Beskrivningar av goda svar: SV – Biologi

25.3.2026

Slutgiltiga beskrivningar av goda svar 12.5.2026

Grunderna enligt vilka bedömningen gjorts framkommer i de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar. Uppgiften om hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng som examinanden fått för sin provprestation, de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar och de föreskrifter gällande bedömningen som nämnden gett i sina föreskrifter och anvisningar. De slutgiltiga beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svarsalternativ eller alla godkända detaljer i ett godkänt svar. Eventuella bedömningsmarkeringar i provprestationerna anses vara jämställbara med anteckningar och sålunda ger de, eller avsaknaden av markeringar, inte direkta uppgifter om hur bedömningsgrunderna tillämpats på provprestationen.

Biologin är en naturvetenskap som undersöker strukturen, funktionerna och interaktionsförhållandena inom den levande naturen i biosfären, och den sträcker sig ända till cell‐ och molekylnivån. Insikt i frågor och fenomen som rör människans biologi spelar också en central roll. Typiskt för biologin som vetenskap är insamling av information genom observationer och experiment. Biovetenskaperna är snabbt växande vetenskapsgrenar vars tillämpningar utnyttjas på många sätt i samhället. Biologin för fram ny information om mångfalden i den levande naturen och uppmärksammar inverkan av mänsklig aktivitet på miljön, i säkerställandet av naturens mångfald samt i främjandet av en hållbar utveckling.

I studentexamensprovet i biologi bedöms hur utvecklade examinandens biologiska tänkesätt och kunskap är, samt examinandens förmåga att presentera de saker som krävs i rätt sammanhang och på ett strukturerat sätt. I provet bedöms examinandens förmåga att beakta växelverkan mellan företeelser och förhållandet mellan orsak och verkan. Förutom behärskandet av grundläggande begrepp och företeelser bedöms också examinandens förmåga att tolka bilder, figurer, statistik och aktuell information samt att motivera sitt svar. Ett gott svar behandlar företeelser mångsidigt och belyser dem med exempel. Ett gott svar är baserat på fakta och inte på ogrundade åsikter. I ett gott svar presenteras tabeller, övrig data och illustrationer på ett överskådligt sätt.

Del 1: 20-poängsuppgift

1. Flervalsuppgifter om växelverkan mellan arter och ämnenas kretslopp 20 p.

Besvara deluppgifterna 1.1–1.10 genom att välja det svarsalternativ som passar bäst. Rätt svar 2 p., fel svar 0 p.

1.1 Göken bygger inte ett eget bo och ruvar inte sina ägg själv. I stället lägger den sina ägg i en annan fågelarts bo. Vilket av de följande begreppen beskriver bäst växelverkan mellan göken och den andra fågelarten? 2 p.

  • Parasitism  (2 p.)

1.2 Vilket av följande alternativ är ett exempel på betande? 2 p.

  • En mygga suger blod från en människas arm.  (2 p.)

1.3 Vilket av följande alternativ beskriver ett predator-bytesförhållande bäst? 2 p.

  • En trollslända fångar en fluga i luften och äter upp den.  (2 p.)

1.4 Vilket av följande påståenden är rätt? 2 p.

  • Fiskar och grodor är båda ryggradsdjur.  (2 p.)

1.5 Vilket av följande påståenden är rätt? 2 p.

  • Björken är en kärlväxt.  (2 p.)

1.6 Det kallas denitrifikation då 2 p.

  • nitratjoner spjälkas till kvävgas.  (2 p.)

1.7 Nitrifikationsbakterier 2 p.

  • omvandlar ammoniumjoner till nitratjoner.  (2 p.)

1.8 Kvävgasen i atmosfären omvandlas till ammoniumjoner, som kan användas av växterna, 2 p.

  • vid den biologiska kvävefixeringen.  (2 p.)

1.9 Då nedbrytare bryter ned de organiska fosforföreningarna i döda organismer leder detta till att fosforn 2 p.

  • frigörs som fosfater i marken.  (2 p.)

1.10 Kolets snabba kretslopp bygger på 2 p.

  • fotosyntes och cellandning.  (2 p.)

Del 2: 15-poängsuppgifter

2. Näringsvävar och energi 15 p.

2.1 Bild 2.A visar näringsväven för ett arktiskt område. Hitta en näringskedja med fem trofinivåer i näringsväven. Rita en energipyramid för näringskedjan du hittat och skriv in namnen på arterna på de olika trofinivåerna i energipyramiden du ritat. Bifoga en skärmdump av ditt svar i svarsfältet. 7 p.

