Beskrivningar av goda svar: SV – Evangelisk-luthersk religion
23.9.2025
Preliminära beskrivningar av goda svar 23.9.2025
De preliminära beskrivningarna av goda svar utgör en riktgivande beskrivning av de svar som förväntas på uppgifterna i provet. De är i första hand ämnade som stöd för den preliminära bedömningen. De preliminära beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svar. De preliminära beskrivningarna av goda svar utgör inte en del av den uppgift om hur bedömningsgrunderna tillämpats på en enskild examinands provprestation som avses i Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar. De preliminära beskrivningarna av goda svar är inte bindande för Studentexamensnämnden då grunderna för den slutgiltiga bedömningen fastställs.
Religionsundervisningens centrala uppgift är att stödja den studerandes allmänbildning i fråga om religioner och livsåskådningar. I den evangelisk-lutherska religionsundervisningen gör man sig förtrogen med lutherdomen och andra former av kristendom, övriga religioner samt religion och religionslöshet som fenomen. Man granskar religionerna som en del av kulturen, kulturtraditionen och samhället samt individens och samfundets liv.
Provet i religion innefattar nio uppgifter, av vilka examinanden bör besvara fem. Provet omfattar två delar. Del 1 består av sex uppgifter. Varje uppgift ger 0–20 poäng. Del 2 består av tre uppgifter som ger 0–30 poäng per uppgift. Av uppgifterna i del 1 kan man besvara tre, fyra eller fem, av uppgifterna i del 2 högst två. Det maximala antalet poäng i provet är 120. För att nå detta poängantal måste examinanden besvara tre uppgifter i del 1 och två uppgifter i del 2.
Provet innehåller uppgifter av olika karaktär och svårighetsgrad. En del av uppgifterna förutsätter ett koncentrerat och kort svar, en del att man behärskar stora ämnesområden och svarar i essäform. Uppgifterna kan innehålla material som texter, bilder, videor, kartor, diagram, figurer och statistik. Innehållet i materialet bör utnyttjas, tillämpas och bedömas på ett sakligt sätt. Om en uppgift har material bör man i regel hänvisa till det i svaret. Uppgifterna kan innehålla begränsningar i fråga om teckenmängd. I detta fall är det fråga om maximilängden för svaret. Då sänks inte poängen för svaret om teckenmängden underskrids, ifall sakinnehållet är tillräckligt och framställningen tydlig. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.
I provet i religion bedöms examinandens faktakunskaper, hantering av informationen och framställningssätt. I fråga om faktakunskaper bedöms examinandens kännedom om sakinnehållet i lärokursen i religion och den centrala begreppsapparaten som berör religioner och livsåskådningar. I svaren bedöms också hur innehållet i svaret motsvarar uppgiften och hur väl avgränsat svaret är. I alla uppgifter är utgångspunkten för bedömningen att svaret motsvarar uppgiften. Om uppgiften förutsätter till exempel jämförelse, fästs också vikt vid det i bedömningen. En stor faktamängd är inte till fördel om fakta är oväsentliga för uppgiften. Sakfel och en felaktig användning av begrepp sänker poängen.
I fråga om hanteringen av informationen bedöms examinandens förmåga att presentera, analysera, bedöma och tillämpa kunskap om religioner och livsåskådningar. Uppmärksamhet fästs särskilt vid hur övertygande de framförda synpunkterna är, hur de motiveras och hur ämnet problematiseras. Ett lyckat svar visar att examinanden självständigt behärskar sin kunskap om religioner och livsåskådningar och kan utveckla den utifrån tidigare erhållna fakta och behandla religionsfrågor på ett analytiskt sätt ur flera olika synvinklar. Dessutom är fakta, motiverade ställningstaganden och åsikter klart avskilda från varandra.
I fråga om framställningssättet bedöms svarets konsekvens, helhet och stilistiska smidighet. Flytande och vårdad svensk sakprosa värderas i svaret. Upprepningar och ett otydligt eller oredigt framställningssätt sänker poängen.
I fråga om faktakunskaper presenteras de mer detaljerade kriterierna separat för de olika uppgifterna. Beskrivningen av goda svar är inriktad på två nivåer: ett gott svar, som motsvarar cirka 50 procent av hela poängtalet, och ett berömligt svar, som avser cirka 80 procent av poängtalet. I uppgifter med många delar fastställs poängen separat för de olika delarna, ifall inte annat sägs i uppgiften. Ifall uppgiften består av ovanligt många delar ges särskilda direktiv för poängsättningen. I fråga om omfattande essäuppgifter är beskrivningarna av ett gott svar alltid endast riktgivande. De innehåller i första hand element som är centrala i gymnasiestudierna, men utöver dem kan examinandernas svar innehålla andra väsentliga aspekter.
Allmänt taget är ytterligheterna i fråga om faktakunskaper svar som över huvud taget inte innehåller fakta och begrepp som är väsentliga för ämnesområdet, och svar som visar en utmärkt behärskning av ämnesområdet. Utmärkande för det sistnämnda är till exempel att de begrepp som är väsentliga för ämnesområdet har använts på ett sakkunnigt och naturligt sätt och att de fakta som presenteras i svaret är mångsidiga och precisa. Mellan dessa ytterligheter ligger ett så kallat gott svar, som innehåller en del väsentliga aspekter på ämnesområdet och där användningen och definitionen av begreppen i huvudsak är sakliga. Ett sådant svar kan också innehålla enstaka sakfel.
I allmänhet följer faktakunskaperna, hanteringen av informationen och framställningssättet varandra åt, eftersom gestaltning av fakta som är väsentliga för helheten, användning av relevanta begrepp, konsekvens i argumentationen och stilistisk smidighet hör ihop. Nedan ges allmänna riktlinjer som åskådliggör olika faktorer som bör beaktas vid bedömningen av i första hand hanteringen av informationen och framställningssättet.
De svaga svaren är stilistiskt oklara, ostrukturerade och besvarar uppgiften endast delvis eller inte alls. I sådana svar utnyttjar man inte materialet och framförda synpunkter motiveras inte vederhäftigt. Sådana svar ger i regel under en fjärdedel av hela poängtalet.
