Beskrivningar av goda svar: SV – Livsåskådningskunskap

I kritiskt tänkande är det viktigt att väga olika argument, och det innebär alltså inte att godkänna det mest trovärdiga alternativet vid första anblicken. I olika situationer kan det finnas auktoriteter med en välgrundad ställning, såsom läkare i hälsovården.

Kognitiva bias förvränger inte allt vardagstänkande och ger inte heller alltid upphov till felaktiga svar, men de gör tänkandet otillförlitligt.

Även om nöjesindustrins produkter i vissa fall kan främja demokratiska värden eller övertyga tittarna om felaktiga påståenden hör det inte till verksamhetslogiken för nöjesindustrin som verkar i en marknadsekonomi. Till den hör däremot att eftersträva vinst.

Opinionsnämnden för massmedier har i uppgift att tolka vad god journalistisk sed innebär och att försvara yttrande- och tryckfriheten. Den är emellertid inte en domstol eller ett av statsrådets organ, även om dess beslut följs noga.

Samtidskritik betyder inte kritik som riktas mot tidsbrist eller en jäktad livsstil.

Ungdomskulturen är ofta kommersiell och globalt föränderlig så att den tilltalar också mycket olika grupper av unga.

Den franska sociologen Émile Durkheim var en av vetenskapsgrenens grundare. Begreppet socialt faktum som han utvecklade beskriver de föreställningar, strävanden och seder som en grupp uppfattar som gemensamma och som kan vara tvingande för individen.

Ett skolväsende som bygger på läroplikt är en väsentlig struktur i moderna samhällen och dess rötter finns i reformationen och upplysningen. I Finland trädde lagen om läroplikt i kraft i början av 1920-talet, nästan ett kvartssekel före FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.

De moderna västerländska samhällena är pluralistiska, vilket innebär att det förekommer olika ideologiska inriktningar i dem, men anarkism och kommunism är inte särskilt karakteristiska för västländerna. Karakteristiska är kanske snarast liberalism och som beskrivning av samhällsystemet kapitalism.

I en agonistisk demokrati betonar man att motsättningar är en väsentlig del av politiken. Målet är att förändra destruktiva motsättningar till en konkurrerande kamp. Karakteristiskt för en aggregativ demokrati är att betona (röst)antal.

I en deliberativ demokrati betonar man en diskuterande och dryftande process genom vilken man försöker nå en rättvis och rationell ståndpunkt.

Anarkismen motsätter sig makthierarkier och är därmed öppen för kritiskt tänkande. I teokratiska samhällen anses makten tillkomma en gud eller hens företrädare, vilket gör kritiskt tänkande problematiskt. Totalitära samhällen har alltomfattande värden som man inte får kritisera.

Civil olydnad innebär att bryta mot lagarna för att lyfta upp något i allmänhetens medvetande. De som deltar är beredda att avtjäna sig lagenliga straff för sina handlingar.

Elokapina som hör till den internationella miljörörelsen Extinction Rebellion har som mål att regeringen ska utlysa klimatnödläge, men godkänner enligt sin webbplats inte våld i någon form och motsätter sig hierarkiska strukturer.

Även om ekonomisk makt är en betydande form av makt överallt i världen är den inte demokratins ideologiska grund. De som förespråkar en fri marknad kräver i allmänhet inte att all reglering ska avvecklas. Till exempel vill man genom lagstiftning vanligen trygga att avtal respekteras och att verksamhet bedrivs utan våld.

Individers personliga livsstilsval är en del av hur de lever ut sin livsåskådning. De står i en komplicerad växelverkan med samhällets strukturer, som handeln och kampen mot klimatförändringen. Dessa relationer står inte helt under individens kontroll, så stora förändringar kräver också förändringar i samhällets strukturer.

Utöver de universella, oförytterliga och odelbara mänskliga rättigheterna som gäller alla människor strävar många stater efter att genom sin grundlag trygga motsvarande, mer eller mindre omfattande, fundamentala rättigheter för sina medborgare. Dessa rättigheter kallas grundläggande rättigheter.

Konventionen som gäller alla barn under 18 år från 1989 trädde i kraft i Finland år 1991, men USA har fortfarande inte godkänt konventionen.

Användningen av fossila bränslen inverkar i betydande grad på dagens globala klimatuppvärmning, där det ofta är svårt att förutse dess lokala konsekvenser.

