Beskrivningar av goda svar: SV – Matematik, kort lärokurs

18.3.2026

Preliminära beskrivningarna av goda svar 18.3.2026

De preliminära beskrivningarna av goda svar utgör en riktgivande beskrivning av de svar som förväntas på uppgifterna i provet. De är i första hand ämnade som stöd för den preliminära bedömningen. De preliminära beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svar. De preliminära beskrivningarna av goda svar utgör inte en del av den uppgift om hur bedömningsgrunderna tillämpats på en enskild examinands provprestation som avses i Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar. De preliminära beskrivningarna av goda svar är inte bindande för Studentexamensnämnden då grunderna för den slutgiltiga bedömningen fastställs.

Av en god prestation framgår det hur examinanden har kommit fram till svaret. I lösningen måste det ingå nödvändiga uträkningar eller andra tillräckliga motiveringar och ett slutresultat. I bedömningen fästs uppmärksamhet vid helheten och vid de tre stegen start, mellansteg och slutresultat. Räknefel som inte väsentligt ändrar uppgiftens natur ger ingen betydande sänkning av antalet poäng. Räknefel och fel i den matematiska modellen som ändrar uppgiftens karaktär kan däremot sänka antalet poäng avsevärt.

I provet är matematisk programvara ett hjälpmedel, och dess roll bedöms separat för varje uppgift. Om programvara använts i en uppgift ska det framgå av prestationen. I lösningar av uppgifter som kräver analys räcker det inte enbart med ett svar som erhållits med programvara utan övriga motiveringar. Däremot räcker ett svar som examinanden fått med ett program i allmänhet i rutinberäkningar. Detsamma gäller rutinmässiga delar av mera omfattande uppgifter. Exempel på sådana är omskrivning av uttryck, ekvationslösning samt derivering och integrering av funktioner.

Hur bedömningsanvisningarna ska tolkas

  • Strukturen på en anvisning
    • I anvisningarna kallas en helhet som avslutas med ett poängantal för en rad.
    • Uppdelade poäng i en rad är åtskiljda med /-tecknet. I oklara fall har specificerats från vilken del som man får vilka poäng.
    • Det finns ingen specificering om det på raden finns lika många uträkningar som poäng - i så fall ges en poäng per uträkning.
    • Om en rad består av en uträkning och en motivering i ord i anknytning till den, så härrör hälften av poängen från uträkningen (avrundande uppåt) och resten från motiveringarna.
    • Om det på en rad endast finns en uträkning eller en formel och flera poäng, så får man delpoäng för ett tillräckligt bra försök (till exempel beräkning av derivatan delvis rätt).
    • En uträkning eller motivering i parentes på en rad är tilläggsinformation som inte behövs för att ge poäng.
    • Examinanden får poäng i hakparentes genom att uppfylla den radens villkor eller villkoret på följande rad, om följande rad är i skick, och det inte framgår explicit att föregående rad har gjorts fel.
  • Om inget annat anges, godkänns även en gällande siffra fler eller färre än i anvisningarna.
  • I allmänhet drar ett räknefel bort poäng från den rad som felet gäller men man kan få de följande radernas poäng om man gör uträkningarna/slutledningarna korrekt för de egna talen. Undantag är betecknade med texten exakt. Man får dessa poäng endast om detta steg och även de föregående stegen är korrekt utförda. Observera att texten exakt betyder att alla de till dessa föregående rader, som inte är oberoende, inklusive motiveringar behöver vara i skick. (Då ska lösningen bestå av korrekt tal eller uttryck eller motsvarande så när som på den ekvivalenta utformningen.) Det här påverkar inte utdelningen av poäng för avrundningar. Om det till exempel står exakt 37, på svarsraden så duger också 37{,}5 och 40. Texten ganska exakt betyder att talen och uträkningarna måste vara i skick, men att det kan finnas brister i motiveringar och förklaringar.
  • Radernas beroende av varandra
    • I allmänhet är poänganvisningen skriven enligt lösingens matematiska progression och (fulla) poäng ges bara för motiverade steg. Om raderna är uppenbart oberoende av varandra (till exempel om derivatorna till olika funktioner har beräknats) ges poängen oberoende av prestationsordning utan särskild notering.
    • Om svaret är skrivet före motiveringarna betyder det att man redan får poäng för blott det korrekta svaret.
    • Beteckningen poäng oberoende av de ovanstående raderna betyder att radens poäng kan ges oberoende av de tidigare raderna; de följande raderna förutsätter denna rad på normalt sätt.
    • Beteckningen oberoende betyder att radens poäng kan ges oberoende av de tidigare raderna; de följande raderna förutsätter inte denna rad.
    • Beteckningen som slutsats: poängterar att man får ifrågavarande poäng enbart om de tidigare motiveringarna är i skick.
    • Ordet STOP betyder att raden beskriver villkor som måste uppfyllas för att kunna få poäng för den fortsatta lösningen.
  • Terminologi
    • "Svar räcker" betyder att man kan få poäng för korrekt svar även utan motiveringar. Om svaret är felaktigt så kan man få poäng på basis av motiveringar enligt normala principer.
    • "Startpoäng" betyder att man härifrån kan ge radens poäng om examinanden inte får poäng från annat håll. Denna poäng kan alltså inte kombineras med andra poäng.
    • "maxN" betyder att för en lösning av denna typ ges N poäng om det inte finns andra fel i lösningen.
    • "Svaret endast som närmevärde" betyder att svarets exakta värde inte alls framgår i lösningen.