Under hälften av hela poängtalet ger också sådana svar som presenterar ett eller flera fakta och begrepp som är väsentliga för ämnet men som är ostrukturerade och stilistiskt oklara. Sådana svar kan också innehålla upprepningar, överdrifter, ohållbara motiveringar och uppräkningar.
Ett gott svar motsvarar i bedömningen cirka hälften av hela poängtalet. Ett sådant svar besvarar i huvudsak uppgiften och innehåller flera väsentliga fakta och synpunkter på ämnet. Examinanden har åtminstone till vissa delar utnyttjat det material som hör till uppgiften och svaret innehåller tillämpning och utveckling av fakta. Svaret visar en strävan att strukturera och motivera. Svaret kan ändå delvis vara ostrukturerat och uppräknande och motiveringarna kan vara ytliga.
Ett berömligt svar motsvarar cirka 80 procent av hela poängtalet. I ett sådant svar har examinanden lyckats skapa en konsekvent helhet av flera fakta och synpunkter som är väsentliga för ämnet. Svaret motsvarar uppgiften och språket är vårdat. De motiveringar som framförs är tydliga och mångsidiga, och fakta tillämpas och analyseras trovärdigt.
Svar som når de allra högsta poängen utmärks utöver de nämnda aspekterna av en djup förståelse av ämnesområdet och en förmåga att sätta in fakta i större sammanhang. Examinanden har utnyttjat material som hör till uppgiften på ett insiktsfullt sätt och relaterat olika delar av materialet till varandra. Svaren utgör välunderbyggda helheter stödda av argumentation. De kan också innehålla fyndiga och överraskande synpunkter och öppningar mot alternativa sätt att närma sig problemet.
| Poängtal | under 25 % | 25–50 % | 50 %, gott svar | 80 %, berömligt svar | över 80 % |
|---|---|---|---|---|---|
| Faktakunskaper: Det som bedöms är kunskap om faktainnehållet enligt läroplanen, korrekt och precis användning av begrepp, överensstämmelse mellan innehåll och uppgift samt avgränsning av svaret. | Svaret innehåller väldigt lite eller ingen för ämnesområdet relevant kunskap och väldigt få eller inga för ämnesområdet relevanta begrepp. | Ett eller flera för ämnesområdet relevanta fakta och begrepp presenteras i svaret. | Svaret innehåller flera för ämnesområdet relevanta fakta, användningen och definitionerna av begrepp är huvudsakligen korrekta. Svaret kan innehålla enstaka faktafel (noggrannare kriterier för enskilda uppgifter ges i beskrivningen av goda svar). | Svaret visar berömliga insikter i ämnesområdet; begrepp används sakkunnigt och naturligt, och de kunskaper som presenteras i svaret är mångsidiga och exakta (noggrannare kriterier för enskilda uppgifter ges i beskrivningen av goda svar). | Svaret visar en djuplodande förståelse av ämnesområdet och en förmåga att koppla kunskapen till vidare sammanhang. |
| Hantering och presentation av kunskap: Examinandens förmåga att presentera, analysera, utvärdera och tillämpa kunskap bedöms; presentationen bedöms med tanke på svarets följdriktighet, enhetlighet och stilistiska smidighet. | Svaret är stilistiskt osammanhängande och ostrukturerat. Det motsvarar endast delvis eller inte alls uppgiften. Uppgiftens material har inte utnyttjats och de framlagda ståndpunkterna har inte motiverats adekvat. | Svaret är ostrukturerat och stilistiskt osammanhängande. Det kan innehålla upprepningar, överdrifter, icke-trovärdiga motiveringar och vara katalogartat. | Svaret motsvarar huvudsakligen uppgiften. I svaret presenteras flera för ämnesområdet relevanta fakta och synpunkter. Uppgiftens material har utnyttjats till vissa delar och svaret visar tecken på tillämpning och utveckling av kunskap. Det finns en strävan efter en följdriktig struktur och motiveringar, men svaret kan ställvis vara ostrukturerat och katalogartat. Motiveringarna kan vara rätt ytliga. | Flera för uppgiften relevanta fakta och synpunkter har kopplats ihop till en följdriktig helhet. Svaret motsvarar uppgiften och är vårdat till sitt språk. De framlagda motiveringarna är tydliga och mångsidiga. Kunskapen tillämpas och utvecklas på ett trovärdigt sätt. | De olika materialen för uppgiften har utnyttjats på ett insiktsfullt sätt och har ställts i relation till varandra. Motiveringarna är övertygande och väl argumenterade. Svaret kan innehålla sinnrika synpunkter och öppningar till alternativa angreppsvinklar. |
Del 1: 20-poängsuppgifter
1. Påståenden om religioner 20 p.
Nedan står 20 påståenden grupperade enligt fem teman. Välj för varje deluppgift (1.1–1.20) det svarsalternativ som passar bäst. Rätt svar 1 p., fel svar –1 p., inget svar 0 p.
Du kan ändra ditt svar efter att du har valt ett svarsalternativ, men du kan inte längre lämna påståendet helt utan svar. Om du har börjat besvara uppgiften, men kommer till att du ändå inte vill lämna in den för bedömning, ska du välja alternativet ”Jag svarar inte” för alla påståenden.
1.1 Det hinduiska eposet Ramayana beskriver guden Ramas äventyr, under vilka han får hjälp av den i dagens Indien mycket populära apguden 1 p.
- Krishna. (-1 p.)
- Hanuman. (1 p.)
- Shiva. (-1 p.)
1.2 Efter att Siddhartha Gautama Buddha blivit upplyst 1 p.
- började han undervisa andra om den sanning han hade insett. (1 p.)
- drog han sig tillbaka i ensamhet och blev asket. (-1 p.)
- steg han upp till himlen. (-1 p.)
1.3 Koranens heliga text förmedlades till Muhammed av 1 p.
- ängeln Moroni. (-1 p.)
- imamen Ali. (-1 p.)
- ängeln Gabriel. (1 p.)
1.4 Bland Bibelns böcker representeras den så kallade apokalyptiska litteraturen av 1 p.
- Ordspråksboken. (-1 p.)
- Apostlagärningarna. (-1 p.)
- Johannes uppenbarelse (Uppenbarelseboken). (1 p.)