Energipyramiden i svaret är korrekt ritad: energipyramiden har fem nivåer (1 p.), pyramiden smalnar av mot toppen (1 p.), 10 %-principen eller spillflödets storlek framkommer (1 p.), en producent som passar den valda näringskedjan har placerats nederst (1 p.), en topppredator har placerats överst (1 p.) och konsumenterna är inplacerade mellan dem i rätt ordning (2 p.).

Exempel:

2.2 En krill äter 500 g växtplankton under sin livstid. Välj i rullgardinsmenyn hur mycket biomassan hos en späckhuggare ökar då näringskedjan löper från en krill till en torsk och vidare till en späckhuggare. Den ekologiska effektiviteten för varje konsumentart är 10 %. Poängsättning: rätt svar 2 p., fel svar 0 p. 2 p.

  • 0,5 g  (2 p.)

2.3 Komplettera meningarna med det alternativ som passar bäst. Poängsättning: rätt svar 1 p., fel svar 0 p. 6 p.

2.3.1 All den energi som producenterna vid fotosyntesen binder i form av glukos kallas 1 p.
  • bruttoprimärproduktion.  (1 p.)
2.3.2 Producenterna använder en del av energin som finns bunden i glukos för sina egna livsfunktioner, och den del som inte används kallas producenternas 1 p.
  • nettoprimärproduktion.  (1 p.)
2.3.3 Den energi som inte används utnyttjas för att öka producenternas biomassa och är tillgänglig för växtätarna i deras 1 p.
  • sekundärproduktion.  (1 p.)
2.3.4 Av den energi som finns i födan som konsumenterna äter använder de för sina egna livsfunktioner oftast 1 p.
  • 90 %.  (1 p.)
2.3.5 Det finns oftast högst 4–5 trofinivåer i en näringskedja eftersom 1 p.
  • energin inte räcker till för flera trofinivåer.  (1 p.)
2.3.6 Energin i ekosystemen 1 p.
  • avgår slutligen som värme.  (1 p.)

3. Cellorganellerna hos Euglena 15 p.

3.1 Euglena, som hör till eugleniderna, är en encellig organism som har drag av både djur- och växtceller. Välj i rullgardinsmenyn namnet på var och en av organellerna som de numrerade pilarna 1–5 pekar på i bild 3.A. Poängsättning: rätt svar 1 p., fel svar 0 p. 5 p.

3.1.1 Organell 1 1 p.
  • Mitokondrie  (1 p.)
3.1.2 Organell 2 1 p.
  • Grovt endoplasmatiskt nätverk  (1 p.)
3.1.3 Organell 3 1 p.
  • Kloroplast  (1 p.)
3.1.4 Organell 4 1 p.
  • Kärna  (1 p.)
3.1.5 Organell 5 1 p.
  • Golgiapparat  (1 p.)

3.2 Redogör för vilka av organellerna 1–5 i bild 3.A som är typiska för djurceller, vilka som är typiska för växtceller och vilka som är typiska för båda. Förklara dessutom kort vad dessa organellers uppgift är. 10 p.

Cellorganellerna och deras uppgifter:

Mitokondrien (organell 1) är typisk för både djur- och växtceller. (1 p.) Den deltar i cellandningen / producerar ATP. (1 p.)

Det grova endoplasmatiska nätverket (organell 2) är typiskt för både djur- och växtceller. (1 p.) I det endoplasmatiska nätverket sker syntesen / translationen av proteiner som ska utsöndras. (1 p.)

Kloroplasten (organell 3) är typisk för växtceller. (1 p.) I kloroplasten sker fotosyntesen. (1 p.)

Kärnan (organell 4) är typisk för både djur- och växtceller. (1 p.) Kärnan innehåller cellens arvsmassa / DNA. (1 p.)

Golgiapparaten (organell 5) är typisk för både djur- och växtceller / är typisk för djurceller. (1 p.) Golgiapparaten modifierar proteiner / producerar vesikler eller lysosomer. (1 p.)

Två alternativ godkänns för Golgiapparaten eftersom motsvarande struktur i växteceller ofta kallas diktyosom.

4. Hundrasen chinese crested dog 15 p.

Hundrasen chinese crested dog kommer ursprungligen från Kina. Det finns två olika varianter av rasen, en naken och en pälsad. På bild 4.A visas den nakna varianten till vänster och den pälsade varianten till höger. Avsaknaden av päls hos den nakna varianten är en egenskap som orsakas av en dominant letalallel som nedärvs autosomalt. Hos de nakna hundarna av rasen utvecklas tänderna, klorna och pälsen inte normalt. Dessutom är huden hos de nakna hundarna känslig för sol och torkar lätt. De är också känsliga för kyla.

