Beskrivningar av goda svar: SV – Filosofi

17.9.2025

Preliminära beskrivningar av goda svar 17.9.2025 (Uppgift 7 korrigerad 19.9.2025)

De preliminära beskrivningarna av goda svar utgör en riktgivande beskrivning av de svar som förväntas på uppgifterna i provet. De är i första hand ämnade som stöd för den preliminära bedömningen. De preliminära beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svar. De preliminära beskrivningarna av goda svar utgör inte en del av den uppgift om hur bedömningsgrunderna tillämpats på en enskild examinands provprestation som avses i Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar. De preliminära beskrivningarna av goda svar är inte bindande för Studentexamensnämnden då grunderna för den slutgiltiga bedömningen fastställs.

Bedömning av svaren i studentexamensprovet i filosofi

Studentexamensprovet mäter hur de mål som definieras i grunderna för läroplanen har uppnåtts. Provet i filosofi hösten 2025 bygger på Grunderna för gymnasiets läroplan 2019 (GLP19).

I bedömningen av ett studentexamensprov i ett realämne måste man beakta hur kognitivt krävande uppgiften är. Uppgifterna har utarbetats med beaktande av Blooms taxonomi om kognitiva inlärningsmål samt den variant av taxonomin som Anderson och Krathwohl utvecklat. I de här taxonomierna bedöms hur krävande den kognitiva process uppgiften kräver är på en hierarkisk skala i sex steg: vetande/erinring, förståelse, tillämpning, analys, bedömning och skapande/syntes. De två högsta nivåerna står i omvänd ordning i de två taxonomierna.

Filosofi innebär allmänt, abstrakt tänkande. Därför kan det vara en mycket krävande uppgift bara att förstå själva saken. Av denna orsak bör de ovan nämnda klassificeringarna enligt Blooms taxonomi inte ses som schematiskt hierarkiska i bedömningen i filosofi. De kunskapsmässiga färdigheternas olika dimensioner är nästan undantagslöst överlappande inom filosofin även om de uppgiftsdelar som kräver definition, beskrivning och förklaring i regel är snävare än de som kräver analys, diskussion och utvärdering.

Filosofiskt tänkande kan i allmänhet gestaltas som en serie öppna frågor och svar givna på dem. Därför bedöms i provet i filosofi dels examinandens förmåga att gestalta filosofiska frågor, dels hens förmåga att förstå och utvärdera svar på frågorna. Om examinanden i en uppgift ombeds utvärdera något filosofiskt påstående är det en väsentlig del av svaret att granska vilken fråga påståendet besvarar. Efter att korrekt ha gestaltat den bakomliggande filosofiska frågan har examinanden en klar utgångspunkt för att utvärdera grunderna för påståendet och diskutera möjliga alternativa svar på frågan.

Det filosofiska tänkande som bedöms i studentexamensprovet kommuniceras språkligt. Därför bör man i bedömningen även fästa uppmärksamhet vid hur tänkandet presenteras. Presentationen bedöms på många olika plan, från textens litterära verkningsfullhet till styckeindelningen. Provet är emellertid inte ett prov i modersmålet, och en god skriftlig framställning är ett kännetecken på ett gott svar i filosofi endast i den mån den uttrycker gott filosofiskt tänkande. Ett gott svar i filosofi är omsorgsfullt genomtänkt. Detta innebär ofta flera olika drag hos svaret. De viktigaste är att svaret är träffande, enhetligt och övertygande.

Kärnan i ett gott svar är att det är träffande, det vill säga relevant. Goda kunskaper och god förståelse samt en träffande argumentation ger inte upphov ens till ett godkänt svar om de inte svarar på frågan. Därför är den viktigaste av de uppräknade dimensionerna att svaret är träffande.

Svarets enhetlighet har att göra med svarets struktur. Examinandens förmåga att begreppsligt strukturera problem och lösningar samt identifiera och utvärdera motiveringar syns i form av ett följdriktigt och flerdimensionellt svar. Ett enhetligt svar är också klart. I filosofiskt tänkande måste man kunna formulera frågor och svar tydligt.

Att svaret är övertygande innebär inom filosofin framför allt att argumentationen är av hög kvalitet. I argumentationens kärna finns filosofiskt godtagbara utgångspunkter samt tillräckliga kopplingar mellan påståenden och motiveringar.

Utöver i att svaret är träffande, enhetligt och övertygande syns ett gott filosofiskt tänkande i att examinanden har kunskap om begrepp och teorier och kan använda dem samt behärskar det fenomenkomplex som behandlas. Svarets formella och innehållsliga dimensioner är i filosofi nästan undantagslöst delvis överlappande så länge svaret uppfyller minimikravet på relevans, det vill säga träffar frågeställningen. Ett svar kan vara gott med tanke på de kunskapsmässiga färdigheterna, men presentationen av tankegångarna kan vara svag, eller tvärtom. Dimensionerna är emellertid inte helt oavhängiga av varandra eftersom presentationen, användningen av begrepp och kunskapen om fenomenkomplexet är förknippade med varandra.

På grund av den natur uppgifterna i filosofi har är aspekter som visar på mognad särskilt viktiga i svaret. Studentexamensnämnden har i sina föreskrifter för proven i realämnena gett anvisningar för bedömningen av mognad i svaren. Det är värt att notera att behandlingen av oväsentliga synpunkter i svaren sänker svarets värde enligt föreskriften.

Tabellen nedan kan vara till hjälp vid bedömningen då det gäller hur träffande, enhetligt och övertygande svaren i studentprovet i filosofi är. Dessa kriterier i kombination med de innehållsmässiga kriterierna bildar tillsammans en helhetsbedömning som uttrycks med det poängtal som ges för deluppgiften.

Dimension i bedömningen/Poängtal
0
25 %50 %75 %100 %
TräffandeSvaret svarar inte alls på uppgiften; uppgiften har väsentligt miss­uppfattats.Svaret har vissa kopplingar till frågans område, men det är oklart, förvirrat eller träffar inte saken.Svaret på uppgiften håller sig till frågan.Svaret visar på en klar förståelse för uppgiften och dess avgränsning, och det behandlar de mest väsentliga aspekterna.Svaret visar på en utmärkt förståelse för uppgiften och dess avgränsning, och det behandlar ingående de relevanta aspekterna och endast dem.
EnhetligtSvaret är splittrat och oredigt.Svaret tar upp en klart relevant aspekt. I övrigt är elementen i svaret slump­mässigt valda eller orediga.Svaret tar upp flera relevanta aspekter, men de har inte samman­ställts i en helhet. Svaret är ofta katalog­artat.De synpunkter som uppgiften berör har kopplats till varandra på ett följd­riktigt och mång­sidigt sätt. Resultatet är en koherent helhet som besvarar frågan.I svaret har de för uppgiften relevanta material­elementen ställts i relation till varandra. Begrepp och motiveringar bildar en konsekvent helhet som besvarar frågorna i uppgiften och vid behov beaktar även alternativa infalls­vinklar.
ÖvertygandeSvaret saknar motiveringar eller motiveringarna saknar koppling till de framlagda påståendena.De motiveringar som ges i svaret anknyter på något sätt till påståendena, men kopplingen mellan dem förblir oklar.Svaret har motiverats med förnuftiga utgångs­punkter och det finns en klar koppling mellan motiveringar och slutsatser.I svaret diskuteras de flesta relevanta motiveringarna. De har problematiserats och analyserats på ett förnuftigt sätt och argumenten har konstruerats korrekt.Problematiseringen och analysen av de relevanta motiveringarna är träffande och visar på ett insikts­fullt eget tänkande eller en ingående kunskap om traditionen.

