Beskrivningar av goda svar: SV – Evangelisk-luthersk religion

Halal anknyter till islam. Halal betyder saker och handlingar som är tillåtna och lovliga. Det som enligt islamsk lag är halal definieras i Koranen och haditherna samt med hjälp av analog slutledning och de lärdas konsensus. Begreppet halal anknyter bland annat till kosten, såsom halal-kött, som fås genom att man slaktar djur på det sätt den islamiska lagen bestämmer. Enligt halal-reglerna är det till exempel förbjudet att äta svinkött.

I svaret kan ingå också andra relevanta synpunkter.

Avatar anknyter till hinduismen. Avatar betyder att en gud stigit ned i skepnaden av en människa eller ett djur. Avatarerna bekämpar ondskan i världen. I synnerhet guden Vishnu har många avatarer, till exempel Rama och Krishna. I vissa traditioner anses också Buddha vara Vishnus avatar. Begreppet avatar är känt också inom buddhismen och sikhismen.

I svaret kan ingå också andra relevanta synpunkter.

Begreppet nirvana anknyter till buddhismen. Nirvana är i buddhismen livets mål. Nirvana betyder att begär, hat och ignorans släcks och att lidandet och kretsloppet av återfödelse till slut upphör (paranirvana). Buddha blev upplyst och nådde alltså nirvana genom meditation. Enligt Buddha kan man nå nirvana genom att vandra den ädla åttafaldiga vägen, till vilket bland annat hör moralisk handling och andliga övningar. Begreppet nirvana är känt också i andra indiska religioner.

I svaret kan ingå också andra relevanta synpunkter.

Kami anknyter till shinto. Kami betyder väsen och föremål som visas respekt. Exempelvis gudar och förfäder kan vara kami, men det kan också levande eller livlösa naturföremål, såsom växter och stenar. Det finns oändligt många kami. Kami kan dyrkas i helgedomar och på hemaltaren. Kami kan ta boning i föremål, som i en spegel. En dyrkad kami väntas föra med sig välsignelse för människan.

I svaret kan ingå också andra relevanta synpunkter.

I ett gott svar (5 p.) berättar examinanden att bilden anknyter till kristendomen och konfirmationen. Examinanden redogör för minst två relevanta synpunkter på vad som händer i ritualen eller vilken ritualens betydelse är i kristendomen.

I ett berömligt svar (8 p.) för examinanden fram att bilden anknyter till kristendomen och konfirmationen. Dessutom redogör examinanden strukturerat och exakt för vad som händer i ritualen och vilken ritualens betydelse är i kristendomen. I svaret framgår att de kristna kyrkorna har olika uppfattningar om konfirmationen.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

• Konfirmation betyder bekräftelse. I de kristna kyrkorna beskrivs konfirmationen ofta som ett bekräftande av tron eller av dopet.
• Konfirmationen är en övergångsrit.
• I Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är konfirmationen inte ett sakrament, till åtskillnad från till exempel i den katolska kyrkan.
• I Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ger konfirmationen rätt att självständigt gå till nattvarden, att fungera som fadder och att som myndig kandidera i församlingsval. En förutsättning för kyrklig vigsel till äktenskap är att man gått skriftskolan.
• Före konfirmationen ges dopundervisning i skriftskolan. I undervisningen behandlas till exempel trosbekännelsen samt dopets och nattvardens betydelse.
• Konfirmationen ingår ofta som en del i högmässan och förrättas av en präst.
• Vid konfirmationen bekänner konfirmanderna sin tro.
• Vid konfirmationen får konfirmanderna motta välsignelse och förutom de som arbetat i skriftskolan deltar ofta de egna föräldrarna och faddrarna i att välsigna dem.
• Vid konfirmationen ber församlingen för dem som konfirmeras.
• Vid konfirmationen går de som konfirmeras till nattvarden.
• De som konfirmeras klär sig i vitt som vid dopet. Färgen symboliserar renhet.

I ett gott svar (5 p.) berättar examinanden att bilden anknyter till judendomen och bar mitzva. Examinanden redogör för minst två relevanta synpunkter på vad som händer i ritualen eller vilken ritualens betydelse är i judendomen.