4.1 Redogör för i vilket talförhållande avkomma föds och vilka deras genotyper och fenotyper är då man korsar en naken och en pälsad hund av rasen chinese crested dog. Gör upp ett korsningsschema som stöd för ditt svar. 6 p.

Beteckning av dominant och recessiv allel: P = allel för naken, p = allel för pälsad. (1 p.)

Föräldrarnas genotyper är Pp och pp. (1 p.)

Beteckning av könscellerna: honan P, p och hanen p, p eller tvärtom (kan framgå av korsningsschemat, krävs ej att spermiecell och äggcell nämns). (1 p.)

Korsningsschema (1 p.):
spermiecell
äggcell p p
P Pp Pp
p pp pp

Genotyperna hos avkomman (kan framkomma ur korsningsschemat). (1 p.)

Talförhållandet för sannolikheterna för fenotypen hos avkomman är 1:1. Med 1/2 / 0,5 / 50 % sannolikhet är avkomman pälsad, med 1/2 / 0,5 / 50 % sannolikhet nakna. (1 p.)

Korsning av en homozygot naken hund kan ge högst ett poäng för allelmarkeringarna. Inga poäng ges för genotyperna om det påstås att ett visst antal föds (till exempel 2 hundar). Fenotyperna ger poäng endast om det framkommer att det är frågan om sannolikheter.

4.2 Redogör för i vilket talförhållande avkomma uppkommer och vilka deras genotyper och fenotyper är då man korsar två nakna hundar av rasen chinese crested dog. Gör upp ett korsningsschema som stöd för ditt svar. 5 p.

Föräldrarnas genotyper: honan Pp och hanen Pp (1 p.).

Beteckning av könscellerna: honan P, p och hanen P, p (kan framgå av korsningsschemat). (1 p.)

Korsningsschema (1 p.)
spermiecell
äggcell P p
P PP Pp
p Pp pp

Avkommans genotyper framkommer ur svaret. (1 p.)

Den teoretiska sannolikheten för fenotyperna hos avkomman: 1/3 / 0,33 / 33 % av avkomman är pälsade och 2/3 / 0,67 / 67 % är nakna. (1 p.)

Om sannolikheten för fenotyperna anges vara 25 % / 50 % / 25 % godkänns detta om det i svaret framkommer att de naknan homozygoterna snart dör.

Inga poäng ges för genotyperna om det påstås att ett visst antal föds (t.ex. 2 hundar). Fenotyperna ger poäng endast om det framkommer att det är frågan om sannolikheter.

Korsning av en homozygot naken hund (KK) som en del av svaret leder till att inga poäng ges för deluppgiften.

4.3 Diskutera vilka slags etiska problem som föreligger vid aveln och uppfödningen av nakna hundar av rasen chinese crested dog. 4 p.

Högst 4 poäng till exempel av följande:

Då man avlar nakna hundar av rasen chinese crested dog upprätthåller man den letala allelen, vilket leder till hälsoproblem (1 p.). Det är möjligt att man vid aveln eftersträvar ett ideal som orsakar problem för hunden. (1 p.). Exempel på hälsoproblem (till exempel störningar i utvecklingen av tänderna kan göra det svårare för hunden att äta). (2 p.) (1 poäng / exempel)

De döda valparna / fostren kan vara skadliga för modern. (1 p.) Då nakna hundar produceras föds även pälsade hundar som uppfödaren eller förädlaren inte nödvändigtvis vill ha. (1 p.) Då man fortsätter avla fram nakna hundar kan problem uppkomma på grund av inavel. (1 p.)

5. Sinnena – en ny grundsmak 15 p.

5.1 I text 5.A nämns en receptor som kallas OTOP1. Beskriv hur en smakförnimmelse uppkommer och diskutera hur receptorn OTOP1 är förknippad med förnimmelsen. 8 p.

Sammanlagt 8 poäng för till exempel följande:

Smaksinnet är ett kemiskt sinne (1 p.) som bygger på kemoreceptorer som OTOP1 (1 p.). OTOP1-receptorn reagerar på ammoniumklorid. (1 p.) Receptorerna reagerar på ämnen som löst sig i vatten. (1 p.) Receptorerna är specialiserade på att reagera på olika smaker. (1 p.) De sitter i smaklökarna (1 p.) i papillerna på tungan (1 p.). Det kan finnas skillnader i känsligheten att förnimma olika smaker mellan olika delar av tungan. (1 p.)

