Beskrivningar av goda svar: SV – Geografi

Totalt ges högst 3 p. / exceptionell situation: För korrekt namngivning av ett land enligt uppgiftsbeskrivningen ges 1 p. För en motiverad och noggrann beskrivning av orsaker till den exceptionella situationen ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p. Ifall examinanden har behandlat mer än ett land per exceptionell situation beaktas endast det första.

Exempel på länder och förklaringar enligt uppgiftsbeskrivningen:

Land som lider av exceptionellt kraftiga översvämningar (3 p.):

• Indien eller Bangladesh (monsunområden i Asien): Monsunregnet får områdets stora floder (Brahmaputra och Ganges) att svämma över då och då. En kraftig och oplanerad urbanisering i området leder till förekomst av exceptionellt kraftiga översvämningar eftersom arealen på markyta som kan absorbera regnvattnet har minskat.
• Kina: Störtregnen har blivit kraftigare i Kina på grund av klimatförändringen vilket har förvärrat översvämningarna i de stora floderna (Gula floden och Yangtze). Även städernas snabba tillväxt, förlusten av våtmarker och skogar samt utbyggnaden av infrastruktur har ökat förekomsten av exceptionellt kraftiga översvämningar.
• Vietnam (Sydostasien): Vietnam finns i området för tyfoner och monsunregn, som tillsammans förorsakar kraftiga översvämningar i vattendrag. Urbaniseringen och förlusten av skogar har ökat översvämningarnas styrka eftersom markyta som kan absorbera vattnet och vegetation som kan lagra vattnet har minskat.
• Tyskland (Centraleuropa): Störtregnen som uppstått till följd av klimatförändringen förorsakar exceptionellt kraftiga översvämningar speciellt i Centraleuropa på grund av höjdskillnaderna, omformningen av flodfåror och den omfattande asfalterade stadsstrukturen.
• Spanien eller Italien: På områden för vinterregn har somrarna blivit hetare och regnens antal blivit färre till följd av klimatförändringen. Regnen som kommer under höst- och vintermånaderna kan förorsaka exceptionellt kraftiga översvämningar lättare än förut eftersom den kruttorra marken inte hinner suga upp allt vatten som kommer under en kort tid.
• Saudiarabien, Jordanien eller Marocko (länder i Mellanöstern och Nordafrika): Ett exceptionellt kraftigt regn kan förorsaka en blixtöversvämning i en wadi, det vill säga en ganska liten flodfåra som är torr under största delen av året. Blixtöversvämningarna är kraftiga eftersom öknens kruttorra jordmån vanligen suger upp vatten långsamt.
• Nederländerna: Klimatförändringen höjer havsvattennivåerna på grund av värmeutvidgning och smältning av inlandsis. I Nederländerna ökar översvämningsrisken på grund av samverkan mellan havsvattennivåhöjningen och stormar på grund av exceptionellt kraftiga lågtryck.
• Nauru, Fiji eller Tonga (små önationer i Stilla havet): Högvatten och en samtidig stormflod som pressar mot kustlinjen kan orsaka en havsöversvämning på grunda stränder i oceanerna. En höjning av havsnivån till följd av klimatförändringen kan i de här områdena leda till exceptionellt kraftiga havsöversvämningar då havsvattnet redan i utgångsläget är högre än normalt.

Land som lider av långvarig torka (3 p.):

• Spanien, Italien eller Grekland (länder i Sydeuropa): Temperaturerna under sommarmånaderna har stigit på grund av klimatförändringen vilket orsakar exceptionellt långvarig torka i Medelhavsområdet som hör till klimatområdet för vinterregn.
• USA (Kalifornien): Den kalla Californiaströmmen gör att det kommer sparsamt med regn vilket leder till en påföljande torka i Kalifornien. De exceptionellt långvariga torra perioderna har blivit vanligare i området, vilket beror på att nederbörden har minskat och temperaturerna stigit på grund av klimatförändringen.
• Sudan, Tchad eller Nigeria (Sahel): Årliga, långa torrperioder och korta regnperioder är vanliga för området. På grund av klimatförändringen har de regnfria perioderna blivit längre än förr vilket orsakar exceptionellt långa torrperioder.
• Kazakstan eller Kirgizistan (länder i Centralasien): Inlandsklimat dominerar området. Klimatförändringen har höjt temperaturerna och ökat antalet värmeböljor i länderna i Centralasien vilket har lett till att exceptionellt långvarig torka har blivit vanligare i Centralasien.

För beskrivning av konsekvenserna för mänsklig verksamhet av var vardera exceptionell situation ges totalt högst 4 p. För en ingående beskrivning av orsak och verkan ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p. Endast konsekvenser för stadsområden och mänsklig verksamhet ger poäng.

Exempelinnehåll:

Följder av exceptionellt kraftiga översvämningar på stadsområden (4 p.):

• Plötsliga översvämningar förorsakar drunkningsdödsfall i städer då invånarna inte alltid hinner förbereda sig för översvämningarna.
• Översvämningarna förorsakar erosion och jordskred speciellt på leriga områden, vilket kan leda till att byggnader rasar och trafikleder förstörs.
• I de minst utvecklade länderna sprider översvämningar speciellt i tätt bebyggda områden ofta sjukdomar såsom kolera. Det här beror på spridning av bakterier från avföring till dricksvattnet.
• Översvämningar kan förorsaka stora ekonomiska skador i städer eftersom byggnader och annan infrastruktur blir blöt. Det här gör det svårare att idka näring och försvårar det vardagliga livet.
• Översvämningar påverkar trafikarrangemangen vilket gör det svårare för exempelvis brandbilar och ambulanser att ta sig fram.
• Översvämningar kan förstöra stadsinfrastrukturen såsom kraftverk, vilket förorsakar elavbrott och försvårar möjligheten för invånare att få hjälp.