1.5 I hinduismen är målet att frigöra sig från återfödelsens kretslopp, som man syftar på med begreppet 1 p.
- atman. (-1 p.)
- samsara. (1 p.)
- brahman. (-1 p.)
1.6 Enligt Buddhas lära ska man ty sig till sangha, vilket refererar till 1 p.
- Veda-texterna. (-1 p.)
- den buddhistiska gemenskapen. (1 p.)
- det åttafaldiga vägen. (-1 p.)
1.7 Enligt den katolska kyrkans lära är biskopen i Rom, alltså påven 1 p.
- Johannes efterträdare. (-1 p.)
- Petrus efterträdare. (1 p.)
- Paulus efterträdare. (-1 p.)
1.8 Enligt Martin Luther blir människan frälst 1 p.
- genom sina goda gärningar. (-1 p.)
- genom Guds nåd. (1 p.)
- genom att bli gudomliggjord. (-1 p.)
1.9 Det centrala i den jainistiska etiken är 1 p.
- att följa de befallningar som Gud instiftat. (-1 p.)
- hierarkiska förhållanden mellan människor. (-1 p.)
- ett icke-våldsideal. (1 p.)
1.10 Enligt kosher-matreglerna i judendomen 1 p.
- slaktas boskap genom att man gör ett snitt i djurets hals och tappar ut blodet. (1 p.)
- är det inte tillåtet att äta nötkött. (-1 p.)
- är det inte tillåtet att dricka alkohol. (-1 p.)
1.11 Inom buddhismen är en av de fem etiska reglerna som alla bör följa 1 p.
- att avstå från falskt tal. (1 p.)
- att högakta föräldrarna. (-1 p.)
- att utföra de plikter som hör till den egna kasten. (-1 p.)
1.12 Inom konfucianismen är idealet 1 p.
- att bli en kami efter döden. (-1 p.)
- att vara en ädel människa, det vill säga junzi. (1 p.)
- att leva som munk. (-1 p.)
1.13 Kippan är en religiös huvudbonad inom 1 p.
- sikhismen. (-1 p.)
- judendomen. (1 p.)
- islam. (-1 p.)
1.14 När en buddhistmunk tar emot allmosor har han vanligtvis med sig 1 p.
- en skål för matgåvor. (1 p.)
- en karta för att hitta fram. (-1 p.)
- ett ljus för att hålla bön. (-1 p.)
1.15 Ett viktigt föremål i katolsk andaktspraxis är 1 p.
- tefillin-kapseln som innehåller verser från Toran. (-1 p.)
- en mandala gjord av sand. (-1 p.)
- ett radband som kallas rosenkrans. (1 p.)
1.16 Kamidana-altaret är en viktig del av 1 p.
- buddhismen. (-1 p.)
- shintoismen. (1 p.)
- sikhismen. (-1 p.)
1.17 Inom Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga utförs de viktigaste ritualerna i 1 p.
- templet. (1 p.)
- kapellet. (-1 p.)
- Rikets sal. (-1 p.)
1.18 Inom judendomen förrättas begravningen 1 p.
- på sabbaten. (-1 p.)
- så snart som möjligt efter dödsfallet. (1 p.)
- helst under någon av helgerna i den judiska kalendern. (-1 p.)
1.19 Inom islam omfattar ritualerna kring födseln 1 p.
- en dopfest där barnet ansluts till församlingen. (-1 p.)
- att man viskar trosbekännelsen i barnets öra. (1 p.)
- att håret klipps och offras till gudarna. (-1 p.)
1.20 Kumbh mela är 1 p.
- en hinduisk meditationsteknik. (-1 p.)
- ett hinduiskt klosterväsen. (-1 p.)
- en hinduisk pilgrimsfestival. (1 p.)
2. Emojier med anknytning till religioner 20 p.
I svaren bedöms om examinanden kopplar emojin till rätt religion. Dessutom bedöms hur mångsidigt hen förklarar emojins religiösa innehåll. För koppling av emojin till rätt religion får man en poäng. För namngivande av det objekt emojin föreställer får man en poäng. Dessutom får man en poäng för varje relevant synpunkt som gäller emojins religiösa innehåll; för redogörandet av emojins religiösa innehåll man kan ändå få högst tre poäng.
Svarets längd i respektive deluppgift är högst 500 tecken. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.
2.1 Namnge den religion till vilken emoji hör och förklara emojins religiösa innehåll. 5 p.
Svaret får inte överskrida 500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
Emojin hör till islam och avbildar templet Kaba. Kaba ligger i Mecka i Saudiarabien och muslimernas böneriktning är mot Kaba. Under pilgrimsfärden går muslimerna sju gånger runt Kaba. Pilgrimerna försöker röra vid en svart sten som finns i templets yttervägg. Templet Kaba är täckt av ett svart tyg som byts årligen. Endast muslimer får besöka Kaba (och Mecka). Enligt islam var det Adam som från början byggde Kaba.
I svaret kan ingå också andra relevanta synpunkter.
2.2 Namnge den religion till vilken emoji hör och förklara emojins religiösa innehåll. 5 p.
Svaret får inte överskrida 500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
Emojin hör till shinto och avbildar en torii-port. Torii-portar förekommer i synnerhet på områdena kring helgedomar, där de skiljer det världsliga området från det heliga. Människan blir rituellt renad av att gå genom porten. Torii är en port utan dörr. Torii-portarna representerar olika stilar. Ofta är torii-porten röd till färgen. Torii-porten används som en symbol för shinto.
I svaret kan ingå också andra relevanta synpunkter.
2.3 Namnge den religion till vilken emoji hör och förklara emojins religiösa innehåll. 5 p.
Svaret får inte överskrida 500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
Emojin hör till taoismen och avbildar symbolen för yin och yang. Yin och yang beskriver världsalltets två krafter som är motsatta, men som kompletterar varandra. Yin symboliserar till exempel femininitet, mörker och passivitet och yang maskulinitet, ljus och aktivitet. Enligt den taoistiska filosofin ska de här två krafterna vara i balans. I kinesisk medicin strävar man att balansera de här två krafterna i människan. Symbolen för yin och yang används som symbol för taoismen.
I svaret kan ingå också andra relevanta synpunkter.