En spänningsförändring (1 p.) sker i smakreceptorcellen som ger upphov till en nervimpuls i smaknervscellen. (1 p.) Nervimpulsen går längs den sensoriska banan (1 p.) till smakområdet i storhjärnans bark (1 p.) där en smakförnimmelse/sinnesförnimmelse av smaken på salmiak uppkommer (1 p.). Smakförnimmelsen bygger ofta på en kombination av olika grundsmaker. (1 p.) Smakförnimmelsen modifieras av tidigare upplevelser (1 p.) och av det limbiska systemet. (1 p.) Luktsinnet kan också påverka uppkomsten av smakförnimmelsen (1 p.).

5.2 Anna smakar på salmiak för första gången. Hon gillar inte smaken och spottar ut salmiakkaramellen ur munnen. Anna påstår att det var frågan om en reflex. Bedöm och motivera sanningsgrunden i Annas påstående. Utnyttja text 5.A i ditt svar. 7 p.

Sammanlagt 7 poäng för till exempel följande:

Det är inte frågan om en reflex. (1 p.)

Reflexer är snabba icke viljestyrda funktioner (1 p.) som alltid upprepas på samma sätt (1 p.). En reflex förmedlas redan i ryggmärgen (1 p.) och sker i en reflexbåge (1 p.) innan man blivit medveten om saken, det vill säga innan meddelandet når hjärnan, i detta fall innan smaken av salmiak förnims (1 p.).

Att spotta ut den illasmakande salmiaken är en viljestyrd funktion (1 p.) som sker efter att hjärnan har identifierat smaken (1 p.). Identifieringen bygger på at Annan har en fungerande OTOP1-receptor (1p.). En viljestyrd funktion startar från den motoriska hjärnbarken. (1 p.)

För fulla poäng krävs att antagandet om att det är frågan om en reflex förkastas.

6. Insektskrisen 15 p.

I text 6.A berättar biologen Jani Järvi om sina observationer gällande insektskrisen.

6.1 Diskutera hur de förändringar som skett inom jord- och skogsbruket kan ha påverkat minskningen av antalet insekter i Finland. Du kan utnyttja text 6.A i ditt svar. 5 p.

Sammanlagt 5 poäng för till exempel följande:

Insektskrisen kan hänga ihop med förändringar inom jordbruket (högst 3 poäng): en ökning av användningen av bekämpningsmedel inverkar på insektstammarna direkt (1 p.) och indirekt genom näringskedjorna (1 p.). Lämpliga livsmiljöer som betesmarker, ängar och åkerrenar försvinner (1 p.) eftersom man har gått över till intensivjordbruk (1 p.) och monokulturer av odlingsväxter (1 p.) Minskat boskapsbete har lett till att antalet födoväxter för insekterna minskat (1 p.) och till att mängden boskapsspillning och antalet insekter som är beroende av boskapsspillning har minskat. (1 p.)

Insektskrisen kan hänga ihop med förändringar i skogsbruket (högst 3 poäng): avverkning av skog (1 p.) leder till att skogarna fragmenteras (1 p.) vilket gör det svårare för insekterna att spridas (1 p.). Skogarna avverkas unga, vilket gör att antalet gamla träd i dåligt skick (1 p.) och mängden död ved minskar (1 p.). Trädartbeståndet är ensidigare i en ekonomiskog. (1 p.) Skogsbränder är inte lika allmänna (1 p.) och tillgången på förkolnad ved, som vissa insekter behöver, är därmed mindre (1 p.).

6.2 Planera en enkel undersökning där du kan ta reda på om antalet insekter har minskat eller håller på att förändras på ett område som du valt. Beskriv din undersökning i enlighet med de olika stegen i en naturvetenskaplig undersökning. 10 p.

I ett gott svar behandlas undersökningens olika skeden:

En observation eller ett problem som man vill undersöka framställs (1 p.) och en forskningsfråga formuleras (1 p.). Tillgänglig information studeras (1 p.) och en hypotes ställs upp (1 p.). Efter att hypotesen ställts upp planeras undersökningen enligt den (1 p.) och ett lämpligt område väljs (1 p.).

För att utföra undersökningen krävs finansiering. (1 p.)

Vid försöket behövs även en kontroll-/jämförelse- eller uppföljningsundersökning som resultaten kan jämföras med (1 p.), och dessutom måste försöket upprepas vid flera tillfällen / följas upp (1 p.)

Resultaten från undersökningen tabelleras (1 p.) och analyseras med statistiska metoder (1 p.).

Utifrån resultaten godtas eller förkastas hypotesen. (1 p.) Resultaten publiceras (1 p.) efter referentgranskning (1 p.).

