Beskrivningar av goda svar: SV – Samhällslära
20.3.2026
Preliminära beskrivningar av goda svar 20.3.2026
De preliminära beskrivningarna av goda svar utgör en riktgivande beskrivning av de svar som förväntas på uppgifterna i provet. De är i första hand ämnade som stöd för den preliminära bedömningen. De preliminära beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svar. De preliminära beskrivningarna av goda svar utgör inte en del av den uppgift om hur bedömningsgrunderna tillämpats på en enskild examinands provprestation som avses i Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar. De preliminära beskrivningarna av goda svar är inte bindande för Studentexamensnämnden då grunderna för den slutgiltiga bedömningen fastställs.
De viktigaste bedömningsgrunderna i provet i samhällslära är hur examinanden behärskar läroämnets innehåll, tankemodeller och färdigheter såsom de definieras i läroplanen samt ett korrekt och exakt bruk av de centrala begreppen inom samhällsläran. En bedömningsgrund är också examinandens förmåga att tolka och kritiskt utvärdera information som beskriver samhälleliga fenomen, att dra självständiga slutsatser utifrån denna information och att jämföra olika tolkningar av samhälleliga frågor samt att ta ställning till dem och motivera sina ståndpunkter. I bedömningen fästs uppmärksamhet även vid framställningen, hur svaret motsvarar uppgiften, hur svaret avgränsas och hur klar argumentationen är.
Av svaren bör det framgå att examinanden förstår samhällets struktur och funktion som en historiskt skiktad och av historien utformad helhet. Examinanden känner till det finländska samhällets politiska, sociala, ekonomiska och juridiska struktur samt de viktigaste teorierna och begreppen förknippade med den. Vidare kan examinanden koppla de granskade fenomenen till sina bredare samhälleliga sammanhang. Examinanden kan i sina svar placera det finländska samhället i en internationell och global kontext, som bland annat inbegriper medlemskapet i Europeiska unionen och följderna av det. Examinanden kan använda samhällslärans centrala begrepp som makt, inflytande, ansvar och rättvisa. Examinanden förstår också ekonomins grundläggande mekanismer och de principer som styr den offentliga maktutövningen och rättssystemet, samt terminologin som gäller dessa.
I materialuppgifterna kan examinanden tolka och på ett relevant sätt utnyttja olika typer av material gällande samhället och ekonomins funktioner, såsom texter, bilder, videor, kartor, diagram, figurer och statistik. Examinanden kan också utvärdera dem kritiskt. I uppgifter som kräver reflektion och i uppgifter som inkluderar motstridiga fakta visar examinanden att hen förstår att information om samhället till sin karaktär kan vara teoretisk och öppen för tolkning, och att de kausala sambanden mellan orsak och verkan är invecklade och komplexa. Examinanden kan skapa en egen och motiverad syn på samhälleliga och ekonomiska frågor som kan vara motstridiga och kopplade till olika värderingar. I bedömningen beaktas examinandens förmåga att utifrån sin kunskap bygga upp välstrukturerade helheter. Likaså fästs uppmärksamhet vid examinandens förmåga att skilja på relevant och irrelevant information samt förmågan att i svaret utnyttja aktuell information.
Tabellen nedan är avsedd som stöd för bedömningen, och den lyfter särskilt fram också de dimensioner av svaret som är kopplade till målen för examinandens färdigheter. Beskrivningarna i tabellen ska ses som exempel.
I de uppgiftsspecifika beskrivningarna av goda svar ges bedömningskriterierna indelade i två nivåer, för goda svar (minst 50 procent av hela poängtalet) och berömliga svar (minst 70 procent av hela poängtalet). För uppgifter värda 20 poäng ger goda svar 10–13 poäng och berömliga svar 14–20 poäng. För uppgifter värda 30 poäng är motsvarande gränser 15–20 och 21–30 poäng.
