedfall kan också skada svamprötter, det vill säga mykorrhiza (1 p.) och därigenom störa trädens näringsupptagning (1 p.). Nedbrytarnas funktion kan också förändras till följd av försurningen. (1 p.)

Eftersom det finns skillnader mellan arter i fråga om hur känsliga de är för försurning kan skogens artsammansättning förändras. (1 p.) Detta kan påverka ekosystemdiversiteten (1 p.) och den genetiska diversiteten (1 p.) samt konkurrensen mellan arter (1 p.). Vissa lavar (skägglavar) är till exempel känsliga för orenheter i luften. (1 p.)

5.2

Även om man har lyckats minska belastningen orsakad av surt nedfall (karta 5.A) är försurningen av oceanerna ett aktuellt problem.

Förklara vad försurningen av oceanerna beror på. Du kan utnyttja diagram 5.B i ditt svar. Diskutera vilken inverkan försurningen av oceanerna har på organismerna och organismsamhällena i haven.

 6 p.

Vad försurningen beror på (2–4 p. till exempel av följande):

Atmosfärens koldioxid löser sig i vattnet (1 p.) vilket gör att det bildas kolsyra (1 p.). Detta sänker vattnets pH-värde. (1 p.) Koldioxidhalten i atmosfären har stigit och stiger fortfarande på grund av människans inverkan (förbränning av fossila bränslen). (1 p.) Ju mera koldioxid det finns i luften desto mera kolsyra bildas det i vattnet och desto lägre blir pH-värdet. (1 p.)

Försurningens inverkan på havets organismer och organismsamhällen (2–4 p. till exempel av följande):

Speciellt organismer med kalkskal eller stödstrukturer som innehåller kalk, till exempel musslor och koraller (1 p. för exempel) lider av försurningen (1 p.). Detta beror på att de inte kan få kalk för att bygga upp sitt skal. (1 p.) Försurningen kan även påverka korallernas algsymbionter. (1 p.)

Många arters ungdomsstadier är särskilt utsatta för försurningen. (1 p.) Däremot kan tåliga arter dra nytta av försurningen då konkurrensen minskar. (1 p.) Vissa vattenväxter och alger kan också dra nytta av att det finns mera koldioxid i vattnet som utgångsämne för fotosyntesen. (1 p.)

Eftersom det finns artspecifika skillnader i hur försurningen inverkar påverkar försurningen av haven samspelet mellan olika arter och näringsväven (1 p.), till exempel förhållandet mellan predator och byte (1 p.). Arter som tar skydd eller förökar sig i korallrev kan vara speciellt utsatta. (1 p.)

6. Njurarna och diabetes insipidus 15 p.

Diabetes insipidus är en sjukdom där patientens urinutsöndring är betydligt högre än vanligt. Orsaken till sjukdomen är en för låg insöndring av antidiuretiskt hormon (ADH) i hypofysen. Symptom på diabetes insipidus är en ständig känsla av törst och en förhöjd mängd urin, som till och med kan överstiga 10 liter per dygn.

6.1

Vid diagnosticeringen av diabetes insipidus sätter man patienten på vattenfasta, under vilken hen inte får dricka något alls och hens urinmängd och urinens koncentration mäts. En viss tid efter att vattenfastan inletts ges personen som undersöks ett konstgjort antidiuretiskt hormon.

Tabell 6.A visar mätresultaten av vattenfastan för en person under åtta timmars tid. Gör upp ett linjediagram över resultaten. Foga en skärmdump av diagrammet du gjort till svarsfältet.

 5 p.

Diagrammet är ett linjediagram med två variabler. (1 p.)

Den vågräta axeln visar tiden på en kontinuerlig skala, axeln är namngiven och enheten angiven (h). (1 p.)

Diagrammet har två lodräta axlar som visar urinmängden och urinens koncentration, axlarna är namngivna och enheterna angivna (ml och mosm/kg). (1 p.)

Diagrammet är försett med förklaringar (urinmängd och urinens koncentration nämnda). (1 p.)

