Beskrivningar av goda svar: SV – Matematik, kort lärokurs
18.3.2026
Slutgiltiga beskrivningar av goda svar 12.5.2026
Grunderna enligt vilka bedömningen gjorts framkommer i de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar. Uppgiften om hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng som examinanden fått för sin provprestation, de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar och de föreskrifter gällande bedömningen som nämnden gett i sina föreskrifter och anvisningar. De slutgiltiga beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svarsalternativ eller alla godkända detaljer i ett godkänt svar. Eventuella bedömningsmarkeringar i provprestationerna anses vara jämställbara med anteckningar och sålunda ger de, eller avsaknaden av markeringar, inte direkta uppgifter om hur bedömningsgrunderna tillämpats på provprestationen.
Av en god prestation framgår det hur examinanden har kommit fram till svaret. I lösningen måste det ingå nödvändiga uträkningar eller andra tillräckliga motiveringar och ett slutresultat. I bedömningen fästs uppmärksamhet vid helheten och vid de tre stegen start, mellansteg och slutresultat. Räknefel som inte väsentligt ändrar uppgiftens natur ger ingen betydande sänkning av antalet poäng. Räknefel och fel i den matematiska modellen som ändrar uppgiftens karaktär kan däremot sänka antalet poäng avsevärt.
I provet är matematisk programvara ett hjälpmedel, och dess roll bedöms separat för varje uppgift. Om programvara använts i en uppgift ska det framgå av prestationen. I lösningar av uppgifter som kräver analys räcker det inte enbart med ett svar som erhållits med programvara utan övriga motiveringar. Däremot räcker ett svar som examinanden fått med ett program i allmänhet i rutinberäkningar. Detsamma gäller rutinmässiga delar av mera omfattande uppgifter. Exempel på sådana är omskrivning av uttryck, ekvationslösning samt derivering och integrering av funktioner.
Hur bedömningsanvisningarna ska tolkas
- Strukturen på en anvisning
- I anvisningarna kallas en helhet som avslutas med ett poängantal för en rad.
- Uppdelade poäng i en rad är åtskiljda med /-tecknet. I oklara fall har specificerats från vilken del som man får vilka poäng.
- Det finns ingen specificering om det på raden finns lika många uträkningar som poäng - i så fall ges en poäng per uträkning.
- Om en rad består av en uträkning och en motivering i ord i anknytning till den, så härrör hälften av poängen från uträkningen (avrundande uppåt) och resten från motiveringarna.
- Om det på en rad endast finns en uträkning eller en formel och flera poäng, så får man delpoäng för ett tillräckligt bra försök (till exempel beräkning av derivatan delvis rätt).
- En uträkning eller motivering i parentes på en rad är tilläggsinformation som inte behövs för att ge poäng.
- Examinanden får poäng i hakparentes genom att uppfylla den radens villkor eller villkoret på följande rad, om följande rad är i skick, och det inte framgår explicit att föregående rad har gjorts fel.
- Om inget annat anges, godkänns även en gällande siffra fler eller färre än i anvisningarna.
- I allmänhet drar ett räknefel bort poäng från den rad som felet gäller men man kan få de följande radernas poäng om man gör uträkningarna/slutledningarna korrekt för de egna talen. Undantag är betecknade med texten exakt. Man får dessa poäng endast om detta steg och även de föregående stegen är korrekt utförda. Observera att texten exakt betyder att alla de till dessa föregående rader, som inte är oberoende, inklusive motiveringar behöver vara i skick. (Då ska lösningen bestå av korrekt tal eller uttryck eller motsvarande så när som på den ekvivalenta utformningen.) Det här påverkar inte utdelningen av poäng för avrundningar. Om det till exempel står exakt 37, på svarsraden så duger också 37{,}5 och 40. Texten ganska exakt betyder att talen och uträkningarna måste vara i skick, men att det kan finnas brister i motiveringar och förklaringar.
- Radernas beroende av varandra
- I allmänhet är poänganvisningen skriven enligt lösingens matematiska progression och (fulla) poäng ges bara för motiverade steg. Om raderna är uppenbart oberoende av varandra (till exempel om derivatorna till olika funktioner har beräknats) ges poängen oberoende av prestationsordning utan särskild notering.
- Om svaret är skrivet före motiveringarna betyder det att man redan får poäng för blott det korrekta svaret.
- Beteckningen poäng oberoende av de ovanstående raderna betyder att radens poäng kan ges oberoende av de tidigare raderna; de följande raderna förutsätter denna rad på normalt sätt.
- Beteckningen oberoende betyder att radens poäng kan ges oberoende av de tidigare raderna; de följande raderna förutsätter inte denna rad.
- Beteckningen som slutsats: poängterar att man får ifrågavarande poäng enbart om de tidigare motiveringarna är i skick.
- Ordet STOPP betyder att raden beskriver villkor som måste uppfyllas för att kunna få poäng för den fortsatta lösningen.
- Terminologi
- "Svar räcker" betyder att man kan få poäng för korrekt svar även utan motiveringar. Om svaret är felaktigt så kan man få poäng på basis av motiveringar enligt normala principer.
- "Startpoäng" betyder att man härifrån kan ge radens poäng om examinanden inte får poäng från annat håll. Denna poäng kan alltså inte kombineras med andra poäng.
- "maxN" betyder att för en lösning av denna typ ges N poäng om det inte finns andra fel i lösningen.
- "Svaret endast som närmevärde" betyder att svarets exakta värde inte alls framgår i lösningen.
Följande avdrag är av sekundär betydelse för den uppgiftsspecifika poänganvisningen. På ett ställe kan man tillämpa flera avdrag, men man kan inte förlora intjänade poäng.
- Svaret korrekt, men inte i den efterfrågade formen (till exempel noggrannhet, enhet) -1 p.
- Svaret är inte förenklat till slut i en förenklingsuppgift (till exempel e^1, \ln(e) eller 4^0) -2 p.
- Svaret är oförenklat i en annan uppgift (till exempel e^1, \ln(e) eller 4^0) -1 p.
- Uppenbara inmatningsfel i framställningen (till exempel x=2, y04), eller inmatningsfel som korrigeras direkt på följande rad -0 p.