Följande avdrag är av sekundär betydelse för den uppgiftsspecifika poänganvisningen. På ett ställe kan man tillämpa flera avdrag, men man kan inte förlora intjänade poäng.

  • Svaret korrekt, men inte i den efterfrågade formen (till exempel noggrannhet, enhet) -1 p.
  • Svaret är inte förenklat till slut i en förenklingsuppgift (till exempel e^1, \ln(e) eller 4^0) -2 p.
  • Svaret är oförenklat i en annan uppgift (till exempel e^1, \ln(e) eller 4^0) -1 p.
  • Uppenbara inmatningsfel i framställningen (till exempel x=2, y04), eller inmatningsfel som korrigeras direkt på följande rad -0 p.
  • Kopieringsfel i svaret -1 p.
  • Inga flera gällande siffror i en mellanavrundning än i svaret -1 p.

Följande avdrag är av sekundär betydelse för den uppgiftsspecifika poänganvisningen. I en uppgift kan man tillämpa flera avdrag, men vardera avdrag högst en gång.

  • Matematiskt bristfällig beteckning (till exempel parenteser som fattas men korrekt beräknat; =-tecknet använt "i kedja", m^2 utan m). Obs! Beroende på situationen så kan en ostandardiserad beteckning godkännas som förklarad. -1 p.
  • I lösningen saknas väsentliga förklaringar (läsaren måste gissa vad talen i lösningen betyder) ELLER motiveringarna och slutledningarna är framställda helt lösryckta (läsaren måste kombinera uttryck från olika delar av lösningen) -1 p.
  • Betydande överflödig text eller överflödiga beräkningar i en lösning (läsaren måste dra slutsatser om hur lösningen utformas utifrån den givna informationen) -1 p.

Del A

1. Små deluppgifter 12 p.

I den här uppgiftens svarsfält ska du endast skriva in de slutliga resultaten av beräkningarna utan mellansteg och motiveringar. Svaret på varje deluppgift är ett heltal.

1.1 Lös ekvationen 4x-12=48. 2 p.

  • 15 (2 p.)

1.2 Lös ekvationen x^3=125. 2 p.

  • 5 (2 p.)

1.3 Lös ekvationen 3^x=243. 2 p.

  • 5 (2 p.)

1.4 En jacka kostade 180 euro före jul. På rean efter julen sänktes priset till 126 euro. Hur stor var rabattprocenten? 2 p.

  • 30 (2 p.)

1.5 Vilket är det slutliga priset då ett utgångspris på 150 euro höjs två gånger efter varandra med 20 procent? 2 p.

  • 216 (2 p.)

1.6 En kvadrat har arean 144\ \textrm{cm}^2. Vilken är kvadratens omkrets? 2 p.

  • 48 (2 p.)
  • 12 (1 p.)