För fulla poäng krävs att en konkret forskningsplan som berör insekter har beskrivits i enlighet med uppgiftsbeskrivningen och att försöket upprepas vid två tidpunker för att en förändring ska kunna upptäckas.

7. Spermiernas funktion 15 p.

7.1 Beskriv kort vad de olika namngivna delarna i spermien på bild 7.A behövs för. 3 p.

Sammanlagt 3 poäng av följande:

Spermiecellens huvud tränger igenom lagren som omger äggcellen och för in arvsmassan i äggcellen (1 p.). I mitokondrierna som sitter i mellanstycket produceras den ATP som behövs för att spermiecellen ska kunna röra sig. (1 p.) Svansen gör det möjligt för cellen att röra på sig (1 p.).

7.2 Förklara var och hur spermierna utvecklas och mognar, samt vilka hormoner som reglerar spermiernas utveckling och hur det sker. 12 p.

Sammanlagt 12 poäng för till exempel följande:

Spermierna uppkommer ur de stamceller (1 p.) som finns i sädeskanalerna (1 p.) i testiklarna (1 p.). Spermiecellernas haploida kromosomuppsättning (1 p.) bildas genom meiotisk delning (1 p.). Stödcellerna i sädeskanalernas väggar (1 p.) förser spermiecellerna med näring (1 p.) och reglerar mognadsprocessen (1 p.). De mogna spermiecellerna förs från testiklarna till bitestiklarna (1 p.) där de lagras. I bitestiklarna får spermiecellerna sin rörelseförmåga (1 p.).

GnHR från hypotalamus reglerar utsöndringen av FSH (1 p.) och LH (1 p.) i hypofysens framlob (1 p.). FSH stimulerar produktionen av spermieceller. (1 p.) LH stimulerar testosteronproduktionen (1 p.) hos de interstitiella cellerna (Leydigcellerna) (1 p.) som finns mellan sädeskanalerna (1 p.). Detta stimulerar spermiecellernas mognadsprocess. (1 p.) Testosteron inverkar på GnRH och gonadoliberinerna genom negativ tillbakakoppling. (1 p.)

För fulla poäng krävs att både spermiernas utveckling och den hormonella regleringen behandlas i svaret.

8. Söta tomater 15 p.

Då tomater förädlats har man framför allt föredragit storlek, vilket har lett till att de tomater som säljs i butikerna oftast är betydligt större än deras körsbärsstora vilda släktingar. I samband med förädlingen har tomatens smak också blivit mindre söt och därför är de tomater som säljs i butikerna milda till smaken.

8.1 Enligt material 8.A har vildtomaterna punktmutationer antingen i de områden som kodar för proteiner eller i promotorområdena. Förklara vad ett promotorområde behövs för i en gen och hur punktmutationer i ett promotorområde kan blockera genens funktion. 5 p.

Sammanlagt 5 poäng för till exempel följande:

Promotorområdet behövs för att starta avläsningen av genen. (1 p.) Promotorområdet finns framför genens kodande del / är en del av det reglerande området. (1 p.) RNA-polymeraset fäster sig på promotorområdet (1 p.) och inleder uppbyggnaden av en RNA-molekyl (1 p.). Förändringar i promotorområdet hindrar RNA-polymeraset från att fästa sig (1 p.) vilket leder till att syntesen av proteinet inte sker (1 p.).

8.2 Förklara hur CRISPR-tekniken fungerar i tomatens celler så att man kan åstadkomma den punktmutation som beskrivs i material 8.A. Diskutera också varför forskarna måste reda ut tomatväxternas genom för att de skulle kunna använda CRISPR-tekniken. 10 p.

Sammanlagt 10 poäng för till exempel följande:

För att använda CRISPR-tekniken behövs cas-enzym (1 p.) och guide-RNA (1 p.). Guide-RNA byggs upp utifrån det sekvenserade genomet. (1 p.) Guide-RNA:t fäster sig på DNA:t (1 p.) komplementärt (1 p.). Guide-RNA:t styr cas-enzymet till rätt ställe (1 p.), varvid enzymet klipper av båda strängarna (1 p.) i DNA:t (1 p.). Cellen reparerar det avklippta DNA:t (1 p.) men samtidigt orsakas en mutation i DNA:t (1 p.).

Genom sekvensering kan de genetiska skillnaderna klarläggas. (1 p.) Då guide-DNA:t byggs upp måste man försäkra sig om att det inte kan fästa sig på något annat ställe i genomet. (1 p.)

Del 3: 20-poängsuppgifter

9. Bevarandet av naturens mångfald 20 p.

Människans verksamhet har lett till att många levnadsmiljöer försvunnit och till en minskning av antalet arter och individer. I Finland försöker man bromsa utarmningen av naturens mångfald bland annat genom en ny naturskyddslag och -förordning som trädde i kraft år 2023.