2.4 Namnge den religion till vilken emoji hör och förklara emojins religiösa innehåll. 5 p.
Svaret får inte överskrida 500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
Emojin hör till de indiska religionerna, som hinduismen, och avbildar stavelsen om (också i formen aum). Den kan karakteriseras som skapelsens eviga urljud och universums ursprungliga vibration. Om är den heligaste stavelsen i hinduismen, där den beskriver brahman och där den kan upprepas i andliga övningar. Mantran börjar ofta med stavelsen om. Stavelsen om används som kännetecken för hinduismen. Stavelsen om är känd också inom buddhismen, jainismen och sikhismen.
I svaret kan ingå också andra relevanta synpunkter.
3. Religion och hållbar utveckling 20 p.
Hållbar utveckling betyder en samhällelig förändring som syftar till att säkerställa att framtida verksamhetsförutsättningar är lika bra eller bättre än dagens. I hållbar utveckling ingår ekologisk, social, kulturell och ekonomisk hållbarhet.
Utvärdera hur religion å ena sidan kan främja och å andra sidan hindra en hållbar utveckling.
I svaret bedöms hur mångsidigt och insiktsfullt examinanden utvärderar religionens möjlighet att främja och hindra hållbar utveckling.
I ett gott svar (10 p.) utvärderar examinanden ur minst två synvinklar hur religion kan främja och hindra hållbar utveckling. I svaret ingår synvinklar på både främjande och hindrande.
I ett berömligt svar (16 p.) utvärderar examinanden mångsidigt och insiktsfullt hur religion kan främja och hindra hållbar utveckling. I svaret ingår synvinklar som anknyter till ekologisk, social, kulturell och ekonomisk hållbarhet. Det förutsätts dock inte att både främjande och hindrande aspekter behandlas för varje delområde.
I svaret kan ingå till exempel följande synvinklar:
- Beroende på fall och situation kan religion endera främja eller hindra olika delområden av hållbarhet. Ekologisk hållbarhet är grunden för hela den hållbara utvecklingen. Den har som mål att bevara växt- och djurarternas diversitet och ekosystemens funktionalitet, samt en hållbar användning av naturresurserna. Social hållbarhet betyder att förutsättningarna för välfärd överförs och utvecklas från en generation till följande. Den har som mål att minska ojämlikheten i välfärd och delaktighet mellan individer. En socialt hållbar utveckling förutsätter likvärdighet och jämlikhet mellan samhällets medlemmar samt att de grundläggande rättigheterna och livsförutsättningarna förverkligas. Kulturell hållbarhet handlar om att bevara och överföra kulturella element som språk, traditioner och seder. Förutom värnandet om kulturarvet är målet för kulturell hållbarhet att främja samlevnad mellan olika kulturer, att uppskatta mångformighet och att respektera allas rättigheter. Ekonomisk hållbarhet innebär en balanserad och hållbar tillväxt, som på lång sikt inte bygger på skuldsättning eller överexploatering eller förstörelse av resurser, till exempel naturresurser.
- I många religioner är högaktning av naturen och allt levande samt ett måttfullt levnadssätt centrala värden. De här principerna kan främja både ekologisk och ekonomisk hållbarhet. I vissa religioner har man ändå också tänkt sig att människan står ovanför naturen, vilket har kunnat bidra till att många arter har försvunnit och till en överkonsumtion av naturresurserna.
- Religiösa samfund främjar social hållbarhet till exempel genom att arrangera matförsörjning, hälsovård och undervisning samt genom att främja jämställdhet mellan könen. Religioner kan emellertid också upprätthålla ojämställdhet mellan könen.
- Religionen kan ha en viktig betydelse för att upprätthålla och främja till exempel lokala språk, traditioner och sedvänjor.
- Många religioner deltar i fredsarbete och främjar mänskliga rättigheter samt samarbete mellan olika grupper. Trots det kan de också upprätthålla spänningar och fiendebilder till exempel mellan olika etniska och religiösa grupper eller inom dem.
- I många religioner förekommer till exempel reciprocitetsprincipen, den så kallade gyllene regeln, som då den följs kan främja såväl ekologiskt, socialt, kulturellt som ekonomiskt hållbar utveckling.
- Över 80 procent av världens befolkning hör till något religiöst samfund och enligt prognoserna ökar andelen. För dem som hör till ett religiöst samfund skapar de religiösa värderingarna en grund för tanke och handling. Det här har betydelse också för främjandet av hållbar utveckling, eftersom förändringar i tänkande och handling ofta är mer bestående om de baserar sig på människors övertygelser och värderingar.
- Religioner och religiösa ledare kan främja hållbar utveckling och att man får till stånd en bestående förändring. Genom att påverka religiösa ledare är det möjligt att påverka hela samfund.
- Också många religiösa ledare och religionsbaserade organisationer främjar de mål för hållbar utveckling som är inskrivna i det verksamhetsprogram som FN har satt upp och som sträcker sig till 2030.
- Trots sekulariseringsutvecklingen i de västerländska samhällena har religionen en stor betydelse särskilt i utvecklingsländerna. Där har de religiösa samfunden vanligen kontakter också till de mest avlägset belägna områdena, även då en fungerande statsförvaltning saknas eller den offentliga socialservicen är svag.
- De religiösa samfunden har färdiga och bestående nätverk. De har ofta verkat på samma områden redan i århundraden och de har en utomordentlig lokalkännedom.
- Många av de biståndsorganisationer som främjar hållbar utveckling har en religiös värdegrund.
- Religionen kan ses som ett underkuvande ideologisystem som begränsar förverkligandet av de mänskliga rättigheterna.
- Verksamheten i religiösa samfund och religionsbaserade organisationer kan också ifrågasättas med en misstanke om att man försöker omvända dem man hjälper till den religion som den hjälpande organisationen representerar. De religionsbaserade organisationer som förbundit sig till principerna för internationellt humanitärt bistånd gör emellertid inte förkunnelsearbete och skiljer inte på biståndsmottagarna utgående från religion.
- Religionerna har stor betydelse också under humanitära kriser och pandemier. Till exempel för att hejda spridningen av ebolaviruset var det avgörande att de religiösa ledarna gav order om ny praxis för begravningar.
