Beskrivningar av goda svar: SV – Filosofi

Anarkism är en politisk ideologi som förhåller sig negativ till staten, makt, auktoriteter, ledarskap, kontroll och hierarkier. Anarkismen ifrågasätter statens existensberättigande och förespråkar i stället direkt demokrati samt radikal jämställdhet och frihet.

Demokrati eller folkvälde är ett politiskt system som bygger på medborgarnas självstyre. I en demokrati utövar folket makten över folket. Till demokratin hör ofta ett antal grundläggande rättigheter och friheter, såsom yttrande- och åsiktsfrihet, pressfrihet, jämlikhet inför lagen och rättsskydd. En av grundprinciperna för demokratin är att de som påverkas av beslut och lagar också själva har möjlighet att påverka dem.

Med Humes giljotin avses en logisk princip inom metaetiken, framförd av David Hume. Enligt den kan man inte härleda värderande påståenden ur deskriptiva påståenden som beskriver sakförhållanden. Till värderande påståenden hör normativa påståenden, det vill säga påståenden som uttrycker värden och normer, samt preskriptiva påståenden som uppmanar till handling. Man kan inte härleda hur saker borde vara ur hur saker är.

Det kategoriska imperativet är en central princip i Immanuel Kants pliktetik. Enligt den ska man handla bara enligt sådana ovillkorliga regler som man kan önska att ska bli en allmän morallag. Bakom det ligger tanken att var och en med hjälp av sitt förnuft kan förstå moralens krav, så var och en skulle i samma situation komma fram till samma principer. Moraliska principer som formuleras så kan generaliseras, och de förpliktar varje moralisk aktör på samma sätt.

En moralisk agent är en moralisk aktör som är ansvarig för sina handlingar. En moralisk agent kan göra moraliska bedömningar som gäller huruvida handlingar är moraliskt rätta eller fel. För att vara en moralisk agent måste en person uppfylla vissa villkor. Hen måste exempelvis förstå att hens handlingar påverkar andra aktörer och objekt, och hur de påverkar dem.

Att ett argument är logiskt giltigt betyder följande: då premisserna, det vill säga antagandena, är sanna är det logiskt nödvändigt att slutsatsen är sann.

I ett svar värt 2 poäng kommer det fram från examinandens förklaring, att i ett logiskt giltig argument följs slutsatsens sanning från antagandes sanning i ett speciellt sätt, som har karakteriserats minst antingen som logiskt eller nödvändigt.

I logikens grunder är satser av formen om–så sanna om inte det första ledet, det vill säga om-satsen, är sant och det andra ledet, det vill säga så-satsen, är falskt. I deluppgifterna 7.2 och 7.3 är den logiska strukturen i argumenten som är negationer av det första och andra ledet tillräckligt klar också enligt en vardagsspråklig förståelse av satser av formen om–så. Därför behöver examinanden i sitt svar inte hänvisa till om-så satsers formella sanningsvillkor.

A = Timon och Pumba är pyrrhonister.
B = Timon och Pumba är skeptiker.

Exempel på förklaring i ord: Premiss 1 är en villkorlig sats där det av att den första delen är sann följer att den andra delen är sann. Premiss 2 är en negation av den andra delen och slutsatsen en negation av den första delen.

Slutledningen är giltig. Det handlar om en slutledning av typen modus tollendo tollens, det vill säga negation av det andra ledet. Om påståendet ”om A, så B” är sant kan A inte vara sant om B inte är sant, eftersom det av att A är sant följer att B är sant, och B samtidigt skulle vara både sant och falskt. Om det av att Timon och Pumba är pyrrhonister följer att Timon och Pumba är skeptiker kan det inte vara så att Timon och Pumba är pyrrhonister men inte är skeptiker.

Beskrivning av argumentets logiska struktur ger högst tre poäng. Den rätta identifieringen av argumentets logiska giltighet och dess motivering ger högst tre poäng.

Exempel på förklaring i ord: Premiss 1 är en villkorlig sats där det av att den första delen är sann följer att den andra delen är sann. Premiss 2 är en negation av den första delen och slutsatsen en negation av den andra delen.

