Beskrivningar av goda svar: SV – Hälsokunskap

Poängsättning

Alla fem deluppgifter poängsätts enligt samma anvisning.

0 p. Felet eller inexaktheten i texten har inte observerats eller fel punkt i texten anges som felaktig.

1 p. Felet eller felen har angetts men inte motiverats. Felet har angetts korrekt men motiveringarna är inkorrekta.

2 p. Felet eller felen har angetts och motiverats korrekt men motiveringarna är bristfälliga.

3 p. Felet eller felen har angetts och motiveringarna är korrekta.

4 p. Felet eller felen har angetts och motiverats tydligt ur fler synvinklar och med korrekta begrepp.

Poängavdrag om antalet tecken överskrider den tillåtna teckenmängden i enlighet med föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnen: om teckenmängden överskrids med 1–30 procent dras 1 poäng av, om teckenmängden överskrids med mer än 30 procent dras 2 poäng av.

Cancer kan förebyggas på många olika sätt. Cancerframkallande ämnen, så kallade carcinogener, kan hindras från att uppstå, avlägsnas ur miljön eller hindras från att påverka i kroppen. Kroppens försvarsmekanismer kan stärkas så att cellförändringar (mutationer) korrigeras eller felaktiga celler (apoptoser) dör. Cellvävnad som håller på att bli elakartad kan i vissa fall upptäckas och avlägsnas till exempel genom operation.

Poängsättning

Varje korrekt förklarad åtgärd på individ- respektive samhällsnivå om hur individen och samhället kan påverka riskfaktorn i fråga kan ge en poäng. Med andra ord kan man få maximalt två poäng för exemplen och förklaringarna på individ- eller samhällsnivå för respektive riskfaktor. Om samma åtgärd nämns under fler riskfaktorer (till exempel kampanjer eller beskattning), ges poäng enbart en gång.

Om examinanden inte följer anvisningarna, det vill säga inte ställer upp jämförelsen i tabellformat, ges maximalt 10 p.

Den socialkognitiva modellen består av hälsobeteende, individuella faktorer och faktorer i miljön. De står i kontinuerlig växelverkan med och påverkar varandra, vilket betyder att förändringar i någon av faktorerna också kan leda till förändringar i de andra (reciprok determinism).

De individuella faktorerna är enligt teorin individens kognitiva förmågor (”fundera på min vardag”, ”läsa på om hälsofrågor och sätta mig in”) självreglering (berättaren i texten har satt upp ett mål och agerar i enlighet med det så att hens eget och familjens sätt att fungera kan förändras) och självförmåga (berättaren tror och litar på sin egen förmåga, ”jag är verkligen redo att ändra min vardag”) liksom förväntningar om effekter (”jag lade märke till förändringar och hur jag mådde”). Förväntningarna handlar både om förväntningar på vad som ska följa av ens agerande och om hur viktiga förändringarna upplevs vara.

Enligt teorin är faktorer i miljön sociala normer (”kompisens familj funkade rätt annorlunda än min”) och faktorer i den sociala miljön som möjliggör hälsobeteende (”i praktiken sett hur man kan göra saker annorlunda än vi gör i min familj”). Den sociala miljön kan också förhindra förändringar i hälsobeteendet.

Individens självreglering, självförmåga och förväntningar på effekter, det vill säga uppfattningar om följderna av de egna handlingarna, formas enligt erfarenheter och exempel i den sociala miljön. Individen kan tillägna sig färdigheter och handlingsmodeller till exempel genom modellinlärning (omedveten eller medveten modellinlärning – till exempel hur man gör något i en annan familj). Omvänt kan också den sociala miljön reagera på individens beteende. Ofta försöker individen anpassa sitt handlande utifrån andras reaktioner i enlighet med de sociala normerna. (”Kanske hela familjen sku’ kunna fundera på hur vi kan göra tillsammans, eller åtminstone vad jag sku’ kunna börja göra annorlunda.”)

Poängsättning
Hanteringen av sakinnehållet bedöms med 0–10 poäng.

3 poäng
De faktorer i texten som understöder det förändrade hälsobeteendet analyseras med den socialkognitiva teorin och tre exempel på sådana faktorer ges (individen: kognitiva förmågor, självreglering, självförmåga, förväntade effekter av de egna handlingarna; den sociala miljön: sociala normer, faktorer som understöder hälsobeteende, modellinlärning). Faktorerna (inklusive exemplen) namnges och motiveras med teorins begrepp och de kopplas till en större helhet (individen eller miljön).

