Beskrivningar av goda svar: SV – Svenska som andraspråk och litteratur

10.3.2026

Preliminära beskrivningarna av goda svar 10.3.2026

De preliminära beskrivningarna av goda svar utgör en riktgivande beskrivning av de svar som förväntas på uppgifterna i provet. De är i första hand ämnade som stöd för den preliminära bedömningen. De preliminära beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svar. De preliminära beskrivningarna av goda svar utgör inte en del av den uppgift om hur bedömningsgrunderna tillämpats på en enskild examinands provprestation som avses i Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar. De preliminära beskrivningarna av goda svar är inte bindande för Studentexamensnämnden då grunderna för den slutgiltiga bedömningen fastställs.

Fulla poäng kan endast ges för ett svar som inte innehåller felaktig information.

Provprestationerna får inte kopieras. De är sekretessbelagda dokument.

Anvisningarna om bedömningstjänsten för det elektroniska provet är åtkomliga på nämndens webbplats via länken:
https://www.ylioppilastutkinto.fi/sv/webbtjanster/anmalan-till-examen-och-bedomning-av-provprestationer/anvandarinstruktion

De kriterier utifrån vilka uppgifterna bedöms finns beskrivna i Studentexamensnämndens föreskrifter om provet i svenska som andraspråk.
https://www.ylioppilastutkinto.fi/sv/verkstallandet-av-examen/foreskrifter-och-anvisningar/provspecifika-foreskrifter-och-anvisningar-2

Fel/problemställen markeras alltid. Varje markering behöver inte kommenteras verbalt, men om man så vill kan vilket ställe som helst preciseras i kommentarsfältet.

Del 1: Hörförståelse

1. Människans jakt på evigt liv (video) 17 p.

Titta på intervjun med journalisten och författaren Peter Ottsjö. Du kan titta på klippet så många gånger du vill.

Besvara frågorna. Välj det alternativ som passar bäst eller skriv ditt svar med egna ord på svenska. Använd fullständiga meningar. Den rekommenderade längden på svaret är 100–350 tecken, mellanslag och radbyten räknas inte. Provsystemet räknar automatiskt teckenantalet och begränsar inte längden på svaret. En liten överskridning av det rekommenderade teckenantalet leder inte till poängavdrag.

1.1 Vad säger Peter Ottsjö om vår vilja till evigt liv? 2 p.

  • Vi vill leva längre än tidigare.  (2 p.)

1.2 Varför är Peter Ottsjö intresserad av evigt liv och vad har det lett till? 5 p.

Han är reporter och har skrivit mycket om framtidsfrågor. Han blev fascinerad av tanken om evigt liv då han i sitt jobb märkte att vi är på väg att kunna skapa liv och övervinna döden på helt nya sätt än tidigare. Detta ledde till att Peter skev en bok som också innehåller hans personliga tankar om liv och död.

1.3 Varför har Peter Ottsjö som mål att bli 123 år gammal? 5 p.

Det är hans personliga mål och det finns tre orsaker: när han är 123 år är det år 2100. Den äldsta människan som vi känner till blev 122 år, så 123 skulle innebära ett nytt rekord. En man har aldrig blivit äldre än 120 år, så det vore ett stort framsteg, eftersom vi i så fall kunnat lösa många problem med åldrande.

1.4 Vilka risker ser Peter Ottsjö med överbefolkningen och hanteringen av resurser om vi lever allt längre? 5 p.

Vi behöver för det första fundera på vad vi menar med överbefolkning. Peter Ottsjö anser att det inte finns forskning som visar att överbefolkning kommer att bli ett problem. Problemet med tillgången till resurser finns redan nu, t.ex. saknar vi resurser för att kunna upprätthålla vår livskvalitet; 10 procent av världens befolkning står för 50  procent av alla utsläpp och 50 procent står för 10 procent av utsläppen. Han påpekar också att man borde studera närmare vad som händer om vi lever längre, för det saknar vi kunskap om.