Denna uppgift bedöms centraliserat i nämnden, vilket betyder att läraren inte utför den preliminära bedömningen. Poängen för det centraliserat bedömda svaret uppdateras automatiskt i bedömningstjänsten under censorarbetets gång. Tills svaret i fråga har bedömts märks svaret med ett streck (-) i bedömningstjänsten.

2. Tal som saknas 12 p.

I den här uppgiftens svarsfält ska du endast skriva in de slutliga resultaten av beräkningarna utan mellansteg och motiveringar. Svaret på varje deluppgift är ett heltal.

Komplettera med de tal som saknas i deluppgifter 2.1–2.6 så att påståendena är sanna. De tal som saknas har markerats med en kvadratsymbol (\,\square\,).

2.1 3/4 -2/5 =#/60 2 p.

  • 21 (2 p.)

2.2 Medelvärdet av talen -5, 4, 13 och \square är 5. 2 p.

  • 8 (2 p.)

2.3 (2 x +3)^2 =4 x^2 +# x +9 2 p.

  • 12 (2 p.)

2.4 Ekvationen 7x+\square=19-2x har lösningen x=2. 2 p.

  • 1 (2 p.)

2.5

Talen x=3 och y uppfyller ekvationsparet

{2 x +y =#, x -2 y =9}. 2 p.

  • 3 (2 p.)

2.6 I en rätvinklig triangel är kateternas längder 20 och 21, vilket betyder att hypotenusans längd är \square. 2 p.

  • 29 (2 p.)

Denna uppgift bedöms centraliserat i nämnden, vilket betyder att läraren inte utför den preliminära bedömningen. Poängen för det centraliserat bedömda svaret uppdateras automatiskt i bedömningstjänsten under censorarbetets gång. Tills svaret i fråga har bedömts märks svaret med ett streck (-) i bedömningstjänsten.

3. Antalet lösningar 12 p.

Andragradsekvationen 2x^2+bx+5=0 kan ha två, en eller noll lösningar beroende på värdet på koefficienten b. Ge ett exempel på vart och ett av de olika fallen. Kom också ihåg att motivera ditt svar.

Vi får med rotformeln lösningarna x=\frac{-b\pm \sqrt{b^2-4\cdot 2\cdot 5}}{2\cdot 2}. (2 p.)

Det här ger två olika stora lösningar då b^2-4\cdot 2\cdot 5=b^2-40>0. (2 p.)

Exempelvis fungerar b=10, eftersom då är 10^2-40=60>0. (1 p.)

Rotformeln för lösning av en andragradsekvation ger exakt en lösning om \sqrt{b^2-4\cdot 2\cdot 5}=\sqrt{b^2-40}=0, (2 p.)

det vill säga vilket som helst av alternativen b=\pm \sqrt{40} går. (2 p.)

Det finns inga lösningar om b^2-40<0. (2 p.)

Detta händer exempelvis då b=0. (1 p.)

Prövningslösning: För ett fungerande värde utdelas 1 poäng då det finns två lösningar eller ingen lösning, och 2 poäng då antalet lösningar är exakt 1. För motiveringarna utdelas 2 poäng för fallet två lösningar, 4 poäng när det inte finns lösningar, och 2 poäng då det finns (exakt) en lösning.

4. Papperstorn 12 p.

Helsingfors stads närtverkshårddisk drabbades 2024 av ett stort dataintrång. Olycksutredningscentralen konkretiserade mängden data som fanns på nätverkshårddisken på följande sätt: Om materialet låg staplat i en enda hög A4-papper skulle höjden på papperstornet motsvara 17,4 Olympiastadiontorn. Olympiastadiontornet är 72 meter högt.

Ett vanligt A4-pappersark har tjockleken 0,10 millimeter, bredden 21,0 cm och höjden 29,7 cm. Vi antar att de staplade arken inte sjunker ihop.

Beräkna papperstornets massa uttryckt i kilogram eller ton, då ett ark har massan 5,0 gram. Beräkna även volymen på papperstornet i kubikmeter.

Tornets höjd är 17\mathrm{,}4\cdot 72=1252\mathrm{,}8 meter. [2 p.]