| 0 | Nöjaktig | God | Berömlig | |
|---|---|---|---|---|
| Riktig och relevant kunskap; exakt begreppsanvändning | Svaret innehåller ingen kunskap som förutsätts i uppgiften. Uppgiften har förståtts fel. | Svaret har knapphändigt innehåll eller innehåller mycket irrelevant. Svarar endast delvis på uppgiften. Hanteringen av begrepp är bristfällig. | Svaret innehåller förhållandevis exakt kunskap som motsvarar uppgiften väl. God hantering av begrepp. | Svaret innehåller väsentligt och med tanke på uppgiften meningsfullt avgränsat kunskapsinnehåll. Hanteringen av kunskap och begrepp är exakt. |
| Analytiskt, logiskt, välunderbyggt | Svaret är ostrukturerat och oredigt. Påståenden motiveras inte. | Svarets struktur är katalogmässig eller oklar. Granskningen av ämnet är svagt analyserande. Påståenden motiveras knapphändigt. | Svaret är till vissa delar analytiskt. Granskningen av ämnet är följdriktig, även om brister förekommer ställvis. Påståenden motiveras förhållandevis väl. | Svarets generella grepp är analytiskt. Granskningen av ämnet är följdriktig och argumenterande, och påståenden ges goda motiveringar. |
| Kritiskt, flera perspektiv, förmåga att utvärdera och tillämpa kunskap | Svaret innehåller inga (käll)kritiska observationer och ingen förnuftsbaserad utvärdering eller tillämpning av kunskaperna. Svaret visar inga tecken på förmåga att diskutera olika tolkningar eller alternativ. | Svaret visar svaga tecken på källkritik samt några sporadiska och svaga tecken på diskussion kring olika perspektiv och tolkningsmässighet. Svaret uppvisar endast ringa tillämpning av kunskap. | Svaret visar ställvis god (käll)kritisk diskussion och goda tolkningar, samt några goda exempel på tänkande som representerar ett grepp med flera perspektiv. Svaret visar några tecken på förmåga att utvärdera och tillämpa kunskap. | Svaret har ett skarpt och insiktsfullt (käll)kritiskt grepp. Svaret innehåller välövervägd diskussion ur flera perspektiv. Svaret innehåller flera exempel på utvärdering och tillämpning av kunskap. |
Del 1: 20-poängsuppgifter
1. Interpellationer i riksdagen 20 p.
År 2024 behandlades åtta interpellationer i riksdagen. År 2023 framlades två interpellationer, 2022 sju stycken och 2021 fem. Interpellationerna handlade till exempel om beslut som regeringen inte fattat vid sin halvtidsöversyn, kaos som regeringen orsakat på arbetsmarknaden, regionalt diskriminerande politik som regeringen fört och hur social- och hälsovårdstjänsterna ska räddas.
Vad är en interpellation och varför lägger riksdagsledamöterna fram sådana?
I ett gott svar konstaterar examinanden att en interpellation är en fråga om något aktuellt ämne framställd av minst 20 riksdagsledamöter till regeringen eller en enskild minister. Syftet med en interpellation är att mäta regeringens eller ministerns förtroende. Regeringen ska ge ett svar inom 15 dagar, varefter svaret diskuteras i plenum. Diskussionen avslutas genom en omröstning och om majoriteten röstar mot regeringen, saknar denna riksdagens förtroende. Eftersom Finland vanligtvis har majoritetsregeringar, är sannolikheten för att en regering ska falla på en interpellation förvisso mycket liten.
I ett berömligt svar analyserar examinanden syftena bakom en interpellation mer djuplodande. Oppositionspartierna är ofta missnöjda med regeringens politik, och därför kan en interpellation vara ett lämpligt sätt att uttrycka missnöjet. Oppositionen är medveten om att det är mycket svårt att fälla regeringen med en interpellation, men sådana kan samtidigt vara ett effektivt sätt att profilera sin egen politik. Det faktiska syftet med interpellationer kan också vara medial synlighet för oppositionens synpunkter och således ökat understöd för dem i gallupar och kommande val. I ett berömligt svar kan examinanden även diskutera orsakerna till det varierande antalet interpellationer under åren 2021–2024.