2. Hur såg människan på framtiden förr? (video) 19 p.

Titta på videoklippet med arkivarien Marie Steinrud. Du kan titta på klippet så många gånger du vill.

Besvara frågorna. Välj det alternativ som passar bäst eller skriv ditt svar med egna ord på svenska. Använd fullständiga meningar. Den rekommenderade längden på svaret är 100–350 tecken, mellanslag och radbyten räknas inte. Provsystemet räknar automatiskt teckenantalet och begränsar inte längden på svaret. En liten överskridning av det rekommenderade teckenantalet leder inte till poängavdrag.

2.1 Vad säger Marie Steinrud om arkivet och framtiden? 2 p.

  • Att arkivet innehåller tankar om framtiden  (2 p.)

2.2 Vilka förhållningssätt till framtiden finns det i arkivmaterialet, enligt Marie Steinrud? 5 p.

Marie Steinrud påpekar att det syns i arkivmaterialet att framtiden alltid har lockat, men på olika sätt. Å ena sidan finns attityden att man vill veta om framtiden på olika sätt, t.ex. genom att bli spådd, ägna sig åt ritualer, som t.ex. att lägga blommor under huvudkudden för att drömma om sin framtida partner. På detta sätt kan man hantera känslan av en osäker framtid. Ett annat sätt är att man ser framtiden an, dvs. att man väntar och ser hur det går, antingen med tillförsikt eller med rädsla.

2.3 Vad kännetecknar barns uppfattning om framtiden och hur har uppfattningen förändrats, enligt Marie Steinrud? 5 p.

Barn tänker ofta på framtiden som något som ligger väldigt nära, typ nästa dag. Men barn har också tänkt på olika sätt på framtiden beroende på när man frågat dem. På 1970-80-talet förhöll barnen sig positiva till framtiden eftersom man då tänkte att samhället och tekniken kunde göra livet mer bekvämt. Däremot såg barnen 20 år senare mycket mer negativt på framtiden, bl.a. på grund av klimatförändringen.

2.4 Varför har den österrikiska advokaten kallat sin karta ”en drömstad”? 2 p.

  • Den skapar en inkluderande miljö.  (2 p.)

2.5 Varför är Nordiska museets arkiv så speciellt, enligt Marie Steinrud, och vad menar hon med att arkivet är som ett kassavalv? 5 p.

Marie Steinrud gillar att man fokuserat på att bevara helt vanliga människors liv, tankar och känslor i Nordiska museets arkiv. Sådana röster saknas delvis i historiebeskrivningen. Med kassavalv menar hon att alla typer av människors liv, från alla samhällsklasser, är viktiga och värdefulla att bevara.

3. Människan och vargen 14 p.

Lyssna på ljudklippet. Journalisten Susanna Sjöstedt diskuterar med Maria Johansson, professor i miljöpsykologi vid Lunds universitet om varför människan är rädd för vargen.

Du får höra programmet två gånger, först i sin helhet och därefter i kortare stycken. Besvara frågorna genom att välja det alternativ som passar bäst eller skriv ditt svar med egna ord på svenska. Använd fullständiga meningar. Den rekommenderade längden på svaret är 100–350 tecken, mellanslag och radbyten räknas inte. Provsystemet räknar automatiskt teckenantalet och begränsar inte längden på svaret. En liten överskridning av det rekommenderade teckenantalet leder inte till poängavdrag.

OBS! Beskrivningen av ett gott svar är formulerad i punktuppställning, men provsvaret bör vara formulerat med hela meningar.

3.1 Vilket alternativ motsvarar det som programledaren säger? 2 p.

  • Vargen har bosatt sig i Egentliga Finland för att den har lättare att leva där.  (2 p.)