Diskutera på vilka olika sätt naturens mångfald skyddas i Finland.

I ett gott svar diskuteras bevarandet av naturens mångfald på ett mångsidigt sätt till exempel med tanke på lagstiftning, skyddsprogram och -områden, skydd av arter eller genetisk mångfald. Nedan räknas några exempel på innehåll upp. Poäng ges även för andra relevanta sätt.

Definitioner

Ekosystemdiversitet, det vill säga ekosystemmångfald innebär mängden ekosystem på ett område. (1 p.) Artdiversitet, det vill säga artmångfald, innebär antalet arter / olika taxon / artgrupper på ett område. (1 p) Genetisk diversitet innebär alleluppsättningens storlek hos en art eller population som lever på ett område. (1 p.)

Sätt

För varje sätt att bevara mångfalden ges 1 poäng. För ett konkret exempel / betydelsen / motivering ges 1 poäng. De sätt som beskrivs i beskrivningen av goda svar kan kombineras med olika diversitetskategorier.

Frivilligverksamhet / undervisning

  • Naturskyddsorganisationers verksamhet

  • Opinionspåverkan

  • Medborgaraktivism

  • Privat naturskyddsverksamhet

  • Företagens miljöprogram

  • Spridning av information (också som del av läroplanen)

Lagstiftning och program

Inom lagstiftningen kan olika internationella avtal som omfattar FN eller EU behandlas, samt nationell lagstiftning och program och den inverkan dessa har i praktiken. Exempel:

  • Internationella avtal som Finland förbundit sig att följa (till exempel FN:s internationella biodiversitetsavtal): EU:s biodiversitetsstrategi, forskarpanelen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

  • EU:s fågeldirektiv och naturdirektiv: skydd av Natura 2000-områden utgående från skydd av fågelarter (SPA) eller naturtyper (SAC). Möjlig Natura-behovsprövning och Natura-bedömning av områdena.

  • Lagstiftning: Skydd av ekosystem och arter, skogslagen, vattenlagen.

  • Olika program: livsmiljöprogrammet Helmi, skogsskyddsprogrammet Metso, programmet för mångfald i undervattensmiljöer Velmu och forskningsprogrammet för bristfälligt kända arter Putte. Olika åtgärder som hänger ihop med forkning inom och uppföljning av biodiversiteten.

  • Riskkartering: miljökonsekvensbedömningar (MKB)

Ekosystemdiversitet

Under skyddsområden kan olika naturmiljöer och begränsningar gällande användningen av dessa behandlas. Exempel:

  • Biosfärområden: biosfärområden kombinerar skydd av mångfalden, hållbar utveckling och miljöforskning. Sådana områden är till exempel nationalparker, naturparker, ödemarksområden, internationellt betydelsefulla våtmarker (Ramsaravtalet) och nationella stadsparker och privata naturskyddsområden.

  • Begränsning av miljögifter

  • Begränsning av eutrofiering

  • Gröna korridorer mellan naturskyddsområden

  • Skyddsområden kan avgränsas / utvärderas med hjälp ab paraplyarter

Artdiversitet

Skydd av arter samt dess betydelse för att stöda ekosystemen kan behandlas på olika sätt. Exempel:

  • Fredning: begränsade tider för jakt / grad av fredning, exempel på förbjudet ingrepp och straffpåföljd av detta.

  • Nyckelarter: betydelse för näringsväven och för andra arters överlevnad.

  • Säkerställande av förekomstplatser: restaurering och återställning, skötsel (vårdbiotoper),

  • Bekämpning av främmande (introducerade) arter.

  • Hjälp att hitta föda: vintermatning, odlade växter för pollinerare

  • Hjälp med bon: konstgjorda bon, fågel- och fladdermusholkar, insektshotell

Genetisk mångfald

Betydelsen av genetisk mångfald och sätt att upprätthålla den kan behandlas till exempel utifrån följande metoder:

  • Genbanker / fröbanker.

  • Botaniska trädgårdar / djurparker: bevarande av organismers genom.

  • Upprätthållande av hotade arters populationsstorlek.

  • Utplantering på nya ställen

Högst 2 poäng för lämpliga artexempel.

Exempel på allmänna åtgärder för att förbättra miljöns tillstånd godtas inte ifall de inte anknyts till upprätthållandet av mångfalden.

10. Kolibrier i Anderna 20 p.

I text 10.A beskrivs de exceptionella sätten som kolibrier som lever i Andernas bergskedja har för att klara sig i det kalla klimatet. Överlevnadssätten har påvisats i ett experiment vars resultat visas i tabell 10.B.