2. Kostnadskonkurrenskraft 20 p.
Med kostnadskonkurrenskraft avses till exempel ett lands kapacitet att producera varor eller tjänster till ett i jämförelse med andra länder konkurrenskraftigt pris. I material visas Finlands kostnadskonkurrenskraft åren 1995–2024 samt Europeiska kommissionens prognos för perioden 2025–2026.
Vilka faktorer har påverkat de förändringar i Finlands kostnadskonkurrenskraft som framgår i material åren 1995–2024 och varför är prognosen för 2025–2026 viktig också för löntagarna?
I ett gott svar visar examinanden att hen förstår att man med kostnadskonkurrenskraft menar hur väl länder förmår konkurrera med priser på den internationella marknaden. Examinanden tolkar figuren korrekt och ger några exempel på förändringar i exempelvis arbetskraftskostnader, produktivitet, infrastruktur eller priser på energi eller råvaror. Examinanden visar att hen förstår att prognosen i figuren är viktig för löntagarna eftersom en god kostnadskonkurrenskraft ökar sysselsättningen och möjliggör lönehöjningar.
I ett berömligt svar diskuterar examinanden figuren och förändringarna i den analytiskt. I svaret kan examinanden diskutera sådana följder som exempelvis Nokias fall inom mobilverksamheten, den internationella finanskrisen (2007–2008), skuldkrisen i euroområdet (2010-talet) och agerandet på den finska arbetsmarknaden har haft för Finlands kostnadskonkurrenskraft och efterfrågan på exportprodukter. Rysslands anfall på Ukraina 2022 höjde energipriset. Den ökade kostnadskonkurrenskraften (2016–2018) förklaras delvis av regeringens och arbetsmarknadsparternas avtal om konkurrenskraft, som i sin tur påverkade exportprodukternas priskonkurrenskraft i Tyskland och Sverige. Eftersom figuren är relativ, inverkar även de övriga ländernas löneökningar, som är större än Finlands. Löntagarnas synvinkel kan fördjupas till exempel med en granskning av hur sysselsättningen förbättrats, hur skattebetalningsförmågan och offentliga tjänster kunnat bibehållas eller hur hushållens levnadskostnader utvecklats.
Examinanden kan behandla kopplingarna mellan synpunkter på konkurrenskraften och politiska hållningar: Särskilt inom högern poängterar man att arbetsmarknadens och arbetslivets inflexibilitet påverkar Finlands kostnadskonkurrenskraft medan vänstern utpekar dividendutdelningar i stället för investeringar som orsaken till den försämrade konkurrenskraften.
3. Finland, Nato och Östersjön 20 p.
I ett gott svar förstår examinanden att situationen i Östersjön i pressmeddelandet beskrivs ur det finska försvarets synvinkel. I pressmeddelandet betonas det att samarbete med andra stater stärker säkerheten i Östersjöregionen. Av fördelarna med Natomedlemskapet kan examinanden bland annat behandla Finlands möjlighet att få stöd från sina allierade i krissituationer. I fråga om riskerna kan examinanden till exempel diskutera de högre försvarskostnaderna eller Rysslands reaktioner på Natos ökade synlighet i Östersjöregionen.
I ett berömligt svar behandlar examinanden materialet källkritiskt och kan till exempel konstatera att ett pressmeddelande från Försvarsmakten inte kan förväntas innehålla något annat än positiva omdömen om följderna av Natomedlemskapet. Till de viktigaste riskerna kan man räkna Natos tillförlitlighet och medlemsländernas utfästelser om att bistå varandra vid militära krissituationer. En annan risk som kan tas upp är möjligheten att finska trupper skickas till konfliktområden på andra håll. Examinanden kan diskutera hur betoningen av säkerhetspolitiken påverkar det finländska samhället. Exempel på detta är bland annat den ökande militarismen i den offentliga diskussionen liksom eventuella nedskärningar inom andra samhällssektorer på grund av de ökade försvarsutgifterna. Natomedlemskapets fördelar kan analyseras mer djuplodande till exempel genom diskussion om hur medlemskapet förändrat Finlands internationella ställning.