- Kopieringsfel i svaret -1 p.
- Inga flera gällande siffror i en mellanavrundning än i svaret -1 p.
Följande avdrag är av sekundär betydelse för den uppgiftsspecifika poänganvisningen. I en uppgift kan man tillämpa flera avdrag, men vardera avdrag högst en gång.
- Matematiskt bristfällig beteckning (till exempel parenteser som fattas men korrekt beräknat; =-tecknet använt "i kedja", m^2 utan m). Obs! Beroende på situationen så kan en ostandardiserad beteckning godkännas som förklarad. -1 p.
- I lösningen saknas väsentliga förklaringar (läsaren måste gissa vad talen i lösningen betyder) ELLER motiveringarna och slutledningarna är framställda helt lösryckta (läsaren måste kombinera uttryck från olika delar av lösningen) -1 p.
- Betydande överflödig text eller överflödiga beräkningar i en lösning (läsaren måste dra slutsatser om hur lösningen utformas utifrån den givna informationen) -1 p.
Del A
1. Små deluppgifter 12 p.
I den här uppgiftens svarsfält ska du endast skriva in de slutliga resultaten av beräkningarna utan mellansteg och motiveringar. Svaret på varje deluppgift är ett heltal.
1.1 Lös ekvationen 4x-12=48. 2 p.
- 15 (2 p.)
1.2 Lös ekvationen x^3=125. 2 p.
- 5 (2 p.)
1.3 Lös ekvationen 3^x=243. 2 p.
- 5 (2 p.)
1.4 En jacka kostade 180 euro före jul. På rean efter julen sänktes priset till 126 euro. Hur stor var rabattprocenten? 2 p.
- 30 (2 p.)
- -30 (2 p.)
- 70 (1 p.)
- -70 (1 p.)
1.5 Vilket är det slutliga priset då ett utgångspris på 150 euro höjs två gånger efter varandra med 20 procent? 2 p.
- 216 (2 p.)
- 96 (1 p.)
96: Priset sänkts med 20 procent två gånger.
1.6 En kvadrat har arean 144\ \textrm{cm}^2. Vilken är kvadratens omkrets? 2 p.
- 48 (2 p.)
- 12 (1 p.)
(Sidlängden är 12, så uppgiften är delvis löst.)
2. Tal som saknas 12 p.
I den här uppgiftens svarsfält ska du endast skriva in de slutliga resultaten av beräkningarna utan mellansteg och motiveringar. Svaret på varje deluppgift är ett heltal.
Komplettera med de tal som saknas i deluppgifter 2.1–2.6 så att påståendena är sanna. De tal som saknas har markerats med en kvadratsymbol (\,\square\,).
2.1 3/4 -2/5 =#/60 2 p.
- 21 (2 p.)
- 7 (1 p.)
(7: Tänkt 20 i nämnaren.)
2.2 Medelvärdet av talen -5, 4, 13 och \square är 5. 2 p.
- 8 (2 p.)
2.3 (2 x +3)^2 =4 x^2 +# x +9 2 p.
- 12 (2 p.)
2.4 Ekvationen 7x+\square=19-2x har lösningen x=2. 2 p.
- 1 (2 p.)
2.5
Talen x=3 och y uppfyller ekvationsparet
{2 x +y =#, x -2 y =9}. 2 p.- 3 (2 p.)
2.6 I en rätvinklig triangel är kateternas längder 20 och 21, vilket betyder att hypotenusans längd är \square. 2 p.
- 29 (2 p.)
3. Antalet lösningar 12 p.
Andragradsekvationen 2x^2+bx+5=0 kan ha två, en eller noll lösningar beroende på värdet på koefficienten b. Ge ett exempel på vart och ett av de olika fallen. Kom också ihåg att motivera ditt svar.
oberoende Enligt lösningsformeln är lösningarna till ekvationen x =(-b +-sqrt(b^2 -4 *2 *5)) /(2 *2) (b som en variabel, värdena av a och c insatta i uttrycket) ELLER ekvationens diskriminant är b^2-4\cdot 2\cdot 5=b^2-40 (b som en variabel, värdena av a och c insatta i uttrycket) ELLER funnit talet \sqrt{40} ELLER 6{,}3245\ldots (minst 3 decimaler) (2 p.)
STOPP Om diskriminanten inte innehåller termen b^2 (som variabel eller insatt) ELLER diskriminanten innehåller variabeln x, inga poäng i fortsättningen från förklaringar som grundar sig på determinanten.
oberoende Givit ett exempel på ett tal b för vilket det finns två lösningar, och det framgår att detta exempel ges som svar för detta fall (|b| > 6{,}3245\ldots) (1 p.)
Förklarat att det i detta fall finns två lösningar (till exempel satt in värdet av b i diskriminanten och visat att denna är positiv, eller skärmdump av programvara eller satt in värdet av b i ekvationen och löst ekvationen med lösningsformeln) ELLER konstaterat att det finns två lösningar då b^2-40 > 0. (2 p.)
oberoende Givit ett exempel på ett tal b för vilket det inte finns lösningar, och det framgår att detta exempel ges som svar för detta fall (|b| <6{,}3245\ldots) (1 p.)
Förklarat att det i detta fall inte finns lösningar (till exempel satt in värdet av b i diskriminanten och visat att denna är negativ, eller satt in värdet av b i ekvationen och löst ekvationen med lösningsformeln) ELLER konstaterat att det inte finns lösningar då b^2-40 < 0. (2 p.)
oberoende Givit exempel på ett tal b för vilket det finns precis en lösning, och det framgår att detta exempel ges som svar för detta fall (b=\pm \sqrt{40} ELLER b=\sqrt{40} ELLER b=-\sqrt{40}). (2 p.)
Förklarat att det i detta fall finns exakt en lösning (till exempel satt in värdet av b i diskriminanten och visat att denna är noll, eller satt in värdet av b i ekvationen och löst ekvationen med lösningsformeln) ELLER konstaterat att det finns exakt en lösning då b^2-40=0. (2 p.)
Särskilda anvisningar för denna uppgift
Avrundningar:
-
Om, i fallet med endast en lösning, värdet av b bara givits som ett decimaltal, 0 p. från rad 6 (max 2+1+2+1+2+0+1) (max 9 p.)
