Beskrivningar av goda svar: SV – Biologi
25.3.2026
Preliminära beskrivningar av goda svar 25.3.2026
De preliminära beskrivningarna av goda svar utgör en riktgivande beskrivning av de svar som förväntas på uppgifterna i provet. De är i första hand ämnade som stöd för den preliminära bedömningen. De preliminära beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svar. De preliminära beskrivningarna av goda svar utgör inte en del av den uppgift om hur bedömningsgrunderna tillämpats på en enskild examinands provprestation som avses i Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar. De preliminära beskrivningarna av goda svar är inte bindande för Studentexamensnämnden då grunderna för den slutgiltiga bedömningen fastställs.
Biologin är en naturvetenskap som undersöker strukturen, funktionerna och interaktionsförhållandena inom den levande naturen i biosfären, och den sträcker sig ända till cell‐ och molekylnivån. Insikt i frågor och fenomen som rör människans biologi spelar också en central roll. Typiskt för biologin som vetenskap är insamling av information genom observationer och experiment. Biovetenskaperna är snabbt växande vetenskapsgrenar vars tillämpningar utnyttjas på många sätt i samhället. Biologin för fram ny information om mångfalden i den levande naturen och uppmärksammar inverkan av mänsklig aktivitet på miljön, i säkerställandet av naturens mångfald samt i främjandet av en hållbar utveckling.
I studentexamensprovet i biologi bedöms hur utvecklade examinandens biologiska tänkesätt och kunskap är, samt examinandens förmåga att presentera de saker som krävs i rätt sammanhang och på ett strukturerat sätt. I provet bedöms examinandens förmåga att beakta växelverkan mellan företeelser och förhållandet mellan orsak och verkan. Förutom behärskandet av grundläggande begrepp och företeelser bedöms också examinandens förmåga att tolka bilder, figurer, statistik och aktuell information samt att motivera sitt svar. Ett gott svar behandlar företeelser mångsidigt och belyser dem med exempel. Ett gott svar är baserat på fakta och inte på ogrundade åsikter. I ett gott svar presenteras tabeller, övrig data och illustrationer på ett överskådligt sätt.
Del 1: 20-poängsuppgift
1. Flervalsuppgifter om växelverkan mellan arter och ämnenas kretslopp 20 p.
1.1 Göken bygger inte ett eget bo och ruvar inte sina ägg själv. I stället lägger den sina ägg i en annan fågelarts bo. Vilket av de följande begreppen beskriver bäst växelverkan mellan göken och den andra fågelarten? 2 p.
- Parasitism (2 p.)
1.2 Vilket av följande alternativ är ett exempel på betande? 2 p.
- En mygga suger blod från en människas arm. (2 p.)
1.3 Vilket av följande alternativ beskriver ett predator-bytesförhållande bäst? 2 p.
- En trollslända fångar en fluga i luften och äter upp den. (2 p.)
1.4 Vilket av följande påståenden är rätt? 2 p.
- Fiskar och grodor är båda ryggradsdjur. (2 p.)
1.5 Vilket av följande påståenden är rätt? 2 p.
- Björken är en kärlväxt. (2 p.)
1.6 Det kallas denitrifikation då 2 p.
- nitratjoner spjälkas till kvävgas. (2 p.)
1.7 Nitrifikationsbakterier 2 p.
- omvandlar ammoniumjoner till nitratjoner. (2 p.)
1.8 Kvävgasen i atmosfären omvandlas till ammoniumjoner, som kan användas av växterna, 2 p.
- vid den biologiska kvävefixeringen. (2 p.)
1.9 Då nedbrytare bryter ned de organiska fosforföreningarna i döda organismer leder detta till att fosforn 2 p.
- frigörs som fosfater i marken. (2 p.)
1.10 Kolets snabba kretslopp bygger på 2 p.
- fotosyntes och cellandning. (2 p.)