Uppgiftsspecifika poänganvisningar

Eftersom det som bedöms i provet i filosofi är examinandernas eget filosofiska tänkande kan svaren öppna sig i många olika riktningar i nästan alla uppgifter. Därför är beskrivningarna av goda svar aldrig mer än riktgivande. Av samma orsak presenterar beskrivningarna av goda svar på ett omfattande sätt olika filosofiska synpunkter som berör uppgiften, även sådana som inte ingår i gymnasiekurserna. Målet är att ge lärarna som bedömer svaren ytterligare tips om vilka typer av filosofiska resonemang som på goda grunder kan ingå i svaren. Vilka saker som ingår i gymnasiekurserna och som examinanderna förutsätts ha kunskap om anges i samband med anvisningarna för poängsättning. I dessa delar har de ovan nämnda dimensionerna – att svaret ska vara träffande, enhetligt och övertygande – beaktats endast mycket knapphändigt. Det är dock motiverat att i bedömningen av varje del av provet granska såväl de kunskapsmässiga dimensionerna som dimensionerna i tabellen ovan.

Det finns olika slag av material till uppgifterna. I varje del av en uppgift anges på vilket sätt materialet ska användas. Om inga anvisningar ges om användningen eller om det uppges vara frivilligt att använda materialet, till exempel ”du kan utnyttja materialet”, är materialet avsett som inspiration. Då är det acceptabelt att examinanden låter bli att utnyttja materialet, och det minskar inte på antalet poäng. Det är förvisso bra att märka att materialet också i uppgifter av det här slaget bidrar med information och att svaret bör innehålla motsvarande mångsidighet även om materialet inte har utnyttjats. Om examinanden trots uppmaning låtit bli att använda materialet i en deluppgift, dras alltid minst ett poäng av och svaret kan nå upp till högst 75 procent av maximipoängen för uppgiftsdelen. Det kan också ges mer detaljerade anvisningar om användningen av material, där examinanden till exempel uppmanas att analysera eller jämföra materialet eller söka några särskilda drag, såsom argument, i det. I dessa fall kan den direkta poängminskning som följer av att anvisningarna inte följts vara större.

Uppgiftsdelarna är fördelade på två klasser. Om en uppgiftsdel ger 10 poäng eller mera bedöms den som ett essäsvar, om inte annat anges i uppgiften. Med essäsvar avses ett svar som är strukturerat som en essä: inledningen är en koncis presentation av ämnet, problemet eller argumentet, mittenpartiet består av en mångsidig behandling av saken och i slutet finns de slutsatser som grundar sig på behandlingen. Det går inte att ge några exakta anvisningar angående längden på en essä, eftersom svarets värde bygger på dess innehåll och en lämplig längd beror på många faktorer, bland annat den behandlade sakens natur och de avgränsningar examinanden har gjort. Det är emellertid värt att notera att en bra essä i en uppgiftsdel som ger 10 poäng inte behöver vara lika omfattande och mångsidig som i en uppgiftsdel som ger 20 poäng. Om en uppgiftsdel ger mindre än 10 poäng behöver svaret inte vara uppbyggt som en essä. I deluppgifter värda mindre än 10 poäng begränsas antalet tecken. Begränsningen gäller maximiantal tecken. Om det angivna antalet tecken underskrids sänks poängantalet inte, så länge sakinnehållet är tillräckligt. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena. Vidare minskar antalet poäng naturligtvis om svaret inte håller sig till saken.

Poängen för uppgifter som består av flera delar fastställs separat för varje deluppgift, om inte annat anges i uppgiften.

Del 1: 20-poängsuppgifter

1. Bildning och filosofi 20 p.

I Finland firades år 2024 bildningens temaår. I textutdrag 1.A behandlar biträdande professorn i filosofi vid Tammerfors universitet Teemu Toppinen bildning ur filosofins perspektiv.
Förklara utifrån textutdrag 1.A bildningens relation till filosofins olika delområden.

I textutdraget som utgör material för uppgiften behandlar Tammerfors universitets biträdande professor i filosofi Teemu Toppinen bildningen ur filosofins synvinkel. Enligt Toppinens uppfattning har bildningen många saker gemensamt med filosofin, och bildningen förefaller närma sig det sätt man ofta förstår filosofi på. I gymnasiets läroplan för filosofi nämns bland annat följande som allmänna mål:

  • Den studerande ska kunna strukturera, analysera och bedöma information begreppsligt, i synnerhet olika påståenden, deras betydelser och motiveringar till dem.
  • Hen ska behärska grundläggande logisk argumentation och därigenom lära sig att lita på och kritiskt granska sitt eget tänkande samt reflektera över dess begränsningar inom olika vetenskapsgrenar och i vardagslivet.
  • Hen ska lära sig att reflektera över och begreppsligt analysera större helheter samt att tänka och handla på ett omdömesgillt sätt i såväl etiska frågor som inom andra livsområden, även då informationen är motstridig eller otillförlitlig.

Utöver dessa aspekter som hör till filosofins natur hänvisar Toppinen i texten åtminstone implicit till flera av filosofins delområden, såsom etiken, samhällsfilosofin, kunskapsteorin och vetenskapsfilosofin, eftersom Toppinen bland annat talar om värden, demokrati, kunskap, sanning och kritisk utvärdering av olika ståndpunkter. I svaret är det naturligt att jämföra aspekter förknippade med filosofins natur och filosofins delområden med den uppfattning om bildning som presenteras i textutdraget.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden utifrån textutdraget ska förklara bildningens relation till filosofins olika delområden. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 5 poäng gör examinanden utifrån textutdraget minst en relevant observation om bildningens relation till filosofins olika delområden, alternativt gör hen spridda observationer om bildningens relation till filosofins olika delområden.

I ett svar värt 10 poäng förklarar examinanden utifrån textutdraget bildningens relation till filosofins olika delområden.

I ett svar värt 15 poäng är examinandens svar följdriktigt och mångsidigt.