Slutledningen är inte giltig. Det handlar om ett logiskt felslut som kallas negation av det första ledet. ”Om A, så B” säger ingenting om B ifall A inte är sant. Om en student exempelvis har corona är hen sjuk, men om hen inte har corona kan vi inte av detta sluta oss till att hen är frisk, eftersom hen kan lida av någon annan sjukdom.

Beskrivning av argumentets logiska struktur ger högst tre poäng. Den rätta identifieringen av argumentets logiska giltighet och dess motivering ger högst tre poäng.

Ett arguments logiska giltighet är en formell egenskap hos det. Att analysera formen på ett argument är bara en del av utvärderingen av argumentet. Utöver formen måste man analysera argumentets innehåll. Där är det väsentligt att premisserna är sanna eller åtminstone trovärdiga. Ett argument kallas hållbart då det är logiskt giltigt (det vill säga av sanna premisser följer med nödvändighet att också slutsatsen är sann) och dess premisser är sanna.

En sådan deduktivt hållbar argumentation där slutsatsen är en logisk följd av sanna premisser är emellertid i praktiken en sällsynt form av argumentation. Premisserna kan enligt vår bästa förståelse vara trovärdiga snarare än sanna, och de kan snarare stödja slutsatsen än logiskt bevisa den. Ett argument kan vara gott även om det inte skulle vara giltigt. Argument som bygger på induktion kan exempelvis vara goda även om de inte är logiskt giltiga och deras premisser inte nödvändigtvis är sanna. God argumentation kräver att man strävar efter sanning och är medveten om villkoren för att nå den. Bland annat därför har logisk analys en stor betydelse då man analyserar argumentation. Argumentation kan emellertid inte återföras bara på den logiska formen, och den logiska formen kan inte återföras bara på deduktiva argument.

I en god argumentation är det viktigt att undvika de stötestenar som kallas felslut. Sådana är exempelvis halmdockan, där den ståndpunkt man argumenterar emot framställs felaktigt, och det sluttande planet där man låter förstå att det finns en starkare koppling mellan motiveringar och slutsats än de verkliga förhållandena berättigar till. I god argumentation får det inte förekomma felslut, eftersom de gör argumentationen vilseledande – avsiktligt eller oavsiktligt.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska diskutera vilken roll den logiska giltigheten och andra faktorer har i god argumentation. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 4 poäng gör examinanden spridda observationer om den roll logisk giltighet och andra faktorer spelar i god argumentation.

I ett svar värt 8 poäng diskuterar examinanden vilken roll logisk giltighet och andra faktorer spelar i god argumentation.

I ett svar värt 12 poäng är examinandens resonemang följdriktigt och mångsidigt.

I ett svar värt toppoäng visar examinandens resonemang bred insikt i de formella och innehållsliga aspekterna av argumentation. Examinanden kan exempelvis behandla olika formella eller icke-formella exempel på argumentation.

I materialet beskrivs på olika sätt vikten av mänskliga rättigheter, grundläggande rättigheter och den internationella regelbaserade ordningen, samt deras inbördes relationer. I det första materialet (8.A) försvarar president Sauli Niinistö den regelbaserade internationella ordningen genom att konstatera att den garanterar freden och de mänskliga rättigheterna, och hindrar världen från att glida in i kaos. Talet förmedlar tanken att det är till allas gemensamma fördel att försvara systemet.

Även i de andra materialen (8.B och 8.C) kopplas de mänskliga rättigheterna och det regelbaserade systemet samman på ett oskiljaktigt sätt. Medlemsländerna i Förenta nationerna godkände efter andra världskriget den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter, och den har fungerat som grund för många människorättskonventioner som binder medlemsländerna. Syftet med avtalen är att trygga de mänskliga rättigheterna för alla människor överallt i världen. Dessa rättigheter har inkluderats i demokratiska samhällens grundlagar, och bland annat i Europeiska unionens grundfördrag som trädde i kraft år 2009.