Följder av exceptionellt långvarig torka i stadsområden (4 p.):

• En exceptionellt långvarig torka kan orsaka grundvattensänkning som kan leda till vattenbrist och försvåra tillgången på rent bruksvatten.
• Vattenbrist på grund av exceptionellt långvarig torka kan leda till att stadsborna kan vara tvungna att köpa flaskvatten vilket gör det svårare för låginkomsttagare att få ekonomin att gå ihop.
• Exceptionellt långvarig torka ökar risken för terrängbränder i stadsområden. Terrängbränder kan förstöra byggnader och infrastruktur samt förstöra växtligheten, vilket ökar risken för ökenspridning.
• Exceptionellt långvarig torka kan påskynda erosionen av jordmånen i städer där den torra marken är känsligare för vind- och vattenerosion. Det här kan minska trivsamheten i staden och få människor att flytta bort.
• Torka kan öka mängden damm och småpartiklar i städerna och på så vis försvaga kvaliteten på stadsluften. Detta begränsar människors rörlighet och försvagar deras hälsa.
• Exceptionellt långvarig torka kan sänka vattendragens yta i städerna och påverka stadens vattentrafik.

För varje ingående beskrivning av orsak och verkan ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p. För fulla poäng krävs det att examinanden i svaret har behandlat minst två extrema väderfenomen.

Exempelinnehåll:

• Om torkan pågår länge under sommaren förorsakar det förlust av skörd speciellt för spannmålsodlare. På grund av klimatförändringen kommer vårar och försomrar att bli torrare vilket försvagar grödornas groning.
• Värmeböljor ökar mängden växtsjukdomar och skadeinsekter vilket leder till att man är tvungen att använda mera bekämpningsmedel än förr.
• Nattfrost kan förstöra odlingsväxternas blomning och tidig frost kan förstöra grönsaker före skörden. I båda fallen drabbas jordbrukaren av betydande inkomstförluster.
• Värmeböljor kan belasta produktionsdjuren och öka risken för spridningen av djursjukdomar. Dessa förorsakar inkomstförluster för boskapsuppfödare.
• Kraftiga störtregn försvagar jordmånens tillstånd och sköljer bort näringsämnen från åkrarna. Störtregnen kan också orsaka skördeförluster, särskilt om regnen infaller vid en kritisk tidpunkt för spannmåls- eller näringsväxternas blomning eller tillväxt.
• Störtregn kan orsaka översvämningar på åkrar och betesmarker, vilket förhindrar åkerarbete och försvårar skörden. Störtregn kan också få spannmålet att slås omkull, vilket gör det omöjligt att skörda det från åkrarna.
• Kraftiga hagelskurar kan döda spannmåls- och näringsväxter i blomningsfasen eller orsaka skador på skörden på åkern.
• Hård eller byig vind eller storm kan förstöra lantbruksrelaterad infrastruktur och exempelvis få spannmålet att slås omkull eller bryta strömmen till mjölkgårdar.

Totalt ges högst 2 p. / huvudkategori av bergart: för exakt namngivning ges 1 p. och för korrekt exempel på en bergart ges 1 p.

• Magmabergarter (kristalliserade bergarter) (1 p.), som exempel duger bland annat granit, basalt eller pimpsten (1 p.).
• Sedimentära bergarter (lagrade bergarter) (1 p.), som exempel duger bland annat sandsten, lersten eller konglomerat (1 p.).
• Metamorfa bergarter (omvandlade bergarter) (1 p.), som exempel duger bland annat gnejs, kvartsit eller marmor (1 p.).

För varje förklarad observation med motivering och användning av geografiska begrepp i respektive beskrivning av uppkomstprocessen ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p.

Magmabergarter 6 p. För fulla poäng (6 p.) krävs det att examinanden har behandlat både yt- och djupbergarter. Exempelinnehåll:

Kärnbeskrivning av uppkomstprocessen 2 p.:

• Magmabergarter det vill säga kristalliserade bergarter har uppstått av smält stenmaterial (magma) som stelnat och kristalliserat.

För kompletterande information totalt 4 p.:

• Magmabergarter kan indelas i långsamt kristalliserade djupbergarter djupt inne i jordskorpan och i snabbt kristalliserande ytbergarter på jordytan.
• Djupbergarterna skapas då smält stenmaterial stiger uppåt och långsamt stelnar i hög temperatur och högt tryck, exempelvis i en subduktionszon.
• På grund av djupbergarternas sätt att stelna hinner det skapas en kristallstruktur med stora kristaller som är synliga för blotta ögat.
• Ytbergarter uppstår då smält magma kommer ut på jordytan till exempel vid ett vulkanutbrott eller vid de mittoceaniska ryggarna.
• Ytbergarter stelnar snabbt och kristallerna blir väldigt små, vilket gör att stenmaterialet ser ut att vara av jämn kvalitet.

Sedimentära bergarter 4 p. Exempelinnehåll:

Kärnbeskrivning av uppkomstprocessen 2 p.:

• Sedimentära bergarter uppkommer då sedimentlagren (jordartslagren) som skapats genom vittring och erosion blir tjockare och trycket på de undre lagren ökar och lagren förstenas, det vill säga agglomererar till sten.

För kompletterande information 2 p.:

• De sedimentära bergarterna har vanligen en segmenterad struktur till följd av uppkomstsättet och man kan urskilja korn av det ursprungliga sedimentet. Exempelvis kan man i sandsten se sandkorn och i konglomerat gruskorn.
• Sedimentära bergarter uppkommer exempelvis på havsbottnen av sedimenterat jordmaterial som transporterats dit med rinnande vatten.
• I sedimentära bergarter kan det även i sedimentlagren finnas begravda fossil av organismer eller så kan bergarten vara organisk såsom kalksten som skapats av organismer med kalkskal.

Metamorfa bergarter 4 p. Exempelinnehåll:

Kärnbeskrivning av uppkomstprocessen 2 p.:

• Metamorfa bergarter uppkommer då stenmaterialet utsätts för hårt tryck och hetta exempelvis då litosfärplattor kolliderar.

För kompletterande information 2 p.:

• Under hårt tryck och hetta förändras bergartens fysikaliska och kemiska egenskaper då kristallstrukturen går sönder och omorganiseras.
• I metamorfosen förändras sedimentära bergarter och magmabergarter till metamorfa bergarter, exempelvis blir sandsten kvartsit, kalksten blir marmor och granit blir gnejs.
• Metamorfa bergarter uppkommer speciellt i litosfärplattornas konvergenszoner. De kan även skapas djupt inne i jordskorpan då det ursprungliga stenmaterialet kommer i kontakt med magma eller då en stor meteorit kolliderar med berggrunden.