I ett svar värt toppoäng fördjupar examinanden sitt resonemang till exempel genom att nämna delområden inom filosofin relaterade till materialet och beskriva dem, eller genom att mer utförligt eller ingående behandla filosofins natur, bildningen som begrepp eller relationen mellan filosofin och bildning. Examinanden kan också nå toppoäng genom att koppla sitt svar till något av de aktuella teman som nämns i materialet, såsom människovärde, naturens och djurens värde, tematik förknippad med vetenskapen eller hoten mot demokratin.

I GLP19 anknyter uppgiften till filosofins alla moduler.

2. Begrepp inom etiken och samhällsfilosofin 20 p.

2.1 Förklara vad anarkism betyder. 4 p.

Svaret får inte överskrida 600 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

Anarkism är en politisk ideologi som förhåller sig negativ till staten, makt, auktoriteter, ledarskap, kontroll och hierarkier. Anarkismen ifrågasätter statens existensberättigande och förespråkar i stället direkt demokrati samt radikal jämställdhet och frihet.

2.2 Förklara vad demokrati betyder. 4 p.

Svaret får inte överskrida 600 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

Demokrati eller folkvälde är ett politiskt system som bygger på medborgarnas självstyre. I en demokrati utövar folket makten över folket. Till demokratin hör ofta ett antal grundläggande rättigheter och friheter, såsom yttrande- och åsiktsfrihet, pressfrihet, jämlikhet inför lagen och rättsskydd. En av grundprinciperna för demokratin är att de som påverkas av beslut och lagar också själva har möjlighet att påverka dem.

2.3 Förklara vad Humes giljotin betyder. 4 p.

Svaret får inte överskrida 600 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

Med Humes giljotin avses en logisk princip inom metaetiken, framförd av David Hume. Enligt den kan man inte härleda värderande påståenden ur deskriptiva påståenden som beskriver sakförhållanden. Till värderande påståenden hör normativa påståenden, det vill säga påståenden som uttrycker värden och normer, samt preskriptiva påståenden som uppmanar till handling. Man kan inte härleda hur saker borde vara ur hur saker är.

2.4 Förklara vad kategoriskt imperativ betyder. 4 p.

Svaret får inte överskrida 600 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

Det kategoriska imperativet är en central princip i Immanuel Kants pliktetik. Enligt den ska man handla bara enligt sådana ovillkorliga regler som man kan önska att ska bli en allmän morallag. Bakom det ligger tanken att var och en med hjälp av sitt förnuft kan förstå moralens krav, så var och en skulle i samma situation komma fram till samma principer. Moraliska principer som formuleras så kan generaliseras, och de förpliktar varje moralisk aktör på samma sätt.

2.5 Förklara vad moralagent betyder. 4 p.

Svaret får inte överskrida 600 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

En moralisk agent är en moralisk aktör som är ansvarig för sina handlingar. En moralisk agent kan göra moraliska bedömningar som gäller huruvida handlingar är moraliskt rätta eller fel. För att vara en moralisk agent måste en person uppfylla vissa villkor. Hen måste exempelvis förstå att hens handlingar påverkar andra aktörer och objekt, och hur de påverkar dem.

I förklaringarna i deluppgifterna 2.1–2.5 ska begreppen behandlas på ett allmänt plan. Genom att bara ge ett exempel kan examinanden nå högst 2 poäng. Svaret på varje enskild deluppgift ska inte överskrida 600 tecken.

I ett svar värt 2 poäng gör examinanden väsentligen korrekta observationer.

I ett svar värt 4 poäng ger examinanden en exakt och klar förklaring.

GLP19 anknyter uppgiften till modulen Etik (FI2) och särskilt till dess innehåll ”moralen som normsystem; skillnaden mellan moral, lagar och vanor; moralisk objektivism, relativism, subjektivism” och ”moral samt normativ och tillämpad etik i moralfrågor; grunderna i dygd-, konsekvens-, rättighets- och pliktetik” samt modulen Samhällsfilosofi (FI3) och särskilt dess innehåll ”mänskliga rättigheter, medborgarrättigheter och rättsstaten: demokrati och social gemenskap som samhälleliga värden” och ”politiska ideal: liberalism, socialism, anarkism, konservatism, nationalism; samhällsutopier och -dystopier”.

3. Fri vilja 20 p.

Nästan alla människor tänker åtminstone ibland att de gör något av egen fri vilja. Sådana handlingar påverkas emellertid alltid av många olika saker. Man kan exempelvis diskutera om examinandens beslut att delta i studentexamensprovet i filosofi på hösten 2025 var fritt. Eller berodde det nödvändigtvis på det elektrokemiska tillståndet i examinandens hjärna, eller på tidigare kursval och önskemål gällande vidare studier?

Diskutera vad fri vilja betyder och presentera din motiverade åsikt om huruvida människan har en fri vilja.

Frågan om fri vilja är på många sätt grundläggande då man dryftar människors handlingar, till exempel med tanke på när hen är moraliskt ansvarig för sitt agerande. Å andra sidan kunde man också önska att människans agerande och fria vilja var följdriktigt och förnuftsmässigt förklarbar verklighet, och inte ett oförklarligt mirakel. Då lämnas det möjligen inte utrymme för människans frihet, oavsett om verklighetens förklaringsgrund är naturlagarna eller guds allsmäktighet. Den fria viljan har i något avseende diskuterats genom filosofins hela historia, även om många begrepp och frågeställningar som är centrala idag är utmärkande just för den nya tidens filosofi. Där är de väsentliga dragen som definierar människans fria vilja hennes förmåga att om hon så önskar agera på ett annat sätt, och att hon själv är utgångspunkten för sitt agerande. En tredje central frågeställning gäller den fria viljan som grund för befogad moralisk bedömning. Detta bygger på tanken att moraliskt godkännande och fördömande är berättigat bara om det som utvärderas är avhängigt av den agerande själv. En intressant frågeställning gäller möjligheten att skilja på agerandets motiveringar och dess naturvetenskapliga orsaker.

Det finns tre huvudlinjer för att svara på frågan om fri vilja. Den första, deterministiska linjen förnekar den fria viljans existens. Verkligheten är oundvikligen förutbestämd, det vill säga deterministisk, och framtiden för inte med sig några överraskningar, så ingen kan göra eller välja något annat än det hen i själva verket gör och väljer. Det här är inget särskilt vanligt svar i filosofins tradition, men en representant för det är Baruch Spinoza. En fördel med svaret är att det inte krävs några komplicerade förklaringar för den fria viljan, eftersom den inte finns. Svaga sidor är svårigheten att motivera moraliska bedömningar och att vår upplevelse av fri vilja måste stämplas som en illusion.