6 poäng
De faktorer i texten som understöder det förändrade hälsobeteendet analyseras med hjälp av den socialkognitiva teorin och fyra exempel på sådana ges. Faktorerna (inklusive exemplen) kategoriseras, namnges och motiveras med teorins begrepp och de kopplas till två större helheter (individen, miljön).

9 poäng
De faktorer i texten som understöder det förändrade hälsobeteendet analyseras med hjälp av den socialkognitiva teorin och sex exempel på sådana ges. Faktorerna (inklusive exemplen) underbyggs genom att de kopplas till två större helheter (individen, miljön). I svaret exemplifieras och underbyggs även det centrala elementet i den socialkognitiva teorin, det vill säga reciprok determinism.

Kunskapshanteringen bedöms med 0–10 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (begreppsanvändning, analys, helhet).

Om inga hänvisningar alls görs till materialet dras 5 poäng av det totala poängtalet.

Människors socioekonomiska ställning utgörs av materiella välfärdsresurser och av förutsättningarna för att förvärva materiella resurser. Exempel på materiella resurser är inkomster, egendom och boendestandard, och utbildning, yrke och ställning i arbetslivet är förutsättningar för att förvärva materiella resurser. Hälsoskillnader som hänger ihop med den socioekonomiska ställningen visar sig i hälsotillstånd, sjukdomsprevalens, funktionsförmåga och dödlighet.

Människor med grundläggande utbildning, låg yrkesställning och låg inkomstnivå skattar i genomsnitt sin hälsa som sämre, är mer sjuka, lider oftare av nedsatt funktionsförmåga och dör yngre än personer med hög utbildning, hög yrkesställning och hög inkomstnivå. Av figur 5.A framgår skillnader efter utbildningsnivån i den fysiska funktionsförmågan. Svårigheter med en halv kilometers promenader var vanligare bland bägge könen och under respektive undersökningsår bland dem med grundläggande utbildning än bland dem med utbildning på andra stadiet eller högskoleutbildning. Minst problem att gå en halv kilometer hade personerna med högskoleutbildning oberoende av kön och undersökningsår. I figur 5.B visas antalet förlorade levnadsår efter inkomstgrupp. Antalet förlorade levnadsår minskar konsekvent allteftersom inkomstnivån stiger. Antalet förlorade levnadsår var tredubbelt i den lägsta inkomstgruppen jämfört med den högsta och näst högsta inkomstgruppen.

Exempel på faktorer som bidrar till socioekonomiska hälsoskillnader:

Inkomster och förmögenhet
Inkomster och förmögenhet är ojämnt fördelade. De styr möjligheterna att främja hälsan, bland annat i fråga om användning av hälso- och idrottstjänster. Föräldrars inkomster och förmögenhet påverkar barnens möjligheter att främja sin hälsa.

Arbetsförhållanden
Arbetsbelastning och exponeringsfaktorer i arbetet varierar efter socioekonomisk ställning. Belastningen och exponeringsfaktorerna påverkar hälsoriskerna med arbetet.

Boendeförhållanden
Boendeförhållandena och boendemiljön uppvisar skillnader som påverkar hälsan alltefter socioekonomisk ställning.

Värderingar och sociala normer
Mellan olika befolkningsgrupper finns det skillnader i värderingar och sociala normer som kan förklara hälsoskillnader.

Socialt kapital
Socialt kapital, det vill säga sociala nätverk och åtföljande tillit, främjar hälsan och stöder individen i att klara sina hälsoproblem. Det sociala kapitalet varierar efter socioekonomisk ställning.

Social- och hälsovårdstjänster
Möjligheterna att utnyttja hälso- och sjukvårdstjänster fördelar sig ojämlikt bland annat efter sysselsättningsstatus och förmögenhet. Den socioekonomiska ställningen påverkar också tillgången till socialtjänster.

Levnadssätt
Skillnader i levnadssätt orsakar socioekonomiska hälsoskillnader. Högre socioekonomisk ställning är i genomsnitt förknippad med hälsosammare levnadssätt medan låg socioekonomisk ställning är förknippad med hälsofarliga vanor och kroniska sjukdomar som påfrestar hälsan.

