Beskrivningar av goda svar: SV – Hälsokunskap
23.9.2025
Preliminära beskrivningar av goda svar 23.9.2025
De preliminära beskrivningarna av goda svar utgör en riktgivande beskrivning av de svar som förväntas på uppgifterna i provet. De är i första hand ämnade som stöd för den preliminära bedömningen. De preliminära beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svar. De preliminära beskrivningarna av goda svar utgör inte en del av den uppgift om hur bedömningsgrunderna tillämpats på en enskild examinands provprestation som avses i Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar. De preliminära beskrivningarna av goda svar är inte bindande för Studentexamensnämnden då grunderna för den slutgiltiga bedömningen fastställs.
Grunden för läroämnet hälsokunskap är mångvetenskaplighet och en övergripande uppfattning om vad hälsa är samt hälsans förutsättningar för individen, samhörigheten, samhället och globalt. Eftersom hälsa är ett mångdimensionellt begrepp ska de olika hälsotemana belysas ur olika synvinklar. Ett svar på god nivå innebär att examinanden väljer synpunkter som är väsentliga för granskningen och visar en bred kunskap om ämnet.
Realprovet i hälsokunskap förutsätter att ämnet behandlas ur många synvinklar och att examinanden behärskar självständigt kritiskt tänkande. Ett svar på god nivå förutsätter en exakt begreppsanvändning. När uppgiften kräver det ska examinanden visa att hen kan tillämpa, analysera och bedöma kunskap om hälsa och sjukdom och se kunskapen i ett bredare sammanhang. Material som ingår i uppgifterna ska utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt och examinanden ska kunna hänvisa till materialet i sitt svar. Ett svar på god nivå visar på en saklig behandling av samband, orsakssammanhang och interaktion och argumenten är tydligt och allsidigt motiverade. Svaret ska också innehålla belysande exempel och examinanden ska utnyttja aktuell information inom ramen för uppgiften. Ett svar på god nivå ska ge en allsidig och kritisk bedömning av information och olika fenomen förknippade med hälsa samt kunskapsbildningen kring hälsa.
Karakteristiskt för tolkningarna, slutsatserna och de etiska bedömningarna av hälsa är deras villkorlighet och öppenhet. För ett svar på god nivå ska examinanden alltså ta upp alternativa uppfattningar eller observera undantag och specialfall som sedan granskas kritiskt i förhållande till vår kultur och den samhälleliga situationen under olika perioder. Vid sidan av den allmänbildande karaktären hos ämnet hälsokunskap är kopplingen till personlighet och erfarenhet typisk. Erfarenhetsbaserad kunskap ska analyseras och motiveras med hjälp av teoretisk eller evidensbaserad kunskap.
Ett svar på god nivå är en strukturerad, logiskt framskridande helhet som håller sig till saken. Texten bör vara flytande och språket felfritt.
Poängsättning
Det maximala antalet poäng för respektive uppgift är 20 eller 30 poäng. Uppgifterna poängsätts utifrån hur väl examinanden behärskar faktakunskaper (del 1) eller hur väl hen behärskar dels faktakunskaper, dels kunskapshantering (del 2 och 3). Faktakunskaperna bedöms enligt kriterierna i respektive uppgift. Kunskapshanteringen bedöms enligt kriterierna i tabell 1. Faktorerna för bedömningen av kunskapshanteringen är likvärdiga. Medeltalet av dem ges som ett heltal.
I karakteristiken av ett svar på god nivå beskrivs det viktigaste sakinnehållet i respektive svar. Examinanden kan också få poäng för relevant information och för synpunkter som inte tas upp i beskrivningen av de specifika uppgifterna. Om det finns flera små fel i ett svar som annars ger poäng kan man dra av högst 3 poäng från poängtalet för faktainnehållet i en 20-poängsuppgift och högst 5 poäng från poängtalet för faktainnehållet i en 30-poängsuppgift. Om det finns ett mycket grundläggande fel i svaret kan man dra av högst 5 poäng från faktainnehållet i en 20-poängsuppgift och högst 8 poäng från poängtalet för faktainnehållet i en 30-poängsuppgift.
Svarets längd eller antalet faktauppgifter ger inga meritpoäng om uppgifterna i svaret är irrelevanta med hänsyn till uppgiften eller om examinanden har uppfattat uppgiften fel. Text som inte hör till uppgiften beaktas inte vid bedömningen av kunskapshanteringen (tabell 1). Om svaret innehåller mycket sådant som inte hör till uppgiften kan man dra av högst 5 poäng från det totala poängtalet för svaret. Vissa uppgifter har en maximilängd för svaret. Om det tilllåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.
| Bedömningsfaktorer för kunskapshantering | 0 (0) p. | 2 (3) p. | 4 (6) p. | 6 (9) p. | 8 (12) p. | 10 (15) p. |
|---|---|---|---|---|---|---|
|
Användning av begrepp Val, definition och användning av centrala begrepp Tillbörlig användning av andra begrepp | Inga begrepp har valts eller definierats | Valen, definitionerna och användningen av ämnesrelevanta begrepp är godtyckliga och svaga | Valen och användningen av ämnesrelevanta begrepp är bristfälliga, definitionerna är ytliga | Valen, definitionerna och användningen av ämnesrelevanta begrepp är i huvudsak tillbörliga | Valen, definitionerna och användningen av ämnesrelevanta begrepp är tillbörliga | Valen, definitionerna och användningen av ämnesrelevanta begrepp är sakkunniga och naturliga |
| Användning av information enligt uppgiften | ||||||
| Tillämpning, till exempel användning, redigering, sammanställning av antaganden, utnyttjande av material | Informationen har inte tillämpats, materialet har inte utnyttjats | Användningen av informationen och materialet i ett nytt sammanhang eller för att lösa uppgiften är torftig och svag eller en upprepning av materialet | Användningen av informationen och materialet i ett nytt sammanhang eller för att lösa uppgiften är ytlig | Användningen av informationen och materialet i ett nytt sammanhang eller för att lösa uppgiften är i huvudsak tillbörlig | Användningen av informationen och materialet i ett nytt sammanhang eller för att lösa uppgiften är tillbörlig | Användningen av informationen och materialet i ett nytt sammanhang eller för att lösa uppgiften är mångsidig och naturlig |
| Analys, till exempel jämförelse, särskiljning, klassificering, påvisande av motstridigheter och undermeningar, särskiljning av relevant från irrelevant, granskning av förhållanden (samband, förhållandet mellan orsak och verkan, interaktionsmekanismer) | Informationen har inte analyserats | Analysen av informationen är godtycklig och torftig | Informationen har analyserats ställvis och ytligt | Analysen av informationen är i huvudsak mångsidig och konsekvent | Analysen av informationen är mångsidig och konsekvent | Analysen av informationen är systematisk, övergripande och insiktsfull |
| Bedömning, till exempel relatering, generalisering, sammanställning, utvärdering, val, genomförbarhet, verkningsfullhet | Informationen har inte bedömts | Bedömningen av informationen är godtycklig och torftig | Informationen har bedömts ställvis och ytligt | Bedömningen av informationen är i huvudsak mångsidig och konsekvent | Bedömningen av informationen är mångsidig och konsekvent | Bedömningen av informationen är systematisk, övergripande och insiktsfull |
| Skapande, till exempel utveckling, planering, produktion, problemuppställning och lösning, sammanställning av slutledningar | Det saknas planer och modeller, inga problem har ställts upp eller lösts, slutledningar saknas | Skapandet av planer och alternativa modeller eller problemuppställningarna och lösningarna är godtyckliga och svaga, slutledningarna är ungefärliga eller överdrivna | Planerna och de alternativa modellerna är torftiga, problemuppställningarna och lösningarna samt slutledningarna är ytliga | Skapandet av planer och alternativa modeller är i huvudsak mångsidigt, problemuppställningarna och lösningarna är i huvudsak trovärdiga, slutledningarna är i huvudsak tillbörliga | Skapandet av planer och alternativa modeller är mångsidigt, begreppsliggörandet av informationen samt problemuppställningarna och lösningarna är trovärdiga, slutledningarna är tillbörliga | Skapandet av planer och alternativa modeller är insiktsfullt och trovärdigt, begreppsliggörandet av informationen samt problemuppställningarna och lösningarna är övertygande, slutledningarna är logiska och strukturerade |
|
Argumentation Motivering av påståenden med hjälp av teorier, forskningsrön, fakta och exempel | Motiveringar saknas, motiveringarna är inte hållbara | Få motiveringar, motiveringarna är ungefärliga, begränsade, överdrivna eller icke trovärdiga | Motiveringar ställvis, motiveringarna är konstaterande, simpla eller ytliga, delvis brister eller fel i motiveringarna | Motiveringar på flera ställen, motiveringarna är i huvudsak korrekta | Motiveringar på flera ställen, motiveringarna är trovärdiga och tydliga | Uttömmande, mångsidiga och övertygande motiveringar |
|
Helhet Uppbyggnad av ett strukturerat och konsekvent svar | Svaret är otydligt, samma information upprepas på olika ställen | Svaret har en torftig disposition och kan innehålla en del motstridigheter, helheten är svår att greppa | Svaret är strukturerat, men informationen är splittrad | Svaret är i huvudsak konsekvent och examinanden har försökt betrakta det som en helhet | Svaret är konsekvent och utgör en enhetlig helhet | Svaret är konsekvent och utgör en enhetlig, välstrukturerad, saklig och lättfattlig helhet |