Den andra, kompatibilistiska svarslinjen försöker förena determinismen och den fria viljan. Enligt den är en människas vilja fri om hen kunde ha agerat annorlunda om hen så valde och om handlingen har sin utgångspunkt i hen själv och inte i yttre tvång. Eftersom ingendera av dessa villkor strider mot determinismen kan kompatibilister samtidigt godkänna både determinismen och en fri vilja. Denna ståndpunkt har varit populär i den nya tidens filosofi. Det torde bero på att den ger möjligheten att samtidigt godkänna determinismen och det att människan genuint har ansvar för sina handlingar, eftersom de beror av henne själv. Även denna ståndpunkt har svagheter: att man kunde ha agerat annorlunda om man valt annorlunda är enligt många inte verklig frihet, om man inte också hade kunnat välja annorlunda. Detta kan kompatibilismen emellertid inte utlova.

Den tredje, indeterministiska hållningen förutsätter att viljan har en större frihet än i kompatibilismen. Enligt den kunde människan åtminstone i vissa valsituationer ha kunnat välja och handla annorlunda. Då kan verkligheten inte vara deterministisk. Förutom att determinismen måste överges kan även denna ståndpunkt ha svårt att förklara vad frihet betyder. Frihet betyder nämligen i allmänhet inte godtycke eller slumpmässighet, så fria val har någon form av förhandsvillkor. Ståndpunktens styrka är att den ger en grund för moraliskt ansvar och att den kan förklara många människors upplevelse av vardaglig frihet.

Examinanden kan i sitt svar fokusera på en enda uppfattning om den fria viljan, sannolikt någon av de tre ovan nämnda. Det finns visserligen också andra möjligheter, exempelvis en existentiell hållning att människan är gränslöst fri, och det ansvar det är förknippat med, eller den logiska positivismens hållning, enligt vilken frågan är meningslös. Om examinanden begränsar sig till ett alternativ fokuserar diskussionen och motiveringarna på den filosofiska argumentationen om varför just den uppfattningen om frihet, determinism, moraliskt ansvar och andra frågor förknippade med viljans frihet som den ifrågavarande ståndpunkten erbjuder är den bästa möjliga. Det är troligen enklare att bygga upp ett genomtänkt och välunderbyggt svar genom att jämföra olika ståndpunkter.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska diskutera vad fri vilja betyder och presentera sin motiverade uppfattning om huruvida människan har en fri vilja. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 5 poäng gör examinanden spridda observationer om viljans frihet.

I ett svar värt 10 poäng diskuterar examinanden vad fri vilja betyder och presenterar sin motiverade uppfattning om huruvida människan har fri vilja.

I ett svar värt 15 poäng är examinandens diskussion följdriktig och mångsidig.

I ett svar värt toppoäng behandlar examinanden exempelvis de uppfattningar om frihet, determinism och moraliskt ansvar som ovan framförts i samband med de olika ståndpunkterna om viljans frihet. Examinanden kan också mer ingående fokusera på någon filosofisk inriktning som dryftar frihet, till exempel existentialismen.

I GLP19 anknyter uppgiften till modulen Introduktion i filosofiskt tänkande (FI1) och dess innehåll ”centrala filosofiska grundfrågor och distinktioner: – – frihet och nödvändighet” och också till modulen Etik (FI2) och dess innehåll ”moralen som normsystem”

4. Mios val 20 p.

I textutdrag 4.A beskrivs ett moraliskt dilemma som Mio står inför. Diskutera vad Mio borde göra. Utnyttja åtminstone en av den normativa etikens teorier i ditt svar.

Mios val är ett svårt etiskt avgörande, ett moraliskt dilemma som knappast kan erbjudas en enda korrekt lösning. Det väsentliga är att identifiera olika etiskt väsentliga värden i situationen och diskutera deras roll. Att hjälpa en familjemedlem som har insjuknat svårt är en mycket grundläggande etisk skyldighet som bygger på mänskliga relationer. Ur ett samhällsetiskt perspektiv är det också ett viktigt värde att en person redan som ung kan börja arbeta för en bättre värld, till exempel kämpa mot klimatförändringen.

Man kan sannolikt utifrån vilken som helst normativ etisk teori komma fram till vilkendera lösning som helst: att ta emot arbetsplatsen eller bli anhörigvårdare. Bakom denna situation ligger svårigheten att kommensurabelt utvärdera de etiska värden som talar för de respektive lösningarna. Olika normativa etiska teorier ger möjlighet att klargöra de etiska värdena förknippade både med att sköta en familjemedlem och med att kämpa mot klimatförändringen. Båda lösningarna har goda följder, och båda kan ses både som dygdiga handlingar och som plikter. Den normativa etikens teorier har dessutom sina egna utmaningar, som att utvärdera konsekvenser i konsekvensetiken, att på ett lyckat sätt definiera plikternas grunder och moralisk motivation i pliktetiken och att förbinda sig till ett visst människoideal i dygdetiken.

Ett etiskt avgörande som Mios dilemma har fått många filosofer att betvivla att den normativa etikens traditionella teorier direkt kan tillämpas på de etiska utmaningarna i människans liv. På denna grund kan examinanden ta upp några andra etiska teorier, som Emmanuel Levinas etik eller etisk partikularism.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden genom att utnyttja minst en normativ etisk teori ska diskutera vad Mio borde göra i den situation som beskrivs i materialet. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 5 poäng gör examinanden spridda etiska observationer om Mios dilemma.

I ett svar värt 10 poäng utnyttjar examinanden minst en normativ etisk teori för att diskutera vad Mio borde göra i den situation som beskrivs i materialet.

I ett svar värt 15 poäng är examinandens resonemang följdriktigt och mångsidigt.

I ett svar värt toppoäng kan examinanden fördjupa sitt resonemang till exempel genom att jämföra problem som är utmärkande för olika normativa etiska teorier och de lösningar teorierna erbjuder då man granskar en individs livsval och moraliska lösningar av denna typ.

I GLP19 anknyter uppgiften till modulen Etik (FI2) och dess innehåll ”etik och individens moraliska beslut: mänskliga relationer och livsval”.

5. Staten 20 p.

Genom mänsklighetens historia har det funnits många typer av stater, och statens uppgifter och betydelse har diskuterats åtminstone sedan antikens Grekland. Idag ses statens gränser ofta också som samhällets gränser och samhällsfilosofins teorier behandlar i allmänhet även statens uppgifter.

Jämför två olika samhällsfilosofiska teorier som innehåller en uppfattning om den goda staten.

I samhällsfilosofins historia har staten sedan den tidigmoderna tidens början definierats som en suverän institution som har ett våldsmonopol inom sitt eget geografiska område. På 2000-talet har emellertid suveräniteten som definierande faktor för staten blivit ifrågasatt i och med globaliseringen, de internationella storföretagen och olika statssammanslutningar. Enligt exempelvis Vetenskapstermbanken i Finland är definitionen på en stat med avseende på internationell rätt en sammanslutning vars kännetecken är en befolkning, ett eget geografiskt område, en effektiv regeringsmakt och förmågan att uppfylla internationella förbindelser.

Samhället är ett bredare begrepp än staten. Det är en organiserad mänsklig gemenskap eller sammanslutning av mindre gemenskaper vars funktioner är organiserade kring institutioner. Sådana institutioner kan vara exempelvis pedagogiska institutioner, äktenskapet, banksystemet och förvaltningsmodellen. En del av dessa kan tillhöra staten.