Del 2: 15-poängsuppgifter
2. Näringsvävar och energi 15 p.
2.1 Bild visar näringsväven för ett arktiskt område. Hitta en näringskedja med fem trofinivåer i näringsväven. Rita en energipyramid för näringskedjan du hittat och skriv in namnen på arterna på de olika trofinivåerna i energipyramiden du ritat. Bifoga en skärmdump av ditt svar i svarsfältet. 7 p.
Energipyramiden i svaret är korrekt ritad: energipyramiden har fem nivåer (1 p.), pyramiden smalnar av mot toppen (1 p.) och de fem arterna som hör till näringskedjan och som använder den organism som befinner sig direkt under dem i pyramiden som föda har placerats ut (5 x 1 p.).
Exempel:
2.2 En krill äter 500 g växtplankton under sin livstid. Välj i rullgardinsmenyn hur mycket biomassan hos en späckhuggare ökar då näringskedjan löper från en krill till en torsk och vidare till en späckhuggare. Den ekologiska effektiviteten för varje konsumentart är 10 %. Poängsättning: rätt svar 2 p., fel svar 0 p. 2 p.
- 0,5 g (2 p.)
2.3 Komplettera meningarna med det alternativ som passar bäst. Poängsättning: rätt svar 1 p., fel svar 0 p. 6 p.
2.3.1 All den energi som producenterna vid fotosyntesen binder i form av glukos kallas 1 p.
- bruttoprimärproduktion. (1 p.)
2.3.2 Producenterna använder en del av energin som finns bunden i glukos för sina egna livsfunktioner, och den del som inte används kallas producenternas 1 p.
- nettoprimärproduktion. (1 p.)
2.3.3 Den energi som inte används utnyttjas för att öka producenternas biomassa och är tillgänglig för växtätarna i deras 1 p.
- sekundärproduktion. (1 p.)
2.3.4 Av den energi som finns i födan som konsumenterna äter använder de för sina egna livsfunktioner oftast 1 p.
- 90 %. (1 p.)
2.3.5 Det finns oftast högst 4–5 trofinivåer i en näringskedja eftersom 1 p.
- energin inte räcker till för flera trofinivåer. (1 p.)
2.3.6 Energin i ekosystemen 1 p.
- avgår slutligen som värme. (1 p.)
3. Cellorganellerna hos Euglena 15 p.
3.1 Euglena, som hör till eugleniderna, är en encellig organism som har drag av både djur- och växtceller. Välj i rullgardinsmenyn namnet på var och en av organellerna som de numrerade pilarna 1–5 pekar på i bild . Poängsättning: rätt svar 1 p., fel svar 0 p. 5 p.
3.1.1 Organell 1 1 p.
- Mitokondrie (1 p.)
3.1.2 Organell 2 1 p.
- Grovt endoplasmatiskt nätverk (1 p.)
3.1.3 Organell 3 1 p.
- Kloroplast (1 p.)
3.1.4 Organell 4 1 p.
- Kärna (1 p.)
3.1.5 Organell 5 1 p.
- Golgiapparat (1 p.)
3.2 Redogör för vilka av organellerna 1–5 i bild som är typiska för djurceller, vilka som är typiska för växtceller och vilka som är typiska för båda. Förklara dessutom kort vad dessa organellers uppgift är. 10 p.
Cellorganellerna och deras uppgifter:
Organell nummer 1 är mitokondrien, som är typisk för både djur- och växtceller. (1 p.) Den deltar i cellandningen och producerar ATP för cellens behov. (1 p.)
Organell nummer 2 är det grova endoplasmatiska nätverket, som är typiskt för både djur- och växtceller. (1 p.) I det endoplasmatiska nätverket sker syntesen av proteiner som ska utsöndras / modifiering och transport av ämnen. (1 p.)
Organell nummer 3 är kloroplasten, som är typisk för växtceller. (1 p.) Vid fotosyntesen / ljus- och mörkerreaktionerna producerar kloroplasten glukos med hjälp av energi ur solljuset. (1 p.)
Organell nummer 4 är kärnan, som är typisk för både djur- och växtceller. (1 p.) Kärnan innehåller cellens arvsmassa. (1 p.)