Del 1: 20-poängsuppgifter
1. Flervalsuppgifter för olika delområden av hälsokunskap 20 p.
Nedan följer 10 frågor som handlar om hälsokunskap. Välj för varje deluppgift 1.1–1.10 det svarsalternativ som passar bäst. Rätt svar ger 2 p., fel svar -1 p. och inget svar 0 p.
Du kan ändra ditt svar efter att du har valt ett svarsalternativ, men du kan inte längre lämna deluppgiften helt utan svar. Om du har börjat besvara uppgiften, men kommer till att du ändå inte vill lämna in den för bedömning, ska du för varje deluppgift välja alternativet ”Jag svarar inte”.
1.1 Vilket av följande påståenden beskriver depression bäst? 2 p.
- En depression är alltid en följd av en svår livssituation. (-1 p.)
- Depression är ett psykologiskt fenomen som inte påverkar den fysiska hälsan. (-1 p.)
- Depression kan uppträda med olika symtom, såsom konstant sorgsenhet och sömnstörningar. (2 p.)
- Depression är ett psykiskt tillstånd där individen upplever konstant eufori och hyperaktivitet. (-1 p.)
1.2 Vilket av följande påståenden beskriver hälsouppfattningsmodellen bäst? 2 p.
- Enligt hälsouppfattningsmodellen avgörs individens hälsa främst av genetiska faktorer. (-1 p.)
- Enligt hälsouppfattningsmodellen beror hälsan huvudsakligen på fysiska miljöfaktorer, såsom luftkvalitet och bostadsort. (-1 p.)
- Hälsouppfattningsmodellen betonar individens egna uppfattningar om sin hälsa och deras inverkan på hens hälsobeteende. (2 p.)
- Enligt hälsouppfattningsmodellen är hälso- och sjukvårdssystemets tjänster den viktigaste metoden för att upprätthålla hälsan. (-1 p.)
1.3 Vilket av följande är ett av Världshälsoorganisationens (WHO) uppdrag vid hälsorelaterade, globala kriser? 2 p.
- Finansiera vetenskaplig forskning samt organisera läkemedelsutveckling och läkemedelsdistribution. (-1 p.)
- Sätta upp internationella normer för hälso- och sjukvården och understödja utvecklingen av hälso- och sjukvårdssystemen. (2 p.)
- Planera nationella hälsostrategier och operativt leda lokala hälsoaktörer. (-1 p.)
- Fatta politiska beslut och verkställa dem i hälsovårdsområdena under kriser. (-1 p.)
1.4 Vilket av följande symtom är inte typiskt för en hjärninfarkt? 2 p.
- Hög feber och frossbrytningar. (2 p.)
- Plötslig och kraftig huvudvärk. (-1 p.)
- Synstörningar, såsom dubbelseende. (-1 p.)
- Muskelsvaghet eller domningar på ena sidan av kroppen. (-1 p.)
1.5 Vilken av följande sjukdomar är en global, smittsam sjukdom som orsakar långvarig hosta och andnöd? 2 p.
- Tuberkulos (2 p.)
- Kolera (-1 p.)
- Malaria (-1 p.)
- Denguefeber (-1 p.)
1.6 Vilken av följande sjukdomar är en betydande folksjukdom som orsakar inflammation i vävnader och skador på leder, och som även kan påverka andra organ? 2 p.
- Osteoporos (-1 p.)
- Metabolt syndrom (-1 p.)
- Reumatism (2 p.)
- Crohns sjukdom (-1 p.)
1.7 Vilket av följande föreskrivs det inte om i folkhälsolagen från 1972? 2 p.
- Anordnande av sjukvård och hälsovård. (-1 p.)
- Hälsofrämjande genom förebyggande insatser. (-1 p.)
- Stöd av privat hälso- och sjukvård med statliga medel. (2 p.)
- Effektivare statistik om och uppföljning av folkhälsan. (-1 p.)
1.8 Vad betyder MBO? 2 p.
- En störning i metabolismen där flera störningar som hotar hälsan uppträder parallellt med bukfetma. (2 p.)
- Den psykiska sjukdomen bipolär sjukdom. (-1 p.)
- Medikalisering, det vill säga fenomenet där icke-medicinska symtom definieras som sjukdom. (-1 p.)
- Inflammation som uppstår på grund av flera samtidigt förekommande bakterier. (-1 p.)
1.9 Vilket av följande påståenden beskriver bäst den retrospektiva approachen inom hälsoforskning? 2 p.
- Forskningssubjektet har något hälsoproblem som påverkar en viss tidsperiod nu och i framtiden. (-1 p.)
- Undersökningar genomförs så att framtida tendenser bedöms i enlighet med en på förhand utarbetad forskningsplan. (-1 p.)
- I undersökningar samlar man information om det förflutna i syfte att utreda faktorer som innebär risk för utveckling av någon viss sjukdom. (2 p.)
- I undersökningar avser man att flera gånger per år observera patienternas hälsotillstånd och riskfaktorer. (-1 p.)
1.10 Vilket av följande påstående beskriver en carcinogen bäst? 2 p.
- Något som orsakar missfärgning av huden och allergiska reaktioner. (-1 p.)
- Något som förbättrar motståndskraften och förebygger infektioner i kroppen. (-1 p.)
- Något som ökar risken för att insjukna i cancer eller bidrar till att cancer utvecklas i kroppen. (2 p.)
- Något som främjar sårläkning och nybildning av vävnad. (-1 p.)
2. Självvård och egenvård 20 p.
2.1 Förklara kortfattat vad självvård betyder och ge ett exempel som åskådliggör begreppet. Förklara även syftet med självvård. Svara med hela meningar. 4 p.
Svaret får inte överskrida 600 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
| 2.1 Självvård | Förklaring av begrepp och syfte (4 p.) |
|---|---|
|
Med självvård avses åtgärder som individen tar till på eget initiativ för att upprätthålla och främja sin hälsa eller för att på egen hand även behandla lindriga hälsoproblem. Syftet är att själv förebygga sjukdomar och behandla vanliga hälsoproblem, såsom influensa eller muskelsmärtor, som inte verkar vara allvarliga. Till hjälp kan man exempelvis använda egenvårdspreparat i enlighet med rekommendationerna. Självvård inkluderar också sunda levnadssätt, såsom fysisk aktivitet i enlighet med motionsrekommendationerna, hälsosam kost och tillräcklig sömn. Självvård handlar även om att undvika riskbeteende. |
2.2 Förklara kortfattat vad egenvård betyder och ge ett exempel som åskådliggör begreppet. Förklara även syftet med egenvård. Svara med hela meningar. 4 p.