I många av dagens nationalstater är statens och samhällets gränser i praktiken de samma. Ibland likställs staten och samhället, både inom samhällsfilosofin och i vardagsspråket, till exempel då man talar om välfärdsstaten eller nattväktarstaten. Därför är det inte heller i svaret nödvändigt att skilja staten och samhället från varandra.

Det finns många varierande teorier om staten och samhället. Examinanden kan välja två teorier enligt eget gottfinnande. I svaret kan teorierna jämföras som likvärdiga, eller så kan examinanden opponera sig mot den ena teorin och försvara den andra. Examinanden kan till exempel jämföra Platons teori om staten med nattväktarstaten, trots att det handlar om mycket olika teorier.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska jämföra två olika samhällsfilosofiska teorier som innehåller en uppfattning om den goda staten. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 5 poäng gör examinanden spridda observationer om två olika samhällsfilosofiska teorier.

I ett svar värt 10 poäng jämför examinanden två olika samhällsfilosofiska teorier som innehåller en uppfattning om den goda staten.

I ett svar värt 15 poäng är examinandens jämförelse träffande och mångsidig.

I ett svar värt toppoäng fördjupar examinanden sitt resonemang till exempel genom att behandla skillnaderna mellan staten och samhället, eller genom att på ett träffande sätt motivera valet av de teorier hen behandlar.

I GLP19 anknyter uppgiften till modulen Samhällsfilosofi (FI3) och dess innehåll ”samhällsordningens legitimitet, teorier om samhällsfördrag” och ”olika former av makt, frihet, jämlikhet och rättvisa”.

6. Historiefilosofi 20 p.

I textutdrag 6.A behandlar forskaren Timo Miettinen vid Helsingfors universitet historiefilosofins centrala drag.
Förklara hur kunskap bildas i historieforskningen. Utnyttja textutdrag 6.A och dina egna historiestudier i ditt svar.

I uppgiften utnyttjas material 6.A och examinandens egna studier i historia. Historiestudierna fungerar på sätt och vis som material för uppgiften, och i svaret förväntas bara grundläggande kunskaper om historieforskningen, till exempel om källkritik och tolkningsmässighet. Bredare kompetens angående hur kunskap bildas i historieforskning, baserad på läroämnet historia, är en möjlighet att fördjupa svaret för att uppnå toppoäng.

Historiefilosofin forskar i hur historisk kunskap bildas, och i historicitet i sig. I uppgiften är det emellertid viktigt att behandla historiefilosofin just ur historievetenskapens perspektiv. Till det här hör den historiska kunskapens natur och historia, och frågan om vad historia som vetenskap är. En historiefilosofi som riktar sig mot vetenskapsgrenen behandlar också teman med anknytning till etiken och samhällsfilosofin. Sådana är exempelvis frågor om identifiering av historiska händelser och ”kontroll över det förflutna”.

I historieforskningen utnyttjas källmaterial, intervjuer eller observation, men historiska situationer kan inte testas. Det är inte heller möjligt att sluta sig till dem eller beräkna dem på samma sätt som begreppsligt-formella argument, utan slutledningarna görs alltid utifrån befintligt material.

I material 6.A diskuteras också möjligheten för att historisk kunskap ska vara objektiv. Historiens natur som beskrivning av det förgångna har ifrågasatts, eftersom historisk kunskapsbildning alltid är en fråga om tolkning. På grund av tolkningsbarheten kan historisk kunskapsbildning också vara en form av politisk maktutövning, vilket den vitt spridda tanken om att segrarna skriver historien refererar till. Trots detta har den historiska forskningen som vetenskapsgren åtminstone i princip som mål att producera så riktig kunskap som möjligt. Påståenden måste bygga på bevismaterial och tolkningar får inte vara partiska, även om forskningen nödvändigtvis är perspektivbunden.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska förklara hur kunskap bildas i historieforskningen genom att utnyttja materialet och sina egna historiestudier. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 5 poäng gör examinanden spridda observationer om kunskapsbildningen i historieforskningen, utifrån antingen materialet eller sina egna historiestudier.

I ett svar värt 10 poäng förklarar examinanden genom att utnyttja materialet och sina egna historiestudier hur kunskap bildas i historieforskningen.

I ett svar värt 15 poäng är examinandens resonemang följdriktigt och mångsidigt.

I ett svar värt toppoäng fördjupar examinanden sitt resonemang till exempel genom att i större omfattning behandla tolkningens teori eller de frågor om kunskapsbildning i historieforskningen som granskats i läroämnet historia.

I GLP19 anknyter uppgiften till modulen Introduktion i filosofiskt tänkande (FI1) och dess innehåll ”kunskapens och argumentationens natur inom olika vetenskapsgrenar: hur man formulerar påståenden samt testar och motiverar dem i några av gymnasiets läroämnen” och modulen Sanningen (FI4) och dess innehåll ”förklaring, förutsägelse, förståelse och tolkning inom olika vetenskaper”.

Del 2: 30-poängsuppgifter

7. Logisk argumentation 30 p.

I analysen av argument gör man en distinktion mellan argumentets form och dess innehåll. Analys av formen på argument är en del av logiken.

7.1 Ett arguments logiska giltighet är en formell egenskap kopplad till dess struktur. Förklara vad det betyder att ett argument är logiskt giltigt. 3 p.

Svaret får inte överskrida 450 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

Att ett argument är logiskt giltigt betyder följande: då premisserna, det vill säga antagandena, är sanna är det logiskt nödvändigt att slutsatsen är sann.

I ett svar värt 2 poäng kommer det fram från examinandens förklaring, att i ett logiskt giltig argument följs slutsatsens sanning från antagandes sanning i ett speciellt sätt, som har karakteriserats minst antingen som logiskt eller nödvändigt.

7.2 Beskriv följande arguments logiska struktur med hjälp av satsvariabler. Alternativt kan du förklara strukturen i ord. Berätta och motivera kort om slutsatsen är logiskt giltig. 6 p.

Antagande 1: Om Timon och Pumba är pyrrhonister så är Timon och Pumba skeptiker.
Antagande 2: Timon och Pumba är inte skeptiker.
Slutsats: Timon och Pumba är inte pyrrhonister.

Svaret får inte överskrida 750 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

I logikens grunder är satser av formen om–så sanna om inte det första ledet, det vill säga om-satsen, är sant och det andra ledet, det vill säga så-satsen, är falskt. I deluppgifterna 7.2 och 7.3 är den logiska strukturen i argumenten som är negationer av det första och andra ledet tillräckligt klar också enligt en vardagsspråklig förståelse av satser av formen om–så. Därför behöver examinanden i sitt svar inte hänvisa till om-så satsers formella sanningsvillkor.