- Under coronaviruspandemin var det många religiösa ledare som ställde de religiösa samfundens utrymmen till förfogande för vaccinationer och som spred information om hur man skyddar sig mot smitta. Å andra sidan gav en del av dem också felaktig information om hur smittan sprids och hur man skyddar sig mot den.
- Religionen är en betydande resurs och källa till hopp också under svåra omständigheter och i nödsituationer. Dessutom motiverar religionen miljoner av frivilligarbetare runt om i världen.
4. Kristendomens förändrade status i världen 20 p.
Svarets längd i vardera deluppgiften är högst 1 500 tecken. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.
4.1 Studera material och redogör utgående från det för kristendomens utbredning år 2020 och den regionala förskjutningen i anhängarantalet från 1900 till 2020. 10 p.
Svaret får inte överskrida 1500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
I svaret bedöms hur exakt examinanden redogör för kristendomens anhängarantal år 2020, och för den regionala förändringen i anhängarantalet från år 1900 till år 2020.
I ett gott svar (5 p.) redogör examinanden för minst två relevanta synpunkter på kristendomens status 2020. Dessutom beskriver hen hur tyngdpunkten för kristendomens anhängarantal har förskjutits från det globala nord till det globala syd mellan åren 1900 och 2020.
I ett berömligt svar (8 p.) redogör examinanden exakt för kristendomens status 2020 samt för den regionala förändringen i kristendomens anhängarantal från 1900 till 2020.
Det är särskilt förtjänstfullt att göra kritiska iakttagelser av begreppen det globala syd och det globala nord. Till exempel Australien betraktas allmänt som en del av det globala nord, trots att landet geografiskt befinner sig på södra halvklotet och är en del av Oceanien.
Kartan visar kristendomens uppskattade anhängarantal år 2020. Examinanden förutsätts inte redogöra för kristendomens verkliga anhängarantal.
I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:
- Enligt material 4.A var år 1900 det globala nords andel av världens kristna 82 % och det globala syds andel 18 %. År 2020 var det globala nords andel av världens kristna 33 % och det globala syds andel 67 %.
- På drygt hundra år har det globala nords andel av världens kristna minskat med 49 procentenheter och det globala syds andel ökat lika mycket.
- År 2020 fanns i det globala nord 833 miljoner kristna och i det globala syd 1,683 miljarder kristna.
- År 1900 fanns kristendomens anhängare främst i Europa och Nordamerika, medan de år 2020 främst fanns i Afrika, Sydamerika, Asien och Oceanien.
- Flest kristna fanns det år 2020 enligt prognosen i Afrika (667 miljoner). Näst flest kristna fanns det i Latinamerika (612 miljoner), följt av Europa (565 miljoner), Asien (379 miljoner) och Nordamerika (268 miljoner). Lägst var antalet kristna i Oceanien (28 miljoner).
4.2 Diskutera konsekvenserna för kristendomen av den regionala förskjutningen av tyngdpunkten för kristendomens utbredning. 10 p.
Svaret får inte överskrida 1500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
I svaret bedöms hur trovärdigt examinanden diskuterar vilka följder förändringen i tyngdpunkten för kristendomens anhängarantal har haft för den kristna tron.
I ett gott svar (5 p.) diskuterar examinanden vilka följder förändringen i tyngdpunkten för kristendomens anhängarantal har haft för den kristna tron genom att redogöra för minst två för ämnet relevanta synpunkter.
I ett berömligt svar (8 p.) diskuterar examinanden trovärdigt vilka följder förändringen i tyngdpunkten för kristendomens anhängarantal har haft för den kristna tron genom att redogöra för minst tre relevanta synpunkter.
I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:
- Kristendomens betydelse i det globala nord har minskat i takt med sekulariseringen.
- Kristendomens minskade betydelse i det globala nord har fått kyrkorna i Europa och Nordamerika att skapa nya sätt att verka och nå ut till människor.
- Behovet av dialog mellan kyrkorna i det globala nord och det globala syd har ökat, liksom också dialogens betydelse.
- Förändringen i tyngdpunkten för kristendomen syns till exempel i valen av kyrkliga ledare, medräknat den första icke-europeiska påven på över tusen år.
- Den kontextuella teologins betydelse har ökat, särskilt i det globala syd. I kontextuell teologi tillämpas teologin och kyrkolivet i en viss kontext. Enligt begreppet är all teologi bunden till kultur, tidsepok och språk.
- I utvecklingsländerna i det globala syd tolkas kristendomen ofta mitt i fattigdom och samhällelig instabilitet. Det här har fött fram nya sätt att göra teologi. Exempelvis tolkningar enligt befrielseteologin uppstår ofta ur orättvisa i den lokala närmiljön.
- Kyrkorna i det globala syd har fått en ökad betydelse till exempel i den internationella ekumeniska rörelsen.
- Missionsarbetet från det globala nord till det globala syd har minskat och allt tydligare förändrats till kompanjonskap mellan kyrkorna i det globala nord och det globala syd.
- Missionsarbetet från det globala syd till det globala nord har ökat.
- Anhängarantalet för kristendomen växer i länderna i det globala syd, där befolkningsökningen är snabb. Av kristendomens anhängare är en allt större del unga.
- Den i det globala syd populära karismatiska kristendomens betydelse har ökat.
- Konservativa tolkningar av kristendomen har blivit starkare, eftersom många kristna i det globala syd representerar ett konservativt tankesätt i etiska frågor.
5. Sunni och shia 20 p.
I svaret bedöms hur strukturerat och mångsidigt examinanden redogör för skillnaderna mellan inriktningarna sunni och shia och för deras förhållande till varandra.
I ett gott svar (10 p.) redogör examinanden för minst tre synpunkter som gäller skillnaderna mellan sunni och shia eller deras förhållande till varandra. Examinanden visar att hen förstår att sunni och shia är de två huvudinriktningarna i islam.
I ett berömligt svar (16 p.) redogör examinanden strukturerat och mångsidigt för skillnaderna mellan sunni och shia och för deras förhållande till varandra. Examinanden visar att hen förstår att sunni och shia skildes från varandra i ett tidigt skede av islams historia och att uppdelningen gällde en meningsskiljaktighet om profeten Muhammeds efterträdare.