Eftersom ett A4-ark har tjockleken 0\mathrm{,}1 mm, är dess tjocklek i meter 0\mathrm{,}0001. [1 p.]

Arken är därmed \frac{1252\mathrm{,}8}{0\mathrm{,}0001} till antalet. (2 p.)

Eftersom ett ark har massan 5 gram, det vill säga 0\mathrm{,}005 kg, är den sammanlagda massan \frac{1252\mathrm{,}8}{0\mathrm{,}0001}\cdot 0\mathrm{,}005=62\,640\approx 63\,000 kg det vill säga 63 ton. (2 p.)

Eftersom ett A4-ark har arean 21\mathrm{,}0\cdot 29\mathrm{,}7=623\mathrm{,}7 \textrm{cm}^2 (2 p.)

det vill säga 0\mathrm{,}06237 kvadratmeter, (1 p.)

är volymen 0\mathrm{,}06237\cdot 1252\mathrm{,}8\approx 78\mathrm{,}14\approx 78 kubikmeter. (2 p.)

5. Cylinder och rätblock 12 p.

En cirkulär cylinder är placerad i ett rätblock med kvadratisk bas enligt bild 5.A. Cylindern och rätblocket är lika höga. Diametern på cylinderns botten är lika stor som sidan på rätblockets kvadratiska botten. Rätblockets area utan botten och lock är 960\ \textrm{cm}^2. Dessutom är rätblockets totala area med bottnen och locket medräknade 1088 \ \textrm{cm}^2. Beräkna volymen på utrymmet mellan rätblocket och cylindern.

I areaberäkningarna är enheten \textrm{cm}^2.

Den totala arean av rätblockets botten och lock är 1088-960=128, (1 p.)

vilket betyder att lockets area är \frac{128}{2}=64 och lockets sida \sqrt{64}=8\ \textrm{cm}. (2 p.)

Rätblockets höjd är alltså \frac{960}{4\cdot 8}=30\ \textrm{cm}. (2 p.)

Rätblockets volym är 64\cdot 30=1920\ \textrm{cm}^3. (2 p.)

Cylinderns lock har radien \frac{8}{2}=4\ \textrm{cm}, (1 p.)

det vill säga cylinderns volym är 30\cdot 4^2\pi\approx 1507\mathrm{,}964\ \textrm{cm}^3. (2 p.)

Volymen av utrymmet mellan rätblocket och cylindern är alltså 1920-1507\mathrm{,}964\approx 412\ \textrm{cm}^3. (2 p.)

6. Kakaoförpackningar 12 p.

En fabrik tillverkar kakaoförpackningar på ett halvt kilo. Förpackningarnas normalfördelade vikt övervakas med stickprov. I ett stickprov är medelvärdet 503,2 gram, standardavvikelsen 4,1 gram och medelvärdets medelfel 0,10 gram. Bestäm storleken på stickprovet och ett 95 procents konfidensintervall för medelvärdet av kakaoförpackningarnas vikt.

Om vi betecknar stickprovets storlek med bokstaven n, så är \frac{4\mathrm{,}1}{\sqrt{n}}=0\mathrm{,}10, (3 p.)

ur vilket n=\big(\frac{4\mathrm{,}1}{0\mathrm{,}10}\big)^2=1\,681. (En noggrannhet på 2–4 gällande siffror godkänns.) (3 p.)

Eftersom ett 95 procents konfidensintervall motsvarar koefficienten 1\mathrm{,}96, [2 p.]

är det efterfrågade intervallet [503\mathrm{,}2-1\mathrm{,}96\cdot 0\mathrm{,}10; 503\mathrm{,}2+1\mathrm{,}96\cdot 0\mathrm{,}10]=[503\mathrm{,}004; 503\mathrm{,}396]\approx [503{,}00; 503{,}40]. (4 p.)

Del B

7. Vantar 12 p.

Mormor stickade vantarna på bilden invid som julklapp till sina barnbarn. Först stickade hon vantarna och sedan tovade hon dem. Efter tovningen var de röda vantarnas längd 17,6 cm och de blå vantarnas längd 19,8 cm. Hur långa var vantarna före tovningen, då tovningen förkortade dem med 30 %?