A = Timon och Pumba är pyrrhonister.
B = Timon och Pumba är skeptiker.

1
Om A, så B
2
icke-B
(SS)
icke-A

Exempel på förklaring i ord: Premiss 1 är en villkorlig sats där det av att den första delen är sann följer att den andra delen är sann. Premiss 2 är en negation av den andra delen och slutsatsen en negation av den första delen.

Slutledningen är giltig. Det handlar om en slutledning av typen modus tollendo tollens, det vill säga negation av det andra ledet. Om påståendet ”om A, så B” är sant kan A inte vara sant om B inte är sant, eftersom det av att A är sant följer att B är sant, och B samtidigt skulle vara både sant och falskt. Om det av att Timon och Pumba är pyrrhonister följer att Timon och Pumba är skeptiker kan det inte vara så att Timon och Pumba är pyrrhonister men inte är skeptiker.

Beskrivning av argumentets logiska struktur ger högst tre poäng. Den rätta identifieringen av argumentets logiska giltighet och dess motivering ger högst tre poäng.

7.3 Beskriv följande arguments logiska struktur med hjälp av satsvariabler. Alternativt kan du förklara strukturen i ord. Berätta och motivera kort om slutsatsen är logiskt giltig. 6 p.

Antagande 1: Om Timon och Pumba är pyrrhonister så är Timon och Pumba skeptiker.
Antagande 2: Timon och Pumba är inte pyrrhonister.
Slutsats: Timon och Pumba är inte skeptiker.

Svaret får inte överskrida 750 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

1
Om A, så B
2
icke-A
(SS)
icke-B

Exempel på förklaring i ord: Premiss 1 är en villkorlig sats där det av att den första delen är sann följer att den andra delen är sann. Premiss 2 är en negation av den första delen och slutsatsen en negation av den andra delen.

Slutledningen är inte giltig. Det handlar om ett logiskt felslut som kallas negation av det första ledet. ”Om A, så B” säger ingenting om B ifall A inte är sant. Om en student exempelvis har corona är hen sjuk, men om hen inte har corona kan vi inte av detta sluta oss till att hen är frisk, eftersom hen kan lida av någon annan sjukdom.

Beskrivning av argumentets logiska struktur ger högst tre poäng. Den rätta identifieringen av argumentets logiska giltighet och dess motivering ger högst tre poäng.

7.4 Logisk giltighet är inte det enda kriteriet för god argumentation. Diskutera vilken roll logisk giltighet och andra faktorer har i god argumentation. 15 p.

Ett arguments logiska giltighet är en formell egenskap hos det. Att analysera formen på ett argument är bara en del av utvärderingen av argumentet. Utöver formen måste man analysera argumentets innehåll. Där är det väsentligt att premisserna är sanna eller åtminstone trovärdiga. Ett argument kallas hållbart då det är logiskt giltigt (det vill säga av sanna premisser följer med nödvändighet att också slutsatsen är sann) och dess premisser är sanna.

En sådan deduktivt hållbar argumentation där slutsatsen är en logisk följd av sanna premisser är emellertid i praktiken en sällsynt form av argumentation. Premisserna kan enligt vår bästa förståelse vara trovärdiga snarare än sanna, och de kan snarare stödja slutsatsen än logiskt bevisa den. Ett argument kan vara gott även om det inte skulle vara giltigt. Argument som bygger på induktion kan exempelvis vara goda även om de inte är logiskt giltiga och deras premisser inte nödvändigtvis är sanna. God argumentation kräver att man strävar efter sanning och är medveten om villkoren för att nå den. Bland annat därför har logisk analys en stor betydelse då man analyserar argumentation. Argumentation kan emellertid inte återföras bara på den logiska formen, och den logiska formen kan inte återföras bara på deduktiva argument.

I en god argumentation är det viktigt att undvika de stötestenar som kallas felslut. Sådana är exempelvis halmdockan, där den ståndpunkt man argumenterar emot framställs felaktigt, och det sluttande planet där man låter förstå att det finns en starkare koppling mellan motiveringar och slutsats än de verkliga förhållandena berättigar till. I god argumentation får det inte förekomma felslut, eftersom de gör argumentationen vilseledande – avsiktligt eller oavsiktligt.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska diskutera vilken roll den logiska giltigheten och andra faktorer har i god argumentation. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 4 poäng gör examinanden spridda observationer om den roll logisk giltighet och andra faktorer spelar i god argumentation.

I ett svar värt 8 poäng diskuterar examinanden vilken roll logisk giltighet och andra faktorer spelar i god argumentation.

I ett svar värt 12 poäng är examinandens resonemang följdriktigt och mångsidigt.

I ett svar värt toppoäng visar examinandens resonemang bred insikt i de formella och innehållsliga aspekterna av argumentation. Examinanden kan exempelvis behandla olika formella eller icke-formella exempel på argumentation.

I GLP19 anknyter uppgiften till modulen Introduktion i filosofiskt tänkande (FI1) och dess innehåll ”grunderna för logisk argumentation och giltig slutledning” och i mindre grad till modulen Sanningen (FI4), till exempel till innehållet ”nödvändig och kontingent sanning”.

8. Mänskliga och grundläggande rättigheter som grund för samhället 30 p.

I det finska samhället har man traditionellt fäst stor vikt vid ett internationellt, regelbaserat system, som särskilt anses vara till fördel för mindre stater och fungera som en säkerhetsgaranti för dem. Människorättskonventionerna är en central del av ett sådant system. Under den senaste tiden har de politiska beslutsfattarna hörts kräva att man ska kunna, och också bör, ge avkall på internationella avtal och mänskliga rättigheter om det nationella intresset så kräver.

8.1 Beskriv de mänskliga rättigheternas, de grundläggande rättigheternas och den internationella regelbaserade ordningens betydelse och deras inbördes relationer. Utnyttja textutdragen 8.A, 8.B och 8.C i ditt svar. 15 p.

I materialet beskrivs på olika sätt vikten av mänskliga rättigheter, grundläggande rättigheter och den internationella regelbaserade ordningen, samt deras inbördes relationer. I det första materialet (8.A) försvarar president Sauli Niinistö den regelbaserade internationella ordningen genom att konstatera att den garanterar freden och de mänskliga rättigheterna, och hindrar världen från att glida in i kaos. Talet förmedlar tanken att det är till allas gemensamma fördel att försvara systemet.

Även i de andra materialen (8.B och 8.C) kopplas de mänskliga rättigheterna och det regelbaserade systemet samman på ett oskiljaktigt sätt. Medlemsländerna i Förenta nationerna godkände efter andra världskriget den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter, och den har fungerat som grund för många människorättskonventioner som binder medlemsländerna. Syftet med avtalen är att trygga de mänskliga rättigheterna för alla människor överallt i världen. Dessa rättigheter har inkluderats i demokratiska samhällens grundlagar, och bland annat i Europeiska unionens grundfördrag som trädde i kraft år 2009.