Diagrammet har försetts med en lämplig rubrik eller en lämplig bildtext. (1 p.)

I svaret kan användningen av två separata diagram även godkännas. Detta gör dock granskingen av de samtidigar förändringarna i de två variablerna svårare, och därför ger detta högst 3 p.

Om den horisontella axeln inte är kontinuerlig är det inte frågan om ett linjediagram, och därför ges högst 3 p.

6.2 Personen som undersöktes gavs konstgjort antidiuretiskt hormon tre timmar efter att vattenfastan inletts. Diskutera utifrån linjediagrammet du gjort upp ifall personen lider av diabetes insipidus. 4 p.

Antidiuretiskt hormon (ADH) ökar tillvaratagandet av vatten i njurarna (1 p.), eftersom akvaporiner transporteras (1 p.) till cellmembranet i vesikler (1 p.), vilket leder till att vatten återtas / det bildas lite urin och till att urinen som bildas är starkt koncentrerad (1 p.).

Innan personen som undersöktes fick ADH bildades mycket urin. (1 p.) Detta tyder på att insöndringen av ADH hos personen är låg. (1 p.) Det bildades mycket urin under försöket trots att personen inte drack något. (1 p.) Det konstgjorda ADH:t minskade urinmängden. (1 p.) Därmed kan vi dra slutsatsen att personen som undersöks lider av diabetes insipidus (1 p.).

För fulla poäng krävs att det diskuteras ifall personen lider av diabetes insipidus.

6.3 Förklara hur antidiuretiskt hormon reglerar mängden urin som bildas i nefronet då man dricker mycket vatten. Använd namnen på nefronets delar som visas på bild 6.B i ditt svar. 6 p.

6 p. till exempel av följande:

Primärurin filtreras ur kapillärnystanet in i kapseln. (1 p.) I njurkanalen återtas vatten till kapillärnätet. (1 p.)

Då man dricker mycket vatten ökar vattenhalten i blodet (1 p.), vilket hypofysen reagerar på (1 p.). Detta gör att det endast insöndras lite ADH (1 p.) från hypofysens baklob (1 p.), vilket i sin tur leder till att endast en liden andel av vattnet återtas (1 p.) och det bildas stora mängder svag urin (1 p.).

Vatten återtas ur primärurinen oavsett ADH i njurkanalens början. (1 p.) Då ADH inte insöndras minskar antalet ADH-receptorkomplex (1 p.) varvid akvaporiner inte transporteras till cellmembranet (1 p.) och vatten inte återtas i njurkanalens slutdel (1 p.).

7. Cellernas ATP-produktion 15 p.

ATP-molekyler används i cellerna som energikällor. På detta sätt får till exempel muskelcellernas myosin energi för att åstadkomma rörelse och jonpumparna i cellmembranet kan pumpa joner mot koncentrationsgradienten. Produktionen av ATP sker utan syre i glykolysen som sker i cytoplasman och i närvaro av syre i citronsyracykeln och elektrontransportkedjan som sker i mitokondrierna.

Bild 7.A visar de huvudsakliga ämnesomsättningsrutterna för olika näringsämnen i cellen. Besvara deluppgifterna 7.1–7.4 utgående från bild 7.A.

7.1 Förklara hur cellen producerar ATP ur kolhydrater. 5 p.

Kolhydraterna spjälkas till monosackarider, till exempel glukos. (1 p.) Glukos används i glykolysen, då det bildas ATP (1 p.), pyruvat (1 p.) och reducerade elektrontransportörer (1 p.). Pyruvatet förs till mitokondrien och omvandlas till acetylkoenzym A (1 p.) som är utgångsämne för citronsyracykeln (1 p.). I cirtonsyracykeln bildas ATP (1 p.) samt reducerade elektrontransportörer (1 p.) som transporterar elektroner som kommer från kolföreningar till elektrontransportkedjan (1 p.). Energin som frigörs från elektronerna används för att pumpa protoner (1 p.) vilket sedan gör att ATP-syntaserna kan fungera (1 p.).