Organell nummer 5 är golgiapparaten, som är typisk för både djur- och växtceller. (1 p.) Golgiapparaten har en funktion vid modifieringen/transporten av ämnen, till exempel proteiner, som produceras i cellen. (1 p.)
4. Hundrasen chinese crested dog 15 p.
Hundrasen chinese crested dog kommer ursprungligen från Kina. Det finns två olika varianter av rasen, en naken och en pälsad. På bild visas den nakna varianten till vänster och den pälsade varianten till höger. Avsaknaden av päls hos den nakna varianten är en egenskap som orsakas av en dominant letalallel som nedärvs autosomalt. Hos de nakna hundarna av rasen utvecklas tänderna, klorna och pälsen inte normalt. Dessutom är huden hos de nakna hundarna känslig för sol och torkar lätt. De är också känsliga för kyla.
4.1 Redogör för i vilket talförhållande avkomma föds och vilka deras genotyper och fenotyper är då man korsar en naken och en pälsad hund av rasen chinese crested dog. Gör upp ett korsningsschema som stöd för ditt svar. 6 p.
Beteckning av dominant och recessiv allel: P = allel för naken, p = allel för pälsad. (1 p.)
För att den nakna hunden ska kunna föröka sig måste den vara heterozygot. Därmed är föräldrarnas genotyper Pp och pp. (1 p.)
Beteckning av könscellerna: honan P, p och hanen p, p eller tvärtom (kan framgå av korsningsschemat). (1 p.)
En heterozygot individ korsas med en homozygot pälsad individ. Korsningsschema (1 p.):
| spermiecell | |||
| äggcell | p | p | |
| P | Pp | Pp | |
| p | pp | pp | |
Talförhållandet för genotypen hos avkomman är 1:1. (1 p.)
50 % av avkomman är pälsade (pp), 50 % är nakna (Pp). (1 p.)
4.2 Redogör för i vilket talförhållande avkomma uppkommer och vilka deras genotyper och fenotyper är då man korsar två nakna hundar av rasen chinese crested dog. Gör upp ett korsningsschema som stöd för ditt svar. 5 p.
Föräldrarnas genotyper: honan Pp och hanen Pp (1 p.). Genotypen hos en förälder kan inte vara PP eftersom denna genotyp är letal.
Beteckning av könscellerna: honan P, p och hanen P, p (kan framgå av korsningsschemat). (1 p.)
Två heterozygota individer korsas.
Korsningsschema (1 p.)
| spermiecell | |||
| äggcell | P | p | |
| P | PP | Pp | |
| p | Pp | pp | |
Talförhållandet för genotyperna hos avkomman är 1:2:1. (1 p.) Även talförhållandet 1:2 godkänns om det i svaret framkommer att en fjärdedel av avkomman som börjat utvecklas har dött på grund av att de är homozygota för den letala allelen.
25 % av avkomman är pälsade (pp), 50 % är nakna (Pp) och 25 % dör (PP). (1 p.)
4.3 Diskutera vilka slags etiska problem som föreligger vid aveln och uppfödningen av nakna hundar av rasen chinese crested dog. 4 p.
Högst 4 poäng till exempel av följande:
Då man avlar nakna hundar av rasen chinese crested dog upprätthåller man den letala allelen (1 p.) som leder till hälsoproblem (1 p.), till exempel matsmältningsproblem (1 p. för exempel). Om man använder heterozygota föräldrar vid aveln dör 25 % av valparna innan de är tillräckligt gamla för att överlåtas (1 p.).
Då man fortsätter avla fram nakna hundar kan problem uppkomma på grund av inavel. (1 p.) Då nakna hundar produceras föds även pälsade hundar som uppfödaren eller förädlaren inte nödvändigtvis vill ha (1 p.) (1 p. även för annan motiverad synpunkt.)