I ett berömligt svar (8 p.) för examinanden fram att bilden anknyter till judendomen och bar mitzva. Dessutom redogör examinanden strukturerat och exakt för vad som händer i ritualen och vilken ritualens betydelse är i judendomen. I svaret framgår att det inom judendomen finns olika uppfattningar om bar mitzva.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

• Bar mitzva betyder budets son. Flickornas motsvarande ritual heter bat mitzva, som betyder budets dotter. I vissa judiska församlingar kan man fira en icke-binär fest som heter b’nai mitzva.
• Bar och bat mitzva är övergångsriter.
• Bar mitzva firas traditionellt när en pojke fyller 13 och bat mitzva när en flicka fyller 12 år.
• Bar mitzva firas för att högtidlighålla att pojken blir religiöst myndig: pojken är själv ansvarig för att han följer buden, han räknas också som en av de vuxna då det under bön bör finnas tio män närvarande och han får använda bönesjal (tallit) och bönekapslar (tefillin).
• Inom många judiska inriktningar har bar mitzva och bat mitzva samma betydelse och firas på samma sätt, men i en del ortodoxt judiska församlingar har bar mitzva en centralare roll än bat mitzva, eller så firas bat mitzva inte alls.
• Bar och bat mitzva föregås av undervisning, under vilken rabbinen bland annat lär de unga att läsa Toran på hebreiska.
• Bar och bat mitzva kan ingå i sabbatens gudstjänst.
• En central del av ritualen är att budets son eller dotter reciterar Toran på hebreiska framför församlingen. Budets dotter eller son kan också recitera välsignelser eller ett avsnitt ur profeterna. På ritualens innehåll inverkar om den firas på en sabbat.
• Budets dotter eller son kan hålla ett tal endera under gudstjänsten eller under den påföljande festen.

I svaret bedöms hur mångsidigt och strukturerat examinanden motiverar sin syn på om Maradonakyrkan är en religion. I svaret bedöms också hur insiktsfullt examinanden använder materialet då hen motiverar sin syn.

I ett gott svar (10 p.) förklarar examinanden sin syn på om Maradonakyrkan är en religion och redogör för minst tre relevanta synpunkter som motivering. Examinanden kan argumentera endera för att Maradonakyrkan är en religion, eller för att Maradonakyrkan inte är en religion.

I ett berömligt svar (16 p.) förklarar examinanden mångsidigt och strukturerat sin syn på om Maradonakyrkan är en religion. Examinanden använder materialet insiktsfullt då hen motiverar sin uppfattning.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter, som kan användas som motiveringar endera för synen att Maradonakyrkan är en religion, eller för synen att den inte är en religion:

• Svaret kan byggas upp så att man granskar om kännetecknen för religion kommer till uttryck i Maradonakyrkan: en uppfattning om det övernaturliga, en uppfattning om det heliga och svar på de yttersta frågorna. Examinanden kan till exempel granska Maradona som föremål för religion och som gud (”D10S”). Svaret kan behandla en upplevelse av fotbollen eller av Maradonas person och karriär som heliga. Också högaktningen av Maradonas speltröjor och Maradonas fotbollsspel kan granskas som materiella uttryck för helighet och man kan föra fram deras likhet med reliker. Beträffande de yttersta frågorna kan svaret behandla till exempel den uppfattning om rätt och fel och om livets mening som Maradonakyrkan förmedlar.
• Svaret kan också byggas upp så att man granskar hur dimensionerna av religion förverkligas i Maradonakyrkan. Det som granskas kan vara bruk och ritualer (firandet av Maradonas födelsedag), erfarenheter och känslor (Maradona som alla tiders fotbollsspelare), berättelser och myter (upprepande av Maradonas liv och bragder), lära och filosofi (Maradona som föremål för tro, tio budord), samfund och institutioner (anslutning till Maradonakyrkan) och den materiella dimensionen (högaktning av speltröjan och bollen).
• Examinanden kan diskutera likheterna mellan Maradonakyrkan och en kristen kyrka eller ett samfund: till exempel firandet av kalendariska riter. Att uttrycka läror och regler i form av tio budord hänvisar också till kristendomen.
• Examinanden kan föra fram att Maradonakyrkan har uppkommit i Argentina, vars största religion är katolsk kristendom. Hen kan granska hur katolicismens inflytande syns i helgonens roller, riter och ritualer i Maradonakyrkan samt i kalendern och i det religiösa regelverket.

I svaret bedöms hur strukturerat och exakt examinanden redogör för vilka utmaningar det finns med att definiera religion.

Svarets längd är högst 1 500 tecken. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.

I ett gott svar (5 p.) redogör examinanden strukturerat för minst en eller ytligt minst två utmaningar som finns med att definiera religion.