Endast svar i tabellform ger poäng. Skärmdump av tabellen poängsätts på följande sätt:

• Beskrivande rubrik för tabellen, 1 p.
• Korrekt angivna kolumnrubriker och enheter, totalt 1 p.
• För respektive korrekt uträknad variabel i tabellen, 2 p. Om det i variabelns kolumn förekommer 1–2 felaktiga värden, ges endast 1 p. för variabeln. Om det i variabelns kolumn förekommer tre eller fler felaktiga värden, ges 0 p. för variabeln.
  • Över 65-åringarnas andel (%) räknas ur tabellen 4.A enligt formel Över 65-åringar / Befolkningsmängd · 100.
  • Naturlig befolkningstillväxt (personer) räknas enligt formel Levande födda – Döda
  • Verklig befolkningstillväxt (personer) räknas enligt formel Levande födda – Döda + Nettomigration

Ifall landskapen inte är namngivna i tabellen ges 0 p. för uppgiften. Om det finns oavrundade värden i tabellen dras 1 p. bort från deluppgiftens totala poängsumma. Uträkningar krävs inte. Exempel på en tabell som berättigar till fulla poäng:

För varje motiverad och materialbaserad observation ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p. Om examinanden inte utnyttjar båda materialen i svaret kan hen få högst 4 p. för uppgiften. Exempelinnehåll:

• Utgående från tabell 4.A och examinandens tabell i deluppgift 4.1 var hela Finlands naturliga folkökning år 2023 nästan -18 000 invånare. Om den naturliga folkökningen länge förblir negativ hör Finland till den demografiska transitionsmodellens femte fas, det vill säga fasen för negativ tillväxt. (Finlands naturliga folkökning har varit negativ sedan år 2016).
• Ifall den naturliga folkökningen ibland är positiv och ibland negativ hör Finland till den fjärde fasen, det vill säga fasen för avstannad tillväxt.
• Tabell 4.A visar att skillnaden mellan antalet levande födda och döda är relativt liten. Detta är typiskt för faserna fyra och fem i den demografiska transitionsmodellen. Om skillnaden mellan nativitet och mortalitet är liten ökar befolkningsmängden ännu tack vare immigrationen så som man kan notera i examinandens tabell i deluppgift 4.1.
• Ett fertilitetstal på 2,1 anses vara befolkningens reproduktionsgräns, det vill säga den gräns där den yngre generationen är minst lika stor som den föregående. Tabell 4.A visar att detta tal är betydligt lägre i alla Finlands landskap, vilket sannolikt tyder på att Finlands befolkning minskar. Utgående från det här hör Finland till den femte fasen i den demografiska transitionsmodellen.
• Tabell 4.A och examinandens tabell i deluppgift 4.1 visar att andelen under 15-åringar av befolkningen är betydligt mindre jämfört med andelen över 65-åringar. Detta tyder på att nativiteten har sjunkit under en längre tid. På basis av detta hör Finland till den fjärde eller femte fasen av den demografiska transitionsmodellen.
• Tabell 4.A och examinandens tabell i deluppgift 4.1 visar att över 65-åringarnas andel är anmärkningsvärt stor. Detta påvisar att mortaliteten är relativt låg, vilket är typiskt för den demografiska transitionsmodellens fjärde och femte fas.
• Tabell 4.A visar att den demografiska försörjningskvoten (under 15-åringars och över 65-åringars andel i förhållande till antalet sysselsatta, det vill säga 15–64-åringarnas andel) har försämrats, vilket är typiskt för den demografiska transitionsmodellens femte fas.

Varje motiverad observation ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p. Exempelinnehåll:

Utgående från tabell 4.A är fertilitetstalet i alla landskap lågt. Följderna av detta är på lång sikt följande:

• Det föds endast få barn i Finland, vilket i kombination med tidigare större åldersklasser åldras leder till att befolkningsmängden minskar.
• Antalet familjer minskar i framtiden, vilket kan leda till att ännu färre barn än tidigare föds. Till följd av det här minskar Finlands befolkningsmängd ännu snabbare än tidigare.
• Finlands demografiska försörjningskvot försvagas, eftersom det i framtiden finns färre skattebetalare i arbetsför ålder som kan bekosta den åldrande befolkningens pensioner och hälsovårdskostnader.
• Man blir tvungen att förlänga arbetskarriärer (genom att försnabba högskolestudier och höja pensionsåldern) och höja beskattningen för att förbättra försörjningskvoten.
• Det kan bli brist på arbetskraft inom flera branscher.
• Rådgivningar, daghem och skolor kan i framtiden blir färre till antalet och tillgången på annan service kan försämras. Service kan komma att koncentreras till större städer.
• Det kan finnas behov för flera kommunsammanslagningar då mängden arbetsföra minskar och kommunerna inte klarar av att producera service med minskande skattemedel.
• Människors upplevda ensamhet kan bli vanligare exempelvis på glest bebodda områden.
• Immigrationens betydelse för Finlands befolkningsutveckling, försörjningskvot och arbetsmarknad ökar.

För varje motiverad observation och användning av kartografiska begrepp ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p. Exempelinnehåll:

Kartanvändaren bör granska följande egenskaper kritiskt:

• Information om kartans upphovsman och/eller publiceringsort, till exempel om kartan är framtagen av en pålitlig eller oberoende instans eller en instans som kan ha ett egenintresse i publiceringen av kartan och de val som gjorts i kartan.
• Källhänvisningar såsom huruvida källans ursprung meddelas på kartan och huruvida materialet härstammar från en källa som kan anses vara pålitlig.
• Tidpunkt för publikation: Återspeglar kartan den aktuella situationen eller är kartan exempelvis historisk? Innehållet i en historisk karta kan ha påverkats av omständigheterna under perioden då den skapades/ritades.
• Kartans färgnyanser: Är färgerna neutrala för att förmedla ett så tydligt budskap som möjligt, eller förstärker de politiska ideologier eller allmänna föreställningar?
• Kartans klassificering och visualisering: är klassificeringen och exempelvis storleken på symbolerna valda på materialets villkor eller har man velat belysa något speciellt fenomen.
• Kartprojektion och skala på kartan: Är kartprojektionen och skalan valda för att beskriva området och materialet på ett lämpligt sätt eller har man med hjälp av dessa velat framhäva exempelvis ett områdes storlek eller form?
• Mängden information, det vill säga kartans generalisering samt huruvida den information som framgår av kartan är neutralt vald på generaliseringens villkor, eller huruvida man medvetet lämnat bort någon information från kartan.
• Förekomst och riktighet av kartelement som behövs för karttolkning och kartanvändning: Innehåller kartan en legend, en rubrik och en skala samt annan information som behövs för att kunna göra en pålitlig tolkning av kartan?