7.2 Förklara hur cellen producerar ATP ur fetter. 3 p.

Fetternas fettsyror omvandlas till acetylkoenzym A (1 p.) genom beta-oxidationen (1 p.). Därigenom bildas ATP i citronsyracykeln (1 p.) och med hjälp av ATP-syntaserna som drivs av elektrontransportkedjan (1 p.). Glycerol kan omvandlas till glukos (1 p.) som sedan kan ge ATP vid glykolysen (1 p.)

7.3 Förklara hur cellen producerar ATP ur proteiner. 3 p.

Proteinerna spjälkas till aminosyror. (1 p.) Aminogruppen avlägsnas (1 p.) och den kolhydrat som blir kvar kan användas vid glykolysen (1 p.) varvid ATP bildas (1 p.). Aminosyror kan också användas för att bilda acetylkoenzym A (1 p.) och under olika stadier i citronsyracykeln (1 p.).

7.4 Kombinera följande påståenden gällande ämnesomsättningen med det begrepp som bäst motsvarar påståendet. 4 p.

Poängsättning: rätt svar 1 p., fel svar 0 p.

Om du har börjat besvara uppgiften men kommer till att du ändå inte vill lämna in den för bedömning kan du radera ditt svar genom att välja den tomma raden i rullgardinsmenyn.
7.4.1 Ämne som lämpar sig som sådant för produktion av ATP i syrefria förhållanden. 1 p.
  • glukos  (1 p.)
7.4.2 Ämne som lämpar sig för produktion av ATP endast i syrehaltiga förhållanden. 1 p.
  • fettsyra  (1 p.)
7.4.3 En polypeptid som då den spjälkas kan ge utgångsämnen för produktion av ATP. 1 p.
  • protein  (1 p.)
7.4.4 Molekyler som människokroppen främst använder för produktion av glukos då kroppens kolhydratförråd är låga. 1 p.
  • glycerol och aminosyror  (1 p.)

8. Utnyttjande av bakterier som bekämpningsmedel 15 p.

Material 8.A berättar om bakterien Bacillus thuringiensis som producerar ett protein som dödar skadeinsekter. En lösning som innehåller denna bakterie används som bekämpningsmedel inom jordbruket. BT-genen, som kodar för proteinet i fråga, utnyttjas också i genetiskt modifierade växter.

8.1

Genetiskt modifierade växter kan vara antingen transgena eller geninaktiverade. Förklara vad följande begrepp betyder:

  • genetiskt modifierad växt
  • transgen växt
  • geninaktiverad växt
 6 p.

Genomet hos en genetiskt modifierad växt har modifierats med hjälp av genteknik. (1 p.) Begreppet genetiskt modifierad är ett samlingsbegrepp som kan inbegripa överföring av gener, inaktivering av gener eller förändring av gener. (1 p.)

I en transgen växt har man lagt till en gen. (1 p.) Genen kan komma från en annan art (1 p.) eller en annan individ av samma art (1 p.).

Hos en geninaktiverad växt har någon gen hos växten ändrats så att den inte fungerar (1 p.) till exempel genom att man avlägsnat delar av genen (1 p.), vilket gör att den produkt genen kodar för slutar fungera (1 p.)

I ett gott svar kan även ett exempel på en genteknisk metod presenteras. (1 p.)

8.2 Förklara varför en växt som man lagt till BT-genen i bättre klarar av skadeinsekter. 2 p.

Cellerna i den genmodifierade växten producerar ett protein som dödar skadeinsekter (1 p.) med hjälp av den tillsatta genen (1 p.).

8.3 Diskutera hur man kan reglera hur BT-genen uttrycks, så att den uttrycks antingen i hela växten eller endast i bladen eller rötterna. 3 p.