Svaret får inte överskrida 600 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
| 2.2 Egenvård | Förklaring av begrepp och syfte (4 p.) |
|---|---|
|
Egenvård är verksamhet baserad på medicinsk vetenskap och som handleds och stöds av hälsovårdspersonal. Patienten deltar själv aktivt i behandlingen av sin sjukdom i enlighet med en plan som en läkare eller annan hälsovårdspersonal gjort upp. Målet är att patienten självständigt ska behandla sitt hälsoproblem eller sin sjukdom. I fråga om kroniska sjukdomar, såsom diabetes, följer patienten instruktioner hen fått av hälsovårdspersonalen och använder de läkemedel och andra behandlingsformer som behövs. |
2.3 Redogör för två hälsofördelar och två hälsonackdelar med självvård ur individens synvinkel. Svara med hela meningar. 4 p.
Svaret får inte överskrida 1000 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
| 2.3 Självvård | Individens synvinkel: exempel på fördelar och nackdelar med självvård (4 p.) |
|---|---|
| Fördelar 2 exempel = 2 p. |
+ Vid självvård bär individen själv ansvar för sin hälsa. |
| Nackdelar 2 exempel = 2 p. |
- Individens kunskaper om och färdigheter för självvård kan vara bristfälliga och fel utförd självvård försämrar hälsan. |
2.4 Redogör för en hälsofördel och en hälsonackdel med självvård ur samhällets synvinkel. Svara med hela meningar. 2 p.
Svaret får inte överskrida 1000 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
| 2.4 Självvård | Ur samhällets perspektiv: exempel på fördelar och nackdelar med självvård (2 p.) |
|---|---|
| Fördelar 1 exempel = 1 p. |
+ Höjd hälsokompetens bland befolkningen främjar befolkningens hälsa. |
| Nackdelar 1 exempel = 1 p. |
- Ojämlik tillgång till sådan hälsoinformation som skulle öka de eventuella hälsofördelar som följer av självvård och minska hälsoskillnaderna. |
2.5 Redogör för två hälsofördelar och två hälsonackdelar med egenvård ur individens synvinkel. Svara med hela meningar. 4 p.
Svaret får inte överskrida 1000 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
| 2.5 Egenvård | Individens synvinkel: exempel på fördelar och nackdelar med egenvård (4 p.) |
|---|---|
| Fördelar 2 exempel = 2 p. |
+ Behandlingen av sjukdomen blir effektivare och behandlingsresultaten bättre. |
| Nackdelar 2 exempel = 2 p. |
- Förutsätter tillräcklig hälsokompetens och tillförlitliga kunskaper om behandling av sjukdomar. |
2.6 Redogör för en hälsofördel och en hälsonackdel med egenvård ur samhällets synvinkel. Svara med hela meningar. 2 p.
Svaret får inte överskrida 1000 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
| 2.6 Egenvård | Ur samhällets perspektiv: exempel på fördelar och nackdelar med självvård (2 p.) |
|---|---|
| Fördelar 1 exempel = 1 p. |
+ Minskar den onödiga belastningen av hälsotjänsterna, vilket gör att tillgången till hälsotjänster förbättras för dem som behöver dem. |
| Nackdelar 1 exempel = 1 p. |
- Förutsätter en mer fungerande finansieringsmodell för hälso- och sjukvården, där genomförandet av effektiv och säker egenvård beaktats. |
Poängsättning
Deluppgifterna 2.1 och 2.2
Självvård: förklaring av begreppet 0–2 p. + förklaring av syftet 0–2 p. = max 4 p.
Egenvård: förklaring av begreppet 0–2 p. + förklaring av syftet 0–2 p. = max 4 p.
Sammanlagt 8 poäng.
Deluppgifterna 2.3 och 2.5
Två fördelar och två nackdelar som beskrivits med hjälp av exempel = 4 p.
Sammanlagt 8 poäng.
Deluppgifterna 2.4 och 2.6
En fördel och en nackdel som beskrivits med hjälp av ett exempel = 2 p.
Sammanlagt 4 poäng.
Hela uppgiften 20 p.
Poängavdrag för svar som överskrider den angivna teckenmängden görs i enlighet med de allmänna anvisningarna för realprovet: 1 poäng dras av om svaret överskrider teckenmängden med 1–30 procent; 2 poäng dras av om svaret överskrider teckenmängden med över 30 procent (5-poängsuppgifter).
3. Dieter 20 p.
3.1 Definiera vad en laktosfri kost är. Förklara för vem den är nödvändig och vilka hälsoperspektiv som hänger samman med att följa en sådan diet. 5 p.
Svaret får inte överskrida 2000 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
En laktosfri kost innebär att man undviker laktos, det vill säga mjölksocker, som finns i mjölkprodukter. I syrade mjölkprodukter finns det mindre laktos än i mjölk, och i hårda ostar finns ingen laktos alls. Mjölkprodukter fås som laktosfattiga och helt laktosfria varianter. Kalciumintaget kan säkerställas med laktosfria eller laktosfattiga produkter eller kalciumberikade växtdrycker.
En laktosfri kost är nödvändig för laktosintoleranta. Enzymet laktas saknas i deras tarmkanal så laktosen når tjocktarmen utan att spjälkas. Detta leder till olika magbesvär, såsom magont, gasspänningar, svullen mage och lös avföring. Symtomen är övergående och ofarliga. Symtomens intensitet och laktostoleransen är individuella faktorer, så beroende på individens tolerans kan små mängder laktos ingå i kosten.
3.2 Definiera vad en mjölkfri kost är. Förklara för vem den är nödvändig och vilka hälsoperspektiv som hänger samman med att följa en sådan diet. 5 p.
Svaret får inte överskrida 2000 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
En mjölkfri kost betyder att mjölkprotein undviks. Mjölk, mjölkprodukter (såsom ost, yoghurt) och alla livsmedel med mjölkprotein (såsom smör, mjölkhaltiga margariner och färdigmat) utesluts ur kosten. När alla mjölkprodukter utesluts måste man säkerställa intaget av kalcium med kalciumberikade livsmedel eller kalciumtillskott.
Mjölkprotein orsakar en allergisk reaktion hos mjölkallergiker. Denna reaktion kan ge tarm- eller hudsymtom, men i värsta fall kan följden bli en livshotande anafylaktisk chock. Livsmedel som innehåller mjölkprotein utesluts alltefter symtombilden. Om symtomen är allvarliga är det viktigt att nogsamt undvika mjölkprotein.
3.3 Definiera vad en glutenfri kost är. Förklara för vem den är nödvändig och vilka hälsoperspektiv som hänger samman med att följa en sådan diet. 5 p.
Svaret får inte överskrida 2000 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
En glutenfri kost innebär att spannmål som innehåller proteinet gluten utesluts. Dessa spannmål inkluderar vete, råg och korn. Spannmål som lämpar sig för en glutenfri kost är till exempel havre, bovete, hirs, ris, majs och quinoa. Den som iakttar en glutenfri kost måste se till att få i sig tillräckligt med fibrer.
En glutenfri kost är den enda behandlingsformen för celiaki och behandlingen är livslång. Gluten skadar tarmluddet hos celiakiker genom att orsaka en inflammatorisk reaktion i tarmen och på så sätt störa näringsupptaget. När gluten utesluts ur kosten, läker tarmluddet. Symtom på celiaki är bland annat diarré, magsmärtor, lös avföring, svullen mage, gasspänningar, avmagring, järnbristanemi, barnlöshet och benskörhet. Hos barnpatienter avstannar tillväxten. Glutenfri kost rekommenderas inte för behandling av tarmsjukdomen IBS. Den som inte har celiaki gynnas inte av glutenfri kost, tvärtom kan den rentav vara till skada.