5. Sinnena – en ny grundsmak 15 p.
5.1 I text nämns en receptor som kallas OTOP1. Beskriv hur en smakförnimmelse uppkommer och diskutera hur receptorn OTOP1 är förknippad med förnimmelsen. 8 p.
Sammanlagt 8 poäng för till exempel följande:
Smaksinnet är ett kemiskt sinne (1 p.) som bygger på kemoreceptorer som OTOP1 (1 p.). Receptorerna reagerar på ämnen som kan vara molekyler eller joner och som löst sig i vatten. (1 p.) Receptorerna är specialiserade på att reagera på olika smaker. (1 p.) De sitter i smaklökarna (1 p.) i papillerna på tungan (1 p.). Det kan finnas skillnader i känsligheten att förnimma olika smaker mellan olika delar av tungan. (1 p.) Receptorn OTOP1 reagerar på ammoniumkloriden i salmiaken. (1 p.) Nervimpulsen (1 p.) från smaksinnescellen går längs nerverna till (stor)hjärnan/storhjärnans bark (1 p.) där en smakförnimmelse/sinnesförnimmelse av smaken på salmiak uppkommer (1 p.). Smakförnimmelsen modifieras av tidigare upplevelser och av det limbiska systemet. (1 p.) Andra sinnen kan också påverka uppkomsten av smakförnimmelsen (1 p.).
5.2 Anna smakar på salmiak för första gången. Hon gillar inte smaken och spottar ut salmiakkaramellen ur munnen. Anna påstår att det var frågan om en reflex. Bedöm och motivera sanningsgrunden i Annas påstående. Utnyttja text i ditt svar. 7 p.
Sammanlagt 7 poäng för till exempel följande:
Att spotta ut den illasmakande salmiaken är en viljestyrd funktion (1 p.) som sker efter att hjärnan har uppfattat den otrevliga smaken och förmedlat uppgiften om den till Anna (1 p.).
Reflexer är snabba icke viljestyrda funktioner (1 p.) som alltid upprepas på samma sätt (1 p.). En reflex förmedlas redan i ryggmärgen (1 p.) och sker i en reflexbåge (1 p.) innan man blivit medveten om saken, det vill säga innan meddelandet når hjärnan, i detta fall innan smaken av salmiak förnims (1 p.).
Anna har alltså fattat beslut om att spotta ut salmiaken efter att han känt smaken på den, och därmed är det inte frågan om en reflex (1 p.) Anna har troligen en OTOP1-receptor/OTOP1-gen (1 p.) som får honom att undvika smaken av salmiak.
6. Insektskrisen 15 p.
6.1 Diskutera hur de förändringar som skett inom jord- och skogsbruket kan ha påverkat minskningen av antalet insekter i Finland. Du kan utnyttja text i ditt svar. 5 p.
Sammanlagt 5 poäng för till exempel följande:
Insektskrisen kan hänga ihop med förändringar inom jordbruket: användningen av bekämpningsmedel mot skadeinsekter har ökat (1 p.) och betesmarker, ängar och åkerrenar försvinner (1 p.) eftersom man har gått över till intensivjordbruk (1 p.). Detta har lett till att antalet pollinerare minskat. (1 p.) Minskat boskapsbete har lett till att antalet insekter som är beroende av boskapsspillning har minskat. (1 p.)
Insektskrisen kan hänga ihop med förändringar i skogsbruket: avverkning av gamla skogar leder till att mängden död ved minskar (1 p.) och insekter som är beroende av död ved försvinner (1 p.). Avverkningen leder till splittring av skogarna (1 p.) vilket gör det svårare för insekterna att spridas (1 p.).
För fulla poäng krävs att förändringar i både jord- och skogsbruket behandlats i svaret.
6.2 Planera en enkel undersökning där du kan ta reda på om antalet insekter har minskat eller håller på att förändras på ett område som du valt. Beskriv din undersökning i enlighet med de olika stegen i en naturvetenskaplig undersökning. 10 p.