• Namngivning av händelsen (1 p.): uppvällning.

För varje motiverad observation i beskrivningen ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p.

• Orsaker till förändringen i temperatur sammanlagt högst 2 p.:
  • Avkylningen av ytvattnet vid Finska vikens sydkust beror på att det varma vattnet i ytlagret strömmar bort och ersätts av kallare vatten från bottnen.
  • Ytvattenflödet påverkas av Coriolis-fenomenet och av vindar som blåser längs kusten och pressar ut ytvattnet till öppet hav. Samtidigt ersätts ytvattnet med vatten från djupare vattenskikt.
• Inverkningar på naturen sammanlagt högst 2 p.:
  • Uppvällningen för med sig näringsrikt vatten till ytan vilket ökar planktonproduktionen och därmed även fiskarnas antal i området.
  • Överskottet av näringsämnen som stiger från bottnen leder snabbt till en ökning av alger, vilket förvärrar övergödningen och syrebristen på bottnen.

Namngivning av händelsen som en saltpuls kan endast godkännas om det i svaret framkommer att examinanden med det menar att kallare och mer salthaltigt vatten stiger till ytan i samband med uppvällningen i Finska viken och inte avser en saltpuls som kommer till Östersjön via de danska sunden.

För vart och ett av de tre logiska hoten ges totalt högst 5 p. på följande sätt: för namngivning av hotet ges 1 p., för beskrivning av mänsklig verksamhet som påverkat hotet ges 2 p. och för Östersjöns särdrag som påverkat hotet ges 2 p. För varje motiverad beskriven observation ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p.

Östersjöns centrala särdrag: Östersjön är omgiven av kontinenter och har ett (sett till vattenmängden) stort avrinningsområde, Östersjöns förbindelse till världshavet är smal, Östersjön är väldigt grund och har låg salthalt samt fryser delvis om vintern.

Exempelinnehåll, även något annat välmotiverat hot med beskrivning godkänns:

Övergödning

• Hot (1 p.): övergödning.
• Mänsklig verksamhet (2 p.):
  • Som en följd av lant- och skogsbruk har stora mängder näringsämnen kommit ut i Östersjön via floder som rinner från fastlandet.
  • Industrin och trafiken i länderna kring Östersjön samt hushållens avloppsvatten har ökat näringsbelastningen på Östersjön.
• Östersjöns regionala särdrag (2 p.):
  • Havet är känsligt för övergödning eftersom vattnet har en låg salthalt, är skiktat och byts långsamt.
  • Östersjön omges av kontinenter vilket innebär att näringsämnen kommer ut i havet från många länder.

Skadliga ämnen

• Hot (1 p.): skadliga ämnen såsom oljeutsläpp, miljögifter och läkemedel.
• Mänsklig verksamhet (2 p.):
  • Östersjön är ett av världens mest trafikerade havsområden där fartygen transporterar olja och farliga ämnen. Om en olycka inträffade skulle olja eller andra skadliga ämnen orsaka omfattande föroreningar av Östersjön.
  • Hushållens avloppsvatten, rester av bekämpningsmedel från lantbruket och utsläpp från industrin ökar halterna av miljögifter som kvicksilver, bly, dioxiner och läkemedel i Östersjön. En del av miljögifterna kan hamna i havet genom fjärrtransport.
• Östersjöns regionala särdrag (2 p.):
  • Östersjön är grund, klippig och på vintern delvis frusen vilket ökar risken för fartygsolyckor.
  • Östersjön är till volymen liten och vattnet byts långsamt ut vilket gör att de skadliga ämnena påverkar havet under en lång tid och redan vid mindre mängder än i världshaven.

Nedskräpning

• Hot (1 p.): nedskräpning.
• Mänsklig verksamhet (2 p.):
  • Nedskräpning förorsakas främst av en ökad användning av plast. Plastskräpet transporteras vanligen från bosättningscentra till havet med hjälp av regnvatten och floder och i havet transporteras det vidare med vindar och havsströmmar.
  • Turism, båttrafik och fiske i Östersjöområdet ökar nedskräpningen.
• Östersjöns regionala särdrag (2 p.):
  • Östersjön är omgiven av kontinenter, det vill säga skräp kan ansamlas till havet från vidsträckta landområden.
  • I Östersjön byts vattnet ut långsamt, vilket ackumulerar skräp i havet.

Klimatförändring

• Hot (1 p.): klimatförändring.
• Mänsklig verksamhet (2 p.):
  • Mänsklig verksamhet har ökat mängden växthusgaser i atmosfären, vilket har lett till att klimatet blir varmare. Speciellt fossila bränslen, förändringar i markanvändning och förlust av biodiversitet har påskyndat klimatförändringen.
• Östersjöns regionala särdrag (2 p.):
  • Östersjön är grund vilket leder till att vattnets temperatur lätt stiger. Samtidigt minskar istäcket och tiden med istäcke blir kortare.
  • Den låga salthalten kan ytterligare sjunka till följd av ökade mängder regn och det låga utbytet av havsvatten.
  • Mera regn sköljer ut humus och organiska ämnen till havet vilket gör att havsvattnet blir mörkare än tidigare.
  • (Landhöjningen hämmar den relativa höjningen av havsytan speciellt vid kusten av Bottniska viken på Finlands sida.)

Förändringar i artsammansättningen / Förlust av biodiversitet

• Hot (1 p.): förändringar i artsammansättningen / förlust av biodiversitet.
• Mänsklig verksamhet (2 p.):
  • Övergödning, muddring, dumpning av jordmassor och störningar från trafiken förändrar havsnaturen och gör den ogynnsam för många arter.
  • På grund av stora fiskekvoter och kommersiellt fiske har många av Östersjöns fiskstammar blivit överfiskade. Även en del fiskemetoder såsom bottentrålning utgör ett hot mot Östersjöns natur.
  • Båttrafiken skapar buller, och invasiva främmande arter som kommer med barlastvattnen sprider sig i området.
• Östersjöns regionala särdrag (2 p.):
  • Östersjön är grund och dess vatten har en låg salthalt och är kallt. På många områden är vattnet fruset under en del av året. Östersjöns artsammansättning har anpassat sig till dessa särdrag. Förändringar i omständigheterna återspeglar sig lätt i artsammansättningen.