3.4 Definiera vad en vegankost är. Förklara för vem den är nödvändig och vilka hälsoperspektiv som hänger samman med att följa en sådan diet. 5 p.
Svaret får inte överskrida 2000 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
En vegansk kost innehåller inga djurprodukter utan består enbart av vegetabiliska produkter. I en vegankost tryggas intaget av protein genom kombination av proteiner från olika källor, såsom baljväxter (bönor, linser, ärter, soja), spannmål, frön och nötter. Personer som följer en vegansk kost måste säkerställa ett tillräckligt intag av proteiner samt vissa vitaminer (till exempel B12 och D) och mineral (till exempel kalcium, järn, jod). Om berikade livsmedel inte täcker behovet av alla näringsämnen ska vitamin- eller mineraltillskott användas.
Vegankost är självvald. Den handlar inte om sjukdomsbehandling (till skillnad från en mjölkfri eller glutenfri kost) eller behandling av symtom som beror på kosten (till skillnad från en laktosfri kost). Vegansk kost kan iakttas av hälsoskäl (till exempel för att minska risken för folksjukdomar), ekologiska hänsyn (miljövärderingar) eller etiska skäl (djurrätt, religiös övertygelse). En välplanerad vegankost passar nästan alla.
Poängsättning
5 p./kost. För en definition ges 2 p., för behovet 1 p. och för hälsoperspektivet 2 p.
Poängavdrag för svar som överskrider den angivna teckenmängden görs i enlighet med de allmänna anvisningarna för realprovet: 1 poäng dras av om svaret överskrider teckenmängden med 1–30 procent; 2 poäng dras av om svaret överskrider teckenmängden med över 30 procent (5-poängsuppgifter).
Del 2: 20-poängsuppgifter
4. Tankefel 20 p.
Med tankefel (villfarelser, skevheter i tänkandet, kognitiva bias) avses för mänskligt tänkande naturliga tendenser att strukturera och lägga tonvikt vid observationer, tolkningar och inhämtad information på specifika sätt. Tankefel kan styra observationer och beslut i situationer där någon slutsats dras snabbt och automatiskt (så kallad kognitiv genväg) utan ordentlig information om saken. Tankefel kan också uppstå vid motsägelser i det egna tänkandet.
Skevheter i tänkandet kan i anknytning till hälsobeteendet påverka beslut, dagliga val och identifiering av risker. De gör det svårt att bedöma olika alternativ balanserat och sakligt och omöjliggör objektivitet. De gör det svårare att känna igen felaktig information och desinformation och att ta till sig eller lära sig nya kunskaper. Genom att utnyttja skevheter kan man motivera och styra tänkandet (mottaglighet för påverkan). Fördomar och stereotypier som uppstår till följd av skevt tänkande kan ha positiva eller negativa konsekvenser för sociala relationer. Genom att lära känna sina tankefel kan man minska ensidigheten i sitt eget tänkande.
Texten som beskriver exempelperson A i materialet handlar om konfirmeringsbias. Det handlar om ett kognitivt tankefel där personen aktivt söker information som stöder och bekräftar hens förutfattade uppfattningar. Exempelpersonen hyser en stark uppfattning om vilket sätt som ger god kondition. Hen ger inte akt på information som strider mot den här uppfattningen eller bedömer den annorlunda än information som styrker hens uppfattning. De attityder som exempelpersonen uttrycker gentemot annan information är förringande eller åsidosätter den med hänvisning till att hen inte ingår i målgruppen. Beslutet om vilket träningssätt som är bäst för målinriktad träning fattas utifrån förvrängd information utan insikt om de risker som följer. Att börja alltför intensivt kan sänka motivationen att träna.
Texten som beskriver exempelperson B avser auktoritetsbias, som handlar om en tendens att tro på och följa de råd och anvisningar som en faktisk eller skenbar auktoritet ger, även om de inte är underbyggda eller korrekta. Influerare i sociala medier eftersträvar att skapa en gemenskap av följare där likasinnade bekräftar varandras uppfattningar och influerarna delar innehåll som stöder dessa uppfattningar. Exempelperson B värdesätter den information som en influerare har skapat och övertygas om att instruktionerna är ändamålsenliga av bilder hen sett i sociala medier. Exempelpersonen förhåller sig okritiskt till innehållet och ifrågasätter inte att de bilder hen sett är äkta. Hen litar på influerarens instruktioner och tror att de passar också hen själv och hens mål optimalt. Att döma av de sociala medierna ges en ensidig bild av influerarens träning, om övningarna valts utifrån det som ser bra ut på bild. Influeraren kan också tänkas använda gymanordningar fel och hens egna favoritövningar kanske inte lämpar sig för alla hens följare. En influerare kan ha kommersiella ändamål. I exemplet är det influeraren som ges ansvar för innehållet i träningen och denna information varken ifrågasätts eller anpassas till exempelpersonens egna behov. Risken är att motivationen att träna minskar om hens egna mål för ökad muskelmassa inte uppnås.
Texten om exempelperson C handlar om illusorisk överlägsenhet (Dunning–Kruger-effekten). Det är en kognitiv bias där individen överskattar sina egna förmågor, egenskaper och kunskaper. Personen i materialet litar på sig själv och tror att den instruering hen fått under studietiden garanterar att hen kan utföra övningarna rätt, och hen anser sig därför inte behöva ytterligare instruktioner eller övning. Personen kan överskatta sin kompetens, eventuellt utan att tänka på nya behov och begränsningar som uppkommer med åldern eller på att gymanordningar och redskap kan ha förändrats. Personen kan även sakna kännedom om ny forskningskunskap. Denna bias förhindrar individen från att bekanta sig med ny kunskap eller ta emot respons eller vägledning, vilket kan leda till riskbeteende och risk för belastningsskador eller plötsliga olyckshändelser. Illusorisk överlägsenhet kan också åtföljas av tron att en själv har bättre kunskaper än andra i liknande situationer har.
Poängsättning
Sakinnehållet bedöms med 0–10 poäng.
Definitionen av kognitiva bias ger maximalt fyra poäng (naturlig tendens i tänkandet, sätt att lägga vikt vid observationer, tolkningar och kunskap, snabba automatiska responser; någon av formerna av bias i exemplen identifieras och namnges).
Varje förklaring av något hälsorelaterat perspektiv som påverkar beslut (val mellan olika alternativ, identifiering av risker, bedömning av alternativ, objektivitet, identifiering av felaktig information respektive desinformation, acceptans för ny information, mottaglighet för påverkan, effekter av stereotypier och fördomar) kan ge en poäng. Förklaringarna kan ges med hjälp av exemplen i materialet. För perspektiv som påverkar beslut och för förklaringarna av dem ges maximalt sex poäng.
Kunskapshanteringen bedöms med 0–10 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (begreppsanvändning, argumentation, helhet).
Om materialet inte utnyttjats dras fem poäng av det totala poängtalet.
5. Hälsokommunikation 20 p.
Medicinska behandlingars effektivitet, säkerhet, fördelar, nackdelar och användningsändamål påvisas genom tillförlitliga vetenskapliga undersökningar. Dessa undersökningar utförs i flera olika skeden på sätt som godkänts av myndigheterna. Forskningsbaserad, vetenskaplig evidens måste kunna underbyggas och påvisas genom undersökningar. Vetenskaplig kunskap är objektiv, kritisk och kan generaliseras och testas. Undersökningarna kan upprepas och de publiceras öppet så att vem som helst kan granska dem.
I fråga om nyttan av erfarenhets- och wellness-behandlingar finns det enbart subjektiva upplevelser av dem som genomgått behandlingarna. Alternativmedicinska behandlingar baserar sig på trosföreställningar och inte på forskningskunskap. Det finns ingen vetenskaplig evidens för dessa behandlingar eller så har de konstaterats vara verkningslösa. Alternativmedicinska behandlingar har inte heller visats vara säkra.