Namnet Agenda 2030 hänvisar till ett årtal och är en handlingsplan som innehåller 17 målhelheter. Målhelhet 10 handlar om att minska ojämlikheten både inom länder och mellan länder. Målhelhet 8 syftar till att främja en hållbar ekonomisk tillväxt som gäller alla, full och produktiv sysselsättning och anständiga arbetsvillkor.

Världsbild – livsåskådning

Världsbilden är en uppfattning om hurdan världen är. Begreppsligt är världsbilden en del av världsåskådningen, som dessutom omfattar värden och etik samt en uppfattning om källorna till kunskap. Livsåskådningen å sin sida är en människas personliga världsåskådning som formats av hennes liv. Individens världsbild är en del av hens livsåskådning.

Helig – profan

Helighet är en högt värderad egenskap eller situation förknippad med religion, ofta kopplad till någon gudom eller ande större än människan. Profant är däremot det jordiska, icke-heliga, och det uppfattas ofta som vardagligt. Det heliga och det profana existerar i relation till varandra: det heliga skiljer sig från det profana som något exceptionellt, medan det profana är det vanliga, icke-exceptionella. Heligt och profant är alltså varandras begreppsliga motsatser.

Värdeliberalism – värdekonservatism

Liberalism karakteriseras av en strävan efter frihet och konservatism av bevarande. Prefixet ”värde” hänvisar framför allt till att det inte handlar om politiska riktningar gällande det ekonomiska systemet. Det hänvisar också till att begreppen handlar om värden och attityder, som särskilt kan handla om olikhet respektive likhet samt förändring. Den värdekonservativa förespråkar traditionella värden sådana de är vid ifrågavarande tidpunkt, och motsätter sig avvikelser från den rådande situationen och snabba förändringar. Den värdeliberala accepterar däremot olikhet och förändring, och förespråkar därför ofta avvikelser från traditionella tillvägagångssätt. Därmed representerar värdeliberalism och värdekonservatism motsatta kulturpolitiska värdesfärer.

Gröntvätt – ekologisk hållbarhet

Gröntvätt betyder att konsumenten ges en missvisande bild av hur miljövänlig en produkt är. Med ekologisk hållbarhet hänvisar man till att någon verksamhet inte förbrukar miljöns resurser så att de tar slut. Gröntvätt och ekologisk hållbarhet är som typer av agerande ömsesidigt uteslutande. Gröntvätt innebär att en verksamhet i verkligheten inte är ekologiskt hållbar, och en ekologiskt hållbar verksamhet behöver inte gröntvättas. Om verksamheten är ekologiskt hållbar innebär det inte gröntvätt att berätta om den, utan det handlar om information.

Monokulturalism – kulturell mångfald

Monokulturalism innebär kulturell enhetlighet och likhet. Monokulturalism är emellertid i praktiken nästan omöjlig, och man kan inte definiera i vilket skede något verkligen är monokulturellt. Kulturell mångfald innebär däremot mångfald av kulturer till exempel i samhället, i familjen eller på arbetsplatsen. Monokulturalism och kulturell mångfald är varandras begreppsliga motsatser. I praktiken är kulturer alltid blandningar av andra, större eller mindre kulturer, och till och med enskilda familjer kan anses ha sina egna kulturer. Därför är det i praktiken svårt eller omöjligt att dra en gräns mellan monokulturalism och kulturell mångfald.

Orsaken till att ärvt kapital skapar ökande förmögenhet är avkastningen på placerat kapital. För att materialets påstående ska hålla streck ska kapitalet placeras. Om avkastningen kontinuerligt placeras på nytt leder detta också till fenomenet som kallas ränta på ränta.

I materialet åskådliggörs Pikettys påstående med exempel på två personer som har samma löneinkomster. Den ena av dem har dessutom en ärvd förmögenhet på 10 miljoner dollar, som hon placerar i aktier. Tack vare detta växer hennes förmögenhet årligen med 5 %. Efter tio år har hennes förmögenhet vuxit med miljoner, medan den andra personens förmögenhet inte har vuxit på motsvarande sätt.

För att skilja på de möjliga argumenten kan de delas in i två grupper enligt om de betonar rättvisa eller nytta. I praktiken överlappar argumenten som tar upp dessa två perspektiv lätt varandra.