I material 8.B och 8.C hänvisas till att ett åsidosättande av de mänskliga rättigheterna och medborgarnas grundläggande rättigheter leder till en utveckling där hela det regelbaserade systemet förfaller och ett ohämmat agerande från de makthavandes sida möjliggörs. Det regelbaserade systemet som bygger på de mänskliga rättigheterna skyddar därmed individerna mot makthavarnas godtyckliga beslut, men det skyddar också stater mot andra staters fientliga strävanden.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska beskriva de mänskliga rättigheternas, de grundläggande rättigheternas och den internationella regelbaserade ordningens betydelse och deras inbördes relationer. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 4 poäng gör examinanden spridda observationer om de mänskliga rättigheternas, de grundläggande rättigheternas eller den internationella regelbaserade ordningens betydelse eller deras inbördes relationer.

I ett svar värt 8 poäng beskriver examinanden de mänskliga rättigheternas, de grundläggande rättigheternas och den internationella regelbaserade ordningens betydelse och deras inbördes relationer. Examinanden utnyttjar materialen i sitt svar.

I ett svar värt 12 poäng är examinandens resonemang och utnyttjande av materialen följdriktigt och mångsidigt.

I ett svar värt toppoäng fördjupar examinanden sin beskrivning till exempel genom att analysera skillnaderna mellan demokratiska och auktoritära stater ur ett filosofiskt perspektiv.

Rättsstatens filosofiska motivering kan ses vara kopplad redan till de tidigaste naturrättsfilosofernas (Hugo Grotius, Samuel Pufendorf) tankar om människans naturliga rättigheter samt den statliga beslutsmaktens legitimitet och gränser i relation till dessa rättigheter. Statsmaktens legitimitet och samhällsmedlemmarnas rättigheter låg i centrum också i bland annat John Lockes och de andra samhällskontraktsteoretikernas tänkande. En viktig utgångspunkt för samhällskontraktsteorierna bygger på synen på människor som individer med förmåga till rationellt tänkande, som sinsemellan ingår ett för alla nyttigt och förnuftigt kontrakt. En oskiljaktig del av kontraktet är individens friheter och rättigheter mot härskarens eller statens godtycke.

Ur perspektivet för filosofins historia kan Montesquieus lära om maktens tredelning ses som ett centralt medel för att förhindra godtycklig maktutövning. Enligt den ska den lagstiftande makten, den verkställande makten och den dömande makten separeras från varandra. Läran om maktens tredelning är fortfarande de demokratiska samhällenas grund.

Ur en mer praktisk synvinkel har många olika typer av mekanismer skapats för att trygga individens rättigheter och förhindra en godtycklig maktutövning. Människorättskonventionerna och de andra internationella avtalen har skapats inte bara för att trygga individens rättigheter utan också för att trygga freden och säkerheten mellan stater. Rättsstatsprincipen vars syfte är att förhindra godtyckliga beslut hör bland annat till Europeiska unionens oavytterliga grundvärden.

I rättsstatens kärna finns respekt för de grundläggande och mänskliga rättigheterna, vilket bland annat innebär att också majoritetsregeringar har sina begränsningar. Dessa begränsningar – som skyddet för minoriteter – är inskrivna i grundlagen, EU-rätten och de internationella människorättskonventionerna. Därmed bör riksdagen och regeringen inte fatta beslut som bryter mot rättigheterna för dem som står i minoritet, eller mot de grundläggande eller mänskliga rättigheterna.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska diskutera hur rättsstaten kan motiveras filosofiskt och med vilka medel man i demokratiska samhällen har sett till att rättsstaten förverkligas. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 4 poäng gör examinanden spridda observationer om hur rättsstaten kan motiveras filosofiskt och med vilka medel man i demokratiska samhällen har sett till att rättsstaten förverkligas. Alternativt kan hen diskutera hur rättsstaten kan motiveras filosofiskt eller med vilka medel man i demokratiska samhällen har sett till att rättsstaten förverkligas.