I material 8.B och 8.C hänvisas till att ett åsidosättande av de mänskliga rättigheterna och medborgarnas grundläggande rättigheter leder till en utveckling där hela det regelbaserade systemet förfaller och ett ohämmat agerande från de makthavandes sida möjliggörs. Det regelbaserade systemet som bygger på de mänskliga rättigheterna skyddar därmed individerna mot makthavarnas godtyckliga beslut, men det skyddar också stater mot andra staters fientliga strävanden.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska beskriva de mänskliga rättigheternas, de grundläggande rättigheternas och den internationella regelbaserade ordningens betydelse och deras inbördes relationer. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 4 poäng gör examinanden spridda observationer om de mänskliga rättigheternas, de grundläggande rättigheternas eller den internationella regelbaserade ordningens betydelse eller deras inbördes relationer.

I ett svar värt 8 poäng beskriver examinanden de mänskliga rättigheternas, de grundläggande rättigheternas och den internationella regelbaserade ordningens betydelse och deras inbördes relationer. Examinanden utnyttjar materialen i sitt svar.

I ett svar värt 12 poäng är examinandens resonemang och utnyttjande av materialen följdriktigt och mångsidigt.

I ett svar värt toppoäng fördjupar examinanden sin beskrivning till exempel genom att analysera skillnaderna mellan demokratiska och auktoritära stater ur ett filosofiskt perspektiv.

8.2 Diskutera hur rättsstaten kan motiveras filosofiskt och med vilka medel man i demokratiska samhällen har sett till att rättsstaten förverkligas. Du kan utnyttja textutdragen 8.A, 8.B och 8.C i ditt svar. 15 p.

Rättsstatens filosofiska motivering kan ses vara kopplad redan till de tidigaste naturrättsfilosofernas (Hugo Grotius, Samuel Pufendorf) tankar om människans naturliga rättigheter samt den statliga beslutsmaktens legitimitet och gränser i relation till dessa rättigheter. Statsmaktens legitimitet och samhällsmedlemmarnas rättigheter låg i centrum också i bland annat John Lockes och de andra samhällskontraktsteoretikernas tänkande. En viktig utgångspunkt för samhällskontraktsteorierna bygger på synen på människor som individer med förmåga till rationellt tänkande, som sinsemellan ingår ett för alla nyttigt och förnuftigt kontrakt. En oskiljaktig del av kontraktet är individens friheter och rättigheter mot härskarens eller statens godtycke.

Ur perspektivet för filosofins historia kan Montesquieus lära om maktens tredelning ses som ett centralt medel för att förhindra godtycklig maktutövning. Enligt den ska den lagstiftande makten, den verkställande makten och den dömande makten separeras från varandra. Läran om maktens tredelning är fortfarande de demokratiska samhällenas grund.

Ur en mer praktisk synvinkel har många olika typer av mekanismer skapats för att trygga individens rättigheter och förhindra en godtycklig maktutövning. Människorättskonventionerna och de andra internationella avtalen har skapats inte bara för att trygga individens rättigheter utan också för att trygga freden och säkerheten mellan stater. Rättsstatsprincipen vars syfte är att förhindra godtyckliga beslut hör bland annat till Europeiska unionens oavytterliga grundvärden.

I rättsstatens kärna finns respekt för de grundläggande och mänskliga rättigheterna, vilket bland annat innebär att också majoritetsregeringar har sina begränsningar. Dessa begränsningar – som skyddet för minoriteter – är inskrivna i grundlagen, EU-rätten och de internationella människorättskonventionerna. Därmed bör riksdagen och regeringen inte fatta beslut som bryter mot rättigheterna för dem som står i minoritet, eller mot de grundläggande eller mänskliga rättigheterna.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska diskutera hur rättsstaten kan motiveras filosofiskt och med vilka medel man i demokratiska samhällen har sett till att rättsstaten förverkligas. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 4 poäng gör examinanden spridda observationer om hur rättsstaten kan motiveras filosofiskt och med vilka medel man i demokratiska samhällen har sett till att rättsstaten förverkligas. Alternativt kan hen diskutera hur rättsstaten kan motiveras filosofiskt eller med vilka medel man i demokratiska samhällen har sett till att rättsstaten förverkligas.

I ett svar värt 8 poäng diskuterar examinanden hur rättsstaten kan motiveras filosofiskt och med vilka medel man i demokratiska samhällen har sett till att rättsstaten förverkligas.

I ett svar värt 12 poäng är examinandens resonemang följdriktigt och mångsidigt.

I ett svar värt toppoäng fördjupar examinanden sitt resonemang till exempel genom att på ett förtjänstfullt sätt koppla det till filosofins historia eller genom att på ett träffande sätt utnyttja materialen.

I GLP19 anknyter uppgiften till modulen Samhällsfilosofi (FI3) och dess innehåll om samhällsordningens legitimitet samt mänskliga rättigheter, medborgerliga rättigheter och rättsstaten.

9. Vetenskapens etik 30 p.

Syftet med god vetenskaplig praxis är att garantera forskningens tillförlitlighet och att alla forskares arbete beaktas i vetenskapen. I material 9.A och 9.B behandlas brott mot god vetenskaplig praxis.

9.1 Diskutera ur perspektivet för någon av den normativa etikens teorier varför plagiering, som behandlas i material 9.A och 9.B, är moraliskt fel. 10 p.

I svaret kan examinanden med den normativa etikens teorier förstå klasser av normativa etiska teorier, till exempel dygd-, konsekvens-, plikt- eller rättighetsetiken. Ett annat alternativ är att granska någon av de särskilda normativa etiska teorierna inom dessa klasser, såsom exempelvis Kants pliktetik, Aristoteles dygdetik, utilitarismen eller människorättsetiken. I denna beskrivning av goda svar granskas teorierna snävt på ett allmänt plan. Dessutom nämns några drag hos särskilda teorier som vanligen tas upp i gymnasieundervisningen.

Dygdetiken granskar moralen ur aktörens synvinkel, moralens mått är den dygdiga människan. Frågan är därmed om en dygdig människa skulle plagiera. Svaret är uppenbart nej. En dygdig människa agerar hederligt och sanningsenligt, den som plagierar gör det inte. Plagiering är en lastbar handling som också kan karakteriseras som till exempel egoistisk och orättvis. I Aristoteles dygdetik är den dygdiga människan lyckad och lycklig – hon blomstrar på ett för människan kännetecknande sätt, till exempel genom att agera förnuftigt och vänligt. En människa som plagierar en annans vetenskapliga arbete gör inte det.