Antalet maskor i en vantes första varv är direkt proportionell mot vantens längd. Hur många maskor behövdes för den röda vantens första varv, då det behövdes 36 maskor för den blå vanten?

Om den ursprungliga längden är h, så är längden efter tovningen (1-0\mathrm{,}3)h=0\mathrm{,}7h. [1 p.]

De röda vantarnas ursprungliga längd var \frac{17\mathrm{,}6}{0\mathrm{,}7}\approx 25\mathrm{,}14\approx 25\ \textrm{cm}. (2 p.)

De blå vantarnas ursprungliga längd var \frac{19\mathrm{,}8}{0\mathrm{,}7}\approx 28\mathrm{,}29\approx 28\ \textrm{cm}. (3 p.)

Anta att antalet maskor i den röda vantens första varv är x. Vi bildar förhållandet \frac{36}{28{,}29}=\frac{x}{25{,}14} ELLER \frac{36}{19{,}8}=\frac{x}{17{,}6}, (4 p.)

ur vilket vi får x=(31{,}992\ldots\approx)\ 32 maskor. (2 p.)

8. Ett forntida lån 12 p.

Lån med ränta användes redan i forntida Mellanöstern. En bevarad assyrisk text beskriver ett lån på följande sätt: "varje månad ökades skulden med en silversikel för varje mina i skulden". En mina motsvarar uppskattningsvis 570 gram silver och den uppdelas på 60 sikel.

Det är inte helt klart hur texten borde tolkas. Den kan tolkas åtminstone på följande två sätt:

Sätt 1: Räntan beräknas bara på hela mina.

Sätt 2: Räntan beräknas också på delar av mina.

Hur mycket ränta ackumuleras på ett lån på 30 mina under ett år enligt de här olika tolkningarna?

Med sätt 1 ackumuleras en ränta på 30 sikel efter den första månaden. (1 p.)

Den första månadens ränta ökade inte alls på antalet hela mina, vilket betyder att det även efter den andra månaden ackumuleras en ränta på 30 sikel. (1 p.)

Efter det här är lånets storlek emellertid 31 mina, vilket betyder att man efter den tredje månaden betalar 31 sikel i ränta. (1 p.)

Vi fortsätter på motsvarande sätt. Efter ett år har en ränta på 2(30+31+32+33+34+35)=390 sikel ackumulerats (det vill säga 6 mina och 30 sikel). (3 p.)

I sätt 2 är det fråga om principen ränta på ränta. Räntefaktorn är 1+\frac{1}{60}=\frac{61}{60}. (2 p.)

Den totala räntan under ett år är alltså \left(\frac{61}{60}\right)^{12}\cdot 30\cdot 60-30\cdot 60 (2 p.)

\approx 395 sikel (det vill säga 6 mina och 35 sikel). (2 p.)

9. Derivator 12 p.

  1. Ge ett exempel på en polynomfunktion, vars derivata får värdet -1 i någon punkt och värdet 1 i någon annan punkt. (6 p.)
  2. Talen x=-1 och x=1 är nollställen till en polynomfunktion av tredje graden. Är det möjligt att derivatan till denna funktion får värdet 100 i punkten x=0? (6 p.)

1.

För ett fungerande exempel ges 2 p. och för motiveringarna 4 p. Till exempel:

Vi undersöker polynomfunktionen f(x)=x^2. (2 p.)

Dess derivata är f'(x)=2x, (2 p.)

som får värdet 1 i punkten x=\frac{1}{2} och värdet -1 i punkten x=-\frac{1}{2}. (2 p.)


2.

Vi bildar ett polynom så, att det har ett nollställe x=0. Då är polynomet i formen g(x)=ax(x-1)(x+1)=ax^3-ax. (2 p.)

Polynomets derivata är g'(x)=3ax^2-a och g'(0)=-a. (2 p.)

Nu är g'(0)=100, då a=-100. Ett sådant polynom är alltså exempelvis g(x)=-100x^3+100x. (2 p.)