För varje noggrant beskriven metod ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p. Poäng ges endast för metoder som är tillgängliga för den finska staten.

Exempelinnehåll:

Finland kan som land

• minska näringsbelastningen från lant- och skogsbruket genom att stöda odlingsmetoder som minskar belastningen med hjälp av lagstiftning eller beskattning
• minska näringsbelastningen genom att finansiera återställningen av myrmarker och våtmarker
• styra ekonomiskt stöd till återställning av levnadsmiljöer för utrotningshotade arter vid kusten och skärgården
• öka statens areal av maritima skyddsområden
• finansiera utveckling av ren teknologi så att man kan minska mängden skräp och utsläpp som hamnar i havet
• främja hållbart fiske med hjälp av olika stödsystem och lagstiftning
• införa strängare begränsningar för plastanvändning så att mängden plastskräp minskar
• förbereda sig för oljeolyckor och miljöolyckor genom att öka finansieringen för oljebekämpning och kustbevakning
• öka det internationella samarbetet för att skydda Östersjön tillsammans med de andra länderna som omger Östersjön
• försöka påverka EU:s havspolitik så att EU-länderna förbinder sig till att främja Östersjöns tillstånd på statsnivå
• finansiera forskning om Östersjöområdet så att man får aktuell och underbyggd information om havets nuvarande tillstånd, utveckling och effektiviteten av den hållbara utvecklingens åtgärder som stöd för beslutsfattandet.

För ett strukturerat och logiskt svar ges 2 p.

För svarets innehåll ges 12 p.: För varje noggrann, med geografiska begrepp skriven observation ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p., för en felaktig beskrivning ges 0 p. Exempelinnehåll:

Uppkomst av lågtryck

• Beskrivning av luftmassorna som möts i polarfronten: En varm luftmassa från hästbreddernas högtrycksområde och en kall luftmassa från polarområdets högtrycksområde.
• Beskrivning av utvecklingen av lågtryckets centrum: I gränszonen mellan luftmassorna bildas en tunga där den varma luftmassan stiger ovanför den kalla luftmassan. Till följd av den uppåtstigande luftströmmen skapas det ett lågtryck vid tungans spets. Vinden strävar efter att utjämna lufttrycksskillnaderna vilket gör att den riktar sig från omkringliggande områden mot lågtryckets centrum.
• I området för lågtryckets centrum är det molnigt och regnigt och det omges av en zon med kraftiga vindar.

Fronter

• Beskrivning av fronternas utveckling: På vardera sidan om den varma luftmassans tunga finns det en front där varm och kall luftmassa möts. När vindarna cirkulerar runt lågtrycket förflyttar sig även fronterna. En varmfront bildas på ena sidan av tungan och en kallfront på den andra.
• Beskrivning av varmfronten: Varmfronten rör sig först. Här stiger den varma luften långsamt över den kalla vilket leder till att det bildas moln och jämna, ihållande regn.
• Beskrivning av kallfronten: Kallfronten kommer efter. Den kalla luften breder ut sig under den varma luftmassan och får den att stiga snabbt. Det här leder till att det skapas moln och skurvisa, häftiga regn och på sommaren åska.
• Beskrivning av ocklusionsfronten: En ocklusionsfront skapas då den snabbare kallfronten slutligen hinner ikapp varmfronten. I ocklusionsfronten pressar kallfronten den varma fronten loss från markytan och i området förekommer det varierande nederbörd.

Lågtryckets rörelse

• Beskrivning av de planetariska vindar som påverkar utvecklingen av lågtrycket och dess rörelser: Väst- och sydvästvindar transporterar polarfrontens vandrande lågtryck i huvudsak från väst till öst (med en hastighet på 30–70 kilometer i timmen).
• Beskrivning av faktorer som påverkar lågtryckets rutt: Årstid, NAO (North Atlantic Oscillation, Nordatlantiska oscillationen) och (polära) jetströmmar påverkar de vandrande lågtryckens rutt.
• Beskrivning av Coriolisfenomenets inverkan: Vindar som blåser mot lågtryckets centrum vrids på norra halvklotet åt höger av coriolisfenomenet. På så vis roterar de runt lågtrycket.

För diagrammet 4 p. på följande sätt:

• Rätt diagramtyp (kombinationsdiagram) om rätt material, temperaturen som linje och regnmängden som staplar 1 p.
• Logisk rubrik som innehåller observationernas datum 1 p.
• Axelrubriker och variablernas enheter 1 p.
• Legend och färgval (temperaturen med rött och regnmängden med blått) 1 p.

Exempel på ett diagram som berättigar till fulla poäng:

Rätt område inringat på kartan 7.A 1 p. och motiveringar 5 p.

Rätt område inringat (1 p.): Väderobservationerna härstammar från Irland (Dublin). En utritad cirkel här och/eller i Skottland 1 p. För en markering någon annanstans eller på annat sätt än med en cirkel utritat område, ett för stort område eller endast ett ortnamn 0 p.

Exempel på en kompletterad karta (1 p.):

Motiveringar (5 p.): För en med exakta begrepp skriven relevant observation som grundar sig på tabell 7.B eller det skapade diagrammet i deluppgift 7.2 ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p.

Exempelinnehåll:

• Området finns i närheten av någon av väderfronterna som syns på kartan 7.A eftersom det på natten 24.11 regnade kraftigt troligen i samband med fronten. Efter det här klarnade det upp.
• Området finns troligen i närheten av någon av kalla fronterna på karta 7.A eftersom nederbörden den 24.11 var kraftig och kortvarig vilket är typiskt för en kallfront.
• Området finns på västra sidan av kallfronten på grund av att kallfronterna på karta 7.A rör sig från väst till öst och eftersom området hörde till ett område med varmare luftmassa före frontalregnen. Temperaturen var nämligen den 23.11 betydligt högre än den 24.11 då området redan hörde till den kalla luftmassans område.
• Av de kvarvarande alternativen passar temperaturobservationerna bäst för temperaturen i Irland och Skottland på karta 7.A. Den 24.11 klockan 14 var områdets temperatur enligt väderobservationerna ungefär 10 grader. På andra områden i närheten av kallfronten var det antingen varmare eller kallare enligt karta 7.A.

För motiveringar kan examinanden få mer än 3 p. endast ifall platsen är motiverad både med hjälp av nederbörd och temperatur. Ifall beskrivningen av vädret inte är entydigt bundet till ett område på karta 7.A kan examinanden få endast 2 p. för motiveringar.