3.2 Varför är människor rädda för vargen, enligt Maria Johansson? Nämn tre orsaker. 5 p.

Svaret ska handla om ett eventuellt möte med vargen. I svaret kan examinanden t.ex. nämna tre av följande orsaker:

  • Man känner sig själv sårbar i situationen eller att ens barn eller husdjur är sårbart.
  • Man är rädd för att bli fysiskt skadad.
  • Man vet inte hur vargen kommer att reagera.
  • Man vet inte om man klarar av att läsa av vargen rätt.
  • Man vet inte hur man själv reagerar i situationen.

3.3 Vad menas med ”social tillit”, enligt Maria Johansson? 5 p.

I svaret förväntas två aspekter:

  • Det handlar om hur mycket individer litar på att myndigheterna agerar i situationen.
  • Det innebär att människor känner att de har en god relation och kommunikation med myndighetspersoner eller med den som representerar organisationen i fråga.

3.4 Vad innebär det att en rädsla alltid är motiverad ur individens perspektiv, enligt Maria Johansson? 2 p.

  • Att det finns en tanke eller en kroppslig reaktion som förklarar känslan.  (2 p.)

Del 2: Läskompetens

4. Vaccin väcker frågor om individ och gemenskap 50 p.

Läs Nicklas Hägens artikel ”Vaccin väcker frågor om individ och gemenskap” och besvara frågorna på svenska med egna ord och fullständiga meningar. Den rekommenderade längden på svaren är 200–450 tecken, mellanslag och radbyten räknas inte. Provsystemet räknar automatiskt teckenantalet och begränsar inte längden på svaret. En liten överskridning av det rekommenderade teckenantalet leder inte till poängavdrag.

OBS! Beskrivningen av ett gott svar är formulerad i punktuppställning, men provsvaret bör vara formulerat med hela meningar.

4.1 Hur vanligt är det att människor inte vaccineras i Finland och vad beror det i allmänhet på? 10 p.

Det är mycket ovanligt att människor inte låter sig vaccineras. Nästan i hela landet är andelen vaccinerade personer över 95 procent, dvs. över gränsen för flockskydd. De allmänna orsakerna till att människor inte tar vaccin är framför allt följande: Antingen är man osäker och tvivlar på vaccinets effekter och risker, eller så tar man inte vaccinet för att man inte är så orolig för en eventuell smitta av t.ex. ett influensavirus.

4.2 Vad utmärker mediernas rapportering om vaccin och på vilket sätt påverkar rapporteringen inställningen till vaccinering bland folk? 10 p.

Mediernas bild av vaccin är vilseledande eftersom den fokuserar så mycket biverkningar. Medierna gör rubriker av allvarliga biverkningar som statistiskt sett är mycket sällsynta. Det här kan påverka människors uppfattningar och göra dem oroliga och rädda för vaccin.

4.3 Vad menas med att människor tror på olika sorters berättelser om vaccin och varför är det problematiskt? 10 p.

Det finns olika sorters uppfattningar och attityder kring vaccin. Dessa uppfattningar kallas berättelser i artikeln. Läkarnas berättelse om vaccin är evidensbaserad, medan andra berättelser kan ifrågasätta läkarnas kunskap. Alternativa berättelser är problematiska om de t.ex. leder till att kunskapen om vaccin förnekas och tilliten till vaccin försvagas.

4.4 Varför är forskarna i projektet VaccAtt särskilt intresserade av det så kallade bibelbältet i Österbotten, och vad har de hittills kommit fram till beträffande vaccinattityderna där? 10 p.

Forskarna är intresserade av kopplingen mellan religion och vaccinmotstånd. I det så kallade bibelbältet har religionen en stark roll och där är också vaccintäckningen lägre än i andra områden. Därför är forskarna intresserade av det området. Vaccinmotståndet i området verkar inte direkt vara kopplat till religion utan t.ex. till frågor om hälsa och gemenskap. Beträffande HPV-vaccinet verkar det däremot finnas en koppling till religion och moral.