10. Snap 18 p.

I datorspelet Marvel Snap finns hundratals olika kort att välja bland, av vilka spelaren väljer en kortlek på 12 olika kort att spela med. Spelaren blandar sina kort och lyfter de tre översta korten från sin kortlek före sin första tur. Under spelets gång lyfter spelaren alltid ett kort från sin kortlek då det är hens tur. Spelaren kan spela detta kort på den turen eller på en senare tur. I spelet är det viktigt att spelaren har färdigt lyfta kort som passar i spelsituationen.

1. En samling med hundra olika kort innehåller ett Apocalypse-kort. Hur många olika kortlekar som består av 12 kort och innehåller Apocalypse-kortet kan man bilda av dessa kort? (2 p.)

Om en spelares kortlek innehåller ett America Chavez-kort så placeras det underst i kortleken och lyfts automatiskt på den sjätte turen. Det här inverkar på sannolikheten för att de övriga korten lyfts, vilket diskuteras i video 10.A. Vi jämför två kortlekar, en med America Chavez och en utan. Ingen av kortlekarna innehåller några andra kort som man endast kan lyfta på en bestämd tur.

2. Förklara hur man i video 10.B beräknar sannolikheterna för att lyfta Korg-kortet för dessa två olika kortlekar. (4 p.)

3. Det finns ett Odin-kort i en kortlek och man vill lyfta det senast på den sjätte turen. Bestäm sannolikheten för denna händelse för båda alternativen av kortlekar. Lönar det sig att ta med ett America Chavez-kort i kortleken eller inte? (6 p.)

4. Vi antar att man vill lyfta två bestämda kort senast på den femte turen. Bestäm sannolikheten för denna händelse för båda alternativen av kortlekar. Lönar det sig att ta med ett America Chavez-kort i kortleken eller inte? (6 p.)

1.

Eftersom det finns ett Apocalypse-kort i kortleken så kan de sista 11 korten väljas fritt från mängden av de övriga 99 korten. Alternativen är alltså \binom{99}{11}=126\,050\,526\,132\,804 till antalet. (2 p.)


2.

Vid tidpunkten för den första turen har man lyft totalt fyra kort.

Utan America Chavez är antalet möjliga lyft med fyra kort \binom{12}{4} och antalet gynnsamma lyft \binom{11}{3}, eftersom de övriga tre korten kan vara vilka som helst. (2 p.)

Med America Chavez är de motsvarande talen \binom{11}{4} och \binom{10}{3}. (1 p.)

Sannolikheten utan America Chavez är \frac{\binom{11}{3}}{\binom{12}{4}}=\frac{1}{3}\approx 33\mathrm{,}3\ \% och med America Chavez \frac{\binom{10}{3}}{\binom{11}{4}}=\frac{4}{11}\approx 36\mathrm{,}4\ \%. (1 p.)


3.

Utan America Chavez kan man även lyfta Odin-kortet på den sjätte turen, det vill säga man har nio lyft till sitt förfogande. Sannolikheten är alltså \frac{\binom{11}{8}}{\binom{12}{9}}=\frac34 =75\ \%. (3 p.)

Med America Chavez kan Odin lyftas senast på den femte turen, det vill säga man har åtta lyft till sitt förfogande. Sannolikheten är alltså \frac{\binom{10}{7}}{\binom{11}{8}}=\frac{8}{11}\approx 72\mathrm{,}7\ \%. (2 p.)

Det lönar sig inte att välja America Chavez till kortleken. (1 p.)


4.

Spelaren har 8 lyft till sitt förfogande. Antalet gynnsamma lyft med åtta kort är utan America Chavez \binom{10}{6} och med America Chavez \binom{9}{6}, eftersom det finns sex kort som kan vara vilka som helst och de kan väljas från en mängd med 10 kort (utan America Chavez) eller 9 kort (med America Chavez). (2+2 p.)

Eftersom antalet lyft med alla åtta kort är \binom{12}{8} utan America Chavez och \binom{11}{8} med America Chavez, är sannolikheten utan America Chavez \frac{\binom{10}{6}}{\binom{12}{8}}=\frac{14}{33}\approx 42\mathrm{,}4 % och med America Chavez \frac{\binom{9}{6}}{\binom{11}{8}}=\frac{28}{55}\approx 50\mathrm{,}9 %, det vill säga det lönar sig att välja America Chavez till kortleken. (2 p.)