I ett svar värt 8 poäng diskuterar examinanden hur rättsstaten kan motiveras filosofiskt och med vilka medel man i demokratiska samhällen har sett till att rättsstaten förverkligas.

I ett svar värt 12 poäng är examinandens resonemang följdriktigt och mångsidigt.

I ett svar värt toppoäng fördjupar examinanden sitt resonemang till exempel genom att på ett förtjänstfullt sätt koppla det till filosofins historia eller genom att på ett träffande sätt utnyttja materialen.

I svaret kan examinanden med den normativa etikens teorier förstå klasser av normativa etiska teorier, till exempel dygd-, konsekvens-, plikt- eller rättighetsetiken. Ett annat alternativ är att granska någon av de särskilda normativa etiska teorierna inom dessa klasser, såsom exempelvis Kants pliktetik, Aristoteles dygdetik, utilitarismen eller människorättsetiken. I denna beskrivning av goda svar granskas teorierna snävt på ett allmänt plan. Dessutom nämns några drag hos särskilda teorier som vanligen tas upp i gymnasieundervisningen.

Dygdetiken granskar moralen ur aktörens synvinkel, moralens mått är den dygdiga människan. Frågan är därmed om en dygdig människa skulle plagiera. Svaret är uppenbart nej. En dygdig människa agerar hederligt och sanningsenligt, den som plagierar gör det inte. Plagiering är en lastbar handling som också kan karakteriseras som till exempel egoistisk och orättvis. I Aristoteles dygdetik är den dygdiga människan lyckad och lycklig – hon blomstrar på ett för människan kännetecknande sätt, till exempel genom att agera förnuftigt och vänligt. En människa som plagierar en annans vetenskapliga arbete gör inte det.

De övriga ovan nämnda etiska teorierna granskar handlingars moraliska berättigande. I konsekvensetiken bedöms handlingars moraliska värde utifrån handlingens konsekvenser. Plagiering ger upphov till dåliga konsekvenser. En person som inte får den erkänsla hen är berättigad till lider av det bland annat därför att finansiering och arbetsplatser i den vetenskapliga världen fördelas enligt vetenskapliga meriter. Vidare lider vetenskapens kvalitet av bristen på sanningsenlighet i publikationer och av att det vetenskapliga samfundet försvagas, då de som plagierar uppnår en maktställning i forskarsamfundet och får finansiering som egentligen tillkommer forskare som bättre främjar vetenskapen. Den kändaste konsekvensetiska teorin är utilitarismen.

I vetenskapen eftersträvar man kunskap och sanning. Ur dygdetikens perspektiv hör en moralisk skyldighet att agera hederligt till vetenskapen. Plagiering innebär att dölja sanningen och bryter mot denna skyldighet.

I Kants pliktetik karakteriseras den moraliska plikten av det kategoriska imperativet. Plagiering bryter mot det i dess olika formuleringar. Enligt en formulering ska man agera bara enligt sådana maximer som kan upphöjas till universell lag. En universalisering av plagiering skulle i sin tur tillintetgöra vetenskapen. Enligt en annan formulering ska alla människor alltid behandlas också som mål i sig. Vid plagiering förhåller man sig inte till den plagierade forskaren som ett mål i sig utan bara som ett instrument för att främja en annan forskares karriär.

Plagiering är uppenbart fel i egenskap av ett brott mot upphovsrätten. Vanligen betalar man inte licensavgifter till forskare på samma sätt som man exempelvis betalar musiker för att få använda deras arbete. Trots detta har forskare rätt att få erkänsla för sitt arbete. Det förefaller klart att brott mot upphovsrätten är moraliskt fel. Rättsfilosofin ingår inte i gymnasiestudierna i filosofi, och den ligger ofta närmare samhällsfilosofin än etiken. I en bedömning av upphovsrättigheternas moraliska aspekter är det därför naturligt att hänvisa till särskilda rättigheter som behandlas i etiken, såsom de mänskliga rättigheterna, naturrätten eller kontraktsenliga rättigheter.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ur perspektivet för någon av den normativa etikens teorier ska diskutera varför plagiering, som behandlas i materialet, är moraliskt fel. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 3 poäng gör examinanden spridda och i något avseende etiska observationer om varför plagiering, som behandlas i materialet, är moraliskt fel.