-
Om det syns att b=\sqrt{40} eller att kvadratroten har beräknats ut ekvationen b^2=40, så ges 2 p. från rad 6 även om värdet av b sedan avrundats. (max 12 p.)
-
Om, i fallet med endast en lösning, förklaringen gjorts med ett närmevärde med minst tre decimaler, 1 p. från rad 7 (max 2+1+2+1+2+2+1) (max 11 p.)
På grund av räknefel blir diskriminanten alltid positiv. (1+1+2+0+2+0+2) (max 8 p.)
Det räcker att b framgår av ekvationen eller polynomet. Om polynomet inte heller syns (b insatt direkt i lösningsformeln eller diskriminanten), 0 p. för exempelvärdet ifråga, förklaringspoäng kan ges.
Inget konkret värde på givet i fallen med två eller inga lösningar, utan som svar angivit alla värden på b som uppfyller villkoret, till exempel -\sqrt{40}<b<\sqrt{40}. (+0 p.)
Räknaren ger svaret undefined eller dylikt, och tolkat detta som förklaring för ''inga lösningar''. (+0 p.)
4. Papperstorn 12 p.
Helsingfors stads närtverkshårddisk drabbades 2024 av ett stort dataintrång. Olycksutredningscentralen konkretiserade mängden data som fanns på nätverkshårddisken på följande sätt: Om materialet låg staplat i en enda hög A4-papper skulle höjden på papperstornet motsvara 17,4 Olympiastadiontorn. Olympiastadiontornet är 72 meter högt.
Ett vanligt A4-pappersark har tjockleken 0,10 millimeter, bredden 21,0 cm och höjden 29,7 cm. Vi antar att de staplade arken inte sjunker ihop.
Beräkna papperstornets massa uttryckt i kilogram eller ton, då ett ark har massan 5,0 gram. Beräkna även volymen på papperstornet i kubikmeter.
Höjden av pappershögen är 17,4 *72 =1252,8 (meter). [2 p.]
Arkets tjocklek och högens höjd i samma enhet (till exempel tjocklek 0,0001. meter). [1 p.]
Det finns alltså 1252,8 /0,0001 pappersark. (2 p.)
Massan av ett ark är 5 gram, det vill säga 0,005 kg ELLER i slutet omvandlat massan till enheten kg eller ton. [1 p.]
Den totala massan är 1252,8 /0,0001 *0,005 =62.640 ~~63.000 (1 p.)
\approx 63\,000 kg ELLER 63 ton (någon av dessa enheter). (1 p.)
Arkets sidlängder i meter ELLER i slutet omvandlat volymen till kubikmeter. (1 p.)
Använt formeln för area eller volym med sidlängderna insatta. (1 p.)
Pappershögens volym är 0\mathrm{,}21\cdot 0{,}297 \cdot 1252\mathrm{,}8 (= 78\mathrm{,}137136) (1 p.)
\approx 78 (kubikmeter, endast denna enhet). (1 p.)
Särskilda anvisingar för denna uppgift
Typfel: A4-arken staplade på högkant (2+1+2+1+1+0+1+1+1+0) (max 10 p.)
Typfel: Använt stadiontornets höjd istället för pappershögens höjd (0+1+2+1+1+1+1+1+1+1) (max 10 p.)
Enhetsomvandling saknas eller felaktig: från omvandlingens rad -1 p. ja vastauksesta -1 p. (max 10 p.)
Rad 3: Division genom att testa (1 p.)
5. Cylinder och rätblock 12 p.
En cirkulär cylinder är placerad i ett rätblock med kvadratisk bas enligt bild . Cylindern och rätblocket är lika höga. Diametern på cylinderns botten är lika stor som sidan på rätblockets kvadratiska botten. Rätblockets area utan botten och lock är 960\ \textrm{cm}^2. Dessutom är rätblockets totala area med bottnen och locket medräknade 1088 \ \textrm{cm}^2. Beräkna volymen på utrymmet mellan rätblocket och cylindern.
Den totala arean av rätblockets lock och botten är 1088-960=128\ (\mathrm{cm}^2), (1 p.)
så locket har area \frac{128}{2}=64\ (\mathrm{cm}^2) (1 p.) och sidlängd \sqrt{64}=8\ (\mathrm{cm}) (1 p.). (2 p.)
Höjden av rätblocket är alltså \frac{960}{4\cdot8}=30\ (\mathrm{cm}). (2 p.)
Volymen av rätblocket är 64\cdot30=1920\ (\mathrm{cm}^3). (2 p.)
Radien av cylinderlocket är (\frac{8}{2}=)\ 4\ (\mathrm{cm}). (1 p.)
Den egna radien och höjden insatt i formeln för cylinderns volym (konstant \times hr^2 1 p., \pi hr^2 1 p. ELLER beräknat arean av bascirkeln (1 p.) och multiplicerat med höjden (1 p.)). (2 p.)
Utrymmet mellan rätblocket och cylinderna har volym 1920-1507\mathrm{{,}}964 ganska exakt \approx410\ \mathrm{cm}^3 (differensen uppställd enligt rätt princip 1 p., svar och enhet 1 p.). (2 p.)
Särskilda anvisningar för denna lösning
Tolkat att 1088 är cylinderns totala area och att 960 är mantelytans area. (1+1+1+2+1+2+(1+0)) (max 9 p.)
ELLER
Formulerat ekvationer för rätblockets höjd och baskvadratens sidlängd (till exempel 4sh=960 och 4sh+2s^2=1088). (1+1 p.)
Löst de obekanta s=8 och h=30 (första 2 p., andra 1 p.). (3 p)
Beräknat rätblockets volym med formeln hs^2 med de egna värdena för höjden och sidlängden. (2 p.)
Cylinderbasens radie r=s/2 med den egna sidlängden. (1 p.)
Den egna radien och höjden insatt i formeln för cylinderns volym (konstant \times hr^2 1 p., \pi hr^2 1 p. ELLER beräknat arean av bascirkeln (1 p.) och multiplicerat med höjden (1 p.)). (2 p.)