I produktannonsen i materialet används följande påståenden eller kommunikationsmetoder, som är typiska för produkter och behandlingar som inte omfattas av den medicinska vetenskapen:
Undersökningar: De påståenden som framförs baserar sig inte på vetenskapliga studier. Egna erfarenheter eller ospecificerade test på egna sällskapsdjur utgör inte vetenskaplig evidens om effekt eller effektstorlek.
Underverkan: Behandlingen utlovar omvälvande resultat, alltså under. Till stöd för detta ges produktutvecklarens personliga erfarenhet av att ha botats. Inga observationer görs om biverkningar. ”Det som låter för bra för att vara sant är vanligtvis inte sant.”
Försäljning och marknadsföring: I texten presenteras den allergimotverkande produkten av någon som själv säljer den.
Expertis: Smith är professor i geografi och har alltså inte utbildning eller expertis på det område saken gäller. Smith beskrivs som en oppositionell figur i hälsofrågor; någon som kämpar mot de stora läkemedelsföretagens omoraliska verksamhet.
Förhindrande eller förringande av kritik: Kritik framställs som bevis på drev mot produktutvecklaren.
”Naturlighet” som argument: Produkten framställs som naturlig och den uppges ha använts länge av ett ursprungsfolk. Den påstås vara en ren naturprodukt. Naturprodukter innehåller ofta hälsofarliga orenheter och halterna av eventuella ämnen med medicinsk verkan kan variera.
Skrämsel: Vetenskapligt utforskade läkemedel med bevisad verkan sägs ha allvarliga biverkningar som produkten i annonsen inte har.
Holistisk verkan: Läkemedel behandlar enbart symtom medan den här behandlingsformen åtgärdar de verkliga orsakerna holistiskt.
Konspiration: I texten påstås myndigheternas agerande basera sig på en konspiration med till exempel läkemedelsindustrin. Behandlingar som inte omfattas av den medicinska vetenskapen baserar sig ofta på en motsättning mellan medicinsk vetenskap och andra metoder. Allmänt accepterade auktoriteter diskrediteras.
Poängsättning
Sakinnehåll (0–10 p.)
3 poäng
Tre synpunkter som gäller tillförlitlighet eller otillförlitlighet i hälsokommunikation har i svaret bedömts korrekt.
6 poäng
Sex synpunkter som gäller tillförlitlighet eller otillförlitlighet i hälsokommunikation har i svaret bedömts korrekt.
9 poäng
Nio synpunkter som gäller tillförlitlighet eller otillförlitlighet i hälsokommunikation har i svaret bedömts korrekt.
Kunskapshanteringen bedöms med 0–10 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (begreppsanvändning, bedömning, helhet).
Om materialet inte utnyttjats dras fem poäng av det totala poängtalet.
6. Hållbar utveckling och hälsa 20 p.
Hållbar utveckling är kontinuerlig och styrd samhällsförändring som sker globalt, regionalt och lokalt i syfte att trygga goda livsmöjligheter för såväl dagens som kommande generationer. Delområdena av hållbar utveckling är ekologisk, ekonomisk, social och kulturell hållbarhet.
Analysera vilken betydelse ekologisk, ekonomisk, social och kulturell hållbarhet har för människans hälsa och välmående.
Ekologisk hållbarhet
Ett grundläggande villkor för hållbar utveckling är att bevara den biologiska mångfalden och säkerställa att ekosystemen fungerar liksom att på lång sikt anpassa människans ekonomiska och materiella verksamhet till naturens bärkraft.
Ekologisk hållbarhet bygger på förståelse av kopplingarna mellan människa och övrig natur. Natursystemen upprätthåller liv och hälsa genom att bland annat producera rent vatten, syre och näring. Naturen kan skydda oss från översvämningar, stormar och andra extrema väderfenomen. Människan är en del av den helhet naturen utgör och helt beroende av att denna helhet förblir livskraftig. Snabb utarmning av den biologiska mångfalden är ett direkt hot mot människors hälsa och ökar till exempel förekomsten av sjukdomar som smittar från djur till människa, det vill säga zoonoser.
Bristen på kontakt med naturen visar sig även i människors hälsa och välmående. Under det senaste århundradet har livsmiljöer urbaniserats och livsstilen förändrats. Förändringarna har lett till en utarmning av människokroppens mikroflora, vilket fått immunförsvaret ur balans. Detta är i sin tur kopplat till förekomsten av många sjukdomar, såsom allergier, astma och typ 1-diabetes.
Överkonsumtion av naturresurser liksom miljöföroreningar och skadlig modifiering av miljön utgör på många sätt hot mot hälsa och välbefinnande. Vi måste försöka stävja de pågående miljöförändringarna och dessutom krävs beredskap inför de förändringar som redan skett, till exempel värmeböljor och andra extrema väderfenomen som klimatförändringen medfört. De har direkta konsekvenser för hälsan.
Ekonomisk hållbarhet
Ekonomisk hållbarhet innebär i fråga om innehåll och art balanserad tillväxt, som inte baserar sig på långsiktig skuldsättning eller överkonsumtion av material och naturresurser. En hållbar ekonomi är en förutsättning för samhällets viktigaste funktioner. Den skapar möjligheter till att värna om och utvidga välfärden.
En hållbart fungerande ekonomi gör det också lättare att möta nya utmaningar i framtiden, till exempel ökande socialskydds- och hälsovårdsutgifter till följd av en åldrande befolkning. En hållbar ekonomi är grunden för social hållbarhet.
Social hållbarhet
Den viktigaste aspekten av social hållbarhet är att villkoren för välfärd förs vidare till kommande generationer.
Medlemmarna i ett socialt hållbart samhälle kan leva ett gott liv utan fattigdom, hunger, diskriminering eller ojämlikhet. Ett socialt hållbart samhälle tryggar alla samhällsmedlemmar förutsättningar till ett gott liv och möjlighet till nödvändiga tjänster, utbildning, sysselsättning och utkomst. Det bemöter sina medlemmar jämlikt och gynnar hälsa och funktionsförmåga. Dessutom eftersträvar det att trygga även framtida generationers förutsättningar för välfärd.
Kulturell hållbarhet
Kulturell hållbarhet ser till att kulturen utvecklas och bevaras för kommande generationer. Kulturell hållbarhet betyder, ur kulturarvssynpunkt, att språk, traditioner och sedvänjor bevaras och förs vidare, att mångfald värdesätts och allas rättigheter respekteras. Utöver bevarandet av kulturarvet är ett syfte med kulturell hållbarhet att främja kulturell samexistens. På så sätt är även främjande av fred, mänskliga rättigheter och samarbete ett betydande element av den kulturella hållbarheten. Dessa aspekter hänger direkt samman med samhällens och individers hälsa. De direkta effekterna av kulturell hållbarhet på hälsan är exempelvis matkulturen (stöd för en sund kost), motionskulturen (stöd för fysisk aktivitet) och kulturella hobbyer (stöd för den psykiska hälsan).
Poängsättning
Hanteringen av sakinnehållet bedöms med 0–10 poäng.
3 poäng
Hållbar utveckling och dess betydelse för hälsan analyseras ur två bredare perspektiv (ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt).
6 poäng
Hållbar utveckling och dess betydelse för hälsan analyseras ur tre bredare perspektiv (ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt).
9 poäng
Hållbar utveckling och dess betydelse för hälsan analyseras ur alla fyra bredare perspektiv (ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt).
Kunskapshanteringen bedöms med 0–10 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (begreppsanvändning, argumentation, helhet).
Del 3: 30-poängsuppgifter
7. Förändringar i befolkningens hälsa 30 p.
7.1 Namnge den modell som beskriver fenomenet i figur . 2 p.
Epidemiologin är den vetenskapsgren som undersöker förekomsten av sjukdomar och faktorerna bakom dessa. Grafen framställer en modell som åskådliggör epidemiologisk transition, det vill säga långsiktiga förändringar i sjukdomsprevalens och dödlighet.