De övriga ovan nämnda etiska teorierna granskar handlingars moraliska berättigande. I konsekvensetiken bedöms handlingars moraliska värde utifrån handlingens konsekvenser. Plagiering ger upphov till dåliga konsekvenser. En person som inte får den erkänsla hen är berättigad till lider av det bland annat därför att finansiering och arbetsplatser i den vetenskapliga världen fördelas enligt vetenskapliga meriter. Vidare lider vetenskapens kvalitet av bristen på sanningsenlighet i publikationer och av att det vetenskapliga samfundet försvagas, då de som plagierar uppnår en maktställning i forskarsamfundet och får finansiering som egentligen tillkommer forskare som bättre främjar vetenskapen. Den kändaste konsekvensetiska teorin är utilitarismen.

I vetenskapen eftersträvar man kunskap och sanning. Ur dygdetikens perspektiv hör en moralisk skyldighet att agera hederligt till vetenskapen. Plagiering innebär att dölja sanningen och bryter mot denna skyldighet.

I Kants pliktetik karakteriseras den moraliska plikten av det kategoriska imperativet. Plagiering bryter mot det i dess olika formuleringar. Enligt en formulering ska man agera bara enligt sådana maximer som kan upphöjas till universell lag. En universalisering av plagiering skulle i sin tur tillintetgöra vetenskapen. Enligt en annan formulering ska alla människor alltid behandlas också som mål i sig. Vid plagiering förhåller man sig inte till den plagierade forskaren som ett mål i sig utan bara som ett instrument för att främja en annan forskares karriär.

Plagiering är uppenbart fel i egenskap av ett brott mot upphovsrätten. Vanligen betalar man inte licensavgifter till forskare på samma sätt som man exempelvis betalar musiker för att få använda deras arbete. Trots detta har forskare rätt att få erkänsla för sitt arbete. Det förefaller klart att brott mot upphovsrätten är moraliskt fel. Rättsfilosofin ingår inte i gymnasiestudierna i filosofi, och den ligger ofta närmare samhällsfilosofin än etiken. I en bedömning av upphovsrättigheternas moraliska aspekter är det därför naturligt att hänvisa till särskilda rättigheter som behandlas i etiken, såsom de mänskliga rättigheterna, naturrätten eller kontraktsenliga rättigheter.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ur perspektivet för någon av den normativa etikens teorier ska diskutera varför plagiering, som behandlas i materialet, är moraliskt fel. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 3 poäng gör examinanden spridda och i något avseende etiska observationer om varför plagiering, som behandlas i materialet, är moraliskt fel.

I ett svar värt 5 poäng diskuterar examinanden ur perspektivet för någon av den normativa etikens teorier varför plagiering, som behandlas i materialet, är moraliskt fel. Examinanden hänvisar till materialet.

I ett svar värt 8 poäng är examinandens resonemang följdriktigt och mångsidigt.

9.2 Fabricering och förvrängning har definierats som vetenskapligt fusk (material 9.A). Välj den ena av dem och förklara kort varför den är moraliskt fel ur perspektivet för den normativa etiska teori du har använt i deluppgift 9.1. 5 p.

Svaret får inte överskrida 750 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

Fabricering och förvrängning i samband med vetenskaplig forskning är olika former av lögn. Ur dygd- och pliktetikens perspektiv fungerar de argument mot plagiering som framförs i deluppgift 9.1 direkt som argument även mot båda dessa brott mot moralen. Ur konsekvensetikens perspektiv kan man konstatera att eftersom vetenskapen eftersträvar kunskap och sanning leder lögn i vetenskapen alltid till dåliga konsekvenser på lång sikt. I fråga om rättsetiken är det kanske naturligast att hänvisa till det vetenskapliga samfundets och den breda allmänhetens rätt att få veta sanningen.

I ett svar värt 2 poäng gör examinanden väsentligen korrekta observationer om varför fabricering och förvrängning är moraliskt fel ur perspektivet för den normativa etiska teori hen har valt.

I ett svar värt 4 poäng redogör examinanden korrekt för varför fabricering och förvrängning är moraliskt fel ur perspektivet för den normativa etiska teori hen har valt.

9.3 I material 9.A och 9.B granskas vetenskapens etik ur perspektivet för god vetenskaplig praxis. Diskutera på vilka andra sätt vetenskapen kan vara förknippad med etik och etiska val. 15 p.

Vetenskapligt arbete är på många sätt förknippat med etiska frågor och etiska val. En del frågor är praktiska, andra snarare principiella och en del förknippade med själva den vetenskapliga forskningens natur. Praktiska frågor är till exempel synpunkter på forskningsupplägget och användningen av försökspersoner eller försöksdjur. De regleras på många sätt, men genom vetenskapens historia har de etiska principerna till exempel förknippade med försökspersoners och försöksdjurs ställning också förändrats. Många undersökningar som tidigare utförts skulle enligt dagens praxis inte vara etiskt acceptabla.

En mer principiell fråga förknippad med vetenskapens etik är exempelvis hur och för vilka syften vetenskapens resultat utnyttjas, och vem som har rätt eller makt att besluta om hur de utnyttjas. Historien erbjuder flera exempel på hur ursprungligen välmenande uppfinningar eller forskningsresultat har använts för att främja omoraliska mål, eller åtminstone använts på ett moraliskt tvivelaktigt sätt.

Frågor förknippade med själva vetenskapens natur är aspekter kopplade till vetenskapens syfte och mål: Varför bedriver man över huvud taget vetenskaplig forskning? Försöker man genom den förbättra människors, samhällets och miljöns välbefinnande, eller bedrivs den exempelvis för ekonomisk vinning eller till och med för att stödja olika maktsträvanden? Till frågor förknippade med vetenskapens natur kan man också räkna de kriterier som definierar vetenskapen – som objektivitet, autonomi och kritiskhet – och som på sitt eget sätt ställer upp ramvillkoren för vetenskapen och forskningen.

Uppgiftsformuleringen gör det möjligt att i svaret följa många olika linjer. I sitt svar kan examinanden diskutera frågan ur vilket som helst av de ovan nämnda perspektiven, eller ur dem alla.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska diskutera på vilka sätt vetenskapen kan vara förknippad med etik och etiska val. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 4 poäng gör examinanden spridda observationer om på vilka sätt vetenskapen kan vara förknippad med etik och etiska val. Alternativt kan hen presentera en relevant och motiverad observation.

I ett svar värt 8 poäng diskuterar examinanden på vilka sätt vetenskapen kan vara förknippad med etik och etiska val.

I ett svar värt 12 poäng är examinandens resonemang följdriktigt och mångsidigt.

I ett svar värt toppoäng fördjupar examinanden sin behandling av ämnet till exempel genom att på ett relevant sätt visa goda insikter i vetenskapens etik, eller genom att ge historiska eller aktuella exempel med anknytning till ämnet.

I GLP19 anknyter uppgiften till modulen Etik (FI2) och dess innehåll ”moral samt normativ och tillämpad etik i moralfrågor; grunderna i dygd-, konsekvens-, rättighets- och pliktetik” och modulen Sanningen (FI4) och dess innehåll ”den vetenskapliga forskningens natur och metoder samt vetenskaplig slutledning, vetenskapsetik”.