4. Utkomststödet och nedskärningar av det 20 p.
Utkomststödet är ett behovsprövat ekonomiskt stöd. Det är avsett att trygga ett människovärdigt liv i en situation där den sökandes eller hens familjs inkomster och tillgångar inte räcker för nödvändiga dagliga utgifter. Utkomststödet är ett stöd i sista hand. Det betyder att alla tillgängliga inkomster och tillgångar, med undantag för minderåriga barns tillgångar, påverkar stödbeloppet. Innan den sökande ansöker om utkomststöd ska hen ansöka om alla de förmåner som hen är berättigad till, till exempel arbetslöshetspenning och bostadsstöd. År 2023 beviljades i Finland utkomststöd åt 263 000 hushåll och 387 000 personer, det vill säga sju procent av hela befolkningen.
Jämför de ståndpunkter som framförs i materialen och angående nedskärningarna i utkomststödet och bedöm vilka konsekvenser på kort respektive lång sikt nedskärningarna av stödet kan få för olika befolkningsgrupper.
I ett gott svar visar examinanden att hen förstår att Hiilamos hållning är mer kritisk än Siika-ahos. Medan Siika-aho framhäver att utkomststödet redan från början varit avsett som ett tillfälligt stöd i sista hand, konstaterar Hiilamo att reformerna leder till en ökad betoning av individens eget ansvar, vilket kan vara en utmaning för dem som inte har möjligheter att få inkomster genom arbete. Av svaret framgår det att examinanden förstår några konsekvenser som nedskärningarna kan få för låginkomsttagare såsom studenter, ensamförsörjare, barnfamiljer eller pensionärer. Examinanden kan till exempel diskutera vad individens och familjens ansvar för sina arbetsinkomster, så som Hiilamo och Siika-aho framställer det, liksom utkomststödets roll som tillfälligt stöd i sista hand betyder för dessa befolkningsgrupper.
I ett berömligt svar jämför examinanden materialen källkritiskt och beaktar konsekvenserna på såväl kort som lång sikt. Till exempel kan Siika-ahos positivare hållning till regeringens nedskärningar bero på hennes ställning som tjänsteman. Examinanden bedömer analytiskt vilka konsekvenser nedskärningar i utkomststödet kan få i fråga om exempelvis ojämlikhet, sysselsättning och utbildning liksom för den samhälleliga stabiliteten och tilliten.
5. Bostads- och fastighetsköp 20 p.
- en begagnad aktielägenhet
- en aktielägenhet under uppförande
- en fastighet?
I ett gott svar visar examinanden att hen förstår vad som avses med aktielägenhet respektive fastighet och gör någon anmärkning angående inköp av en ny aktielägenhet. Med fastighet avses mark som införts i fastighetsregistret och eventuella byggnader på den, exempelvis egnahemshus. En aktielägenhet är den del av ett aktiebostadsbolags fastighet som aktieägaren har rätt att besitta. I svaret nämns några skillnader och likheter mellan köp av aktielägenhet respektive fastighet. En skillnad är till exempel att ett fastighetsköp är komplicerat, bland annat för att det krävs gravationsbevis eller lagfart. Riskerna för den som köper en aktielägenhet som är under byggnad är större än för den som köper en befintlig lägenhet, bland annat med tanke på att byggfirman kan gå i konkurs, att lägenheten kan bli färdig senare än planerat och att det är okänt hur stort det nya aktiebostadsbolagets bostadslån blir. Köparen är vid alla affärer skyldig att kontrollera relevant information.
I ett berömligt svar fördjupar examinanden jämförelsen. Exempel på skillnader finns i fråga om beloppet på överlåtelseskatten liksom i att information om föremål för fastighetsköp fås i fastighetsregistret medan uppgifter om aktielägenheter och aktiebostadsbolag fås med disponentintyg. Vid köp av aktielägenhet ska disponentintyget bland annat förteckna obetalda vederlag och kommande renoveringar. En fastighet kan belastas av servitut, såsom vägrätt. Säljarens ansvar är två år vid köp av aktielägenhet och vid köp av fastighet, fyra år för fastighet och den som byggt en aktielägenhet har ansvar i tio år. Examinanden kan i sitt svar också diskutera hur riskerna vid köp av en ny lägenhet under byggnad kunde förebyggas.