Differensen uppställd enligt rätt princip (1 p.) och svar och enhet ganska exakt \approx410\ \mathrm{cm}^3 (1 p.). (2 p.)
Särskilda anvisningar för denna lösning
Tolkat att 1088 är cylinderns totala area och att 960 är mantelytans area. (0+3+2+1+2+(1+0)) (max 9 p.)
Särskilda anvisningar för denna uppgift
Rätt värden för höjden och sidlängden uppstår ur ingenting (0+0+0+2+1+2+1/0+0+2+1+2+(1+0)) (max 6 p.)
Fel enhet i räkningarna. (-1 p.)
Fel enhet i mellanleden. (-0 p.)
Rätt princip i sista raden förutsätter att dimensionerna är i ordning (exempelvis "längd=area/4"\ är inte rätt princip).
6. Kakaoförpackningar 12 p.
En fabrik tillverkar kakaoförpackningar på ett halvt kilo. Förpackningarnas normalfördelade vikt övervakas med stickprov. I ett stickprov är medelvärdet 503,2 gram, standardavvikelsen 4,1 gram och medelvärdets medelfel 0,10 gram. Bestäm storleken på stickprovet och ett 95 procents konfidensintervall för medelvärdet av kakaoförpackningarnas vikt.
Det gäller att \frac{4\mathrm{{,}}1}{\sqrt{n}}=0\mathrm{{,}}10, där n är stickprovsstorleken. [Ekvation på rätt form med något värde insatt 1 p. Värdet 4{,}1 korrekt insatt 1 p. och 0{,}10 korrekt insatt 1 p. i en ekvation på rätt form.] (3 p.)
Därför gäller \sqrt{n}=\frac{4\mathrm{{,}}1}{0\mathrm{{,}}10} (1 p.)
så n=\big(\frac{4\mathrm{,}1}{0\mathrm{,}10}\big)^2= ganska exakt {1\,681}\ (\approx 1700). (Endast 2–4 siffrors noggrannhet godkänns. Kvadrering 1 p. + rätt resultat 1 p.) (2 p.)
poäng oberoende av de ovanstående raderna Eftersom 95\, \% konfidensintervall svarar mot koefficienten 1\mathrm{{,}}96, [1 p.]
är det efterfrågade intervallet [503\mathrm{{,}}2-1\mathrm{{,}}96\cdot0\mathrm{{,}}10;503\mathrm{{,}}2+1\mathrm{{,}}96\cdot0\mathrm{{,}}10]
(Korrekt insättning: 503\mathrm{{,}}2 (1 p.) + 1\mathrm{{,}}96 (1 p.) + 0\mathrm{{,}}10 eller \frac{4{,}1}{\sqrt{n}} med den egna stickprovsstorleken (n\in\mathbb{N}_{\ge2} ger 2 p., n=1 eller n\ge1 och n\not\in\mathbb{Z} ger 1 p.)) (4 p.)
=[503\mathrm{{,}}004;503\mathrm{{,}}396]\approx[503{,}00;503{,}40] eller 503{,}00-503{,}40 (eller annan tydlig framställning) Endast 4 eller 5 siffrors noggrannhet godkänns. (1 p.)
Särskilda anvisningar för denna uppgift
Eget medelvärde använt när intervallet beräknats. (3+1+2+1+(0+1+2)+0) (max 10 p.)
Bara beräknat ena gränsen. (3+1+2+1+2+0) (max 9 p.)
n uppstår ur ingenting men verifieras med beräkningar \frac{4\mathrm{{,}}1}{\sqrt{1681}}=0\mathrm{{,}}10. (3+0+1+1+4+1) (max 10 p.)
Rätt eller fel n uppstår ur ingenting och verifieras inte men används. (0+0+0+1+(1+1+1)+1) (max 5 p.)
Observera: Poäng från sista raden fås för eget intervall, om föregående rad beräknats korrekt och medelvärdet 503{,}2 tillhör intervallet.
Del B
7. Vantar 12 p.
Mormor stickade vantarna på bilden invid som julklapp till sina barnbarn. Först stickade hon vantarna och sedan tovade hon dem. Efter tovningen var de röda vantarnas längd 17,6 cm och de blå vantarnas längd 19,8 cm. Hur långa var vantarna före tovningen, då tovningen förkortade dem med 30 %?
Antalet maskor i en vantes första varv är direkt proportionell mot vantens längd. Hur många maskor behövdes för den röda vantens första varv, då det behövdes 36 maskor för den blå vanten?
Om den ursprungliga längden var h, så är längden efter tovning (1-0\mathrm{{,}}3)h=0\mathrm{{,}}7h (exempelvis 0{,}7\cdot h=17{,}6 eller 0{,}7\cdot h=19{,}8). (2 p.)
Den ursprungliga längden för de röda vantarna är alltså \frac{17\mathrm{{,}}6}{0\mathrm{{,}}7}\approx25\mathrm{{,}}14\approx25{,}1\, \mathrm{cm}. (2 p.)
Den ursprungliga längden för de blåa vantarna är alltså \frac{19\mathrm{{,}}8}{0\mathrm{{,}}7}\approx28\mathrm{{,}}29\approx28{,}3\, \mathrm{cm}. (2 p.)
Särskilda anvisningar för denna del av lösningen
-
Enheterna fel/saknas i svaret. (-1 p.)
-
Svarsnoggrannhet 2 eller 3 gällande siffror.
-
Fel noggrannhet i svaret (totalt avdrag från svarsraderna) (-1 p.)
-
Istället för division verifierat med multiplikation. (2+1+1) (max 4 p.)
Ställt upp en korrekt jämförelsetabell. [1 p.]
(Låt x vara antalet maskor i den röda vantens första varv.)
Ställt upp proportionalitetsekvationen \frac{36}{28{,}28...}=\frac{x}{25{,}14...}
ELLER \frac{36}{19{,}8}=\frac{x}{17{,}6} ELLER räknat ut genom en följd av formler ELLER i en sammansatt formel. (3 p.)
(Som lösning får vi) 32 maskor. (2 p.)
Särskilda anvisningar för denna del av lösningen
- Felaktiga proportionaliteter, men använt talen från frågeställningen eller från de egna beräkningarna i första delen. (1+0+0) (1 p.)