Det är rättvist att minska inkomstskillnaderna, vilket kan motiveras exempelvis på följande sätt:

• Inkomstskillnaderna är orättvisa eftersom de i allmänhet bygger på ärvd förmögenhet och ställning, och inte på förtjänster för utfört arbete.
• Alla människor ska ha ett människovärde och de ska behandlas likvärdigt. Detta förverkligas inte om de grundläggande behoven – som mat, boende och hälsovård – inte uppfylls. Stora inkomstskillnader leder till att de som har det sämst ställt inte får sina grundläggande behov uppfyllda.
• Demokrati och politisk jämlikhet är viktiga värden som äventyras av stora inkomstskillnader eftersom de förmögnare på ett avgörande sätt kan påverka de beslut som fattas, till exempel genom reklam och donationer.
• Människor producerar exempelvis varor och tjänster tillsammans, och inte ens de mest kompetenta har åstadkommit sina resultat och sin egendom utan insatser av otaliga andra människor. Bara en mycket liten del av de faktorer som ligger bakom inkomstskillnaderna är bara individens förtjänst. Därför är inkomstöverföringar som minskar inkomstskillnaderna inte orättvisa.

Det är fördelaktigt att minska inkomstskillnaderna, och det kan motiveras exempelvis på följande sätt:

• Stora inkomstskillnader leder till att en betydande del av människorna inte har förutsättningar att göra sina egna insatser för samhällets bästa, vilket är ett slöseri med resurser. De saknar till exempel den utbildning som behövs.
• Stora inkomstskillnader leder till samhällelig differentiering och polarisering, vilket gör samhället instabilt och dåligt fungerade.
• Att motivera människor med inkomstskillnader bygger på en egoistisk människouppfattning, som inte gör det möjligt att lösa dagens globala problem. Därför är det nödvändigt att minska inkomstskillnadernas roll i samhället.
• Minskade inkomstskillnader verkar ha en lyckoförhöjande effekt, eftersom man i de länder som anses vara de lyckligaste i världen har försökt begränsa inkomstskillnaderna i betydande grad.

En del av de framförda argumenten är mycket lättfattliga. De är emellertid ofta förknippade med empiriska påståenden, som påståendet i materialet att marknadsekonomin i strid med ekonomernas antaganden genom sin natur producerar ojämlikhet, eller att minskade inkomstskillnader inte systematiskt har lett till sänkt produktivitet. Examinanden kan lägga fram sådana påståenden, utan att det krävs att hen verifierar dem, men de måste vara trovärdiga på någon nivå i ljuset av samtidsdiskussionen.

För varje tydligt framfört, på något sätt trovärdigt argument ges två poäng. För svaret ges dessutom ytterligare en poäng om argumentationen presenteras följdriktigt och argumenten tydligt kan skiljas från varandra.

För att skilja på de möjliga argumenten kan de delas in i två grupper enligt om de betonar rättvisa eller nytta. I praktiken överlappar argumenten som tar upp dessa två perspektiv lätt varandra.

Det är orättvist att minska inkomstskillnaderna, vilket kan motiveras exempelvis på följande sätt:

• Det är rättvist att var och en får efter egen förtjänst, i relation till det arbete hen utför.
• Att minska inkomstskillnaderna innebär att man tar av någons egendom, till exempel i form av beskattning. Detta är en form av stöld.
• Att ingripa i inkomstskillnaderna är bara ett försök att förbättra ens egen ställning.
• Marknadsekonomi är det rättvisaste och bästa sättet att skapa och fördela förmögenhet, och om man minskar inkomstskillnaderna stör det marknadsekonomins funktion.

Att minska inkomstskillnaderna är skadligt, vilket kan motiveras exempelvis på följande sätt:

• Inkomstskillnader motiverar till att arbeta mera, vilket gynnar både individen och hela samhället.
• Inkomstskillnaderna är en följd av ett samhälle som uppskattar kompetens och produktivitet. Om man minskar inkomstskillnaderna försvagas uppskattningen av dessa egenskaper, som är viktiga för den allmänna välfärden.
• Stora inkomstskillnader gör det möjligt för de förmögna att konsumera och placera mera samt ta större risker, vilket gör att nationalekonomin växer.
• Samhällen som har försökt minska inkomstskillnaderna, till exempel realsocialismen, har misslyckats.

En del av de framförda argumenten är mycket lättfattliga. De är emellertid ofta förknippade med empiriska påståenden, som att samhällen som har försökt minska inkomstskillnaderna har misslyckats eller att bara stora inkomstskillnader gör det möjligt att bekämpa fattigdom. Examinanden kan lägga fram sådana påståenden, utan att det krävs att hen verifierar dem, men de måste vara trovärdiga på någon nivå i ljuset av samtidsdiskussionen.