I stället för den epidemiologiska transitionen kan även ett svar som beskriver den demografiska transitionen godkännas. Den senare handlar om en modell för förändringar i befolkningen. Transitionen delas vanligen in i fyra eller fem skeden, beroende på förändringar i mortalitet och nativitet. Modellen kan användas för planering av samhälle och hälso- och sjukvård i syfte att skapa beredskap på framtida förändringar.
Poängsättning
Korrekt modell och rätt namn på modellen ger 2 p. Om examinanden identifierat förändringar i sjukdomsprevalens och dödlighet över tid, ges 1 poäng.
7.2 Namnge kurvorna A, B och C som visas i figur . 3 p.
Kurvorna i figuren: A mortalitet, B nativitet, C folkmängd
Poängsättning
För korrekt benämning av kurvorna ges 3 p.
7.3 Analysera med hjälp av kurvorna i modellen (figur ) befolkningens hälsa och sjukdomar (sjukdomsprevalens) liksom befolkningsmängden under skedena 1–5 i modellen. Förklara vilka faktorer som i respektive skede 1–5 har bidragit till de förändringar som kurvorna i modellen visar. 25 p.
Befolkningens hälsa och sjukdomsprevalens samt befolkningsmängd i skedena 1–5 i modellen samt förklarande faktorer.
Skede 1:
- Dödligheten, särskilt barnadödligheten, är hög och den förväntade livslängden är kort (orsaker: matbrist eller rentav hungersnöd, undermålig hygien, infektioner är särskilt hos barn den vanligaste dödsorsaken; primitiv behandling av sjukdomar, bristfällig hälsoinformation och hälsokunskap).
- Nativiteten är hög (orsaker: stor barnadödlighet, ingen familjeplanering eller preventivmedel).
- På grund av orsakerna ovan är befolkningsmängden liten.
Skede 2:
- Dödligheten, särskilt barnadödligheten, minskar (orsaker: förbättrad näring, hygien och sanitära förhållanden, hälso- och sjukvården utvecklas, den medicinska vetenskapen utvecklas, sjukhus byggs, smittsamma sjukdomar kan förebyggas med vaccin).
- Nativiteten är hög (orsaker: behov av arbetskraft på landsbygden, bristfällig tillgång till preventivmedel).
- Befolkningen växer (orsaker: livsmedelsproduktionen utvecklas, utbildningssystemet utvecklas, industrialisering).
Skede 3:
- Dödligheten minskar och de flesta dör i hög ålder (orsaker: betydelsen av smittsamma sjukdomar minskar bland annat tack vare god hygien och vaccinationsprogram för barn; kroniska sjukdomar är den vanligaste dödsorsaken; negativa förändringar sker i hälsobeteendet, såsom fysisk aktivitet, kost och användningen av rusmedel; övervikt och fetma leder till att icke-smittsamma sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancersjukdomar blir vanligare).
- Nativiteten minskar (orsaker: urbanisering, ökad utbildningsnivå, familjeplanering).
- Befolkningsmängden ökar trots minskad nativitet eftersom barnadödligheten minskar och den förväntade livslängden är lång (orsaker: ökad levnadsstandard och åtföljande teknikutveckling minskar på det fysiskt påfrestande arbetet, fritiden ökar, hälso- och sjukvården är utvecklad).
Skede 4:
- Dödligheten minskar (orsaker: målmedvetet folkhälsoarbete, det vill säga hälsopolitiken, ger resultat, mångsidig hälsopromotion och prevention förbättrar hälsan i hela befolkningen).
- Nativiteten är låg (orsaker: familjeplanering, låg sysselsättningsgrad, ökad medelålder bland förstagångsföderskor).
- Befolkningstillväxten avtar trots att den förväntade livslängden ökar eftersom barnantalet är lågt.
Skede 5:
- Mortaliteten i hög ålder förblir nästan oförändrad.
- Nativiteten är till och med lägre än mortaliteten (orsaker: människor vill bli föräldrar i högre ålder, färre barn önskas).
- Befolkningsmängden minskar och medellivslängden ökar – åldringar utgör en allt större del av befolkningen.
Poängsättning
Hanteringen av sakinnehållet bedöms med 0–15 p.
I svaret analyseras förändringar i enlighet med graferna i den epidemiologiska modellen i mortalitet (kurva A), nativitet (kurva B) och befolkning (kurva C) för vart och ett av modellens fem skeden. I svaret förklaras faktorer som bidragit till förändringar i mortaliteten, nativiteten och befolkningen för vart och ett av de fem skedena. Varje kurva (A, B, C) och förklaring av förändringarna i den kan ge en poäng per skede, totalt max. 15 poäng.
Kunskapshanteringen bedöms med 0–10 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (begreppsanvändning, argumentation, helhet).
8. Abort 30 p.
Abort innebär att en graviditet avslutas artificiellt. Aborten görs med läkemedel eller kirurgiskt.
Det finns flera etiska frågor kring abort. Bland annat kan abort analyseras med tanke på moderns, fostrets respektive faderns perspektiv samt ur hälsovårdens perspektiv (yrkesetik). Konflikter och skillnader gällande abort globalt sett kan analyseras ur individens synvinkel. Abort handlar också om en religiös, kulturell och samhällelig fråga som dessutom är politiserad. Ett centralt etiskt problem handlar om gränsen för när ett embryo eller foster blir en människa. Att fatta beslut om de juridiska och medicinska grunderna för abort förutsätter också etiska beslut. Till exempel kan en sjukdom eller funktionsnedsättning hos fostret betraktas som grund för abort, men frågan kvarstår vilka skador som berättigar aborter. Det finns länder där aborter till och med görs på grund av fostrets kön. I lagen anges även avsevärt betungande omständigheter kring förlossningen och skötseln av barnet liksom begränsad förmåga att sköta barnet som grunder för aborter; även dessa aspekter är definitionsfrågor.
Följande kan utgöra utgångspunkter för den etiska analysen:
- Värderingar: I vissa samhällen och kulturer kan familjens och moderskapets betydelse understrykas och abort strida mot dessa värderingar. Andra värderingar som omgärdar abort är religiösa värden, livets helighet liksom respekt för och skydd av liv. Exempelvis anser den katolska kyrkan att livet börjar med befruktningen. I tänkesätt där jämställdhet mellan könen, kvinnors rättigheter och integritet betonas som värden är attityderna till abort mer positiva. Abort kan även motiveras med hälsa som värdering. När det gäller kvinnors hälsa är möjligheten till trygga aborter viktig. Å andra sidan kan särskilt illegala aborter äventyra kvinnors fysiska hälsa och även medföra risker för den psykiska hälsan.
- Normer: Internationella konventioner, såsom människorättskonventionen eller FN:s kvinnokonvention, betonar bland annat de mänskliga rättigheterna och jämlikhet. Den nationella lagstiftningen ger bland annat uttryck för nationella värderingar och uppfattningar om människovärde och ett människovärdigt liv. Globalt sett kan abort vara helt förbjudet, tillåtas av hälsoskäl eller för att rädda moderns liv, eller också kan aborträtten vara fri. I Finland kan abort enligt lagen om avbrytande av havandeskap (239/1970, reviderad 1.9.2023) avbrytas på kvinnans begäran och utan förklaringar fram till den tolfte graviditetsveckan. Med tillstånd från Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) kan en graviditet avbrytas enligt de grunder som anges i lagen under graviditetsveckorna 12–20. Dessa grunder är följande:
- En fortsatt graviditet äventyrar den gravidas liv och hälsa.
- En sjukdom hos föräldern begränsar hens förmåga att sköta barnet, eller den gravidas eller hens familjs levnadsförhållanden är sådana att en förlossning eller skötseln av ett barn skulle vara avsevärt betungande.