- Proportionalitetsekvationen kan lösas genom test.
- Rätt svar inte avrundat till heltalet 32. (-1 p.)
Särskilda anvisningar för denna uppgift
Fel koefficient <1, rätt beräkningsprincip (till exempel \frac{17{,}6}{0{,}3}) (0+2+2+1+3+2) (max 10 p.)
Fel koefficient >1, rätt beräkningsprincip (till exempel \frac{17{,}6}{1{,}3}) (0+1+1+1+3+2) (max 8 p.)
Fel princip i procenträkningen (till exempel 1{,}3\cdot17{,}6) (0+0+0+1+3+2) (max 6 p.)
8. Ett forntida lån 12 p.
Lån med ränta användes redan i forntida Mellanöstern. En bevarad assyrisk text beskriver ett lån på följande sätt: "varje månad ökades skulden med en silversikel för varje mina i skulden". En mina motsvarar uppskattningsvis 570 gram silver och den uppdelas på 60 sikel.
Det är inte helt klart hur texten borde tolkas. Den kan tolkas åtminstone på följande två sätt:
Sätt 1: Räntan beräknas bara på hela mina.
Sätt 2: Räntan beräknas också på delar av mina.
Hur mycket ränta ackumuleras på ett lån på 30 mina under ett år enligt de här olika tolkningarna?
Den första månaden ackumuleras 30 siklar ränta (eller 30,5 minor kapital) + samma den andra månaden (eller 31 minor kapital). (1+1 p.)
När månadsräntan bestämts, noterat att lånets värde uppgår till 31 minor. [1 p.]
Tredje månadens ränta: 31 siklar ELLER total summa 31 minor och 31 siklar. (1 p.)
Månadsräntan är korrekt till slutet av den tionde månaden, till exempel 2(30+31+32+33+34+35) ELLER efter den tionde månaden är den totala summan 35 minor och 20 siklar. (1 p.)
Årsräntan är 390 siklar eller 6 minor och 30 siklar eller 6,5 minor. (Noggrannhet 2–4 gällande siffror) (1 p.)
Sätt 1: Särskilda anvisningar
Beräkningarna är enkla, så de korrekta värdena behöver inte förklaras.
Konstant ränta 30 siklar/månad (och svar 360 siklar eller 6 minor) ([1+1]+0+0+0+0). (max 2 p.)
Månadsräntan beräknad enligt fel princip (till exempel fel ränteprocent) men beaktat antalet hela minor korrekt. ((0+0)+1+1+1+1). (max 4 p.)
Indexfel (2+1+1+1+0) (max 5 p.)
Månatlig amortering av lånet. (1+0+0+0+0) (max 1 p.)
Endast svar (0 p.).
Sätt 2
Löst med formeln för ränta på ränta.
Räntekoefficienten är 1+1/60(=61/60\approx1{,}01667). (2 p.)
Total summa efter ett år: \big(\frac{61}{60}\big)^{12} \cdot 30 \cdot 60 (siklar) ELLER \big(\frac{61}{60}\big)^{12} \cdot 30 (minor). (2 p.)
Beräknat räntans andel av summan genom att subtrahera 30 minor från den totala skulden. (1 p.)
På ett år ackumuleras 395 siklar (eller 6 minor och 35 siklar) ELLER 394 siklar (eller 6 minor och 34 siklar) och förklaring till avrundningen. (Svar med antal minor på decimalform, till exempel 6{,}58, godkänns inte.) (1 p.)
Särskilda anvisningar för denna lösning
Fel räntekoefficient (till exempel \frac{1}{60} eller 1+(1-\frac{60}{61})\approx1{,}01639 ) (0+2+1+1). (max 4 p.)
Använt rätt räntekoefficient i annuitetsformeln. (2+0+0+0) (max 2 p.)
Beräknat 30\cdot q^{12} utan värde på q. (0+2+0+0) (max 2 p.)
ELLER Tabellösning.
Andra månadens ränta 30{,}5 siklar/0{,}51 minor ELLER total skuld: 31{,}01 minor. (1 p.)
Tredje månadens ränta korrekt (31{,}01 siklar eller 0{,}52 minor) ELLER den totala skulden korrekt (1891{,}51 siklar eller 31{,}53 minor). (1 p.)
Tionde månadens ränta korrekt (34{,}81 siklar eller 0{,}58 minor) ELLER den totala skulden korrekt (2123{,}53 siklar eller 35{,}39 minor). (1 p.)
På ett år ackumuleras 395 siklar (eller 6 minor och 35 siklar) ELLER 394 siklar (eller 6 minor och 34 siklar) och förklaring till avrundningen. (Svar med antal minor på decimalform, till exempel 6{,}58.) (1 p.)
Rätt beräkningsformler synliga eller en iteration förklarad. (2 p.)
Särskilda anvisningar för denna lösning
Endast rätt tabell där svaret framgår (1+1+1+1+0). (max 4 p.)
Månatlig amortering av lånet (1+0+0+0+0). (max 1 p.)
Typiska anledningar att i denna uppgift ge allmänt avdrag för bristande förklaringar:
-Kolumnerna har inga namn och deras innehåll framgår inte på annat sätt.
-Månatliga räntorna/summorna avrundade till hela siklar utan förklaring.
Indexfel (1+1+1+0+2) (max 5 p.)
Sätt 2: Särskilda anvisningar
Svarets noggrannhet 3–4 gällande siffror.
Särskilda anvisningar för denna uppgift
Svaret kan även ges i en massaenhet av silver.
De olika sätten bedöms enligt den tolkning som ger bättre slutpoäng.
Samma felaktiga räntesats i båda tolkningarna: poängavdrag bara en gång. (max 10 p.)
9. Derivator 12 p.
- Ge ett exempel på en polynomfunktion, vars derivata får värdet -1 i någon punkt och värdet 1 i någon annan punkt. (6 p.)
- Talen x=-1 och x=1 är nollställen till en polynomfunktion av tredje graden. Är det möjligt att derivatan till denna funktion får värdet 100 i punkten x=0? (6 p.)
1.