Selektion
Socioekonomisk ställning kan vara en följd av selektion. God hälsa underlättar högre utbildning medan hälsoproblem kan varsla om låg utbildningsnivå.

Intergenerationalitet
Hälsoskillnader nedärvs från generation till generation eftersom genetiska faktorer, föräldrarnas sociala och ekonomiska förhållanden och levnadssätt påverkar barnens hälsa och välbefinnande också senare i livet.

Hälsokompetens
Hälsokompetensen är högre bland människor med högre socioekonomisk ställning. Hälsokompetens förklarar hälsa och levnadssätt.

Poängsättning
Hanteringen av sakinnehållet bedöms med 0–10 poäng.

3 poäng
Den socioekonomiska ställningens inverkan på hälsoskillnaderna har analyserats ur två synvinklar (två av följande: inkomster och förmögenhet, arbetsförhållanden, boendeförhållanden, värderingar och sociala normer, socialt kapital, social- och hälsovårdstjänster, levnadssätt, selektion, intergenerationalitet, hälsokompetens).

6 poäng
Den socioekonomiska ställningens inverkan på hälsoskillnaderna har analyserats ur fyra synvinklar.

9 poäng
Den socioekonomiska ställningens inverkan på hälsoskillnaderna har analyserats ur sex synvinklar.

Om hänvisning enbart görs till det ena av materialen dras 3 poäng av det totala poängtalet och om ingetdera materialet hänvisas till dras 5 poäng av.

Kunskapshanteringen bedöms med 0–10 poäng i enlighet med kriterierna i tabell 1 (begreppsanvändning, analys, helhet).

Med fertilitet, eller fruktsamhet, avses reproduktionsförmåga. Det kan också avse förmågan att få barn, varvid det utöver fertilitet och befruktning krävs att graviditeten fortskrider (minskning av risken för missfall). Fruktsamheten hos kvinnor är högst i åldern 20–24 år och börjar minska efter fyllda 30. Detta beror på att antalet äggblåsor i äggstockarna börjar minska och äggcellernas kvalitet försämras. Risken för missfall ökar också med åldern. Därutöver påverkas fertiliteten av förändringar i livmoder och äggledare, exempelvis på grund av endometrios. Mäns fertilitet påverkas av sädesvätskans kvalitet, det vill säga antalet spermier och deras rörlighet och kvalitet. Också mäns fruktsamhet minskar med åldern. Mängden sperma och spermieproduktionen avtar, sädesvätskans kvalitet försämras och DNA-skadorna på spermierna ökar med åldern. Även problem med erektion eller ejakulation påverkar möjligheten till befruktning.

Följande förbättrar fruktsamheten:

• Familjeplanering som ger akt på ålderns inverkan på fruktsamheten.
• Minskat alkoholbruk eller nykterhet: alkohol orsakar hormonstörningar hos kvinnor, och hos män sänkt testosteronhalt och effekter på spermieproduktion och erektion.
• Avhållsamhet från av andra rusmedel, såsom narkotika. Rusmedel orsakar hormonstörningar hos kvinnor, och hos män påverkar de testosteronutsöndringen och spermiebildningen.
• Ingen användning av anabola steroider: anabola steroider stör spermieproduktionen och kan få den att upphöra helt. De försämrar mäns erektionsförmåga.
• Ingen användning av tobaks- och nikotinprodukter: tobaksrökning försämrar funktionen i livmoder och äggstockar och påskyndar menopausen. Tobaksrökning hos män påverkar spermiernas kvalitet, orsakar dna-skador i dem och försämrar erektionsförmågan.
• Förebyggande och behandling av gynekologiska infektioner och könssjukdomar, särskilt klamydia: infektioner kan leda till skador eller obstruktion i äggledare, varvid befruktning är omöjligt.
• En hälsosam och mångsidig kost, som bidrar till viktkontroll och upprätthåller kroppens funktionsförmåga och hormonproduktion.
• Stresshantering och stressreduktion: stress stör äggstockarnas funktion.
• Återhämtande sömn av hög kvalitet i enlighet med rekommendationerna: sömn främjar hormonbalansen och bidrar till stresshantering.
• Normal vikt: hos kvinnor orsakar såväl över- och undervikt som ätstörningar rubbningar i menstruationen och påverkar livmoderns slemhinna. Övervikt ökar insulinresistensen och stör därigenom ovulationen. Dessutom ökar risken för missfall vid övervikt. Hos män höjer övervikt halterna av kvinnligt könshormon och sänker testosteronhalten, vilket i kombination påverkar spermieproduktionen och ökar erektionsstörningarna. Övervikt påverkar dessutom antalet spermier och dna-skadorna på dem.
• Hormonbalansen kan främjas genom god kontroll av underliggande sjukdomar såsom diabetes, sköldkörtelsjukdomar eller tarmsjukdomar.
• Begränsat koffeinintag: stort koffeinintag (kaffe, energidrycker) kan öka risken för missfall.
• Kännedom om effekten av vissa läkemedel: till exempel påverkar de cytostatika som administreras vid vissa cancerbehandlingar produktionen av könsceller. Vid behov tas könsceller tillvara innan behandlingarna inleds.
• Måttlig motion: hård och intensiv motion kan orsaka menstruationsstörningar och påverka spermieproduktionen. Å andra sidan bidrar motion till normal vikt och stresshantering, och främjar på så sätt fertiliteten.
• God tandhälsa: inflammationer i munnen upprätthåller stresstillstånd i kroppen, stör hormonaktiviteten och påverkar spermans kvalitet.
• Temperatur: höga temperaturer påverkar spermieproduktionen, till exempel hålls testiklarna vid mycket sittande nära kroppsvärmen vilket kan höja temperaturen i dem till skadliga nivåer.
• Skydd mot strålning: mycket diagnostisk avbildning av bäckenet, strålningsbehandling eller strålningsolyckor påverkar könscellerna.
• En ren och icke-förorenad miljö, undvikande av kemikalier och efterlevnad av arbetarhälsorelaterade instruktioner vid hantering av kemikalier: miljögifter och kemikalier kan påverka spermieproduktionen och spermiernas kvalitet.

Poängsättning
Hanteringen av sakinnehållet bedöms med 0–10 poäng.

Varje underbyggd fertilitetsfrämjande faktor ger en poäng.

Kunskapshanteringen bedöms med 0–10 poäng i enlighet med kriterierna i tabell 1 (begreppsanvändning, argumentation, helhet).

I strategin hälsa inom alla politikområden beaktas hälsoaspekter inom allt beslutsfattande, inte enbart inom hälso- och sjukvårdssektorn. Strategin bör tillämpas kommunalt, regionalt, nationellt och internationellt och inkludera alla sektorer, såsom jordbruk, trafik och beskattning.

Syftet med strategin är att påverka faktorer som hälso- och sjukvårdssektorn har begränsat inflytande över. Exempelvis påverkar utbildning, boende, sysselsättning och miljö befolkningshälsan. Strategin hälsa inom alla politikområden förutsätter mångprofessionellt samarbete och samordning mellan olika förvaltningsområden.

Hälsa inom alla politikområden är en strategi som syftar till minskade hälsoskillnader. Det finns emellertid många olika synvinklar inom det politiska beslutsfattandet och beslut som fattas kan påverka hälsan positivt eller negativt. Till exempel ökar tillgången till alkoholdrycker de negativa hälsoeffekterna. För att strategin ska lyckas krävs politiska åtaganden och kunskap om hälsokonsekvenserna. Hälsa inom alla politikområden är dessutom förenligt med hållbar utveckling eftersom strategin syftar till främjad hälsa i samband med annat beslutsfattande. Till exempel är det positivt för såväl miljö som hälsa att göra cykling till ett enkelt alternativ.

I text (7.A) beskrivs säkerheten i att åka elsparkcykel i Finland liksom de effekter som beslut om miljö och trafik har på hälsan. Utifrån materialet deltar Kommunikationsministeriet, polisen, Trafiksäkerhetscentralen, hälso- och sjukvården, såsom välfärdsområdena och universitetssjukhusen, liksom kommunerna i främjandet av säkerheten vid elsparkcykelåkning. I enlighet med strategin hälsa inom alla politikområden borde alla dessa aktörer samarbeta och fatta beslut som förbättrar säkerheten vid elsparkcykelåkning.