I ett berömligt svar (8 p.) redogör examinanden strukturerat och exakt för de utmaningar som finns med att definiera religion.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

• Definitionen av religion och utmaningar kring den behandlas ofta i religionsforskningen.
• Det finns inte någon enskild, allmänt godkänd definition av religion.
• Det finns inte någon faktor eller något drag som är gemensamt för alla religioner.
• Det går inte att dra en klar gräns mellan religion och andra fenomen (till exempel fenomen som liknar religion).
• I olika kulturer förstås religion på olika sätt (till exempel skillnaden mellan religion och kultur/etnicitet, ordet religion saknas i en del språk, i Kina klassificeras konfucianismen inte som religion).
• Religion kan också ses som ett öppet begrepp, som alltid definieras på nytt enligt det sammanhang där det används och enligt målet för forskningen. Det här kan emellertid leda till ett cirkelbevis.
• Vissa forskare anser att religion är ett problematiskt begrepp och vill överhuvudtaget inte definiera det. I vetenskaplig forskning anses det emellertid i allmänhet viktigt att de centrala begreppen definieras.
• Examinanden kan redogöra för kritiska iakttagelser om enskilda definitioner av religion.

I svaret bedöms hur insiktsfullt och mångsidigt examinanden diskuterar orsaker till att uppfattningen om Guds betydelse i tillvaron skiljer sig mellan olika områden.

I ett gott svar (10 p.) diskuterar examinanden orsaker till att uppfattningen om Guds betydelse skiljer sig mellan olika områden och för fram minst tre synpunkter.

I ett berömligt svar (16 p.) diskuterar examinanden insiktsfullt och mångsidigt orsaker till att uppfattningen om Guds betydelse skiljer sig mellan olika områden. Vid sidan av religiösa faktorer för examinanden fram samhälleliga, politiska eller kulturella orsaker.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

• I länderna i det globala nord upplevs Gud inte vara särskilt viktig i tillvaron. I länderna i globala syd upplevs däremot Gud i huvudsak som mycket betydelsefull. Så är det särskilt i länder där islam är majoritetsreligion. Å andra sidan saknas forskningsdata från många länder, särskilt i Afrika och Mellanöstern.
• I Nordeuropa, Kanada, Australien och Nya Zeeland upplevs Gud ha mindre betydelse än på andra håll i världen. I de här regionerna har protestantismen traditionellt haft en stark ställning. En förklarande faktor kan ses i upplysningen, som har påskyndat sekulariseringen.
• I USA har religionen en stark roll i det offentliga och det politiska livet. Immigrationen har där en förstärkande effekt på religiositeten.
• Guds betydelse i tillvaron betonas i genomsnitt mer i de områden i Europa där den största religionen historiskt har varit katolicism eller ortodoxi.
• Frankrike avviker från andra katolska länder i Europa: bakgrunden till det ligger i upplysningen och den så kallade laïcité-principen.
• I Kina är Guds betydelse i människornas liv liten, vilket förklaras av att den kommunistiska regimen är kritisk till religioner.
• I Sydostasien och Japan uppfattas Gud som viktig betydligt mer sällan än i genomsnitt: det förklaras av buddhismen och i Japan också av shinto, eftersom de här religionstraditionerna inte bekänner någon teistisk Gud.
• I Latinamerika är Argentina mer sekulariserat än de andra länderna i världsdelen, men också där uppfattas Gud vara viktigare än i genomsnitt.
• Exempelvis levnadsstandarden, samhällsformen och det politiska systemet kan förklara uppfattningen om hur viktig Gud är.

I svaret bedöms hur strukturerat och mångsidigt examinanden redogör för fenomen och utvecklingslinjer som i Finland går emot sekulariseringen.

Svarets längd är högst 1 500 tecken. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.

I ett gott svar (5 p.) redogör examinanden för minst två fenomen eller utvecklingslinjer som i Finland går emot sekulariseringen. Av svaret framgår att examinanden förstår vad sekularisering betyder.

I ett berömligt svar (8 p.) redogör examinanden strukturerat och mångsidigt för fenomen och utvecklingslinjer som i Finland går emot sekulariseringen.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

• att den religiösa mångfalden ökar i Finland
• synlighet för en mer heterogen religiositet än tidigare i samhället (till exempel variationer i åskådning i skolan, mediernas intresse för mångfalden i den finländska religiositeten)
• nya kristna samfund och karismatisk kristendom
• tecken på att unga män har ett växande intresse för kristendom
• nyandlighet och nyandliga fenomen
• andliga övningar av typ mindfulness och yoga är populära; motiven för att utöva dem är också mycket sekulära.