För varje väderförhållande ges 1 p., då det är placerat i en logisk tidsram i prognosen och är beskrivet exakt med korrekta geografiska begrepp. För en ytlig, talspråklig eller inexakt beskrivning av väderförhållandet ges 0 p.

Exempelinnehåll:

1. I Stockholm är det på eftermiddagen 24.11 uppehåll och ungefär fyra grader varmt.
2. Molnigheten ökar och temperaturen stiger mot kvällen.
3. På kvällen och under natten förekommer ett stadigt lätt regn.
4. På morgonnatten den 25.11 klarnar vädret upp.
5. Under dagen når, med tanke på årstiden, mycket varm luft Stockholm söderifrån.
6. Molnigheten kommer dock att öka igen och kraftiga regnskurar väntas under eftermiddagen.

Examinanden förväntas inte känna till fronternas rörelsehastighet i den ifrågavarande situationen vilket innebär att tidsramen för väderförändringarnas bedöms flexibelt.

Svarets längd är högst 500 tecken. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.

För varje motiverad och med exakta begrepp beskriven observation ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p. Exempelinnehåll:

Tillämpning (2–6 p.)

• Den satellitbaserade fjärranalysen lämpar sig för att följa med fenomen på global nivå eftersom man med hjälp av den kan kartlägga stora enhetliga områden.
• Satellitbaserad fjärranalys av vegetation görs vanligtvis med solsynkrona satelliter som alltid passerar samma plats på jorden vid samma tidpunkt vilket innebär att bilder tagna efter varandra från samma område har så liknande belysning som möjligt. Detta gör det lättare att identifiera förändringar i de bilder som tagits vid olika tidpunkter och möjliggör insamling av tidsserier över flera år.
• Med hjälp av satellitbaserad fjärranalys kan man följa med långvariga och långsamma förändringar samt undersöka exempelvis växtlighetens mängd och tillstånd under flera år.
• Satellitbilder kan man även utnyttja på landsbygden där det inte finns tillgång till bra kartor eller där det skulle vara arbetsdrygt att samla in i material i terrängen.
• Med hjälp av material som samlats in med hjälp av satellitbaserad fjärranalys kan man avslöja illegala avverkningar som inte syns i statistiken.
• Mycket satellitbildsmaterial från exempelvis Landsat och Sentinel är gratis tillgängligt för vem som helst, vilket underlättar forskningen om avskogning.

Felkällor och begränsningar (2–6 p.)

• Atmosfären och väderfenomen kan förorsaka störningar och fel i bilderna.
• Fotograferingsintervallet kan vara för långt för att upptäcka snabba förändringar.
• Allt material är inte öppet tillgängligt. En del material är avgiftsbelagt eller hemligt.
• Den spatiala resolutionen, det vill säga pixelstorleken på fjärrkarteringsmaterialet varierar, och grövre upplösning är inte alltid tillräckligt för att korrekt påvisa och övervaka avskogning. (I dylika fall borde man kartlägga och påvisa avskogningen i terrängen eller använda material med högre upplösning.)
• I vissa områden (avlägsna polarområden, områden mitt i oceanerna och vissa områden av geopolitiska skäl) är materialets täckning sämre antingen för att det på området finns färre satelliter eller för att materialet inte sparas eller publiceras.
• Satelliter och annan mätutrustning kan av olika skäl gå sönder vilket gör att insamlingen av material avbryts eller att det i bilden eller bildserien förekommer brister.

För ett strukturerat och logiskt svar ges 2 p.

För behandling av var och en av de tre faktorer som nämns i uppgiftsbeskrivning ges högst 4 p. För varje motiverad och med exakta begrepp skriven beskrivning av orsak och verkan ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p. Poäng ges endast för beskrivningar där det framkommer varför faktorn förorsakar avskogning just på de områden som visas på kartan.

Utbredning av storskalig kommersiell primärproduktion (4 p.)

• Globaliseringen av primärproduktionen leder till att den storskaliga kommersiella primärproduktionen breder ut sig på nya områden. Utbredningen sker speciellt i de minst utvecklade länderna och på områden som länge har bibehållits skogsbeklädda.
• Utbredningen av storskalig kommersiell primärproduktion förorsakar avskogning i områden med tropisk regnskog (och trädbevuxna savanner) eftersom näringsämnena som är lagrade i träden inte längre återförs till kretsloppet på de områden som avverkats för odling. Hyggena lämnas utsatta för regn och de få näringsämnen som finns i jorden sköljs bort. I detta fall ersätts framför allt tropisk regnskog med sekundärskog av sämre kvalitet.
• Avskogningen på områden med tropisk regnskog är särskilt hög på grund av plantageodling eftersom det krävs stora odlingsområden för att plantageodlingen ska vara ekonomiskt lönsam. Detta leder till att stora skogsområden måste avverkas.
• Storskalig kommersiell primärproduktion orsakar avskogning just i tropiska regnskogar och subtropiska skogar, eftersom plantagerna odlar sådana arter (exempelvis bananer, kakao eller kaffe) som kräver ett ständigt hett klimat för att växa.
• Tropiska regnskogsområden ligger huvudsakligen i minst utvecklade länder, där korruption och ineffektiv förvaltning försvårar övervakningen. Dessutom försvåras övervakningen av regnskogsområdena eftersom de är svårtillgängliga. Dessa faktorer möjliggör olaglig skogsavverkning till förmån för plantager.
• Särskilt i Sydostasien hugger man ner tropiska regnskogar för oljepalm- och sojabönsplantager, vars produkter är mycket efterfrågade globalt på grund av sina många användningsområden.
• Även andra välmotiverade observationer gällande utbredningen av storskalig primärproduktion godkänns. De kan exempelvis höra ihop med avskogning i Nordamerika, gruvdrift, utbredning av energiproduktion och boskapsskötsel eller orsaker till att många traditionella storskaliga kommersiella primärproduktionsområden inte kan ses på kartan.

Utbredning av småskaligt lantbruk (4 p.)