11. Progressivitet vid beskattningen 18 p.

I England ändras marginalskatteprocenten stegvis när helhetsinkomsten överstiger 17 500, 50 000, 60 000, 80 000, 100 000 och 125 000 pund. Mellan stegen är procenten konstant.

De begrepp som behövs är definierade i texten 11.A.

  1. Marginalskatteprocenten är 28 % i inkomstintervallet 17 500–50 000 och 0 % för lägre inkomster än dessa. Hur många pund måste man betala i skatt om helhetsinkomsterna är 40 000 pund? (4 p.)
  2. I Finland uttrycks förvärvsinkomstskatten i allmänhet i tabellform enligt den beskattningsbara inkomsten. I text 11.A ges situationen år 2025 som exempel. Gör motsvarande tabell som beskriver marginalskatteprocentkurvan i bild 11.B (den röda det vill säga den mörkare kurvan). Tabellen ska beskriva beskattningen i England upp till helhetsinkomsten 100 000 pund med antagandet att den beskattningsbara inkomsten är 12 500 pund mindre än helhetsinkomsten. Förklara även i ord hur du har beräknat talen i din tabell. (8 p.)
  3. I bild 11.B har man dessutom åskådliggjort helhetsskatteprocenten (den gula det vill säga den ljusare kurvan), som emellertid inte helt motsvarar kurvan för marginalskatteprocenten. Vilka fel har man gjort då man ritat kurvan för helhetsskatteprocenten? (6 p.)

1.

Skatt betalas på 40\,000-17\,500=22\,500 pund, (2 p.)

det vill säga man ska betala 22\,500\cdot 0\mathrm{,}28=6\,300 pund i skatt. (2 p.)


2.

Då helhetsinkomsten är 0–17 500 pund är den beskattningsbara inkomsten 0–5 000 pund och man betalar inte skatt. Då helhetsinkomsten är 17 500–50 000 pund är den beskattningsbara inkomsten 5 000–37 500 pund. Skatten vid den nedre gränsen är 0 pund. För den överstigande delen betalas 28 % i skatt. (1 p.)

Då helhetsinkomsten är 50 000–60 000 pund är den beskattningsbara inkomsten 37 500–47 500 pund. Då är skatten vid den nedre gränsen 0\mathrm{,}28\cdot (37\,500-5\,000)=9\,100 pund. För den överstigande delen är skatteprocenten 42. (2 p.)

Då helhetsinkomsten är 60 000–80 000 pund är den beskattningsbara inkomsten 47 500–67 500. Nu är skatten vid den nedre gränsen 0\mathrm{,}42\cdot (47\,500-37\,500)+9\,100=13\,300 pund. För den överstigande delen är skatteprocenten 57. (2 p.)

Då helhetsinkomsten är 80 000–100 000 pund är den beskattningsbara inkomsten 67 500–87 500. Nu är skatten vid den nedre gränsen 0\mathrm{,}57\cdot (67\,500-47\,500)+13\,300=24\,700 pund. För den överstigande delen är skatteprocenten 42. (2 p.)

Utgående från talen i det föregående får vi följande tabell:

Beskattningsbar inkomstSkatt vid nedre gränsenSkatteprocent för den överstigande delen, %
5 000–37 500028
37 500–47 5009 10042
47 500–67 50013 30057
67 500–87 50024 70042

(1 p.)

Procenttalen kan avvika lite i svaren, eftersom grafen inte är så noggrann.


3.

För meningsfulla observationer 2 p./observation. Exempelvis följande svar ger 6 poäng:

Enligt grafen belatalas skatt redan på inkomster under 17 500 pund. I inkomstintervallet 50 000–100 000 bestäms skatten i flera olika bitar och inte sammanhängande. Exempelvis vid 60 000 pund borde kurvan förändras. Den gula, det vill säga den ljusare kurvan, borde brytas vid 50 000 pund, men den bryts lite tidigare än så. (6 p.)