Givit en polynomfunktion av grad minst 2. (Till exempel \ p(x)=x^2 eller x^2.) (1 p.)
Deriverat det givna polynomet (Till exempel \ p'(x)=2x) [1 p.]
Studerat villkoret p'(x)=1\ \ + noterat att en lösning existerar. (1+1 p.)
Studerat villkoret p'(x)=-1\ + noterat att en lösning existerar. (1+1 p.)
(p'(1/2)=1 och p'(-1/2)=-1 ELLER Markerat punkterna i grafen till derivatafunktionen med förklaring.).
Särskilda anvisningar för denna lösningen
Polynomet presenterat som en ekvation, till exempel x^2-x=1: från första raden -1 p.
Polynomet får ges på produktform, behöver inte förenklas. (-0 p.)
Givit en derivata p'(x) av grad minst ett utan formel för polynomet p(x) (0+0+1+1). (max 2 p.)
Derivaatanfunktionens graf. (+0 p.)
Deriverat något fel, men derivatan har grad minst 1. max (1+0+2+2) (max 5 p.)
ELLER (grafisk lösning)
Ritat grafen av någon polynomfunktion av grad minst 2, och uttrycket för polynomet är synligt. (Till exempel p(x)=x^2.) (1 p.)
oberoende Studerat grafen grafiskt och nämnt sambandet mellan derivatan och tangentens riktningskoefficient. (Kan även framgå i deluppgift 9.2.) (1 p.)
Grafen har två linjer som liknar tangenter, vars riktningskoefficienter ser ut att vara 1 och -1. (1+1 p.)
Riktningskoefficienten är -1 och kommando (1 p.) + riktningskoefficienten är 1 och kommando (1 p.). (1+1 p.)
2.
Uttrycket för en tredjegrads polynomfunktion har formen f(x)=ax^3+bx^2+cx+d (varvid uttrycket för derivatafunktionen är f'(x)=3ax^2+2bx+c.) ELLER annan motsvarande representation såsom f(x)=ax(x-1)(x+1). (1 p.)
Ställt upp ekvationen f'(0)=100 och fått c=100. (1+1 p.)
oberoende Ställt upp ekvationerna f(1)=f(-1)=0 för det givna polynomet. (1 p.)
Fått a=-100 och b=-d (numeriska värden godkänns). (1 p.)
Noterat med noggrann förklaring, att det är möjligt. (1 p.)
Särskilda anvisningar för denna lösningen
Den allmänna lösningen har formen f(x)=-100x^3+bx^2+100x-b.
ELLER (exempelfunktion)
Givit ett tredjegradspolynom. (Till exempel f(x)=-100x^3+100x.) (1 p.)
Det givna polynomet uppfyller villkoren i uppgiften, och svaret är "det är möjligt". (1 p.)
OBS! Poäng kan fås från rad 3 och 4 även om polynomet inte uppfyller villkoren i uppgiften, men polynomet måste vara ett tredjegradspolynom.
Bekräftat nollpunkterna x=1 och x=-1 (2 p.)
samt villkoret f'(0)=100. (2 p.)
Särskilda anvisningar för denna lösningen
Endast rätt polynom, såsom -100x^3+100x, och rätt svar "det är möjligt". (1+1+0+0) (2 p.)
Skissat en graf av en tredjegrads polynomfunktion med korrekt form och nollställen i -1 och 1, och denna graf är nästan lodrät då x=0. (kvantti) (2 p.)
Polynomet har grad \ne3. (0 p.)
Startpoäng: "Polynomet måste stiga brant i x=0." (1 p.)
Särskilda anvisningar för denna uppgift
Förklaringarna kan göras grafiskt, om kommandona är synliga.
De givna funktionerna är inte polynom. (0 p.)
Givit två exempel: bedömning enligt det sämre exemplet.
10. Snap 18 p.
I datorspelet Marvel Snap finns hundratals olika kort att välja bland, av vilka spelaren väljer en kortlek på 12 olika kort att spela med. Spelaren blandar sina kort och lyfter de tre översta korten från sin kortlek före sin första tur. Under spelets gång lyfter spelaren alltid ett kort från sin kortlek då det är hens tur. Spelaren kan spela detta kort på den turen eller på en senare tur. I spelet är det viktigt att spelaren har färdigt lyfta kort som passar i spelsituationen.
1. En samling med hundra olika kort innehåller ett Apocalypse-kort. Hur många olika kortlekar som består av 12 kort och innehåller Apocalypse-kortet kan man bilda av dessa kort? (2 p.)
Om en spelares kortlek innehåller ett America Chavez-kort så placeras det underst i kortleken och lyfts automatiskt på den sjätte turen. Det här inverkar på sannolikheten för att de övriga korten lyfts, vilket diskuteras i video . Vi jämför två kortlekar, en med America Chavez och en utan. Ingen av kortlekarna innehåller några andra kort som man endast kan lyfta på en bestämd tur.
2. Förklara hur man i video beräknar sannolikheterna för att lyfta Korg-kortet för dessa två olika kortlekar. (4 p.)
3. Det finns ett Odin-kort i en kortlek och man vill lyfta det senast på den sjätte turen. Bestäm sannolikheten för denna händelse för båda alternativen av kortlekar. Lönar det sig att ta med ett America Chavez-kort i kortleken eller inte? (6 p.)
4. Vi antar att man vill lyfta två bestämda kort senast på den femte turen. Bestäm sannolikheten för denna händelse för båda alternativen av kortlekar. Lönar det sig att ta med ett America Chavez-kort i kortleken eller inte? (6 p.)
1.
oberoende Det finns \binom{99}{11}\ (=126\,050\,526\,132\,804) olika möjligheter. (1 p.)
oberoende Förklaring: Kortleken innehåller Apocalypse, så de 11 övriga korten i leken kan väljas fritt bland de 99 övriga korten i samlingen. (1 p.)
ELLER (tolkat en kortlek som en ordnad följd av kort)
oberoende Det finns 12\cdot99\cdot98\cdots89\ (=60\,378\,403\,698\,454\,928\,486\,400) olika möjligheter. (1 p.)
oberoende Förklaring: (En kortlek tolkas som en följd av kort.) Apocalypse kan förekomma på 12 olika ställen i leken. De övriga korten i följden kan väljas på 99\cdot98\cdots89 olika sätt. (1 p.)