• Kraftig befolkningstillväxt i de minst utvecklade länderna i de skogsbeklädda områden i Central- och Sydamerika samt Afrika och Asien skapar press på utbredningen av självhushållningslantbruk och annat småskaligt lantbruk.
• I tätt bebyggda randområden till tropiska regnskogar, savannområden och områden med monsunskog leder redan ett småskaligt, ofta självhushållande lantbruk till en stor avskogning.
• Ett småskaligt lantbruk är ofta ett underutvecklat svedjebruk som förutsätter att man regelbundet röjer nya skogsområden. Att lantbruket är underutvecklat beror till stor del på den koloniala historien, brist på utbildning och en svagt poltitiskt styre.
• En utbredning av det småskaliga jordbruket i de minst utvecklade länderna orsakar ofta olaglig skogsavverkning vilken möjliggörs av bristande övervakning och oklara markägarrättigheter.

Skogsbränder (4 p.)

• Särskilt i glesbefolkade områden i den norra barrskogszonen, där andra orsaker till avskogning är få, är skogsbränder den främsta orsaken till avskogning. I dessa områden startar bränderna ofta under torra somrar på grund av blixtnedslag eller mänsklig oaktsamhet.
• Skogsbränder i den norra barrskogszonen startar ofta i periferin och utgör på grund av sin isolering vanligtvis inget hot mot människor. Därför används mindre resurser för att släcka dem än i mer tätbefolkade områden, och de kan förstöra stora skogsområden.
• Skogsbränder i den norra barrskogszonen orsakar också omfattande avskogning eftersom de ofta är svåra att släcka på grund av att de är svårtillgängliga och det saknas vägar.
• Skogsbränder i Australien och Kalifornien orsakar avskogning eftersom klimatet på dessa platser är mycket torrt och varmt, och bränder tenderar att starta lätt på sommaren. Skogsbränder har blivit vanligare i dessa områden eftersom klimatförändringen har lett till minskad nederbörd samtidigt som torrperioderna har blivit längre.
• Även om stora skogsbränder orsakar avskogning genom att minska skogsarealen är de en naturlig del av det nordliga barrskogsekosystemet. Skogsbränderna har dock ökat i omfattning och antal på grund av klimatuppvärmningen och uttorkningen som mänsklig aktivitet förorsakar.

För varje motiverad och med exakta begrepp beskriven observation ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p. För följder av avskogningen ges poäng endast om examinanden har beskrivit vilka konsekvenser de har ur den globala ekonomins synvinkel. Exempelinnehåll:

• Förlusten av tropisk regnskog minskar flödet av träråvara från regnskogarna, vilket försvagar ekonomin för träbaserade industrier globalt. Om ekonomierna i de minst utvecklade länderna som producerar träråvara drabbas kan det globala behovet av utvecklingsbistånd öka.
• Artrikedomen i tropiska regnskogar är fortfarande delvis okänd, och avskogningen kan leda till förlust av arter som skulle kunna vara till ekonomisk nytta för exempelvis den globala läkemedelsindustrin. Om man inte lyckas upptäcka nya läkemedel kommer det också att påverka folkhälsan och dess kostnader globalt.
• Avskogningen av regnskogar och savannområden riskerar öka antalet miljöflyktingar eftersom försämrade levnadsförhållanden ökar migrationstrycket. Flyktingströmmarna från exempelvis Afrika till Europa kan undergräva den politiska stabiliteten i Europa och på så sätt påverka både Europas ekonomi och via det den globala ekonomin.
• Avskogning ökar länders beroende av timmerimport. Det här kan leda till en höjning av världsmarknadspriset på timmer och leda till ekonomiska svårigheter på ett globalt plan för branscher som utnyttjar timmer. (Exempelvis kan avskogning i Europa höja priserna på ryskt importtimmer. På grund av kriget i Ukraina har dock timmerimporten från Ryssland till Europa kollapsat.)
• Avskogningen skapar press på att utveckla näringslivet i enlighet med principerna för hållbar utveckling. Detta kommer oundvikligen att få globala ekonomiska konsekvenser inom många branscher, eftersom hållbar utveckling bland annat kräver att man begränsar och utvecklar verksamheten.
• Avskogningen kan försvaga de immateriella ekosystemtjänsterna som skogen erbjuder och på så sätt påverka exempelvis turismnäringen på både ett lokalt och ett globalt plan.

För respektive nyhetsrubrik ges totalt högst 6 p.: för beskrivning av utmaningen ges 2 p. och för effekterna av den positiva utvecklingen i fråga om utmaningen ges 4 p. För respektive motiverad beskriven effekt ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p. Exempelinnehåll:

Utmaningen i nyhetsrubrik 1 (6 p.)

• Beskrivning av utmaningen (2 p.):
  • Särskilt i många av de minst utvecklade länderna är barns möjligheter att gå i skola dåliga och flickornas möjligheter sämre än pojkarnas. Många flickor blir helt utan utbildning eller tvingas avbryta sin skolgång för tidigt till följd av den ekonomiska situationen eller för att man inte anser att flickors skolgång är viktig.
• Effekter av en positiv utveckling (4 p.), exempelinnehåll:
  • En flicka som fått utbildning gifter sig troligen senare än en outbildad vilket minskar nativiteten och stävjar befolkningsökningen.
  • Flickors utbildning ger dem möjligheten till arbete och till att förtjäna sitt eget uppehälle, vilket förbättrar kvinnornas ställning.
  • Utbildade flickor känner bättre till sina rättigheter och kan försvara sig själva i jämställdhetsfrågor vilket förbättrar flickors och kvinnors ställning.
  • En utbildad flicka får lättare anställning än en outbildad, vilket även förbättrar samhällets ekonomi.

Utmaningen i nyhetsrubrik 2 (6 p.)

• Beskrivning av utmaningen (2 p.):
  • Då en stad växer snabbt kan det uppstå ojämlika områden såsom fattigare slumområden eller oroliga bostadsområden.
• Effekter av en positiv utveckling (4 p.), exempelinnehåll:
  • Boendemiljöerna blir tryggare i stadens olika delar då ojämlikheten minskar.
  • Fördomar mellan folkgrupper kan minska om den kulturella mångfalden är jämnare spridd på olika håll i staden.
  • Kulturell mångfald i olika delar av staden underlättar upprätthållandet av kvaliteten på service, till exempel skolor.
  • Att blanda kulturer över hela staden bidrar till att bryta den onda cirkeln av utsatthet.

Utmaningen i nyhetsrubrik 3 (6 p.)