4.5 Hur märks det i artikeln att ämnet behandlas ur ett vetenskapligt perspektiv? Ge två exempel med motiveringar. 10 p.

I svaret kan examinanden nämna flera olika aspekter, t.ex. följande:

  • Artikeln är publicerad i en tidskrift utgiven av Åbo Akademi och den berättar om ett forskningsprojekt.
  • I artikeln intervjuas forskare som beskriver fenomen ur ett vetenskapligt perspektiv.
  • Artikeln är sakligt och objektivt skriven och innehåller inte subjektiva drag eller t.ex. skribentens åsikter.
  • Språkligt innehåller artikeln en hel del facktermer som t.ex. flockskydd, evidensbaserad och postdoktoral.
  • Artikeln är informativ och har som syfte att upplysa läsaren om aktuell forskning.

Del 3: Skrivkompetens

5. Kort skrivuppgift: Tänk på andra så mår du bättre själv 30 p.

Läs listan med konkreta tips om hur man kan engagera sig för andra för att också själv må bättre. Folkhälsomyndigheten som publicerat tipsen ber om konkreta erfarenheter av läsarna. Vilka erfarenheter har du själv av att engagera dig för andra? Har du själv något gott tips att dela med dig?

Berätta om dina erfarenheter och tips i en text som är tänkt att publiceras på Folkhälsomyndighetens webbplats. Ge också argument för varför det är viktigt att engagera sig för andra.

  • Ge din text en rubrik.
  • Underteckna texten med en påhittad signatur.

Texten ska innehålla 500–800 tecken (mellanslag och radbyten räknas inte) och vara en enhetlig text, inte till exempel en punktuppställning. Provsystemet räknar automatiskt teckenantalet och begränsar inte längden på svaret. En liten överskridning av det rekommenderade teckenantalet leder inte till poängavdrag.

Texten bedöms med hjälp av bedömningskriterierna för den korta skrivuppgiften i föreskrifterna för provet i svenska som andraspråk och följande uppgiftsspecifika beskrivning av ett gott svar:

I den korta skrivuppgiften förväntas examinanden skriva en text för publicering på Folkhälsomyndighetens webbplats. Uppgiften är materialbaserad och förutsätter att texten har en koppling till innehållet i materialet.

Texten ska innehålla cirka 500–800 tecken. En text som avviker från det rekommenderade teckenantalet medför inte poängavdrag.

En god text kan t.ex. kännetecknas av följande egenskaper:

  • Texten är tydligt kopplad till uppgiften.
  • Texten vittnar om förståelse för problematiken.
  • Texten är tydligt anpassad till sammanhanget (engagemang, omtanke, hjälpa andra, välbefinnande, argumentation och en webbtexts genretypiska drag).
  • Texten är argumenterande och anpassad till situationen.
  • Texten innehåller egna åsikter och övertygande motiveringar.

6. Uppsats 99 p.

Skriv en uppsats om ett av ämnena här nedan.

Din text ska innehålla 1 800–2 300 tecken. Mellanslag och radbyten räknas inte. Provsystemet räknar teckenantalet automatiskt och begränsar inte längden på svaret. Om du väljer en materialbaserad uppgift ska du använda materialet enligt anvisningarna. Alternativen 6.1–6.6 är materialbaserade. De färdiga rubriker som du kan välja står med fet stil.

Skriv ditt svar i det svarsfält som reserverats för uppgiften. Lämna inga anteckningar i de övriga svarsfälten. Om du använder programmet LibreOffice, kom ihåg att spara din text ofta och avslutningsvis överföra texten till rätt svarsfält.

6.1 Uppsats 99 p.

Studera fotografierna som visar viktiga och betydelsefulla ögonblick i olika människors liv. Vad är det som gör en viss händelse i livet betydelsefull och kanske oförglömlig? Utgå från ett eller två av fotografierna och skriv en diskuterande text. Sätt egen rubrik eller välj ett av rubrikförslagen:

  • Ett oförglömligt ögonblick
  • Fotografiet dokumenterar livet

Utnyttja materialet och hänvisa till det i din text.