Särskilda anvisningar för denna deluppgiften
99\cdot98\cdots89=5\,031\,533\,641\,537\,910\,707\,200 + ''ordning av de övriga korten''. (1 p.)
2.
Utan America Chavez är sannolikheten \frac{4}{12}\ (=\frac{1}{3})\approx33\mathrm{{,}}3\, \%, ty Korg kan vara på 12 möjliga positioner i leken. Av dessa är 4 utfall gynnsamma. (uträkning + förklaring) (1+1 p.)
Med America Chavez är sannolikheten \frac{4}{11}\approx36\mathrm{{,}}4\, \%,
to Korg kan vara på 11 möjliga positioner i leken. Av dessa är 4 utfall gynnsamma. (uträkning + förklaring) (1+1 p.)
ELLER med binomialkoefficienter
Efter den första omgången har man dragit fyra kort.
Utan America Chavez är sannolikheten \frac{\binom{11}{3}}{\binom{12}{4}}=\frac{1}{3}\approx33\mathrm{{,}}3\, \%, ty det finns \binom{12}{4} möjliga och \binom{11}{3}, gynnsamma dragningar av fyra kort, eftersom de tre övriga korten kan vara vad som helst. (sannolikhet + förklaring) (1+1 p.)
Med America Chavez är sannolikheten \frac{\binom{10}{3}}{\binom{11}{4}}=\frac{4}{11}\approx36\mathrm{{,}}4\, \%, ty det finns \binom{11}{4} möjliga och \binom{10}{3} gynnsamma dragningar av fyra kort (sannolikhet + förklaring) (1+1 p.)
Särskilda anvisningar för denna deluppgiften
Referens till videon. (+0 p.)
Procenttalen 33\mathrm{{,}}3\, \% och 36\mathrm{{,}}4\, \% saknas: sammanlagt (-1 p.)
3.
Idé: Utan America Chavez plockar man nio slumpmässiga kort, med America Chavez plockar man åtta. (1 p.)
Utan America Chavez är sannolikheten \frac{9}{12}\ (=\frac{3}{4}=75\, \%), ty Odin kan vara på 12 möjliga positioner. Av dessa är 9 gynnsamma. (sannolikhet + förklaring) (1+1 p.)
Med America Chavez kan Odin kan vara på 11 möjliga positioner. Av dessa är 8 gynnsamma. Sannolikheten är därför \frac{8}{11}\ (\approx72\mathrm{{,}}7\, \%). (sannolikhet + förklaring) (1+1 p.)
Genom att jämföra sannolikheter som tagits fram med korrekt logik ser man, att det inte lönar sig att ta med America Chavez i kortleken. (1 p.)
ELLER med binomialkoefficienter
Idé: Utan America Chavez plockas nio kort, med America Chavez plockas åtta kort. (1 p.)
Sannolikheten utan America Chavez är därför \frac{\binom{11}{8}}{\binom{12}{9}}\ (=\frac{3}{4}=75\, \%), ty det finns \binom{12}{9} ja kombinationer av nio kort, varav \binom{11}{8} är gynnsamma. (sannolikhet + förklaring) (1+1 p.)
Sannolikheten med America Chavez är därför \frac{\binom{10}{7}}{\binom{11}{8}}\ (=\frac{8}{11}\approx72\mathrm{{,}}7\, \%), ty det finns \binom{11}{8} kombinationer av åtta kort, varav \binom{10}{7} är gynnsamma. (sannolikhet + förklaring) (1+1 p.)
Genom att jämföra sannolikheter som tagits fram med korrekt logik ser man, att det inte lönar sig att ta med America Chavez i kortleken. (1 p.)
Särskilda anvisningar för denna deluppgiften
Glömt de tre första korten (0+2+2+1) (max 5 p.)
4.
Man studerar sannolikheten för att de önskade korten är bland de åtta översta korten i leken. (1 p.)
Utan America Chavez har det första kortet 12 möjliga positioner och med America Chavez har det
11 möjliga positioner. Av dessa är 8 gynnsamma.
Utan America Chavez har det andra kortet 11 möjliga positioner och med America Chavez har det
10 möjliga positioner. Av dessa är 7 gynnsamma. (2 p.)
Sannolikheten utan America Chavez är därför \frac{8}{12}\cdot\frac{7}{11}\ (=\frac{14}{33}\approx42\mathrm{{,}}4\, \%) Sannolikheten med America Chavez är \frac{8}{11}\cdot\frac{7}{10}\ (=\frac{28}{55}\approx50\mathrm{{,}}9\, \%). (2 p.)
Genom att jämföra sannolikheter som tagits fram med korrekt logik ser man, att det lönar sig att ta med America Chavez i kortleken. (1 p.)
ELLER med binomialkoefficienter
Man studerar sannolikheten för att de önskade korten är bland de åtta översta korten i leken. (1 p.)
8 lyfter är till hands.
Antalet gynnsamma kombinationer av åtta kort är utan America Chavez \binom{10}{6} och med America Chavez \binom{9}{6}, ty det finns sex kort som kan vara vad som helst, och dessa kan väljas från en mängd med 10 (utan America Chavez) eller 9 (med America Chavez) kort. Det totala antalet kombinationer av åtta kort är utan America Chavez \binom{12}{8} och med America Chavez \binom{11}{8}. (2 p.)
Sannolikheten utan America Chavez är alltså \frac{\binom{10}{6}}{\binom{12}{8}}\ (=\frac{14}{33}\approx42\mathrm{{,}}4\, \%) och med America Chavez är sannolikheten \frac{\binom{9}{6}}{\binom{11}{8}}\ (=\frac{28}{55}\approx50\mathrm{{,}}9\, \%). (2 p.)
Genom att jämföra sannolikheter som tagits fram med korrekt logik ser man, att det lönar sig att ta med America Chavez i kortleken. (1 p.)
Särskilda anvisningar för denna deluppgiften
Glömt de tre första korten (0+2+2+1) (max 5 p.)
Sannolikheten för det andra kortet är samma som för det första kortet. (1+1+1+0) (max 3 p.)