• Beskrivning av utmaningen (2 p.):
  • En stor del av världens befolkning lever fortfarande i fattigdom vilket försätter människor i en ojämlik situation. Fattigdom kan vara relativ och absolut.
    Eller:
  • En stor del av världens befolkning lever fortfarande i fattigdom. Med relativ fattigdom avser man fattigdom i förhållande till majoriteten av befolkningen. Med absolut fattigdom avser man att basbehoven inte tillfredsställs (människan upplever brist på rent vatten, näring och skydd).
• Effekter av en positiv utveckling (4 p.), exempelinnehåll:
• Minska fattigdomen
  • ökar jämlikheten och tryggheten
  • förbättrar levnadsförhållanden och sänker mortaliteten
  • minskar risken att insjukna i sjukdomar då människan har möjlighet till hälsovård och möjlighet att äta näringsrikare mat
  • minskar utslagning
  • minskar användningen av rusmedel
  • minskar bostadslöshet
  • minskar kriminalitet då människors basbehov är tillfredsställda.

För fulla poäng krävs det att en av de givna utmaningarna är tydligt namngiven i svaret.

2-poängssvar: Svaret behandlar endast den valda utmaningen som inte har jämförts med de andra två. Svaret innehåller endast ett logiskt argument eller är på annat sätt ytligt. Det kan finnas betydande brister i begreppsanvändningen.

4-poängssvar: Svaret innehåller en logisk motivering till varför det är viktigt att lösa den valda utmaningen. Den valda utmaningen jämförs med de andra utmaningarna, men resonemanget är ytligt eller så anges bara ett argument. Svaret kan också i övrigt vara mångsidigt och välmotiverat, men det tar bara upp den valda utmaningen och jämför den inte med de andra två. Det kan förekomma mindre brister i begreppsanvändningen.

6-poängssvar: Svaret visar prov på analytiskt tänkande och ger en logisk motivering till varför det är viktigt att lösa den valda utmaningen. Svaret tar också hänsyn till utmaningarnas ömsesidiga beroende och motiveringarna till den valda utmaningen är förknippade med det. Begreppsanvändningen i svaret är nästan felfri.

Exempel på svar som ger 6 p. (observera att dessa endast är exempelinnehåll och att man även får poäng för andra svar som uppfyller bedömningskriterierna):

Den okontrollerade befolkningstillväxten måste lösas snabbast eftersom befolkningstillväxten skapar tryck på en ökning av konsumtionen av naturresurser. En okontrollerad befolkningstillväxt kan leda till en situation där man överskrider miljöns bärförmåga, det vill säga riskerar ett områdes möjlighet att försörja en viss befolkningsmängd. Bristen på resurser förvärras då befolkningen ökar, vilket kan leda till att alla inte har möjlighet att nå en rimlig levnadsstandard. Brist på exempelvis rent vatten och näring kan förvärra problemet med hunger. På många områden höjs även levnadsstandarden, vilket leder till ökad konsumtion och på det sättet till att allt fler naturresurser överkonsumeras.

Överkonsumtionen av naturresurser måste lösas snabbast, eftersom en följd av överkonsumtionen är att naturresurserna inte räcker till för följande generationer. Att ta itu med överkonsumtionen är den viktigaste frågan, eftersom en ständigt växande befolkning ökar konsumtionstrycket och det exempelvis kan uppstå brist på råvaror på grund av det ökade energibehovet. Man bör lösa problemet med överkonsumtion, eftersom till exempel brist på rent vatten och en försämring av näringstillgången förvärrar problemet med hunger. Även en ohållbar användning av skogar minskar ekosystemens mångfald och skogarnas funktion som kolsänkor, vilket kan påverka ekosystemens förmåga att producera näring.

Problemet med hunger måste lösas snabbast, eftersom brist på näring upptar all uppmärksamhet hos en individ och kan orsaka instabilitet i samhället. Detta gör att andra problem i samhället, som att bromsa befolkningstillväxten eller förändra konsumtionsvanor, inte kan lösas. Det vore viktigt att lösa problemet med hunger, eftersom den barnadödlighet som hungern orsakar kan bidra till att öka nativiteten och därmed befolkningstillväxten, vilket i sin tur påskyndar förbrukningen av naturresurser. Hunger kan också leda till att naturen överskrider sin bärförmåga om resurser förbrukas på ett ohållbart sätt för att producera mat. Detta kan i sin tur leda till utarmning av marken och förvärra problemet med hunger.

2-poängssvar: I svaret har examinanden behandlat lösningarna för det valda hotet ytligt och/eller så kommer de presenterade lösningarnas positiva utveckling inte fram. I svaret har examinanden granskat fler än ett hot, vilket inte stämmer överens med uppgiftsbeskrivningen, och det finns tydliga brister i användningen av geografiska begrepp.

4-poängssvar: I svaret har examinanden logiskt motiverat lösningar för det valda hotet. Svaret förblir dock ytligt eller så kommer de presenterade lösningarnas positiva utveckling inte fram. Svaret kan vara logiskt och välmotiverat, men det finns små brister i användningen av geografiska begrepp.

6-poängssvar: Svaret uppvisar analytiskt tänkande och examinanden har logiskt motiverat lösningarna för det valda hotet. I svaret beskriver examinanden även den positiva utveckling som lösningarna medför. Svarets språk och användning av geografiska begrepp är närapå felfritt.

Exempel på svar som ger 6 p. (observera att detta endast är exempelinnehåll och att man även får poäng för andra svar som uppfyller bedömningskriterierna):

Okontrollerad befolkningstillväxt

En ny skola förkortar skolresan och möjliggör att fler barn kan delta i undervisning! Förbättrade utbildningsmöjligheter och hälsovård har bromsat befolkningstillväxten. Speciellt en höjning av flickors utbildningsnivå och ökade läskunnighet har observerats sänka fertilitetstalet.

Överkonsumtion av naturresurser

Med hjälp av metoder för cirkulär ekonomi har man lyckats minska det ekologiska fotavtrycket genom att förlänga produkternas livscykel och minska behovet av nya råvaror. Användningen av förnybara naturresurser, såsom avverkning av skogar, har nått en hållbar nivå och nu kan världens överkonsumtionsdag strykas ur kalendern!

Problemet med hunger

Att minska undernäringen är en av framgångarna med FN:s mål för hållbar utveckling. Genom att främja hållbara odlingsformer och undervisa lokala odlare har man lyckats öka näringsproduktionen och fått den mer mångsidig. En minskning av matsvinnet har också förbättrat tillgången på näring.

Svarets längd är högst 400 tecken. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.