I ett gott svar behandlas undersökningens olika skeden:
En observation eller ett problem som man vill undersöka framställs (1 p.) och en forskningsfråga formuleras (1 p.). Tillgänglig information studeras (1 p.) och en hypotes ställs upp (1 p.). Efter att hypotesen ställts upp planeras undersökningen enligt den (1 p.). För att utföra undersökningen krävs finansiering. (1 p.) Vid experimentet behövs även en kontroll-/jämförelse- eller uppföljningsundersökning som resultaten kan jämföras med. (1 p.) Resultaten från undersökningen presenteras (1 p.) tillsammans med den statistiska behandlingen av data (1 p.).
Resultaten från undersökningen granskas kritiskt (lyckades planeringen och utförandet?) (1 p.) och eventuella felkällor identifieras (1 p.). Utifrån resultaten godtas eller förkastas hypotesen. (1 p.) Resultaten publiceras (1 p.) och eventuellt ordnas en uppföljning (1 p.).
Poäng ges inte för en allmän beskrivning av stegen i en naturvetenskaplig undersökning om inte en forskningsplan i enlighet med uppgiftsbeskrivningen beskrivs i svaret.
7. Spermiernas funktion 15 p.
7.1 Beskriv kort vad de olika namngivna delarna i spermien på bild behövs för. 3 p.
Sammanlagt 3 poäng av följande:
Spermiecellens huvud tränger igenom lagren som omger äggcellen och för in arvsmassan i äggcellen (1 p.). I mitokondrierna som sitter i mellanstycket produceras den ATP som behövs för att spermiecellen ska kunna röra sig. (1 p.) Svansen åstadkommer spermiecellens simrörelser som gör att cellen kan röra på sig (1 p.).
7.2 Förklara var och hur spermierna utvecklas och mognar, samt vilka hormoner som reglerar spermiernas utveckling och hur det sker. 12 p.
Sammanlagt 12 poäng för till exempel följande:
Spermierna uppkommer ur de stamceller (1 p.) som finns i sädeskanalerna (1 p.) i testiklarna (1 p.). Spermiecellernas haploida kromosomuppsättning (1 p.) bildas genom meiotisk delning (1 p.). Stödcellerna i sädeskanalernas väggar (1 p.) förser spermiecellerna med näring (1 p.) och reglerar mognadsprocessen (1 p.). De mogna spermiecellerna förs från testiklarna till bitestiklarna (1 p.) där de lagras. I bitestiklarna får spermiecellerna sin rörelseförmåga och blir befruktningsdugliga (1 p.).
GnHR från hypotalamus reglerar utsöndringen av FSH (1 p.) och LH (1 p.) i hypofysens framlob (1 p.). FSH stimulerar produktionen av spermieceller. (1 p.) LH stimulerar testosteronproduktionen (1 p.) hos de interstitiella cellerna (Leydigcellerna) (1 p.) som finns mellan sädeskanalerna (1 p.). Detta stimulerar spermiecellernas mognadsprocess. (1 p.)
För fulla poäng krävs att både spermiernas utveckling och den hormonella regleringen behandlas i svaret.
8. Söta tomater 15 p.
8.1 Enligt material har vildtomaterna punktmutationer antingen i de områden som kodar för proteiner eller i promotorområdena. Förklara vad ett promotorområde behövs för i en gen och hur punktmutationer i ett promotorområde kan blockera genens funktion. 5 p.
Sammanlagt 5 poäng för till exempel följande:
Promotorområdet finns framför genens kodande del. (1 p.) RNA-polymeraset fäster sig på promotorområdet (1 p.) och inleder uppbyggnaden av en RNA-molekyl (1 p.). Förändringar i promotorområdet hindrar RNA-polymeraset från att fästa sig (1 p.) vilket leder till att syntesen av proteinet inte sker (1 p.).
8.2 Förklara hur CRISPR-tekniken fungerar i tomatens celler så att man kan åstadkomma den punktmutation som beskrivs i material . Diskutera också varför forskarna måste reda ut tomatväxternas genom för att de skulle kunna använda CRISPR-tekniken. 10 p.