- Barnet har en svår sjukdom eller kroppsskada.
- Den gravida är under 17 år eller över 40 år eller har fött fyra barn.
- Graviditeten har skett till följd av ett sexualbrott.
- Rättigheter: De internationella mänskliga rättigheterna slår fast rätten till trygghet och hälsa. En kvinnas självbestämmanderätt om sin kropp är grunden till aborträtten. Denna aborträtt kan försvaras med hänvisning till att en kvinna bör ha makt att själv bestämma om när och om hon vill ha barn. Detta är viktigt särskilt om graviditeten är ett hot mot kvinnans hälsa och välfärd eller om den är en följd av en våldtäkt. Examinanden kan även på rättsliga grunder analysera fostrets rätt till liv, fostrets rätt att födas som efterlängtad eller faderns rätt att besluta om fostrets liv. Till patienträttigheterna hör exempelvis rätten till information om aborten, högklassig vård som alltså betyder säker abort, jämlikhet och respekt för övertygelse och integritet. Till de internationella sexuella rättigheterna hör till exempel rätten att besluta tidpunkten för att få barn och antalet barn liksom rätten till tjänster för sexuell hälsa. Dessa tjänster inkluderar vägledning för graviditetsprevention och möjligheten att få lämpliga preventivmedel, mödravård och aborttjänster. Tjänsterna för sexuell hälsa bör vara tillgängliga för alla oberoende av ekonomisk ställning, men det är de inte i alla länder. Inte heller rättvist bemötande av den som önskar genomgå en abort är något som förverkligas överallt.
- Konsekvenser: När konsekvenserna av en genomgången eller utebliven abort analyseras i etiskt hänseende kan fostrets och moderns intressen strida mot varandra. I länder där det inte är möjligt att få en säker och laglig abort görs farliga och illegala aborter som medför fara för livet. Alla har inte råd med privata tjänster eller möjlighet att resa till länder där abort är möjligt. Många omständigheter kring illegala aborter äventyrar den gravidas hälsa. Exempel på sådana är inkompetens, bristfällig hygien, farlig medicinering eller fel som sker under ingreppet. Kvinnan kan även själv försöka avbryta graviditeten genom hälsovådliga åtgärder. Riskerna med och dödsfall i samband med abort är vanligare i länder där aborträtten begränsas. Å andra sidan leder oplanerade och oönskade graviditeter om abort inte tillåts till avbrutna studier eller karriärer, eller till barnantal som överskrider familjens resurser. Detta ökar fattigdomen, som särskilt i utvecklingsländer är en hälsorisk. Även tonårsgraviditeter kan äventyra den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Dessutom marginaliseras ensamstående mödrar i vissa kulturer. Det gagnar inte barnets livskvalitet att uppleva sig vara eller veta att hen är oönskad. I länder där abort förbjuds i lagen följer juridiska straff för såväl den gravida som den som utför ingreppet. Komplikationer av såväl lagliga som illegala aborter orsakar kostnader för hälso- och sjukvården.
- Motiv: Abortlagstiftningen ger möjlighet till befolkningspolitiskt maktutövande. Till exempel kan tillräcklig nativitet eftersträvas genom abortförbud eller etniska grupper kontrolleras med tvångsaborter. Abortförbud har även blivit ett politiskt redskap som används för att uppbåda stöd bland väljare. Samhälleliga motiv som bottnar i makt är etiskt betänkliga. Motivationen att skydda kan handla om såväl abortförbud som tillåtande av abort. Motiven bakom moderns eller familjens beslut handlar om livssituationer och omständigheterna för graviditeten (till exempel våldtäkt).
- Skyldigheter: Den nationella lagstiftningen fastställer hur hälso- och sjukvården ska agera. Hälsovårdspersonal förbinds dessutom av en yrkesetik som inkluderar skyldigheten att respektera liv och minska lidande. Man kan också fråga sig om den gravida har skyldigheter gentemot fostret, en make, familj, släkt, en gemenskap eller ett samhälle. En viktig princip är att ingen ska få användas som ett instrument. Om kvinnan tvingas genomgå graviditeten blir hon ett redskap, men å andra sidan kan det aborterade fostret vara ett redskap för de mål modern vill uppnå.
- Dygder: Empati och ansvar är dygder som det är etiskt rätt att följa. Empati kan gälla såväl en själv som en annan, och ansvar vittnar om grundlig eftertanke och visdom innan beslut fattas. Såväl en abort som en fortsatt graviditet kan vara val som medför press utifrån till dygdighet. En dygdig närstående stöttar den gravidas beslut.
Svaret ska strukturera de olika perspektiven så att förståelse framgår för mångfalden av etiska spörsmål kring abort. Att kartlägga dem som berörs av abort hjälper examinanden att gestalta helheten. I sin analys ska hen överväga och jämföra de etiska synvinklarna eller argumenten. Det räcker inte att bara lista eller beskriva synvinklarna, utan även bakgrundsfaktorer och eventuella konflikter ska tas upp.
Poängsättning
Hanteringen av sakinnehållet bedöms med 0–15 poäng.
4 poäng
I svaret analyseras abort ur en etisk synvinkel (värderingar, rättigheter, konsekvenser, motiv, skyldigheter, dygder). Även andra relevanta perspektiv kan analyseras etiskt (till exempel etisk diskussion om grunderna till abort eller fastställande av när fostret blir människa).
7 poäng
I svaret analyseras abort ur två etiska synvinklar.
10 poäng
I svaret analyseras abort ur tre etiska synvinklar. Synvinklarna benämns korrekt. I svaret väger examinanden alternativa synvinklar mot varandra eller beaktar undantag och specialfall, som analyseras kritiskt i förhållande till kulturen och samhällssituationen.
13 poäng
I svaret analyseras abort ur fyra etiska synvinklar.
Kunskapshanteringen bedöms med 0–15 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (begreppsanvändning, analys, helhet).
9. Livsstilsfaktorer som påverkar hälsa 30 p.
Analys av den fysiska aktiviteten
I motionsrekommendationen för barn och unga beskrivs utifrån vetenskaplig evidens hur mycket och vilken typ av fysisk aktivitet barn och unga behöver för hälsa och välbefinnande.
| Motionsrekommendation för barn och unga i åldern 7–17 år | Analys av Milles motion |
|---|---|
| Håll på med mångsidig, rask och ansträngande motion minst 60 minuter per dag. | Rekommendationen efterlevs delvis, det vill säga tre dagar per vecka: dansträning, basket och skidåkning. Också uteaktiviteterna kan tänkas uppfylla kriteriet. |
| Träna uthålligheten 3 gånger per vecka. | Rekommendationen uppfylls tre dagar i veckan. Till uthållighetsgrenarna räknas löpning, skidåkning och basket. |
| Stärk musklerna och skelettet. Jobba på vigheten, balansen och spänsten. | Genomförandet av rekommendationen kunde förbättras. Dans, basket och skidåkning inkluderar de delområden som krävs. Till skelettmotionen räknas bland annat löpträningen, basket och, beroende på passets innehåll, dansträningen. Mille verkar inte alls träna rörligheten, men rätt utförda kan dans-, basket- och skidträning förbättra balansen och spänsten. |
| Komplettera dina idrottshobbyer med en aktiv vardag. Vardagsmotionen kan också ske i små doser. | Till vardagsmotionen under veckan hör promenaderna till skolan under två dagar samt uteaktiviteter under veckoslutet. |
Milles vecka 5 inkluderar ganska mycket fysisk aktivitet. Eftersom det inte framgår hur utgångsnivån för Milles fysiska kondition ser ut eller vilket specifikt innehåll motionstillfällena har, kan inga hälsorelaterade slutsatser dras på detaljnivå. I fråga om näring och vila och återhämtning finns det brister som gör att Milles fysiska kondition sannolikt inte utvecklas. Motion ökar behovet av sömn och energiförbrukningen.