10.1 Kolibriarter som lever nära havsytans nivå faller inte i dvala över natten, vilket deras släktingar som lever högt uppe i bergen gör. Diskutera hur de arter som lever i bergen och faller i dvala har utvecklats under evolutionens gång ur de stamformer som levt nära havsytans nivå. Du kan utnyttja text 10.A i ditt svar om du vill. 8 p.

Sammanlagt 8 poäng för till exempel följande:

Stamformen som levde nära havsnivån eller en population av den levde i närheten av bergstrakterna. Det kan ha förekommit konkurrens om resurser (1 p.) i populationen. I bergen fanns lediga resurser (1 p.) och där var antalet predatorer lågt (1 p.).

Det har förekommit genetisk variation (1 p.) i populationen, eller så har det tillkommit alleler genom nya mutationer (1 p.). Dessa alleler har gynnat förmågan att göra ämnesomsättningen långsammare (1 p.). Ju högre upp eller i ju mer extrema förhållanden individerna lever desto större har behovet att spara energi varit (1 p.).

Fenotypisk variation (1 p.) har gjort det naturliga urvalet möjligt (1 p.) och detta har främjat individer som har den bästa dugligheten (1 p.), det vill säga de kolibrier som har kunnat utnyttja näringsresurser som ligger högre upp/samla rikligt med energirik nektar på dagen och spara energi/göra ämnesomsättningen långsammare på natten har fått mera avkomma (1 p.). Därmed har de egenskaper som inverkar på förmågan att göra ämnesomsättningen långsammare blivit vanligare i populationen (1 p.). Detta kallas mikroevolution (1 p.).

Med tiden har genomet hos de individer som lever i bergen genom genetisk variation och naturligt urval blivit så annorlunda att man kan tala om makroevolution (1 p.). Populationen kan alltså ha utsatts för riktat/diversifierande urval (1 p.). Det har bildats förökningsbarriärer mellan kolibriarterna. (1 p.) Genflödet mellan kolibripopulationen som lever vid havsnivån och bergspopulationen har upphört. (1 p.)

10.2 I text 10.A beskrivs de bergslevande kolibriernas nattliga dvala. Diskutera vilka egenskaper hos kolibrierna och vilka speciella drag i deras levnadsmiljö som gör det fördelaktigt för dem att falla i dvala över natten. 5 p.

Sammanlagt 5 poäng för till exempel följande:

Kolibriernas egenskaper:

På grund av sin snabba ämnesomsättning behöver kolibrierna mycket energi (1 p.) eftersom deras energiförbrukning är mycket hög (1 p.). På grund av sin ringa storlek kan de inte lagra tillräckligt mycket reservnäring (1 p.).

Den ringa storleken / snabba ämnesomsättningen gör att deras kroppstemperatur snabbt kan sjunka och stiga (1 p.). Muskelvibrationer gör det möjligt att snabbt höja kroppstemperaturen. (1 p.) Uppburrning av fjäderdräkten till ett isolerande luftskikt gynnar temperaturhöjningen. (1 p.) Att upprätthålla en hög kroppstemperatur på natten kräver mycket energi av kolibrierna. (1 p.)

Miljöns särdrag:

Högt uppe i bergen varierar temperaturen regelbundet under dygnet och det skulle gå för mycket energi till att upprätthålla temperaturen. (1 p.)

Blommorna som kolibrierna använder för att få näring sluter sina kronblad till natten och därför är det inte möjligt för kolibrierna att få näring under natten. (1 p.)

Högt uppe i bergen finns endast få rovdjur (1 p.) och därför är det relativt tryggt för kolibrierna att falla i dvala över natten.

För fulla poäng krävs att både kolibriernas och miljöns särdrag behandlas.

10.3 Gör utifrån tabell 10.B upp ett punktdiagram som visar förhållandet mellan dvalans längd och viktminskningen hos kolibriarterna 1–6. 5 p.

I punktdiagrammet visas rätt data (1 p.), på den ena axeln visas dvalans längd (h) namngiven (1 p.) och på den andra axeln viktminskningen (%) namngiven (1 p.). Axlarna har rätt enhet (1 p.). Diagrammet har försetts med en rubrik som återspeglar förhållandet mellan de två variablerna. (1 p.)

Ifall diagramtypen är fel ges inga poäng.

10.4 Resonera dig utifrån diagrammet du gjort upp i deluppgift 10.3 fram till hur dvalans längd inverkar på viktminskningen och motivera ditt resonemang. 2 p.