6. Ett rättsfall 20 p.
Tove, som är 19 år, och hennes 16-åriga kompis Viktoria träffas vid en bankomat intill ett köpcentrum. Viktoria kommer tillsammans med sin 14 år gamla lillebror Kalle, eftersom deras föräldrar har druckit alkohol och sagt till Viktoria att se efter brodern. Tove ser Sofia, som är 80 år och går med käpp, gå fram till bankomaten för att ta ut kontanter. Hon säger till Kalle att ”bete sig som en man”, knuffa ner Sofia och ta hennes pengar och handväska. Kalle tvekar, varpå Viktoria beskyller brodern för att vara en ynkrygg och ger honom en örfil. Kalle gör till sist som han blivit tillsagd, knuffar ner Sofia på marken och tar de 300 euro hon lyft samt handväskan, vars handtag går av under handgemänget. Vakterna i köpcentret ser emellertid situationen och får fatt på trion. Sofias kläder blir smutsiga när hon faller i en vattenpöl. Dessutom skadar hon sig och måste söka sjukhusvård.
Gör en juridisk bedömning av parternas agerande.
I ett gott svar visar examinanden att hen förstår de åldersgränser som gäller för straffrättsligt ansvar. Kalle som är under 15 år är inte straffrättsligt ansvarig för sin gärning. Tove och Viktoria däremot är det, och de har gjort sig skyldiga till skadegörelse och eventuellt till misshandel av Kalle. För skadeståndsansvar finns det ingen åldersgräns, så alla tre bär ansvar för att ersätta brottsoffrets egendom (till exempel Sofias handväska och vårdkostnader).
I ett berömligt svar analyserar examinanden parternas agerande och dess följder utförligare. Kalle kan bli föremål för åtgärder från barnskyddsmyndigheternas sida, och examinanden dryftar föräldrarnas ansvar för tillsyn av Kalle (skadeståndsskyldighet). Examinanden gör en noggrannare bedömning av hur Toves och Viktorias åldrar påverkar deras domar: Tove är myndig medan Viktoria är en ung förbrytare. Examinanden kan även utförligare diskutera Toves och Viktorias straffrättsliga ansvar för att de utnyttjat Kalle som redskap för brottet och därigenom deras del i Kalles skadeståndsansvar.
Del 2: 30-poängsuppgifter
7. Valdeltagande 30 p.
7.1 Jämför valdeltagandet mellan olika grupper av väljare i riksdagsvalet 2023 (materialen , och ) och diskutera orsaker till skillnaderna. 18 p.
I ett gott svar visar examinanden att hen noterat de viktigaste skillnaderna mellan väljargrupperna och föreslår några förklaringar till dessa skillnader. Analyserat efter ålder ökar valdeltagandet i riksdagsvalet något när man rör sig från unga vuxna till väljare i medelåldern. Högst är valdeltagandet bland väljare i åldern 60–70 år. Valdeltagandet minskar för väljare som är ungefär 75 år och äldre. Väljare i arbete och pensionärer röstar klart aktivare än arbetslösa och de som befinner sig utanför arbetskraften. Valdeltagandet ökar med högre utbildningsnivå så att de som enbart avlagt grundläggande utbildning röstar mest sällan.
Examinanden kan till exempel förklara skillnaderna mellan de olika väljargrupperna utifrån erfarenheter av utanförskap och mening: arbetslöshet och utsatthet ger upplevelser av utanförskap, vilket gör att det kanske inte känns viktigt att rösta eller upplevs som att det inte påverkar något. Utbildning och god inkomstnivå kan däremot öka upplevelsen av tillhörighet i samhället och känslan av att ens röst spelar roll. Äldre väljare kan i högre grad än unga uppleva röstandet som en skyldighet, eller omvänt kan unga uppleva att deras röst inte har betydelse.
