Beskrivningar av goda svar: SV – Modersmål och litteratur, provet i läskompetens

I uppgiften ska examinanden redogöra för sin tolkning av diktjaget i urvalet dikter som är hämtade ur Eva-Stina Byggmästars diktsamling I tvillingarnas tecken.

En kritisk och kulturell läskompetens visar examinanden genom att notera att diktjaget skriver om sin påhittade relation till en verklig person, Marilyn, som i dikterna får en fiktiv gestalt. Genom att fantisera ihop scener och samspel med Marilyn avslöjar diktjaget saker om sig själv – egenskaper och känslor som hon säger sig dela med Marilyn.

I en tolkning kan examinanden dra slutsatser om bilden som läsaren kan få av diktjaget. Diktjaget är fängslad och fascinerad av en verklig person som hon fantiserar om. Examinanden kan visa kulturell och kritisk läskompetens genom att dra paralleller till låtsaskamrater som barn har eller hur en fascination för kändisar eller influerare kan sudda ut gränser mellan fantasi och verklighet. I en tolkning av bilden av diktjaget kan examinanden återkoppla till diktsamlingens titel I tvillingarnas tecken och att diktjaget ser sig och Marilyn som lika, som tvillingar eller tvillingsjälar. En tolkning kan vara att diktjaget vill hitta ett sammanhang och en själsfrände/vän.

I sitt svar kan examinanden bland annat göra följande iakttagelser om diktjaget:

• Diktjaget upplever att hon förstår Marilyn på ett djupare sätt än andra.
• Diktjaget upplever att Marilyns själ är vackrare än hennes yttre och det viktigaste är de emotionella förutsättningarna.
• Diktjaget säger sig också veta rätt vardagliga saker om Marilyn, till exempel att hon gillar ballonger.
• Diktjaget är starkt påverkad av Marilyn, hon rubbar alla kompasser.
• Diktjaget är född i början av sommaren, i tvillingarnas tecken och älskar ljuset.
• Diktjaget känner ett släktskap och identifierar sig med diktens Marilyn; de är sammansatta själar som tänker för mycket, vill för mycket, känner för starkt, är för känsliga.
• Diktjaget upplever att det finns ett vi, Marilyn och hon.
• Diktjaget har ett intresse för skrivande och olika konstformer som teater och dikter. Diktjaget återkommer till att hon vill läsa orden Marilyn skriver, och att både hon och Marilyn när som helst kan ta fram anteckningsboken för att skriva en dikt eller formulera en tanke.
• Diktjaget uppfattar att Marilyn ser något i henne som diktjaget inte ens själv uppfattar, som ingen har sett, inte ens hon själv.
• Diktjaget har livlig fantasi, hon hoppar i tiden och föreställer sig låtsaslekar tillsammans med Marilyn. Hon föreställer sig tebjudningar med dockservisen, att de umgås som samtalande väninnor - men också att hon står och bakar en födelsedagstårta till en åldrad Marilyn, men samtidigt med en insikt om att Marilyn inte längre lever.
• Diktjaget föreställer sig att hon samtalar om hjärtats arkitektur tillsammans med Marilyn.

I uppgiften ska examinanden jämföra diktjagens förhållningssätt till Marilyn i Tua Forsströms dikt Bästa Marilyn Monroe och i ett urval dikter av Eva-Stina Byggmästar. Examinanden kan bygga upp sitt svar så att hen beskriver förhållningssätten var för sig eller behandlar poeternas dikter parallellt. Båda materialen är dikter till och om Marilyn och det rör sig om en känd person från historien. I en jämförelse kan examinanden lyfta fram att det som förenar dikterna är en fascination för den bortgångna Hollywoodstjärnan.

Examinanden gör iakttagelser om att förhållningssätten till Marilyn är olika och visar kulturell läskompetens genom att lägga märke till att tilltalet är ett vänskapligt du och vi i dikterna av Byggmästar medan tilltalet i Forsströms dikt är Ni och Er. Examinanden kan lägga märke till hur det påverkar tonfallet och stilnivån i texterna och framhäver skillnaden i förhållningssätt till Marilyn; den första familjär och vänskaplig, den andra distanserad och kritiserande i tonfallet.