Regleringsområdet framför genen inverkar på hur genen uttrycks (1 p.) Om man vill att genen uttrycks i hela växten bör ett regleringsområde som aktiverar genen oavsett vilken del av växten det är frågan om läggas in framför den kodande delen av den överförda genen (1 p.). Om man eftersträvar att genen uttrycks endast i vissa delar av växten eller i vissa vävnader fogar man in ett lämpligt regleringsområde framför promotorn (1 p.). Regleringsområdet aktiveras bara i vissa delar av växten eller i en viss vävnad (1 p.) och därmed uttrycks genen till exempel bara i bladen, roten, blomman eller frukterna.

8.4 Redogör för varför det inom EU är tillåtet att använda en lösning som innehåller bakterien i fråga för bekämpning av skadeinsekter, trots att genetiskt modifierade växter som producerar BT-protein är förbjudna inom EU eller odling av dem kräver tillstånd. 4 p.

En lösning som innehåller bakterien kan användas inom jordbruket eftersom det anses vara fråga om naturenlig skadedjursbekämpning. (1 p.) Detta bygger på att Bacillus thuringiensis är en allmänt förekommande markbakterie. (1 p.)

Det finns inte tillräcklig information gällande huruvida de genmodifierade växterna är säkra / fördomar / brist på tillit påverkar förhållandet till informationen. (1 p.) Man är rädd att genmodifierade växter kan ha oväntade hälsoeffekter. (1 p.) Man är också rädd att generna kan flytta över till vilda växtarter (1 p.), till exempel till ogräsarter (1 p.), genom korsningar (1 p.)vilket kan förbättra ogräsens konkurrenskraft (1 p.)

Man anser också att det är lättare att reglera utspridningen av lösningen än spridningen av de genmodifierade växterna. (1 p.)

Del 3: 20-poängsuppgifter

9. Avlägsnande av en visdomstand 20 p.

De tredje kindtänderna som uppenbarar sig längst bak i tandraden kallas visdomständer. De bryter vanligtvis fram ungefär i tjugoårsåldern. Visdomständerna får inte alltid plats i tandraden och måste då avlägsnas.

Känselnerven i ansiktet förmedlar nervimpulser från tandrötterna till hjärnan. Då visdomständerna avlägsnas injicerar tandläkaren bedövningsmedel i närheten av tandnerven så att tanden kan avlägsnas med så lite smärta som möjligt. Avlägsnandet av tanden leder till lokal svullnad som beror på en inflammationsreaktion som orsakas av vävnadsskadan. Svullnaden går vanligtvis över efter några dagar.

9.1 Förklara hur smärtsinnescellerna i närheten av tanden åstadkommer en signal om smärta då tanden avlägsnas. 5 p.

Då en tand dras ut uppstår en vävnadsskada (1 p.) som leder till en förändring i de fria nervändorna (1 p.) i tandköttet / i tandroten (1 p.). Nervcellens membranspänning sjunker. (1 p.) Då förändringen är tillräckligt stor (1 p.) utlöses nervimpulser i axonet i sinnescellerna (1 p.). Nervimpulserna färdas längs den sensoriska nervbanan. (1 p.) Hjärnan tolkar informationen i form av smärta. (1 p.) Förnimmelsen tolkas i den sensoriska hjärnbarken. (1 p.) En större retning leder till en kraftigare förnimmelse. (1 p.)

Behandling av funktionen hos de fria nervändorna förutsätts inte för fulla poäng.

9.2 Beskriv hur bedövningsmedlet inverkar på uppkomsten av en smärtförnimmelse då tanden avlägsnas. 4 p.

Bedövningsmedlet inhiberar funktionen hos de spänningskänsliga natriumkanalerna / inverkar på transmittorsubstansernas funktion (1 p.) i tandnerven (1 p.), vilket gör att en aktionspotential inte kan uppkomma (1 p.) och nervimpulsen inte förs vidare (1 p.). Därmed uppkommer ingen smärtförnimmelse i hjärnan (1 p.).

Beskrivning av bedövningsmedlets inverkan genom transmittorsubstanserna anses inte utgöra ett fel vid bedömningen av uppgiften.

9.3 Förklara hur blodflödet som uppkommer då tanden avlägsnas upphör. 5 p.

Skadan får blodkärlen att dras samman (1 p.) vilket gör att blodflödet minskar (1 p.). Många bedövningmedel förstärker reaktionen. (1 p.)