Säkerheten vid elsparkcykelåkning kan påverkas genom trafikrelaterade lagar och andra föreskrifter.

• Enligt den lagändring som trädde i kraft i juni 2025 krävs en ålder av minst 15 år för att framföra elsparkcykel. Dessutom är det straffbart att överlåta lätta elfordon till personer under 15 år. Efterlevnaden av lagen måste övervakas.
• Maximal effekt och hastighet för elsparkcyklar kan fastslås i fordonslagen.
• I trafikreglerna fastslås hur och var cyklingsreglerna ska tillämpas på elsparkcyklar.
• Elsparkcyklar för uthyrning och privata elsparkcyklar som överskrider den maximala hastigheten eller vikten enligt regelverket ska ha en obligatorisk trafikförsäkring.
• Eftersom många olyckor med elsparkcykel sker bland berusade personer, måste eventuell berusning bland elsparkcyklister övervakas i enlighet med den lagändring som trädde i kraft i juni 2025. Promillegränsen är enligt lagen 0,5 promille. Polisen kan låta föraren göra ett alkoholtest. Även snabbtest för narkotika kan tas av förare.
• Vid elsparkcykling orsakas ofta skador mot huvudet. I enlighet med den lagändring som trädde i kraft i juni 2025 gäller rekommendationen att använda hjälm även elsparkcyklar. För att säkerställa användning av hjälp kunde även hjälmtvång införas.
• Förbud skulle även kunna införas mot att använda telefon eller andra kommunikationsenheter precis som vid framförande av motorfordon. För närvarande förbjuder lagen redan användning av tekniska anordningar om det stör eller äventyrar förandet av ett fordon.

Vid planering av trafikleder i kommunerna fattas beslut som kan styra säkerheten vid elsparkcykelåkning.

• Kommunerna kan begränsa parkeringsområdena för elsparkcyklar samt var och hur elsparkcyklar får användas.
• Vid planering av trafiklederna beaktas hur man kan röra sig säkert med elsparkcykel på vägar och leder för cykel- och gångtrafik.
• Företag som erbjuder elsparkcyklar ska enligt lagen ha ett mikromobilitetstillstånd som beviljas av kommunen. Med detta kan kommunen till exempel reglera parkering, användningstidpunkter och körhastigheter. För att tillstånd ska beviljas kan man exempelvis kräva att elsparkcyklar inte hyrs ut nattetid under veckoslut eller att den maximala hastigheten begränsas nattetid (under den tillåtna hastigheten 25 km/h).

Inom hälso- och sjukvården följs olycksläget för elsparkcykelåkande, och data om olyckorna samlas in. En egen diagnoskod har skapats för syftet (text 7.A), och tack vare koden går det att få information om elsparkcykelolyckor separat från övriga trafikolyckor.

Även Trafiksäkerhetscentralen tar fram information om antalet olyckor med elsparkcykel (text 7.A).

Den kunskap som produceras av de olika myndigheterna om elsparkcyklarnas trafiksäkerhet och olyckor som sker med dem samt om främjande av säkerheten är viktig för beslutsfattarna. Med hjälp av kunskap kan hälsoaspekter beaktas i beslutsfattandet och nödvändiga insatser planeras.

Av materialet att döma har elsparkcyklister inte tillräckligt med kunskap och färdighet för att köra säkert, och därför krävs även beslut och åtgärder inom utbildningssektorn.

• Teman i anknytning till trafiksäkerhet och elsparkcykelåkande, exempelvis kunskap om trafikreglerna, rusmedelsfrihet i trafiken och kunskaper i första hjälpen vid olyckor, kan inkluderas i läroplanerna för den grundläggande utbildningen och andra stadiet.
• Inom ramen för ungdomsarbetet i kommunerna kan kommunikation och kampanjer om säkerheten vid elsparkcykelåkning ordnas.
• Polisen övervakar att trafikreglerna följs men instruerar även i hur man använder elsparkcykel säkert.

Poängsättning
Hanteringen av sakinnehållet bedöms med 0–15 poäng.

4 poäng
I svaret förklaras strategin hälsa inom alla politikområden delvis korrekt och ett exempel på åtgärder ges ur materialet.