Diktjaget i I tvillingarnas tecken beundrar Marilyn och vill ge henne upprättelse och ser sig som väninna och tvillingsjäl. I materialet av Byggmästar kan examinanden visa kulturell läskompetens genom att identifiera arketypiska låtsaslekar och väninnescener i beskrivningarna av diktjagets relation till fiktionens Marilyn. I Bästa Marilyn Monroe framträder ett diktjag som säger sig inte vilja blanda sig i, men ändå inte drar sig för att kritisera och förmana Marilyn. Examinanden visar på kulturell och kritisk läskompetens genom att identifiera förhållningssättet som en stereotyp bild av en skenhelig kritiker.

Examinanden kan visa på kritisk läskompetens genom att till exempel dra paralleller till dagens kändisar som människor beundrar och fascineras av men samtidigt fördömer, kritiserar och sprider skvaller om, liksom diktjaget i Bästa Marilyn Monroe.

Diktjaget i materialet av Byggmästar säger att folk försöker förminska Marilyn för att de tror att hon är aningslös och naiv, men diktjaget menar att de själva lever förkrympta. I en jämförelse av förhållningssätten till Marilyn kan examinanden lägga märke till att diktjaget i Forsströms dikt Bästa Marilyn Monroe verkar ha ett sådant förminskande förhållningssätt till Marilyn som diktjaget i Byggmästars dikter kritiserar.

I materialet av Byggmästar kan examinanden till exempel göra följande iakttagelser för sin jämförelse:

• Premissen är att omvärlden uppfattar Marilyn Monroe som ett våp, aningslös och naiv. Diktjagets förhållningssätt är ett annat, hon har en beundrande och vänlig blick på diktens Marilyn.
• Diktjaget upplever sig som tvillingsjäl med Marilyn, de är sammansatta själar.
• Diktjaget relaterar till och läser Marilyns texter som ord om sitt allra innersta.
• Tilltalet är du och diktjaget ser framför sig att duet/Marilyn som en väninna sitter uppkrupen i bäddsoffan.
• Diktjaget fantiserar om vardagliga saker, att Marilyn till exempel ska resa sig och börja diska eller vilken mat hon gillar.
• Diktjaget vill se bakom den ytliga bilden av Marilyn och ge henne en egen blick och röst.
• I Byggmästars dikter är fokus på känslolivet, diktjaget beskriver hur de är sammansatta själar som känner, tänker och vill för mycket.
• Examinanden visar på kritisk läskompetens genom att påpeka att diktjaget i Byggmästars dikter, genom att tillskriva Marilyn olika inre egenskaper och på ett stalkeraktigt sätt framställa sig som bästis eller tvillingsjäl, inte skiljer sig från dem som objektifierar Marilyn främst utifrån yttre attribut.

Examinanden kan till exempel göra följande iakttagelser om diktjaget i Bästa Marilyn Monroe för sin jämförelse:

• Diktjaget i Bästa Marilyn Monroe kommenterar Marilyns utseende och uppträdande och hur det väcker uppmärksamhet.
• Diktjaget har ett förmyndaraktigt förhållningssätt till Marilyn. Dikten har ett moraliserande och tillrättavisande tonfall. Diktjaget varnar Marilyn för omvärlden och för vissa personer som behöver allt vad de ser. Diktjaget säger till henne att undvika att klä sig halvnaken och att viska sådär konstigt när hon sjunger.
• Dikten inleds med hälsningen Bästa Marilyn Monroe, ett tilltal som återkommer i till exempel brev från företag till kunder och kan ses som ett respektfullt men distanserat tilltal, därtill används pronomenen Ni och Er med stor bokstav, vilket stilmässigt hör till samma genre.
• Diktjaget framhäver att hon är annorlunda än Marilyn, hon är äldre och har aldrig bott på hotell, vilket kan vara ett sätt för diktjaget att distansera sig från Marilyn.
• I jämförelsen kan examinanden notera att diktjaget i Bästa Marilyn Monroe har ett ambivalent förhållningssätt till Marilyn. Förhållningssättet är kritiskt och förmanande men samtidigt finns det en fascination för henne. Examinanden kan göra tolkningen att diktjaget är lika fascinerad och betagen av Marilyn som de personer hon vill varna Marilyn för.
• Diktjaget insinuerar att det finns något rykte om justitieministern och presidenten och Marilyn på ett sätt som kan uppfattas förmanande och moraliserande.
• Diktjaget låter förstå att någon tar Marilyns liv en natt för att sedan följande morgon gå i mässan tillsammans med fru och barn. En tolkning kan vara att det här är en sexuell anspelning. Diktjaget bedyrar att hen inte har något med det här ryktet att göra, men drar sig ändå inte för att berätta om detta.
• Diktjaget skriver att Marilyn ständigt talar om döden men att Marilyn inte vet någonting om verkligt lidande, hon har aldrig kastats i det djupa mörkret som dränker människan i aska och natt utan förbarmande. Examinanden kan göra tolkningen att diktjaget återigen har ett ringaktande förhållningssätt; Marilyn vet inte vad hon talar om och diktjaget kan inte relatera till det.
• Avslutningsvis ställer diktjaget Marilyn frågan om hon är intresserad av trädgårdsskötsel. Trädgårdsskötsel kan betraktas som en vardaglig syssla i motsats till att stå i kändisskapets strålkastarsken. Av kontexten kan examinanden göra tolkningen att diktjaget anser tanken på trädgårdsarbete förvånande. Examinanden kan till exempel dra slutsatsen att frågan är ytterligare ett sätt för diktjaget att förminska Marilyns person.