Särskilda anvisningar för denna uppgiften
För brister i förklaringen av samma tal vid flera punkter i lösningen, ges bara avdrag en gång (till exempel nämnaren 12 eller 11).
Uppgiften kan även lösas till exempel genom att med binomialkoefficienter studera antalet kombinationer av plockade kort.
Eftersom videon använder termerna ''procent'' och ''procentenheter'' på ett otydligt sätt, ges inga avdrag för att sammanblanda dessa termer i lösningen. (-0 p.)
11. Progressivitet vid beskattningen 18 p.
I England ändras marginalskatteprocenten stegvis när helhetsinkomsten överstiger 17 500, 50 000, 60 000, 80 000, 100 000 och 125 000 pund. Mellan stegen är procenten konstant.
De begrepp som behövs är definierade i texten .
- Marginalskatteprocenten är 28 % i inkomstintervallet 17 500–50 000 och 0 % för lägre inkomster än dessa. Hur många pund måste man betala i skatt om helhetsinkomsterna är 40 000 pund? (4 p.)
- I Finland uttrycks förvärvsinkomstskatten i allmänhet i tabellform enligt den beskattningsbara inkomsten. I text ges situationen år 2025 som exempel. Gör motsvarande tabell som beskriver marginalskatteprocentkurvan i bild (den röda det vill säga den mörkare kurvan). Tabellen ska beskriva beskattningen i England upp till helhetsinkomsten 100 000 pund med antagandet att den beskattningsbara inkomsten är 12 500 pund mindre än helhetsinkomsten. Förklara även i ord hur du har beräknat talen i din tabell. (8 p.)
- I bild har man dessutom åskådliggjort helhetsskatteprocenten (den gula det vill säga den ljusare kurvan), som emellertid inte helt motsvarar kurvan för marginalskatteprocenten. Vilka fel har man gjort då man ritat kurvan för helhetsskatteprocenten? (6 p.)
1.
Skatt betalas från 40 000–17 500 = 22 500 (pund), (2 p.)
så skatten som ska betalas är 22\ 500\cdot0\mathrm{{,}}28=6\ 300 (pund). (2 p.)
Särskilda anvisningar för denna deluppgiften
\ 0\mathrm{{,}}28\cdot40\ 000=11\ 200 (pund). (0+1) (1 p.)
Endast räkningar (40\ 000-17\ 500)\cdot0\mathrm{{,}}28=6\ 300. (4 p.)
Endast räkningar 0{,}28\cdot22\ 500=6\ 300. (3 p.)
Räknat med den finska tabellen och fått 7207,93 (+ avrundning) (1 p.)
2. Man får tabellen:
| Total inkomst | Beskattningsbar inkomst | Skatt vid nedre gränsen | Skatteprocent på den överstigande delen |
| 0 - 17 500 | 0 - 5 000 | 0 | 0 |
| 17 500 - 50 000 | 5 000 - 37 500 | 0 | 28 |
| 50 000 - 60 000 | 37 500 - 47 500 | 9 100 | 42 |
| 60 000 - 80 000 | 47 500 - 67 500 | 13 300 | 57 |
| 80 000 - 100 000 | 67 500 - 87 500 | 24 700 | 42 |
Poäng för kolumnerna i tabellen enligt följande:
Kolumnen för total inkomst korrekt ELLER Kolumnen för beskattningsbar inkomst korrekt. (1 p.)
Procentkolumnen korrekt (28 % exakt, de övriga inom intervallen 41 % - 45 % och 55 % - 59 %). (1 p.)
Kolumnen för skatt vid nedre gränsen:
Skatten vid 50\,000 inkomst korrekt med den egna procentsatsen på det föregående intervallet (9\,100). (1 p.)
Skatten vid de högre gränserna korrekta med de egna procentsatserna (13\,300 och 24\,700). (2 p.)
Poäng för förklaringar av kolumnen för skatt vid nedre gränsen enligt följande:
Beräkningen av värdet 9\,100 framgår. (1 p.)
Beräkningen av värdet 13\,300 ELLER 24\,700 framgår. (1 p.)
Minst en av dessa beräkningar förklarad i ord. (1 p.)
Särskilda anvisningar för denna deluppgiften
Rubrik för kolumnerna saknas eller felaktiga. Från första raden 0 p. (max 7 p.)
Det räcker att tabellen innehåller antingen total inkomst eller beskattningsbar inkomst.
Raden 0–17 500 saknas eller raden 100 000–125 000 ingår. (-0 p.)
Undersökningen kan utgå antingen från totala inkomsten eller från den beskattningsbara inkomsten.
3.
Kurvan för total skatt bryts för tidigt vid någon punkt. [1 p.]
Kurvan borde skilja sig från noll först i punkten 17 500 pund ELLER då marginalskatten skiljer sig från noll ELLER Den totala skatten börjar stiga tidigare ELLER den andra brytpunkten borde vara först vid punkten 50 000 pund. (2 p.)
En eller flera brytpunkter saknas. (1 p.)
Brytpunkt saknas vid 60 000 pund ELLER 80 000 pund. (2 p.)
Särskilda anvisningar för denna deluppgiften
"Kurvorna börjar inte i samma punkt". ELLER ''Kurvan för total skatt börjar till vänster om 0 pund''. (+0 p.)
Ett eller flera felaktiga påståenden i förhållande till frågan. (-1 p.)
Felaktiga påståenden är till exempel:
- Den totala skatten borde vara konstant på något intervall (utom det första) ELLER linjär.
- Kurvan för den totala skatten borde växa till samma nivå som kurvan för marginalskatten.
- Kurvan för den totala skatten borde i någon punkt vara avtagande.
- Punkterna där marginalskatten sjunker syns inte på den totala skatten.
Följande är ett exempel på ett svar som ger 6 poäng:
Enligt grafen betalar man skatt redan för mindre är 17 500 punds inkomst. För inkomster i intervallet 50 000–100 000 är skattesatsen olika i olika delar, inte samma överallt, så i punkterna 60 000 pund och 80 000 pund borde kurvan ändras. Dessutom borde den gula/ljusare kurvan brytas i punkten 50 000 pund. (6 p.)