I ett berömligt svar är jämförelsen mer analytisk och examinanden ger trovärdiga förklaringar till skillnaderna. Hen kan i sitt svar också diskutera vad skillnader mellan väljargrupperna innebär med tanke på demokratin.
7.2 Utvärdera de metoder som föreslås i material för att öka valdeltagandet bland unga. 12 p.
I ett gott svar gör examinanden en bedömning av de metoder som föreslås i materialet och hur väl de fungerar. I sitt svar kan hen till exempel diskutera vilken betydelse det har att stärka människors upplevelser av delaktighet eller ge mer information om röstande, samhället och politiken. Examinanden kan dra nytta av egna eller närståendes erfarenheter av betydelsen av att rösta.
I ett berömligt svar är bedömningen analytisk och baserar sig på materialet. Examinanden analyserar ungas valdeltagande ur olika perspektiv.
8. Valutans betydelse för ekonomin 30 p.
8.1 Vilka funktioner fyller pengar? 10 p.
I ett gott svar visar examinanden att hen förstår att pengar tjänar som bytesmedel och mått på varors värde. Utan pengar skulle det vara svårt att bedriva handel. En valutas värde har betydelse för exporten och importen. Valutor fungerar också som placeringsobjekt. Liksom de traditionella valutorna är även kryptovalutor föremål för placeringar: kryptovalutor är pengar som är oberoende av centralbankerna och vars värde kan variera stort.
I ett berömligt svar ger examinanden flera exempel. En gemensam valuta underlättar till exempel resor och handel mellan länder. En stark valuta kan dämpa exporten men å andra sidan främja importen. Småplacerare har traditionellt sett inte investerat i valutor, med undantag för kryptovalutorna. De anses vara synnerligen riskfyllda och att utvinna dem tar enorma mängder energi i anspråk. Det är ovanligt att kryptovalutor används som betalningsmedel.
8.2 Utvärdera utifrån materialen , och hur betalningssätten förändrats under 2000-talet och vilken betydelse förändringarna har ur individens respektive samhällets synvinkel. 20 p.
I ett gott svar visar examinanden att hen förstår att de olika betalningssätten avser kontanta medel, digitala betalningar och betalningar på kredit. Examinanden gör några anmärkningar om materialet. Här följer några exempel:
- Antalet kontantuttag har minskat stadigt under den period som visas i statistiken. År 2023 gjordes ungefär en tredjedel så många uttag som 2014.
- Av artikeln i Helsingin Sanomat framgår det att olika åldersgrupper förhåller sig olika till olika betalningssätt. Unga har inte erfarenhet av att använda kontanter, utan är vana vid digitala betalningar.
- I seriestrippen betonas valutans betydelse som nationell symbol liksom nostalgin över kontanta betalningar. Attityderna till pengar framställs i strippen som en fråga om generationsskillnader: den unga karaktären är entusiastisk över kryptovalutor medan den äldre längtar efter den finska marken och kontanter.
Examinanden behandlar betydelsen av de förändrade betalningssätten genom något exempel. Följande kan tjäna som sådana:
- Ur individens synpunkt kan det vara säkrare att betala med kort än att ha kontanter med sig.
- Ur individens synpunkt är det enkelt att betala digitalt samtidigt som det kan bli svårare att hantera den egna ekonomin och medföra risker för diverse bedrägerier på nätet.
- Äldre har inte alltid de digitala färdigheter som krävs för att använda de nya betalningssätten.
I ett berömligt svar utforskar examinanden materialet och de förändrade betalningssätten analytiskt. Ungas uppfattningar om pengar och betalningssätt skiljer sig från de äldre generationernas. Examinanden förstår att seriestrippen humoristiskt driver med bägge kategorierna, såväl de som entusiasmeras av kryptovalutor som de tillbakalängtande nostalgikerna. Examinanden kan källkritiskt konstatera att seriestrippen dryftar samhällsfenomenet med humor. Antalet kontantuttag har minskat eftersom det är besvärligt för konsumenter att använda kontanter och användningen av kontanter medför kostnader för företag. Många företag vill inte längre ta emot kontanter. Digitala betalningar leder till minskad grå ekonomi, skattefusk och penningtvätt och effektiviserar därigenom skatteuttaget. Digitala betalningar medför å andra sidan risker i fråga om integritet och dataskydd. Examinanden kan också ifrågasätta om kryptovalutor alls är valutor eftersom de är räkneenheter och placeringsobjekt. Dessutom kan hen behandla kontanters betydelse med tanke på försörjningsberedskapen: elavbrott kan lamslå elektroniska betalningssystem, varför medborgarna också borde ha kontanter hemma. Examinanden kan ytterligare ta upp att pengar kan ha betydelse som nationell symbol för vissa politiska grupper.