I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:
- Efter Muhammeds död uppstod frågan om vem som skulle efterträda honom som samfundets ledare. Enligt sunni kan vilken islamiskt troende man som helst verka som profetens efterträdare och ledare för det muslimska samfundet, medan profetens efterträdare enligt shia bör komma från Muhammeds släkt.
- Enligt sunniterna hade Muhammed inte utsett sin efterträdare, så de tidiga muslimerna valde Abu Bakr till ledare för det islamiska samfundet.
- Den enligt sunnis räknesätt fjärde kalifen, Ali, var enligt shias synsätt den efterträdare Muhammed själv hade utnämnt. Ali var av Muhammeds släkt, hans kusin och svåger. Morden på Ali och hans son Husain samt martyrskapet som kopplas till dem är betydelsefulla inom shia.
- Enligt sunnis synsätt är källorna till religiös auktoritet Koranen och sunna, alltså den tradition som berättar om profeten Muhammed. Enligt shia fortsatte den gudomliga uppenbarelsen efter Muhammed också i imamernas undervisning. Enligt 12-imamshia gömde sig den tolfte imamen al-Mahdi och vid tidernas slut ska han återvända för att komma med rättvisa och fred till jorden.
- Största delen av världens muslimer hör till sunni (85–90 %). Omkring 10–15 % av muslimerna är shia. Shia består av flera olika grupper. I Iran är 12-imamshia statsreligion och också i till exempel Irak är majoriteten av muslimerna shia.
- Mellan de två inriktningarna finns betydande politiska spänningar, som har ökat efter den islamiska revolutionen i Iran (1979). De kulminerar i den spända relationen mellan det sunnitiska Saudiarabien och det shiitiska Iran, vilken försvåras av Irans stöd till beväpnade shiaorganisationer som Hizbollah i Libanon och huthirebellerna i Jemen. Å andra sidan har Iran också stött Hamas i Gaza, trots att Hamas representerar sunni-islam.
- Trots de politiska spänningarna och skillnaderna i lära delar sunni och shia mycket centralt i lära och praxis: i båda inriktningarna läser man till exempel samma Koran, firar ramadan och betraktar Mecka som ett centralt pilgrimsmål.
- Sunnimuslimerna ber fem gångar om dagen, men shiamuslimerna kan kombinera bönerna så att man har bönestund tre gånger i dygnet. Som hjälp vid bönen använder shiamuslimerna ofta en liten platta av till exempel lera som de lägger på marken och rör vid med sin panna under bönen. Också i böneutropet kan det finnas små skillnader i formuleringarna.
6. Religiösa teman och budskap i en musikvideo 20 p.
I svaret bedöms hur insiktsfullt och mångsidigt examinanden analyserar religiösa teman i musikvideon och presenterar en trovärdig och motiverad tolkning av dess budskap.
I ett gott svar (10 p.) analyserar examinanden minst tre religiösa teman i musikvideon och redogör för en motiverad tolkning av musikvideons budskap.
I ett berömligt svar (16 p.) analyserar examinanden insiktsfullt och mångsidigt religiösa teman i musikvideon och redogör för en trovärdig och motiverad tolkning av dess budskap. För berömliga poäng förutsätts iakttagelser både av texten i sången och av musikvideons visuella lösningar. I sitt svar visar examinanden att hen förstår att musikvideons religiösa teman kommer ur den kristna traditionen.
I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter på religiösa teman i musikvideon:
- trons inverkan på individens liv
- religiös omvändelse
- dopet som en ritual där den som döps upptas i församlingen, eller det så kallade dopet i den heliga Anden, till vilket hör att komma till tro
- vattnets renande verkan, som syftar på syndernas förlåtelse vid dopet
- blodets renande verkan, som syftar på syndernas förlåtelse genom Jesu död på korset
- religionens upplevelsemässiga dimension (till exempel upplevelsen av Guds godhet)
- syftningen på gospelmusik, på sången Amazing Grace och på gospelkören som sjunger den
- änglarna, som nu står på talarens sida; enligt kristendomen är änglarna Guds budbärare och människornas beskyddare
- tanken på livet som en gåva av Gud, som inte ska slösas bort
- kallelsetiden, som slutar med ett trosbeslut
- predikanten, som kanske döper hen som talar i sången vid floden.
I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter på musikvideons budskap:
- Den egna viljan har betydelse vid omvändelsen.
- Tron på Gud gör människan starkare.
- Tron på Gud förändrar människan.
- Tron på Gud för med sig glädje i människans hjärta.
- Tron på Gud får människan att leva ett fullvärdigt liv.
- Guds nåd frälser människan.
- Sången uppmuntrar till att ta emot dopet utan att göra klart vilken kristen inriktnings dop det handlar om.
- Vattnets kvalitet inverkar på människornas beteende eller egenskaper; idiomatiskt uttryckt ”det måste vara något i vattnet”.
- Man kan betrakta sången som en världslig powerballad, särskilt med tanke på musikvideons visuella uttryck.
Del 2: 30-poängsuppgifter
7. Religion och välmående 30 p.
7.1 Redogör för förhållandet mellan religion och hälso- och sjukvård i två religiösa traditioner som du valt. Illustrera ditt svar med exempel. 20 p.
I svaret bedöms hur mångsidigt och strukturerat examinanden redogör för religionens förhållande till vården av hälsa och sjukdom i två religionstraditioner som hen valt.
I ett gott svar (10 p.) redogör examinanden för religionens förhållande till vården av hälsa och sjukdom i två religionstraditioner som hen valt genom att för vardera redogöra för minst en relevant synpunkt.
I ett berömligt svar (16 p.) redogör examinanden mångsidigt och strukturerat för religionens förhållande till vården av hälsa och sjukdom i två religionstraditioner som hen valt.
Det är förtjänstfullt att examinanden förutom med konkreta exempel redogör för hälsans och sjukdomens förhållande till exempelvis lidandets problematik.
I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:
- Till många religiösa traditioner hör ett rituellt helande (till exempel många etniska religioner och religioner besläktade med voodoo).
- I kristendomens historia har kyrkan, prästerskapet och klostren haft en viktig roll i att förmedla information om hälsa och sjukdom. Exempelvis i Finland har prästerskapet bland annat verkat som vaccinatörer på 1800-talet.