7 poäng
I svaret förklaras strategin hälsa inom alla politikområden korrekt och tre exempel på åtgärder ges ur materialet.

10 poäng
I svaret förklaras strategin hälsa inom alla politikområden korrekt och fem underbyggda exempel på åtgärder ges ur materialet.

13 poäng
I svaret underbyggs strategin hälsa inom alla politikområden mångsidigt och sex underbyggda exempel på åtgärder ges ur materialet.

Kunskapshanteringen bedöms med 0–15 poäng i enlighet med kriterierna i tabell 1 (begreppsanvändning, tillämpning, helhet).

Om inga hänvisningar görs till materialet dras 5 poäng av det totala poängtalet.

Många faktorer påverkar valet av livsmedel, exempelvis matens pris och tillgänglighet liksom smakpreferenser. Kostvalet är alltså en mångfacetterad fråga där de etiska aspekterna är en sida av saken. Etiken bakom kostval kan exempelvis diskuteras som en fråga om dygder, rättigheter, skyldigheter, följder, värderingar och motiv. Kostval påverkar till exempel individens hälsa och sådana val har även miljökonsekvenser, såsom klimatförändring, eutrofiering av vattendrag och förbrukning av vattentillgångar. Vegetabiliska produkter belastar i genomsnitt miljön mindre än animaliska produkter, och en huvudsakligen vegetarisk kost är samtidigt hälsosam. Att minska matsvinnet är också en miljögärning. Miljöpåverkan kan reduceras genom att man väljer lokalt producerad mat.

Dygder

Genom sina kostval kan individen signalera att hen vill göra gott och bryr sig om såväl miljön som sin egen hälsa. Exempel på sådana kostval är minskad köttkonsumtion och minskat matsvinn. En dygdig människa kan visa att hen bryr sig om sin familj genom att servera hälsosam och miljövänlig mat eller genom att köpa rättvisemärkta produkter, eftersom ansvaret för arbetstagare och miljö är viktigt i produktionen av rättvisemärkta produkter.

Rättigheter

Individen har rätt till egna kostval, även om de är ohälsosamma eller medför miljöpåverkan. Alla har inte samma möjligheter till kostval där hälsan eller miljön beaktas, utan till exempel kan individen på grund av låga inkomster välja det hen har råd med. Människor kan se det som sin rättighet att välja mat enligt sin egen matkultur eller sina smakpreferenser. Även djurs rättigheter kan påverka kostvalen.

Skyldigheter

Befolkningen ges kostrekommendationer som beaktar hälsan och miljöaspekter, men individen har ändå ingen skyldighet att följa dessa råd. Gravida kan fråga sig om de är skyldiga att äta enligt kostrekommendationerna eftersom det samtidigt påverkar fostrets näringsstatus och hälsa. Mat är för många en källa till njutning; om källorna till njutning är en belastning för miljön kan det diskuteras om individen är skyldig att minska eller helt avstå från sådan konsumtion. Vid massbespisning däremot ska kommunerna och välfärdsområdena erbjuda mat i enlighet med kostrekommendationerna så att den är hälsosam och säker och så att miljöaspekter beaktats vid produktion och införskaffande. Således erbjuds till exempel i daghem och skolor mat i enlighet med rekommendationerna.

Följder

En övervägande vegetarisk kost är ett etiskt val med tanke på såväl människor som miljö. På befolkningsnivå förknippas en sådan kost med lägre risk för kroniska sjukdomar, såsom cancersjukdomar. På individuell nivå kan kostens inverkan på sjukdomsrisken däremot inte förutses. Det kan kännas som om den inverkan individens kostval har på miljön är försumbar. När tillräckligt många gör sådana val påverkar de emellertid samhällsattityderna och den mat som erbjuds i affärer och restauranger så att det blir lättare att välja miljövänligare mat.

Värderingar

Hälsa och miljö betraktas som värdefulla. Därför ser många kostval som bidrar till både hälsa och miljöns hållbarhet som viktiga. Kulturellt sett har kött emellertid varit och är fortfarande en viktig och central ingrediens, och därför kan det för många kännas svårt att minska mängden kött i kosten. Kostrelaterade värderingar är kulturellt betingade. I vissa kulturer äter man till exempel inte alls svin- eller nötkött.