För varje tydligt framfört, på något sätt trovärdigt argument ges två poäng. För svaret ges dessutom ytterligare en poäng om argumentationen presenteras följdriktigt och argumenten tydligt kan skiljas från varandra.

Det har framförts otaliga argument för och emot att minska inkomstskillnaderna. Examinanden kan i sitt svar diskutera flera sådana argument, men det är möjligt att nå fulla poäng genom att mångsidigt och följdriktigt behandla två argument som motsätter sig inkomstskillnaderna och två som försvarar dem. De argument som presenterats i deluppgifterna 8.2 och 8.3 är alltså till antalet tillräckliga också för fulla poäng, om bedömningen av dem är träffande, mångsidig och ingående.

Ett viktigt perspektiv som framträder i materialet är vad inkomstskillnaderna bygger på. I materialet tas det exempelvis inte ställning till inkomstskillnader som är en följd av skillnader i förvärvsinkomster. I stället presenteras inkomstskillnader som bygger på kapitalinkomster som åtminstone delvis problematiska. En liknande diskussion kan beröra till exempel skatteplanering som ökar inkomstskillnaderna.

Samhällsläran erbjuder många former av tilläggskunskap som är till nytta i svaret. Ur filosofin kan examinanden behandla John Rawls differensprincip, enligt vilken inkomstskillnader är berättigade om de gynnar de sämst ställda. I praktiken är inkomstskillnader enligt Rawls berättigade om deras effekt för att öka det totala välståndet i samhället ur perspektivet för dem som har det sämst ställt är större än den minskning av välståndet som inkomstskillnaderna ger upphov till.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska bedöma om man bör sträva efter att minska inkomstskillnaderna. I sitt svar ska examinanden använda de argument hen presenterade i deluppgifterna 8.2 och 8.3 och utnyttja material 8.A. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 4 poäng presenterar examinanden någon relevant observation för eller mot inkomstskillnader.

I ett svar värt 8 poäng bedömer examinanden om man borde sträva efter att minska inkomstskillnaderna. I sitt svar använder examinanden de argument hen har presenterat i deluppgifterna 8.2 och 8.3 och utnyttjar material 8.A.

I ett svar värt 12 poäng är examinandens bedömning mångsidig och följdriktig.

I ett svar värt toppoäng fördjupar eller utvidgar examinanden sin bedömning till exempel genom att granska de politiska världsåskådningar som ligger bakom motiveringarna.

I materialet uttrycks en oro för att studerande inte länge ska skriva essäer hemma själv, utan skriva dem med hjälp av en artificiell intelligens. Detta kan försvaga inlärningen av essäns struktur, stilart och olika allmänna kunskaper. I materialet frågar man sig: ”hur ska man någonsin lära sig skriva – – om man inte övar på det?”

Examinanden kan argumentera för att sådana uppgifter som maskiner kan sköta för människans del kanske inte i framtiden kommer att vara lika väsentliga som de är nu. Att skriva essäer är emellertid i allmänhet inte något man i skolorna lär ut i första hand för att eleverna ska lära sig en viss textgenre. Målet är mer allmänt att lära sig hantera och strukturera information, samt att övas i att förmedla den till andra. Liksom med essäer kan den matematiska förmågan försämras om man låter en AI utföra räkneoperationerna.

I materialet lyfts också de goda sidorna med AI fram. Med hjälp av den kan man exempelvis sammanfatta huvudpunkterna i texter, vilket gör det enklare att greppa svåra innehåll. AI kan också öppna nya perspektiv eller ge tips för avgränsningen av ämnet. AI kan alltså klargöra en del oklara saker för de studerande, eller till exempel hjälpa dem att göra anteckningar snabbare.

AI kan vara till hjälp också då det gäller att skriva programkod. Detta torde vara det enklaste sättet att använda AI, och har kommit för att stanna i samhället också mer allmänt. Man kan också använda AI för att hitta och korrigera fel i koden. Det kan emellertid vara ett problem om den som har bett om koden inte själv förstår den ordentligt. Kompetensen kan alltså förskjutas alltmer mot att utarbeta skrivna instruktioner för en AI, och bort från färdigheter i egentlig programmering.