Sammanlagt 2 poäng för till exempel följande:

Beskrivning av korrelationen

Ju längre tiden i dvala är desto mindre är den relativa viktminskningen. (1 p.)

1 poäng för motiveringen, till exempel:

Viktminskningen bygger på användningen av energiförråden (fett och muskler) för värmeproduktion. Ju lägre kroppstemperaturen sjunker desto långsammare är användningen av fettförråden, vilket syns som en mindre viktminskning. / Ju längre dvalan är desto lägre sjunker kroppstemperaturen, vilket gör att användningen av energiförråden inte brukas lika effektivt och viktminskningen därmed är mindre.

11. Ett ljuskänsligt protein 20 p.

I text 11.A presenteras en metod där man fört in ett ljuskänsligt protein i nervceller med hjälp av virusvektorer. Metoden erbjuder forskare ett nytt sätt att undersöka kommunikation mellan celler.

11.1 Förklara vilka egenskaper hos virus som gör det möjligt att använda dem vid överföring av gener. Diskutera dessutom hur genen för kanalrodopsin kan överföras till nervceller med hjälp av virus. 6 p.

Sammanlagt 6 poäng för till exempel följande:

Virus har förmågan att ofta specifikt (1 p.) infektera celler (1 p.). Den genetiska informationen som finns i viruset kan fogas in i värdcellens genom. (1 p.) Då är det möjligt att få den infekterade cellen att producera det protein man vill (1 p.) om genen som kodar för proteinet har fogats till virusets genom (1 p.). Virusets genom modifieras dessutom så att värdcellen inte kopierar det. (1 p.)

Innan kanalrodopsingenen överförs måste den isoleras och renas. (1 p.) Det isolerade DNA:t kan kopieras med hjälp av PCR (1 p.) och överföras till virusets genom med hjälp av någon genteknologisk metod (1 p.).

11.2 Förklara hur man kan konstatera att överföringen av kanalrodopsingenen har lyckats. 3 p.

Sammanlagt 3 poäng för till exempel följande:

En markörgen fogas till kanalrodopsingenen som ska överföras. (1 p.) Markörgenen kan till exempel koda för ett fluorescerande protein. (1 p.) Därmed kan man med hjälp av fluorescens bekräfta att proteinet uttrycks. (1 p.) Ett annat sätt att bekräfta att överföringen har lyckats är att identifiera den uttryckta genens mRNA (1 p.) eller själva cellmembranproteinet (1 p.) till exempel med hjälp av antikroppar (1 p.).

Man kan också bekräfta att överföringem lyckats genom att sekvensera cellens genom (1 p.) eller genom att undersöka om markörgenen överförts till cellen med hjälp av PCR och elektrofores (1 p.). I det fall som beskrivs i materialet kan överföringen även bekräftas genom att utsätta cellen för blått ljus (1 p.).

11.3 Diskutera vad som sker på cellmembranet hos en nervcell som uttrycker kanalrodopsinet då den träffas av blått ljus och vad denna händelse orsakar i nervcellen. 11 p.

Sammanlagt 11 poäng för till exempel följande:

Upprätthållande av vilospänningen över membranet / skillnaden i jonkoncentration:

NaK-pumparna (1 p.) i cellmembranet pumpar med hjälp av ATP oavbrutet och skapar en koncentrationsskillnad i Na+ och K+-joner mellan cytoplasman och den extracellulära matrixen. (1 p.)

Omedelbar respons då kanalrodopsinet aktiveras:

Blått ljus får kanalrodopsinets Na+-kanal att öppna sig och en Na+-ström (1 p.) in genom cellmembranet / in i cytoplasman (1 p.) uppkommer. Detta minskar cytoplasmans negativa laddning/gör laddningen positivare (1 p.) och depolariserar / minskar den absoluta spänningen / skapar en spänningsförändring över cellmembranet (1 p.).

Om spänningsförändringen är tillräckligt kraftig (1 p.) får den de spänningskänsliga natriumkanalerna att öppna sig (1 p.) vilket gör att förändringen i membranspänningen förstärks (1 p.). Detta aktiverar sedan de intilliggande spänningskänsliga kanalerna (1 p.) och en aktionspotential uppkommer (1 p.), vilket leder till att en nervimpuls fortleds mot nervändsslutet (1 p.) där nervimpulsen gör att signalsubstans frisätts i synapsen (1 p.).

Membranspänningen återgår till viloläget (1 p.) eftersom de spänningskänsliga natriumkanalerna stängs (1 p.) och de spänningskänsliga kaliumkanalerna öppnas (1 p.) varvid utflödet av positivt laddade kaliumjoner ökar (1 p.).