Skadan leder också till en koaguleringsreaktion (1 p.) där blodplättarna (trombocyterna) blir klibbiga vid stället där blodkärlet skadats (1 p.) då kollagen frilagts i skadan (1 p.). Blodplättarna fastnar i varandra och på ytorna. (1 p.)

Samtidigt omvandlas protrombin till trombin (1 p.) som spjälkar och omvandlar fibrinogen (1 p.) till fibrinsträngar (1 p.). Fibrinsträngarna binder blodplättar (trombocyter) (1 p.) och röda blodkroppar (1 p.) till en koagel (sårskorpa) som stoppar blodflödet (1 p.).

9.4 Beskriv varför avlägsnandet av tanden leder till att kinden blir svullen. Diskutera även varför det normalt inte uppkommer en bakterieinfektion på stället där tanden suttit. 6 p.

Vävnadsskadan leder till en inflammationsreaktion där histamin (1 p.) får arteriolerna att utvidga sig (1 p.), får kapillärerna att öppnas (1 p.) och ökar genomsläppligheten hos kapillärerna (1 p.). Då tränger plasma ut i vävnadsvätskan (1 p.) ur blodkärlen, vilket gör att kinden sväller (1 p.).

Det finns redan makrofager i vävnaden. (1 p.) Med plasman följer vita blodkroppar (1 p.) som tillsammans med komplement (1 p.) förstör sjukdomsalstrare (1 p.) det vill säga startar immunförsvarsreaktionen (1 p.). Syftet med inflammationsreaktionen är att skydda vävnaden från bakterier. (1 p.) De bakteriedödande enzymerna i saliven förhindrar också uppkomsten av infektioner i munnen. (1 p.) Även tandläkarens sterila verktyg minskar infektionsrisken. (1 p.)

10. Bläckfiskar 20 p.

Bläckfiskarna är havslevande djur som har ett stort huvud, välutvecklade ögon och en mun som omges av åtta eller tio armar. Över hälften av bläckfiskarnas nervceller sitter i deras armar och resten i hjärnan.

10.1 Ange vilken domän och vilken stam (fylum) bläckfiskarna hör till. 2 p.

Bläckfisken hör till domänen eukaryoter/arkéer (1 p.) och till stammen blötdjur (Mollusca) (1 p.).

10.2 I text 10.A beskrivs modifieringen av budbärar-RNA:t i bläckfiskarnas celler efter transkriptionen. Modifieringen sker på ett exceptionellt sätt. Diskutera på vilket sätt modifieringen av budbärar-RNA hos bläckfiskar avviker från modifieringen av pre-mRNA till budbärar-RNA som sker i cellerna hos alla organismer. 9 p.

Efter transkriptionen sker splitsning (1 p.) av RNA:t, då intronerna avlägsnas ur förstadiet till budbärar-RNA:t (1 p.), eller alternativ splitsning (1 p.), där olika långa budbärar-RNA-molekyler kan tillverkas ur samma förstadium till budbärar-RNA (1 p.). Därmed kan det färdiga budbärar-RNA:t innehålla endast en del av informationen som finns i genen (1 p.) vilket gör det möjligt att i cellerna uttrycka olika former av ett protein som skiljer sig från varandra (1 p.). Dessa skeenden skiljer sig inte mellan bläckfiskarna och andra eukaryota organismer. (1 p.)

Då budbärar-RNA:t modifieras hos bläckfisken kan basparsordningen förändras (1 p.), vilket gör att en enskild aminosyra (1 p.) eller alla aminosyror som har adenin i sitt kodon (1 p.) kan vara olika i proteinet som produceras. Förändringen är betydligt mindre än vid alternativ splitsning. (1 p.) Modifieringen förändrar inte längden på polypeptiden (1 p.) förutom om den leder till att ett stoppkodon uppkommer (1 p.). Modifieringen av bläckfiskens budbärar-RNA förändrar basparstriplettkoden på samma sätt som punktmutationer i generna. (1 p.) Förändringen är dock inte ärftlig. (1 p.) RNA-modifieringen hos bläckfisken sker endast under vissa förhållanden (1 p.) och sker i det färdiga budbärar-RNA:t (1 p.).