I svaret bedöms hur strukturerat och mångsidigt examinanden diskuterar orsaker till de stereotypa och felaktiga uppfattningar som förekommer om islam i den finländska samhällsdebatten.

Svarets längd är högst 1 500 tecken. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.

I ett gott svar (5 p.) diskuterar examinanden minst två orsaker till stereotypa och felaktiga uppfattningar i den finländska samhällsdebatten. Examinanden diskuterar orsakerna ur antingen historiens eller nutidens synvinkel.

I ett berömligt svar (8 p.) diskuterar examinanden strukturerat och mångsidigt orsaker till stereotypa och felaktiga uppfattningar i den finländska samhällsdebatten. Examinanden diskuterar orsakerna ur både historiens och nutidens synvinkel.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

• Man förstår inte religionens inre mångfald, utan man för fram förenklande beskrivningar av religionen, till exempel genom att man projicerar något drag som förekommer inom islam till att gälla alla muslimer.
• I beskrivningarna av levd islam betonas ensidigt vissa synliga fenomen, till exempel firandet av ramadan.
• Då en minoritetsreligion beskrivs betonas ofta exotiska drag och som bildmaterial används stereotypa motiv, till exempel en kvinna klädd i slöja.
• I nyheterna betonas skandalösa och politiskt laddade ämnen, till exempel görs reportage om enskilda moskéers utländska kopplingar.
• Finländsk islam får en felaktig vinkling, eftersom nyheterna koncentreras på internationella konflikter.
• Islam har i Finland fått mer synlighet först från början av 1990-talet.
• Föreställningar som ärvts från korstågens tidevarv känns ännu av, till exempel som en motsättning mellan europeisk kultur och islam.
• I den finländska samhällsdebatten för man ofta fram att de finländska muslimerna och andra minoriteter avviker från den stereotypa finländska normen.
• I de invandrarkritiska politikernas tal är det vanligt att likställa muslimer och invandrare med varandra.
• I Finland förekommer rasism och islamofobi, vilket utnyttjas också politiskt.

I svaret bedöms hur strukturerat och mångsidigt examinanden med hjälp av exempel diskuterar hurdana personer och synvinklar som kunde lyftas fram för att göra mediernas bild av islam i Finland mångsidigare.

I ett gott svar (10 p.) diskuterar examinanden hurdana personer eller synvinklar som kunde lyftas fram för att göra mediernas bild av islam i Finland mångsidigare och för fram minst tre synpunkter. Examinanden visar att hen förstår att islam religiöst och kulturellt är en heterogen religion.

I ett berömligt svar (16 p.) diskuterar examinanden strukturerat och mångsidigt med hjälp av exempel hurdana personer och synvinklar som kunde lyftas fram för att göra mediernas bild av islam i Finland mångsidigare. Examinanden använder materialet insiktsfullt.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

• I medierna kunde det synas bättre att det i Finland bor muslimer med mycket olika bakgrund: till exempel ättlingar till de tatarer som bosatte sig i Finland på 1800-talet, första generationens invandrare, barn som i Finland fötts i muslimsk familjer och finländska konvertiter till islam (med islams egna termer ”återvändare”).
• När man gör medieinnehåll borde man närmare diskutera vem som definierar renlärig islam eller har religiös auktoritet och vem som kan representera muslimerna på en officiell nivå.
• Medierna kunde till exempel genom intervjuer lyfta fram muslimernas levda religion.
• Det har skett förändringar i hur islam tolkas och efterlevs som tar sig uttryck i skillnader till exempel mellan olika generationer.
• I medierna kunde man se till att såväl muslimer av olika kön och från olika generationer som muslimer från olika referensgrupper i samhället blir hörda.
• Minoriteter med muslimsk bakgrund har fått knappt med uppmärksamhet i medierna. Sådana är till exempel de som frångått islam, queer-muslimer och barn som fötts i familjer med flera religioner, som får uppfostran till två olika religionstraditioner.
• Man kunde presentera och diskutera hurdan inverkan fundamentalistiska tolkningstraditioner, såsom wahabismen och olika slag av salafism, har i finländsk islam.
• I medierna kunde man också behandla inriktningar som lösgjort sig från islams huvudfåra, såsom ahmadiyya-samfundet och bahá'i-samfundet.