Motiv

Individens kostval kan motiveras av positiva effekter på den egna hälsan eller på miljön. Kostvalen kan emellertid leda till konflikter. Till exempel kan önskan om tillhörighet få en att välja mat som man inte skulle äta på egen hand eller i sällskap av andra människor.

Svaret ska struktureras utifrån de olika aspekterna så att en förståelse för den mångfald av etiska frågor som omgärdar maten framgår. Att enbart räkna upp eller beskriva perspektiven räcker inte, utan också bakomliggande orsaker och eventuella konflikter ska tas upp.

Poängsättning
Hanteringen av sakinnehållet bedöms med 0–15 poäng.

4 poäng
I svaret analyseras kostval ur ett etiskt perspektiv (till exempel dygder, rättigheter, skyldigheter, följder, värderingar, motiv). Enbart beskrivning av kostval (exempelvis användning av rättvisemärkta produkter) är inte en analys. En analys av etiska kostval innefattar analys av såväl de etiska motiven som eventuella motsättningar, argument för prioritetsordning eller principerna bakom valet.

7 poäng
I svaret analyseras kostval ur två etiska perspektiv.

10 poäng
I svaret analyseras kostval ur tre benämnda etiska perspektiv. I ett gott svar vägs alternativa uppfattningar mot varandra eller undantag och specialfall beaktas.

13 poäng
I svaret analyseras kostval ur fyra benämnda etiska perspektiv.

Kunskapshanteringen bedöms med 0–15 poäng i enlighet med kriterierna i tabell 1 (begrepp, analys, helhet).

Med funktionsförmåga avses förmågan att ta hand om sig själv, kunna uträtta vardagssysslor och klara av svårigheter och motgångar. Funktionsförmågan inkluderar dimensionerna fysisk, psykisk, kognitiv och social funktionsförmåga, som alla är tätt förbundna med varandra i vardagliga bestyr. Den fysiska funktionsförmågan innefattar fysiska förutsättningar för att hantera utmaningar i vardagen. Den psykiska funktionsförmågan inkluderar psykiska resurser, livskompetens och psykisk hälsa. Kognitiv funktionsförmåga avser samverkan mellan de delområden av informationshantering som krävs för att individen ska klara vardagen. Social funktionsförmåga består av samspelet mellan individ, sociala nätverk, grupp, samhälle och miljö. Forskning om den upplevda eller subjektiva funktionsförmågan utgår från individernas egen skattning av sin fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funktionsförmåga.

En forskningsplan besvarar komprimerat frågorna varför, vad och hur. Den är resultatet av planering av forskningsprocessen. Forskningsplanen inkluderar följande element:

Motiveringar till undersökningen

I en forskningsplan framställs de vetenskapliga motiveringarna till undersökningen utgående från tidigare forskningslitteratur. Med en litteraturöversikt underbyggs varför det är viktigt att undersöka temat och hurdan ny kunskap som behövs. För forskningsplanen i fråga bör examinanden göra en översikt av litteraturen om den upplevda funktionsförmågan hos äldre som bor hemma.

Forskningsfrågor eller forskningsproblem

Syftet med undersökningen styr hur forskningsfrågorna, det vill säga forskningsproblemen, i en forskningsplan formuleras. Precist formulerade forskningsproblem avgränsar undersökningen och besvarar frågan om vad som ska undersökas. Upplevd funktionsförmåga kan undersökas utifrån brister i resurser eller brister i funktioner eller bägge delarna. Forsknings- och mätobjekten kan vara

• fysisk funktionsförmåga: upplevelser av hur man klarar av dagliga basfunktioner (till exempel äta, dricka, klä på och av sig, tvätta sig, röra sig), upplevelser av dagliga sysslor (till exempel laga mat, använda hushållsapparater, uträtta ärenden utanför hemmet), sinnesfunktionerna (till exempel syn och hörsel), upplevelser av funktionsnedsättning
• psykisk funktionsförmåga: självkänsla, jagbild, upplevelser av livskompetens (till exempel överlevnadsstrategier och självförmåga), av psykiskt välbefinnande och förmågan att uppleva olika känslor
• kognitiv funktionsförmåga: upplevelser av förmågan att minnas, lära sig, koncentrera sig, strukturera intryck, styra uppmärksamheten, lösa problem, inrikta sin handling, förstå instruktioner, uttrycka sig själv
• social funktionsförmåga: upplevelser av att ha tillräckligt många och tillräckligt bra sociala relationer, av ensamhet samt av delaktighet och aktörskap i olika gemenskaper och samhället.