I ett gott svar kan även bakterier behandlas. Bakterier har inte introner, vilket innebär att splitsning inte sker.

10.3 Diskutera hur den avvikande modifieringen av budbärar-RNA:t är till nytta för bläckfiskarna. 5 p.

Proteinets struktur förändras till följd av modifieringen av budbärar-RNA:t hos bläckfisken, vilket gör att proteinet kan fungera på ett annat sätt. (1 p.) Därigenom är det möjligt för bläckfisken att anpassa sig till förändringar i miljöförhållandena / förändringar i havsvattentemperaturen (1 p.) genom att upprätthålla nervcellernas funktion i olika temperatur (1 p.).

RNA-modifiering kan öka bläckfiskens toleransområde för temperaturfluktuationer (1 p.) vilket kan öka individens överlevnadsmöjligheter (1 p.) och därigenom öka dess duglighet (1 p.).

De funktionella förändringarna hos proteinet troligtvis små och därmed är risken för skadliga modifieringar är liten (1 p.) Då strukturen hos bläckfiskens budbärar-RNA förändras kan proteinernas funktion förändras snabbare än vad som är möjligt vid regleringen av genexpressionen (1 p.) eller vid genmutationer (1 p.).

10.4 Bild 10.B visar ögats struktur hos bläckfisk och människa. Förklara hur bläckfiskarnas ögonstruktur skiljer sig från människans ögonstruktur. Diskutera också vilken nytta bläckfiskar har av sina unika ögon. 4 p.

Sinnescellerna i näthinnan hos bläckfisken sitter framför de förmedlande nervcellerna, medan sinnescellerna hos däggdjuren sitter bakom de förmedlande nervcellerna. (1 p.) Därmed färdas ljuset i bläckfiskens öga inte genom de förmedlande nervcellerna, vilket gör att sinnescellerna får mera ljus (1 p.) och de förmedlande nervcellerna inte behöver vara genomskinliga (1 p.). Detta är till nytta i en mörk omgivning. (1 p.)

Hos däggdjuren går synnervcellernas axon från näthinnan genom den blinda fläcken, vilket gör att ett visst område saknas i synfältet, medan bläckfisken inte har något sådant område. (1 p.) Därmed kan bläckfiskens öga förmedla korrekt information bättre än människans öga. (1 p.) Detta kan vara till nytta vid anskaffningen av föda (1 p.) och för att kunna undvika rovdjur (1 p.).

För fulla poäng krävs att examinanden både jämför skillnaderna i ögonstruktur och bedömer vilken nytta bläckfisken har av sin ögonstruktur.

11. Fågelinfluensa 20 p.

11.1 Influensavirusets struktur 4 p.

Influensavirus förekommer allmänt både hos fåglar och hos andra djur. Identifiera de numrerade strukturerna 1–4 hos influensaviruset på bild 11.1.A. Rätt svar 1 p., fel svar 0 p.

Om du har börjat besvara uppgiften men kommer till att du ändå inte vill lämna in den för bedömning kan du radera ditt svar genom att välja den tomma raden i rullgardinsmenyn.
11.1.1 Struktur 1 1 p.
  • nukleinsyra  (1 p.)
11.1.2 Struktur 2 1 p.
  • ytprotein  (1 p.)
11.1.3 Struktur 3 1 p.
  • hölje  (1 p.)
11.1.4 Struktur 4 1 p.
  • proteinskal (kapsid)  (1 p.)

11.2 Utvecklingen av fågelinfluensavirus till ett pandemiskt virus 6 p.

Influensavirustypen H1N1 som förekommer hos fåglar förökar sig i cellerna i de övre andningsvägarna om cellerna har receptorer för virustypen i cellmembranet. H1N1-influensaviruset kan inte föröka sig i människans celler eftersom virusets ytstruktur passar dåligt in i receptorerna i människans celler. Däremot har cellmembranen i de övre andningsvägarna hos mårddjur, till exempel hos mink, receptorer för både det H1N1-influensavirus som förekommer hos fåglar och för människans influensavirus.