I uppgiftens första del ska examinanden analysera den bild av samhället som romanutdraget skapar. I svar som visar på kritisk läskompetens noteras att utdraget skildrar 1990-talets finländska samhälle i ett negativt ljus genom att problem lyfts fram. Berättaren jämför konflikterna hon ser med Hollywoodfilmer och konstaterar att saker och ting inte löser sig i verkligheten som i fiktion. Den samhällsbild som romanen skapar är emellertid också fiktiv, även om den syftar på händelser och platser i den verkliga världen. Examinanden visar kulturell läskompetens genom att det som beskrivs i texten kopplas till den historiska kontexten, det vill säga det finländska samhället på 1990-talet. Narkotikaproblemet och brottsligheten som beskrivs i utdraget var till stor del en följd av den lågkonjunktur som drabbade Finland under 1990-talet. Den främlingsfientlighet som skildras i utdraget eskalerade också under 1990-talet, då många flyktingar och asylsökande kom till Finland.

Examinanden kan i sitt svar göra till exempel följande iakttagelser och analyser:

Samhället fungerar, men det finns problem

• I jagberättarens beskrivning finns det sjukhus och poliser i samhället, och människor som tillhör olika religioner diskuterade demokratiskt tillsammans. Det finns resurser för att övervaka skicket i gamla byggnader. Samhället är med andra ord inte helt dysfunktionellt.
• Myndigheterna fullföljer dock inte alltid sina uppdrag: berättaren och hans bror saknar arbetskläder, sjukhusvaktmästaren är inte tillgänglig och polisen hinner sällan fram för att förhindra sammandrabbningar.
• Till följd av den strukturomvandling som pågår i samhället flyttar människor till tillväxtcentrum. Enligt berättaren är inte ens invandrare de hjältar, som under det kommande nya årtusendet räddade den avfolkande bygden.
• Enligt berättaren är 1990-talets finländska samhälle ingen attraktiv plats att bo på: endast dårar och kriminella flyttade till Finland under denna tid – och även grupper av människor som inte hade så mycket till val.
• Enligt berättaren orsakar 1990-talets samhälle mental ohälsa, vilket hon beskriver med en metafor: 1990-talet var ett årtionde som dödade hjärnor och hjärtan.
• Det går att tolka de sprickor berättaren ser i betongen som den fysiska miljöns sönderfall, men även som en metafor för välfärdssamhällets sönderfall: något var på väg att braka ihop förr eller senare. Tolkat på detta sätt är samhället dock inte i omedelbar fara att kollapsa: denna utveckling tar år, kanske århundraden.

Drogproblem och kriminalitet

• Enligt berättaren var 1990-talet bokstavligen ett årtionde som dödade hjärnor och hjärtan. Här syftar hon på ökade drogrelaterade dödsfall bland tonåringar. Den ökade användningen av droger hänger ihop med brott: berättaren nämner amfetamin och ecstasy och listar personer som sålt droger: Och någon försåg dem.
• Några av knarklangarna satt bakom lås och bom igen, men fängelsestraff löser inte problemet, som i texten beskrivs som oändligt, vilket understryks av att berättaren använder upprepningar och korta satser: Men det fanns andra därute. Det fanns alltid andra.