I ett svar värt 5 poäng diskuterar examinanden ur perspektivet för någon av den normativa etikens teorier varför plagiering, som behandlas i materialet, är moraliskt fel. Examinanden hänvisar till materialet.

I ett svar värt 8 poäng är examinandens resonemang följdriktigt och mångsidigt.

Fabricering och förvrängning i samband med vetenskaplig forskning är olika former av lögn. Ur dygd- och pliktetikens perspektiv fungerar de argument mot plagiering som framförs i deluppgift 9.1 direkt som argument även mot båda dessa brott mot moralen. Ur konsekvensetikens perspektiv kan man konstatera att eftersom vetenskapen eftersträvar kunskap och sanning leder lögn i vetenskapen alltid till dåliga konsekvenser på lång sikt. I fråga om rättsetiken är det kanske naturligast att hänvisa till det vetenskapliga samfundets och den breda allmänhetens rätt att få veta sanningen.

I ett svar värt 2 poäng gör examinanden väsentligen korrekta observationer om varför fabricering och förvrängning är moraliskt fel ur perspektivet för den normativa etiska teori hen har valt.

I ett svar värt 4 poäng redogör examinanden korrekt för varför fabricering och förvrängning är moraliskt fel ur perspektivet för den normativa etiska teori hen har valt.

Vetenskapligt arbete är på många sätt förknippat med etiska frågor och etiska val. En del frågor är praktiska, andra snarare principiella och en del förknippade med själva den vetenskapliga forskningens natur. Praktiska frågor är till exempel synpunkter på forskningsupplägget och användningen av försökspersoner eller försöksdjur. De regleras på många sätt, men genom vetenskapens historia har de etiska principerna till exempel förknippade med försökspersoners och försöksdjurs ställning också förändrats. Många undersökningar som tidigare utförts skulle enligt dagens praxis inte vara etiskt acceptabla.

En mer principiell fråga förknippad med vetenskapens etik är exempelvis hur och för vilka syften vetenskapens resultat utnyttjas, och vem som har rätt eller makt att besluta om hur de utnyttjas. Historien erbjuder flera exempel på hur ursprungligen välmenande uppfinningar eller forskningsresultat har använts för att främja omoraliska mål, eller åtminstone använts på ett moraliskt tvivelaktigt sätt.

Frågor förknippade med själva vetenskapens natur är aspekter kopplade till vetenskapens syfte och mål: Varför bedriver man över huvud taget vetenskaplig forskning? Försöker man genom den förbättra människors, samhällets och miljöns välbefinnande, eller bedrivs den exempelvis för ekonomisk vinning eller till och med för att stödja olika maktsträvanden? Till frågor förknippade med vetenskapens natur kan man också räkna de kriterier som definierar vetenskapen – som objektivitet, autonomi och kritiskhet – och som på sitt eget sätt ställer upp ramvillkoren för vetenskapen och forskningen.

Uppgiftsformuleringen gör det möjligt att i svaret följa många olika linjer. I sitt svar kan examinanden diskutera frågan ur vilket som helst av de ovan nämnda perspektiven, eller ur dem alla.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska diskutera på vilka sätt vetenskapen kan vara förknippad med etik och etiska val. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 4 poäng gör examinanden spridda observationer om på vilka sätt vetenskapen kan vara förknippad med etik och etiska val. Alternativt kan hen presentera en relevant och motiverad observation.

I ett svar värt 8 poäng diskuterar examinanden på vilka sätt vetenskapen kan vara förknippad med etik och etiska val.

I ett svar värt 12 poäng är examinandens resonemang följdriktigt och mångsidigt.

I ett svar värt toppoäng fördjupar examinanden sin behandling av ämnet till exempel genom att på ett relevant sätt visa goda insikter i vetenskapens etik, eller genom att ge historiska eller aktuella exempel med anknytning till ämnet.