- Inom kristendomens karismatiska rörelser kan man betona tillfrisknande genom bön, helandets nådegåva och helbrägdagörelser. I den katolska kyrkan är helande av sjukdomar ett av de möjliga under som förutsätts av dem som förklaras heliga.
- I islam anses det vara en religiös plikt att värna om hälsa och välmående. Det fysiska, emotionella och andliga välmåendet hör ihop. Sjukdom kan ses som en motgång, som en prövning tillåten av Allah.
- I judendomen är den fysiska hälsan viktig, eftersom kroppens välmående är kopplad till själens välmående. Sjukdom kan ses som ett straff avkunnat av Gud.
- Asiatisk medicin har många kopplingar till asiatiska religioner. Till exempel ayurveda, som bygger på indisk och hinduisk hälsovård, betonar en jämvikt mellan kropp och själ, som man strävar till med hjälp av exempelvis yoga och örtprodukter. Också meditationen baserar sig på indiska religioner.
- I buddhismen kan man tänka sig att måttlighet hör till välmående och hälsa. Många buddhister föredrar en vegetarisk diet, som kan anses ingå i hälsosamma levnadsvanor.
- Icke-våldsidealet som hör till jainismen kan anses främja hälsa och välmående.
- I naturreligioner hör helandet ofta ihop med magi, till exempel att bota sjukdomar med besvärjelser. Schamaner och helare har en viktig roll som förmedlare mellan människan och det övernaturliga när det gäller att bota sjukdomar.
- Kinesiska medicinska behandlingar, som akupunktur, har utvecklats i relation till kinesiska religioner och deras världsbild, där man betonar strävan efter harmoni och balans.
- Hälsa och sjukdom kan på olika sätt anknyta till religiöst och existentiellt tänkande (till exempel teodicéproblemet).
7.2 Analysera förhållandet mellan nyandlighet och välmående i 2020-talets Finland. Utnyttja textutdrag i ditt svar. 10 p.
Svaret får inte överskrida 1500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
I svaret bedöms hur strukturerat och trovärdigt examinanden analyserar förhållandet mellan nyandlighet och välmående i 2020-talets Finland.
Svarets längd är högst 1 500 tecken. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.
I ett gott svar (5 p.) analyserar examinanden förhållandet mellan nyandlighet och välmående i 2020-talets Finland genom att redogöra för minst två väsentliga synpunkter. Materialet utnyttjas i svaret. Examinanden visar att hen förstår vad som avses med nyandlighet.
I ett berömligt svar (8 p.) analyserar examinanden strukturerat och trovärdigt förhållandet mellan nyandlighet och välmående i 2020-talets Finland.
I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:
- Nyandlighet syftar på en bred uppsättning föreställningar och religiösa tillämpningar som betonar individualitet. Till det hör att man kombinerar olika religioner och andliga traditioner på ett sätt som passar individen. Individen anses ha möjlighet att påverka sitt eget välbefinnande genom olika former av nyandlig praktik. Dessa inkluderar till exempel mindfulness och behandlingar med klangskålar.
- Nyandligheten kan stödja eller utmana individens fysiska, psykiska och sociala välmående.
- Beroende på situationen kan nyandligheten integreras i eller uteslutas från den övriga hälso- och sjukvården.
- Enligt materialet är det vuxna kvinnor som söker välmående i nyandlighet och enligt undersökningar är de också de aktivaste anhängarna av nyandlighet.
- Nyandlighet kan bidra till att stödja det mentala välmåendet genom till exempel stresshantering och avslappning. Dessa områden överlappar också med den offentliga hälsovården och medicinen, men olika aktörer har olika metoder för att främja välbefinnande.
- Till nyandligheten kan höra också sådana alternativa vårdmetoder som kan vara skadliga. Det kan till exempel finnas brister i utbildning och ansvar hos de aktörer som erbjuder vård.
- Att man stöder välmående med nyandlighet kan ha att göra med en erfarenhet att den offentliga hälsovården inte räcker till eller inte riktas på rätt sätt, eller att den inte har resurser att svara på den ökade efterfrågan.
- Nyandlighet kan erbjuda en andlig eller social erfarenhet som inverkar på välmåendet och som institutionell religion inte upplevs kunna erbjuda.
8. Memer 30 p.
8.1 Ett mem är en bild, ofta med text, som sprids på internet. Memerna kommenterar vanligen aktuella fenomen på ett humoristiskt och insiktsfullt sätt. Ge en motiverad tolkning av memerna och som publicerats på Instagramkontot Kirkko Helsingissä [Kyrkan i Helsingfors]. 10 p.
Svaret får inte överskrida 1500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
I svaret bedöms hur väl motiverad och insiktsfull examinandens tolkning av memerna är.
Svarets längd är högst 1 500 tecken. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.
I ett gott svar (5 p.) redogör examinanden för en tolkning med motivering av vartdera memet. I svaret ingår minst två synpunkter på vartdera memet.
I ett berömligt svar (8 p.) redogör examinanden för en insiktsfull tolkning med motivering av vartdera memet, där både memernas religiösa innehåll och särdragen i framställningssättet beaktas.
I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:
Mem 8.A
- Bland kyrkoårets tidpunkter syftar memet på Kristi himmelsfärdsdag, då Jesus steg upp till himlen.
- Memet utnyttjar den kristna målarkonsten, som förenas med ett aktuellt och modernt budskap.
- Hybridmodellen avser den praxis som blivit vanlig i arbetslivet, särskilt i kölvattnet av coronaviruspandemin, där en del av arbetet utförs på arbetsplatsen och en del på distans, till exempel hemma. Memet för fram att Jesus uppfann hybridarbetet och var den första som gjorde sådant.
- I den kristna lärans sammanhang syftar hybridmodellen på Jesu verksamhet å ena sidan på jorden och å andra sidan i himlen. Distansarbete syftar på Jesu verksamhet från himlen för människorna, alltså "på distans" sett från jorden.
- Hybridmodellen kan också ses som en syftning på den så kallade tvånatursläran, enligt vilken Jesus samtidigt är människa och Gud.
Mem 8.B
- Memet avbildar Jesus från Nasaret och Judas Iskariot.