Rasism och våld i samhället

• Det framgår av romanutdraget att det förekommit rasism i Finland tidigare, men efter att asylsökande kommit till landet drabbar den allt fler: Romer med traditionella kläder var inte längre ensamma i Finland om att skällas på och hotas. Passivformen generaliserar och skapar intrycket av att rasism hör till vardagen.
• Rasismen visar sig i vardagliga situationer: i sitt arbete som hållfasthetskontrollant misstänks berättarens styvbror Atlas vara kriminell på grund av sitt svarta hår och sin klädsel.
• Rasistiskt våld har också ökat. Berättaren använder ett bildligt uttryck när hon säger att Joensuutrakten härjades av våldsdåd och gängkultur.
• Våldet som rasistiska extremistgrupper använder är brutalt, i Paihola hade en grupp nynazistiska skinheads skjutit med hagelbössa mot Vok:en, mottagningscentralen där asylsökande bodde.
• Möten mellan rasistiska finländare och flyktingar jämförs med krig: Bosnier, kroater och somalier, som hade flytt hit undan de verkliga krigen i sina hemländer, fann sig snart vara måltavlor i de krigslekar som lokalbefolkningens ungdomar ägnade sig åt. De måste springa för sina liv.
• Vissa vita finländare motsätter sig främlingsfientlighet: Atlas skäller ut mannen som i kulverten under sjukhuset kommit med rasistiska påhopp, men även andra vita sägs också käfta emot. Den sociala miljön är delad när det gäller rasistiska attityder: Det fanns de som hukade och de som inte gjorde det.

I uppgiftens andra del ska examinanden analysera och tolka förhållandet mellan Atlas och personerna i romanutdraget. Examinanden uppvisar kritisk läskompetens genom att notera att beskrivningen av Atlas förhållande till de övriga karaktärerna bygger på jagberättarens (Atlas systers) perspektiv, och att man kan bedöma Atlas uppfattning om de övriga karaktärerna endast på basis av hans repliker och handlingar.

Kulturell läskompetens uppvisas genom att tolkningar av romanutdraget relateras till drag och teman som är karakteristiska för samtida litteratur, till exempel gränsöverskridning, pluralism, mångkultur eller rasism. Texten belyser till exempel hur rasifiering tar sig uttryck: Atlas närstående anser att han är en omtyckt person tack vare sina personliga egenskaper, men för den okända mannen i romanutdraget är Atlas, på grund av sitt svarta hår, en stereotyp representant för en grupp människor, inte en individ.

Man kan göra till exempel följande iakttagelser kring förhållandet mellan personerna i romanutdraget och Atlas:

• Relationen mellan jagberättaren, det vill säga huvudpersonen Elina, och Atlas är nära. Hon berättar att hon drömt om sin styvbror: till min stora lycka var detta en syskondröm som skulle förverkligas, och att hon flyttade in hos honom. Berättaren kallar sin styvbror bror.
• Det verkar som om berättaren beundrar Atlas. Hon beskriver honom som glad och energisk, han hade bett och alerthet, samt var alltid motvalls. Atlas egenskaper presenteras inte i ett negativt ljus, utan berättaren säger att de räddade oss ur många potentiellt besvärliga situationer.
• Atlas känslor för jagberättaren beskrivs inte direkt. Atlas axlar rollen som storebror genom att upplysa sin syster om samhällets brister och spela samhällskritisk musik. Man kan dra slutsatsen att Atlas är omtänksam, eftersom han har ordnat ett jobb åt henne. Atlas hårda ord kan också tolkas som omsorg: till slut kommer de efter dig om du inte ser upp.
• Bipersonen Nuppu Lintu får Atlas att besöka de ekumeniska sammankomsterna. Hon bryr sig mycket om Atlas och berättaren gissar att det beror på att de båda är olika: Atlas med sin sträva attityd och Nuppu, som mest levde för kramar och leenden, och Gud.
• På basis av Atlas agerande kan man dra slutsatsen att han också har en varm inställning till Nuppu: Tack vare henne deltar Atlas i de ekumeniska sammankomsterna, även om han som ateist inte njuter av dem och umgänget med troende.
• Bifiguren som dyker upp med sin far i rullstol visar i dialogen att han har en fördomsfull och fientlig inställning till Atlas, och anklagar honom för brott baserat på sina rasistiska antaganden. En verbal konflikt uppstår mellan personerna. Den okända mannens ord väcker irritation hos Atlas: Jag är född i Lappland. Jävla rasist! Jävla spöke!