Måltidsanalys
Maten ger välbefinnande och gemenskap är den första måltidsrekommendationen som Statens näringsdelegation (VRN), Utbildningsstyrelsen (UBS) och Institutet för hälsa och välfärd (THL) tillsammans publicerat för yrkesläroanstalter och gymnasier.
| Anvisningar för hälsosamma måltider | Analys av Milles måltider |
|---|---|
| Det är bra att varje dag äta med regelbundna intervall, till exempel frukost, lunch och middag samt vid behov ett eller två mellanmål. (Måltidsrytmen och måltidsvanorna är i stor utsträckning en kulturell och individuell fråga.) | Tre måltider och två mellanmål så som rekommendationerna föreslår åt Mille bara under en dag, på måndagen. Sett till helheten är kosten bristfällig. |
| Frukost: En studerande gynnas av att äta frukost eftersom det enligt undersökningar verkar förbättra prestationen i olika uppgifter som kräver uppmärksamhet, koncentrationsförmåga och minne. | Mille har hoppat över frukosten fyra gånger under veckan. Här är helt klart något som Mille kunde bättra på. De dagar Mille åt frukost följde den i alla fall delvis rekommendationerna. |
Lunch: Studerande har lagstadgad rätt till en avgiftsfri måltid som uppfyller näringsrekommendationerna. | Lunch har Mille ätit dagligen. Under skoldagarna uppfyllde lunchen rekommendationerna under en dag. Lunch som delvis följer rekommendationerna har Mille ätit fyra gånger under loppet av en vecka. Under helgen åt Mille lunch både lördag och söndag, men måltiderna uppfyllde inte rekommendationerna. |
Mellanmål är ett sunt sätt att hålla sig energisk och måltidsrytmen regelbunden. Om det behövs är mellanmål också ett stöd vid viktkontroll. Ett mellanmål på eftermiddagen piggar upp och gör det möjligt att idrotta innan kvällens måltider. | Mille åt mellanmål enbart under två dagar. |
| Middag: Middagen ger energi till kvällens aktiviteter, studier och eventuella jobb. | Mille åt middag under fem dagar i veckan. Av dessa uppfyllde bara en måltid rekommendationerna. Här finns sådant som Mille helt klart kunde förbättra. |
| Kvällsmål: Ett kvällsmål enligt rekommendationerna är gynnsamt eftersom det förbättrar sömnkvaliteten genom att stabilisera blodets sockervärden. Kvällsmålet kan också komplettera intaget av näringsämnen. | Mille åt kvällsmål varje dag. Kvällsmålet var ohälsosamt alla dagar förutom måndagen. |
I Milles kosthåll kan måltidsrytmen och Milles egen bedömning av hur hälsosamma måltiderna är undersökas. Att under vardagar äta lunch regelbundet främjar hälsan. I Milles matvanor under helger finns sådant som bör rättas till när också övriga livsstilsfaktorer beaktas. På lördag morgon åt Mille till exempel frukost enligt rekommendationerna och gjorde en ansträngande skidtur, men det rikliga alkoholintaget kvällen innan har sannolikt orsakat symtom på baksmälla, varvid hård motion kan försämra prestationsförmågan och ge upphov till utmattning eller hjärtrytmrubbningar.
Sömnanalys
| Anvisningar för sund sömn | Analys av Milles sovande |
|---|---|
| Unga behöver i genomsnitt 8–10 timmar sömn per natt. Sömnbehovet minskar inte under puberteten. | Milles nattsömn varade under vardagar 5–9 timmar. På veckoslutet sov Mille 3 timmar på lördagen och 10 timmar på söndagen. Under hela veckan har Mille sammantaget sovit 46 timmar medan rekommendationen anger 56 timmar. Milles sovvanor är inte hälsofrämjande. |
| Regelbundna tider för läggning och väckning stärker sömnrytmen och främjar kroppens inre klocka. | Mille har under veckan fått minst 10 timmar för lite sömn. Den splittrade sömnrytmen försvagar med stor sannolikhet Milles studie- och funktionsförmåga. |
| Det är normalt att vakna upp kortvarigt några gånger under natten eftersom sömnfaserna varierar flera gånger varje natt. Också att vakna helt en eller ett par gånger per natt är normalt. Problem kan uppstå om man inte snabbt somnar om eller om man vaknar mycket. | Milles vecka verkar enligt hens egen rapport inkludera uppvaknande under natten i samband med användning av rusmedel, vilket försämrar sömnkvaliteten och förkortar sömnen. |
Milles nattsömn varierar alltför mycket i längd under veckan. Hen verkar ha en fördröjd sömnrytm eftersom hen också under vardagar lagt sig sent. Sömnen blir kort eftersom hen ska vakna redan 6.30 under vardagar. Om situationen pågår länge uppstår sömnbrist, varvid den unga är trött om morgonen och gärna sover länge på veckoslut. Sömn, näring och fysisk aktivitet är viktiga faktorer som påverkar varandra och bildar en helhet som avsevärt påverkar individens hälsa och välbefinnande liksom funktions- och arbetsförmåga.
Analys av konsumtion av rusmedel
| Avhållsamhet från rusmedel hos unga under 18 år | Analys av Milles rökning och alkoholkonsumtion |
|---|---|
| Förebyggande av användning och beroende av tobaks- och nikotinprodukter är synnerligen viktigt. De förebyggande åtgärderna riktar sig särskilt till unga i åldern 9–18 år, och därför förbjuds användningen av tobaksprodukter och elektroniska cigaretter i läroanstalters lokaler och omgivning. | Mille rökte cigaretter under fyra av veckans dagar. |
| Finlands lag och regelverk skyddar unga genom att förbjuda personer under 18 år innehav av alkohol. | Mille drack 14 portioner alkohol, varav 10 under helgen. |
Mille håller uppenbarligen på att utveckla eller har redan utvecklat nikotinberoende. Hen måste så snart som möjligt sluta röka. Rökning försämrar bland annat den fysiska konditionen och prestationsförmågan. Nikotin gör dessutom återhämtningen från fysisk aktivitet långsammare, ökar skaderisken och minskar såväl muskelmassa som muskelstyrka. Mille är 17 år och därför är hälsofrämjande avhållsamhet Milles bästa alternativ. För minderåriga ungdomar kan ingen rekommendation om säker risknivå för alkoholbruk ges, utan ungas alkoholbruk är alltid riskbruk.
Samband mellan livsstilsfaktorerna
- Fysisk aktivitet ökar sömnbehovet och energiförbrukningen.
- En oregelbunden måltidsrytm och brister i kostens kvalitet kan göra det svårare att uppfylla motionsrekommendationen (återhämtning och dylikt).
- Sömnbrist och sena nätter stör uppfyllandet av kostrekommendationen (till exempel okontrollerat ätande av godsaker).
- Användningen av rusmedel påverkar sömnkvaliteten och sömnkvantiteten, sömnrytmen, mängden fysisk aktivitet och dess kvalitet, måltidsrytmen och måltidernas kvalitet ogynnsamt.
Poängsättning
Hanteringen av sakinnehållet bedöms med 0–15 poäng. Poängen för sakinnehållet fördelas enligt följande:
| fysisk aktivitet 0–4 poäng | måltider 0–2 poäng | sömn 0–3 poäng | rusmedel 0–2 poäng | samband mellan livsstilsfaktorerna 0–4 poäng |
|---|---|---|---|---|
|
- anvisning - uthållighet - muskelkraft - vardagsmotion |
- antal måltider - regelbunden måltidsrytm |
- sömnlängd - sömnkvalitet / uppvaknande - regelbunden sömnrytm |
- ingen rökning - inget alkoholbruk |
- fysisk aktivitet - måltider - sömn - avhållsamhet från rusmedel |
Totalt 15 p.
Kunskapshanteringen bedöms med 0–15 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (begreppsanvändning, analys, helhet).