- Memet utnyttjar den kristna ikonkonsten, som förenas med ett aktuellt och till en del kontroversiellt budskap.
- Bland kyrkoårets tidpunkter syftar memet å ena sidan på fastetiden före påsk (från askonsdag till påsk) och å andra sidan på skärtorsdagen då Judas förrådde Jesus.
- Memet illustrerar lockelser och frestelser under fastetiden, till exempel frestelsen att äta något gott under fastan. Det är vanligt att fasta från sötsaker, på vilket chokladen som nämns i memet syftar. Choklad äts också traditionellt i form av chokladägg då fastan är över och man firar påsk.
- Pasha är en läckerhet som traditionellt äts under påsken då fastan är över och som i synnerhet hör till det ortodoxa påskfirandet.
- Texten i memet kan också tolkas som sexuellt laddad, vilket kan väcka negativa känslor i samband med det religiösa innehållet.
8.2 Diskutera utmaningarna och möjligheterna med att använda memer i Finlands evangelisk-lutherska kyrkas kommunikation. 20 p.
I svaret bedöms hur mångsidigt och ingående examinanden diskuterar de utmaningar och möjligheter som finns med att använda memer i Finlands evangelisk-lutherska kyrkas kommunikation.
I ett gott svar (10 p.) diskuterar examinanden ingående en utmaning och en möjlighet eller ytligt flera utmaningar och flera möjligheter i anknytning till användningen av memer i Finlands evangelisk-lutherska kyrkas kommunikation.
I ett berömligt svar (16 p.) diskuterar examinanden mångsidigt och ingående de utmaningar och möjligheter som finns med att använda memer i Finlands evangelisk-lutherska kyrkas kommunikation.
I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter, som kan betraktas både som möjligheter och utmaningar:
- Tolkningen av memer som syftar på religiöst innehåll kräver såväl religionsläskunnighet och kännedom om kristendomens innehåll som kännedom om praxis i sociala medier och om aktuella fenomen.
- Humor är ofta en viktig del av memerna. Humorn är subjektiv och kan betraktas som en sensitiv fråga särskilt i samband med religion. Skämt om religiösa ämnen kan väcka känslor och diskussion om gränserna för vad som är passande, om att högakta det heliga och om hädelse. Synen på vad som är lämplig och olämplig religiös humor varierar stort.
- Memerna är fenomen i sociala medier som ofta får en bred spridning. De når många olika slag av publik och får därför mottagande som kan vara av mycket skilda slag.
- Finlands evangelisk-lutherska kyrkas sociala medier har följare av alla åldrar, som bor på olika håll i Finland och som har olika kopplingar till kyrkan. De har olika förhoppningar och idéer om kyrkan och dess roll. Det här syns i hur memerna tas emot och hur de tolkas. Dessutom kan kommunikation i sociala medier nå också sådana som inte hör till kyrkan och representanter för andra religioner.
- Med kommunikation i sociala medier kan man nå i synnerhet unga och unga vuxna, som är aktiva användare av sociala medier och en viktig befolkningsgrupp för kyrkans framtid.
- I den religiösa kommunikationen i Finland finns lokala och regionala skillnader. Till exempel kontot Kirkko Helsingissä (Kyrkan i Helsingfors) är en kommunikationskanal för de finskspråkiga evangelisk-lutherska församlingarna i Helsingfors, men kan följas också av andra. Den kan anses representera hela kyrkan, även om den i första hand avspeglar synvinklar i sitt eget sammanhang.
9. Ekumenik och religionsdialog 30 p.
9.1 Förklara skillnaden mellan ekumenik och religionsdialog. 10 p.
Svaret får inte överskrida 1500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
I svaret bedöms hur strukturerat examinanden förklarar skillnaden mellan ekumenik och religionsdialog.
Svarets längd är högst 1 500 tecken. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.
I ett gott svar (5 p.) visar examinanden att hen förstår att ekumenik betyder samarbete mellan de kristna kyrkorna och religionsdialog samarbete mellan olika religioner.
I ett berömligt svar (8 p.) förklarar examinanden strukturerat skillnaden mellan ekumenik och religionsdialog. Examinanden visar också att hen förstår att de kristna kyrkornas strävan till enhet hör till ekumeniken.
Det är förtjänstfullt att också behandla dialog mellan åskådningar i relation till religionsdialog.
9.2 Diskutera vilka förutsättningar det finns för religionsdialog mellan islam, kristendom och judendom. Utnyttja text i ditt svar. 20 p.
I svaret bedöms hur strukturerat och mångsidigt examinanden diskuterar vilka förutsättningar det finns för religionsdialog mellan islam, kristendom och judendom.
I ett gott svar (10 p.) diskuterar examinanden vilka förutsättningar det finns för religionsdialog mellan islam, kristendom och judendom genom att redogöra för minst tre relevanta synpunkter. I svaret behandlas alla tre religioner.
I ett berömligt svar (16 p.) diskuterar examinanden strukturerat och mångsidigt vilka förutsättningar det finns för religionsdialog mellan islam, kristendom och judendom. Examinanden visar att hen förstår att de här religionerna i egenskap av så kallade Abrahams religioner delar mycket gemensamt religionshistoriskt material. Uppgiftens material utnyttjas insiktsfullt i svaret.
I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:
- Man kan tänka sig att nutiden kräver religionsdialog och sådan främjas av många lekmän, organisationer och ledare för religionerna.
- Likheterna och skillnaderna i läromässiga uppfattningar kan underlätta eller försvåra religionsdialogen.
- Tron på Gud och rättvisa gentemot nästan förenar Abrahams religioner.
- Den gyllene regelns princip finns i de olika religionerna och det möjliggör att värdegrunderna kan mötas (så kallad global etik).
- Kravet på social rättvisa och att hjälpa de fattiga är centrala i Abrahams religioner (till exempel de förpliktelser toran ställer gentemot de fattiga i judendomen, kärleken till nästan och diakonin i kristendomen, allmoseskatten och ramadan som solidaritet med de fattiga i islam).
- Miljön ses som Guds skapelse och av det följer kravet på miljöskydd.
- Det världspolitiska läget i synnerhet i Mellanöstern försvårar dialogen.
- Olika fundamentalistiska och militanta tolkningar av religionen försvårar dialogen.