AI kan göra det svårare att övervaka upphovsrättigheter. Text och bilder som produceras med AI hämtar material ur arbete som människor har utfört, utan att direkt hänvisa till dem. Om de studerande vänjer sig vid en sådan hänvisningspraxis där källorna inte nämns kan deras förståelse för upphovsrätt bli bristfällig.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden utifrån materialet ska diskutera vilka fördelar och nackdelar AI kan medföra i studierna. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 4 poäng gör examinanden spridda observationer om vilka fördelar och nackdelar AI kan medföra i studierna, eller diskuterar antingen fördelarna eller nackdelarna med AI.

I ett svar värt 8 poäng diskuterar examinanden utifrån materialet vilka fördelar och nackdelar AI kan medföra i studierna.

I ett svar värt 12 poäng är examinandens resonemang följdriktigt och mångsidigt.

I ett svar värt toppoäng fördjupar examinanden sitt resonemang till exempel med träffande exempel eller genom att jämföra användningen av AI i studierna med tillämpningen av den i något annat sammanhang.

AI påverkar redan nu många olika områden i livet. Därför ska examinanden i sitt svar behandla flera olika saker som AI kan ha en positiv eller negativ inverkan på. Nedan nämns några nackdelar förknippade med AI:

• Språkmodellerna förstår inte det material de hanterar utan processar det statistiskt, vilket kan leda till olika typer av fel i materialet.
• De resultat som AI producerar är högst lika tillförlitliga som det material den använder: om materialet innehåller felaktig information är också de resultat som den producerar sannolikt felaktiga.
• Det är svårt att utreda hurdant material en AI har använt för att producera ett visst resultat, eller om den till och med själv har producerat en falsk källa. Därför är det svårt att kontrollera om resultatet är korrekt.
• Vissa AI-tillämpningar, till exempel sådana som används för att känna igen ansikten, producerar snedvridna resultat, vilket kan leda till diskriminering av vissa grupper av människor.
• Det material som en AI använder kan innehålla samma värdemässiga förutfattade antaganden och snedvridningar som människor uppvisar, vilket kan leda till att resultat som är värdeladdade förefaller vara neutrala.
• En AI följer inte nödvändigtvis kraven på integritetsskydd. Den kan ur stora datamassor statistiskt slutleda sig till saker om vissa människogrupper eller till och med om individer, som vanligen ur lagens och moralens perspektiv anses vara privata angelägenheter.

Det har också argumenterats för att AI för med sig omfattande fördelar. Sådana är exempelvis följande:

• AI gör det möjligt att hantera stora datamängder, vilket annars skulle vara i praktiken omöjligt.
• Även om en AI kan vara snedvriden och göra fel som är otypiska för en människa kan den också förebygga och korrigera fel som människor gör. Detta gäller också sådana AI-tillämpningar som inte bygger på till exempel språkmodeller. AI har använts till exempel vid kirurgiska ingrepp för att trygga att operationen lyckas.
• AI förbättrar informationshantering och gör den snabbare, vilket kan underlätta beslutsfattande och exempelvis diagnosticeringen av sjukdomar.
• Till skillnad från människor är AI tillgänglig dygnet runt. Människor däremot behöver vila, eller kan av andra orsaker vara oanträffbara.
• AI kan bidra till att skapa nya idéer och uppfinningar.
• AI kan hjälpa människor i sådana frågor som de saknar väsentlig kunskap om.
• Med hjälp av AI är det möjligt att automatisera många funktioner som tidigare har krävt en människas uppmärksamhet.
• Många tillämpningar, och till och med vardagliga anordningar som tvättmaskiner eller bilar, utnyttjar idag ofta AI. Detta har gjort dem effektivare.

I svaret ska examinanden presentera några goda och dåliga sidor med AI och bedöma om dess styrkor är större än dess svagheter när det gäller människans välbefinnande. I svaret bör examinanden presentera åtminstone en implicit uppfattning om vad välbefinnande innebär.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska bedöma hur AI inverkar på människors allmänna välbefinnande. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 4 poäng gör examinanden spridda observationer om den inverkan AI har på människors allmänna välbefinnande.

I ett svar värt 8 poäng bedömer examinanden hur AI inverkar på människors välbefinnande.

I ett svar värt 12 poäng är examinandens bedömning följdriktigt och mångsidigt.

I ett svar värt toppoäng kan examinanden exempelvis fördjupa sitt resonemang med träffande exempel eller genom att diskutera vad människors allmänna välbefinnande innebär.