Förklara hur ett för människan ofarligt fågelinfluensavirus kan utvecklas till ett influensavirus som orsakar en pandemi. Utnyttja video 11.2.A i ditt svar.

Personer som sköter djur kommer i kontakt med fåglat / minkar. (1 p.) Om det i en cell kommer in både ett virus som orsakar influensa hos människan och ett fågelinfluensavirus och de båda förökar sig i samma cell (1 p.) kan det uppkomma en ny typ av virus (1 p.) som innehåller gener från både fågelinfluensaviruset och människans influensavirus (1 p.). Detta kallas virusrekombination. (1 p.)

Om den nya virustypen har förändrade ytproteiner (1 p.) som kan fästa sig vid cellmembranreceptorerna i människans övre andningsvägar (1 p.) har en influensavirustyp som kan sprida sig från människa till människa genom andningsluften uppkommit (1 p.), vilket kan leda till en pandemi (1 p.) då den sprids till exempel som aerosolsmitta (1 p.). Människopolulationen har inte immunitet som bygger på minnesceller mot nya virustyper. (1 p.)

11.3 Pälsfarmer och fågelinfluensan 4 p.

Minken är det vanligaste djuret som föds upp på pälsfarmer. Redogör för varför pälsfarmer är möjliga uppkomstplatser för nya influensapandemier. Utnyttja bild 11.3.A i ditt svar.

Fåglar kan komma in på pälsfarmer eftersom farmerna till sin byggnad är öppna. (1 p.) Då fåglarna kommer i kontakt med pälsdjurens foder / strukturerna på pälsfarmen (1 p.) överförs fågelinfluensavirus till pälsdjurens foder / strukturerna (1 p.). Pälsdjuren kan också smittas genom direktkontakt med en sjuk fågel. (1 p.)

Om någon i personalen på pälsfarmen har influensa kan pälsdjuren smittas av människans influensavirus. (1 p.) Immuniteten hos minkar som är stressade kan vara lägre vilket ökar risken att insjukna (1 p.). Trånga utrymmen gör att viruset sprids lättare. (1 p.)

11.4 Fågelinfluensa är ett exempel på en zoonos, det vill säga en sjukdom som smittar från djur till människor. Diskutera orsaker till varför man anser att zoonoser blir vanligare till följd av den minskande biodiversiteten och intensivproduktionen av produktionsdjur. 6 p.

Förstöringen och splittringen av livsmiljöer leder till minskning av biodiversiteten (1 p.) eftersom områden röjs för att skapa till exempel odlings- och betesmark samt för att ge rum för bebyggelse, gruvor och vägar (1 p. för exempel). Följden av detta är att vilda djur kommer i kontakt med människan (1 p.) och därmed ökar sannolikheten för att någon sjukdom ska överföras från ett vilt djur till människan (1 p.). Dessutom minskar genpolerna hos de vilda djuren då populationsstorleken minskar, vilket minskar motståndskraften. (1 p.)

Biodiversiteten minskar också genom olaglig handel med djur (1 p.), till exempel på djurtorgen i Asien där djur säljs både som föda och som keldjur (1 p.).

Vid intensivproduktionen av produktionsdjur hålls ett stort antal djur (1 p.) i slutna utrymmen (1 p.) där de lätt insjuknar (1 p.), vilket gör att sjukdomar kan sprida sig till de människor som arbetar med djuren / andra djurarter (1 p.). Det kan finnas virus/mikrober i djurfodret, och dessa sprids effektivt till djuren. (1 p.) Intensiv djurhållning kan leda till att antibiotikaresistens uppkommer hos bakterier. (1 p.)

För fulla poäng krävs att betydelsen av både naturförstörelse och intensivproduktion av produktionsdjur behandlas i svaret.