Forskningsmetoder

Syftet med undersökningen och forskningsproblemen avgör vilken forskningsmetod som ska tillämpas. Den upplevda funktionsförmågan hos personer över 80 år som bor självständigt hemma kan undersökas kvalitativt eller kvantitativt. Forskningsmetoderna avgör hur den upplevda funktionsförmågan undersöks. Forskning där kvantitativa och kvalitativa metoder kombineras kallas mixed-methods, alltså forskning med blandade metoder. Datainsamlingen ska motsvara den valda forskningsmetoden.

Urval, det vill säga sampel

Finländare över 80 år som bor självständigt hemma är en stor population. Att inkludera dem alla i undersökningen är vanskligt. Däremot kan man göra ett slumpmässigt urval eller, om undersökningsresultaten inte är avsedda att generaliseras till hela populationen, ett ändamålsenligt urval.

Datainsamling

Vanliga metoder för datainsamling om upplevd hälsa är enkäter, individuella intervjuer eller gruppintervjuer samt dagböcker. Enkätmaterial kan samlas in elektroniskt eller på papper, och enkätfrågorna kan vara strukturerade, semistrukturerade eller öppna. I tvärsnittsstudier samlas alla data in på en gång medan longitudinella studier betyder att material samlas in vid flera tillfällen av samma undersökningsdeltagare, vanligtvis under flera års tid. Datainsamlingen ska motsvara den valda forskningsmetoden.

Analys

Kvantitativt forskningsmaterial analyseras statistiskt och presenteras exempelvis genom procent, medelvärden, figurer och variabler. Analys av kvalitativt material görs till exempel genom tematisering, typindelning eller klassificering.

Rapportering av resultaten

I forskningsplanen beskrivs hur resultaten ska rapporteras.

Undersökningens tillförlitlighet

I forskningsplanen beskrivs hur tillförlitligt forskningsfrågorna kan besvaras med de valda metoderna och materialen. Centrala begrepp för bedömningen av kvantitativ forskning är validitet och reliabilitet och för bedömning av kvalitativ forskning sanningsenlighet, överförbarhet och verifierbarhet.

Etiska spörsmål

Etiska frågor att beakta i forskningsplanen är bland annat huruvida forskningstillstånden är i ordning, undersökningsdeltagarna deltar frivilligt och deras anonymitet skyddas samt frågor i anknytning till hur materialet ska lagras och data hanteras konfidentiellt.

Finansiering och schema

I forskningsplanen beskrivs kostnaderna för undersökningen, finansiären eller finansiärerna samt tidsschemat.

Poängsättning
Hanteringen av sakinnehållet bedöms med 0–15 poäng.

4 poäng
I forskningsplanen belyses undersökningen av upplevd funktionsförmåga med hjälp av tre bredare helheter (exempelvis motiveringar till undersökningen, forskningsfrågor eller forskningsproblem, forskningsmetoder, urval, datainsamling, analys, rapportering av resultaten, undersökningens tillförlitlighet, etiska spörsmål, finansiering och schema) och åtföljande exempel.

7 poäng
I forskningsplanen belyses undersökningen av upplevd funktionsförmåga med hjälp av fem bredare helheter och åtföljande exempel. Av svaret framgår att examinanden förstått huvuddragen i forskningsprocessen korrekt.

10 poäng
I forskningsplanen belyses undersökningen av upplevd funktionsförmåga med hjälp av sju bredare helheter och åtföljande exempel. Dessutom framgår det av svaret att examinanden förstått forskningsprocessen korrekt.

13 poäng
I forskningsplanen belyses undersökningen av upplevd funktionsförmåga med hjälp av nio bredare helheter och åtföljande exempel. Dessutom framgår det av svaret att examinanden förstått forskningsprocessen korrekt.

Om enbart den uppmätta, objektiva funktionsförmågan tas upp i forskningsplanen, dras 8 poäng av för hanteringen av sakinnehållet.

Kunskapshanteringen bedöms med 0–15 poäng i enlighet med kriterierna i tabell 1 (begrepp, tillämpning, helhet).