    6.2 Uppsats 99 p.

    Studera figurerna med svenska ungdomars tankar om skolan. Figurerna härstammar från undersökningen Ung i Sverige som genomfördes år 2023 och baserar sig på 1 050 svar. Ungdomarna var i åldern 15–17.

    Skriv en diskuterande eller ställningstagande text där du tar fasta på antingen den ena eller båda figurerna. Vad berättar resultaten om skolan? Hur ser du på saken? Sätt egen rubrik eller välj något av rubrikförslagen:

    • Vad lär man sig egentligen i skolan?
    • Tankeväckande resultat om skolan

    Utnyttja materialet och hänvisa till det i din text.

      6.3 Uppsats 99 p.

      Läs utdraget ur Antoine de Saint-Exupérys bok Lille prinsen. Huvudpersonen, Lille prinsen, lever på asteroid B612. Han känner sig ensam och lämnar sin asteroid för att träffa invånare på andra planeter. På den första planeten träffar han en kung.

      Skriv en diskuterande text. Reflektera över kungens beteende och maktutövning. Du får också jämföra kungen med existerande ledare i dagens värld eller i det förflutna. Sätt egen rubrik eller välj något av rubrikförslagen:

      • När världen styrs av en envåldshärskare
      • Är makt förblindande?

      Utnyttja materialet och hänvisa till det i din text.

        6.4 Uppsats 99 p.

        Se på videoklippet med Edith Södergrans dikt Jag är främmande i detta land. Skriv en diskuterande text där du tolkar dikten. Vilka tankar väcker dikten och videon? Hur samverkar dikten med det visuella? Edith Södergrans dikt publicerades år 1916. Videon är från år 2018. Sätt egen rubrik eller välj något av rubriksförslagen:

        • Att vara främmande i detta land
        • Diktens röst – vad poesi kan säga

        Utnyttja materialet och hänvisa till det i din text.

          6.5 Uppsats 99 p.

          Se på trailern för tv-serien Som alla andra. I serien möter vi unga finlandssvenska vuxna med olika funktionsnedsättningar. Vilka tankar väcker serien och trailern hos dig? Skriv en diskuterande eller ställningstagande text. Sätt egen rubrik eller välj något av rubrikförslagen:

          • Som alla andra
          • En tankeväckande serie

          Utnyttja materialet och hänvisa till det i din text.

            6.6 Uppsats 99 p.

            Då medierna ofta lyfter fram negativa nyheter är det lätt att glömma bort att det också sker positiva saker i världen. Läs artikeln som ställer frågan: Förändras världen till det bättre? Skriv en diskuterande eller ställningstagande text där du reflekterar över frågan. Sätt egen rubrik eller välj något av rubrikförslagen:

            • Bättre eller sämre – hur mår världen egentligen?
            • Vad är en bättre värld – och hur når vi dit?

            Utnyttja materialet och hänvisa till det i din text.

              6.7 Uppsats 99 p.

              Människan har en särställning i förhållande till andra arter och till sin omvärld. På vilket sätt borde särställningen inverka på det som vi människor gör här på vår planet? Skriv en ställningstagande text. Du kan skriva om ämnet med tanke på individen och/eller människan i allmänhet. Sätt egen rubrik eller välj något av rubrikförslagen:

              • Människans ansvar för sin omvärld
              • Makt att förstöra, makt att bevara, makt att skapa

                6.8 Uppsats 99 p.

                Vilka slags erfarenheter har du av möten med människor i olika åldrar? Vad kan människor i olika åldrar ge varandra? Skriv en diskuterande text. Sätt egen rubrik eller välj något av följande rubrikförslag:

                • Möten mellan generationer – viktigt för både individ och samhälle
                • Samhället byggs upp av olika generationer