9. Europeiska unionens värden 30 p.
9.1 Diskutera hur Europeiska unionens värden () har förverkligats inom unionen sedan Lissabonfördraget slöts 2009 och fram till 2025. 14 p.
I ett gott svar behandlar examinanden några av de grundläggande värden som nämns i Lissabonfördraget och diskuterar hur de förverkligas. På ett allmänt plan har EU förmått hålla fast vid sin värdegrund. Migrationsvågen till Europa år 2015 utsatte emellertid människovärdet och respekten för de mänskliga rättigheterna för en prövning, och coronapandemin som tog fart 2020 ledde i sin tur till restriktioner i den fria rörligheten för medborgarna i de flesta europeiska länder (gränskontroller inom Schengenområdet; i Finland isoleringen av Nyland). Examinanden kan till exempel diskutera problemen med Polens och Ungerns politik i fråga om icke-diskriminering, rättvisa och jämställdhet (till exempel inskränkningarna i yttrandefriheten i Ungern, Polens abortlagstiftning).
I ett berömligt svar dryftar examinanden EU:s värdegrund och diskussionerna om denna mer analytiskt. Hen kan konstatera att de värden som anges i Lissabonfördraget ingår i unionens allmännare mål (såsom fred, hållbar utveckling och den gröna omställningen). Examinanden kan även diskutera vilken roll en utvidgning av unionen spelar för att en gemensam värdegrund ska uppnås och kunna bibehållas: för ett flertal medlemsländer med olika kulturer kan det vara svårt att nå konsensus om alla de värden som nämns i fördraget.
9.2 Utvärdera utifrån materialen och hur det internationella läget på 2020-talet påverkar Europeiska unionens möjligheter att främja de mål kommissionen ställt upp. 16 p.
I ett gott svar visar examinanden att hen förstår vad kommissionen eftersträvar, och gör med hjälp av materialet några anmärkningar angående uppnåendet av målen samt minst ett källkritiskt påpekande. Kommissionen ger uttryck för sin strävan att främja en regelbaserad, internationell ordning och europeiska värden vilkas främjande anses hotas av krig, andra kriser och auktoritära ledare som eftersträvar en alternativ internationell ordning. På skämtteckningen styr Rysslands president Putin en pansarvagn mot ledande europeiska politiker som inte verkar ta till några åtgärder mot honom. Bilden är en kritik av EU:s agerande. I ett gott svar beaktas även Kinas och USA:s roll inom den internationella politiken. De delar inte EU:s värden, vilket försvårar unionens agerande.
I ett berömligt svar gör examinanden en analytisk bedömning av unionens möjligheter att främja sina mål och hen behandlar allt material källkritiskt. Kinas och Donald Trumps USA:s agerande utmanar EU:s mål, precis som auktoritära länder såsom Ryssland, som inte delar unionens värdegrund. Utan egna beväpnade styrkor står EU svagt inom maktpolitiken och är delvis beroende av Natos trovärdighet. Några exempel på källkritiska anmärkningar: Kommissionen beskriver i sitt yttrande sitt eget agerande och framställer det därför i ett positivt ljus. Rantas teckning är en skämtteckning och som sådan dragen till sin spets. Examinanden kan också påpeka att skämtteckningen publicerades strax före Rysslands anfall på Ukraina 2022, när kännedomen om Rysslands avsikter var utbredd. Bilden kan emellertid också tolkas som en hänvisning till EU:s reaktioner senare.