Sammanlagt 10 poäng för till exempel följande:
För att använda CRISPR-tekniken behövs cas-enzym (1 p.) och guide-RNA (1 p.). Guide-RNA byggs upp utifrån det sekvenserade genomet. (1 p.) Guide-RNA:t fäster sig på DNA:t (1 p.) komplementärt (1 p.). Detta bygger på strukturen hos nukleinsyrornas basdel (basparsprincipen beskrivs i svaret). (1 p.) Guide-RNA:t styr cas-enzymet till rätt ställe (1 p.), varvid enzymet klipper av båda strängarna (1 p.) i DNA:t (1 p.). Cellen reparerar det avklippta DNA:t (1 p.) men samtidigt orsakas en mutation i DNA:t (1 p.).
Genom sekvensering kan de genetiska skillnaderna klarläggas. (1 p.) Då guide-DNA:t byggs upp måste man försäkra sig om att det inte kan fästa sig på något annat ställe i genomet. (1 p.)
Del 3: 20-poängsuppgifter
9. Bevarandet av naturens mångfald 20 p.
Människans verksamhet har lett till att många levnadsmiljöer försvunnit och till en minskning av antalet arter och individer. I Finland försöker man bromsa utarmningen av naturens mångfald bland annat genom en ny naturskyddslag och -förordning som trädde i kraft år 2023.
Diskutera på vilka olika sätt naturens mångfald skyddas i Finland.
I ett gott svar diskuteras bevarandet av naturens mångfald på ett mångsidigt sätt till exempel med tanke på lagstiftning, skyddsprogram och -områden, skydd av arter eller genetisk mångfald. För varje sätt som nämnts och motiverats ges 1 poäng. Nedan räknas några exempel på innehåll upp. Poäng ges även för andra relevanta sätt.
Lagstiftning och program
Inom lagstiftningen kan olika internationella avtal som omfattar FN eller EU behandlas, samt nationell lagstiftning och program och den inverkan dessa har i praktiken. Exempel:
- Internationella avtal som Finland förbundit sig att följa (till exempel FN:s internationella biodiversitetsavtal): EU:s biodiversitetsstrategi, forskarpanelen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
- EU:s fågeldirektiv och naturdirektiv: skydd av Natura 2000-områden utgående från skydd av fågelarter (SPA) eller naturtyper (SAC). Möjlig Natura-behovsprövning och Natura-bedömning av områdena.
- Lagstiftning: Skydd av ekosystem och arter, skogslagen, vattenlagen.
- Olika program: livsmiljöprogrammet Helmi, skogsskyddsprogrammet Metso, programmet för mångfald i undervattensmiljöer Velmu och forskningsprogrammet för bristfälligt kända arter Putte.
- Riskkartering: miljökonsekvensbedömningar (MKB)
Skyddsområden
Under skyddsområden kan olika naturmiljöer och begränsningar gällande användningen av dessa behandlas. Exempel:
- Biosfärområden: biosfärområden kombinerar skydd av mångfalden, hållbar utveckling och miljöforskning. Sådana områden är till exempel nationalparker, naturparker, ödemarksområden, internationellt betydelsefulla våtmarker (Ramsaravtalet) och nationella stadsparker.
- Privata naturskyddsområden.
Skydd av arter
Skydd av arter samt dess betydelse för att stöda ekosystemen kan behandlas på olika sätt. Exempel:
- Fredningsförfaranden: naturskyddslagen och -förordningen, definiering av direktivarter som skyddas på EU-nivå, regelbunden utvärdering av hotstatus.
- Fredning: grad av fredning, exempel på förbjudna ingrepp och straffpåföljder av dessa.
- Nyckelarter: betydelse för näringsväven och för andra arters överlevnad.
- Förekomstplatser: restaurering och återställning, skötsel (vårdbiotoper), bekämpning av främmande (introducerade) arter.
Genetisk mångfald
Betydelsen av genetisk mångfald och sätt att upprätthålla den kan behandlas till exempel utifrån följande metoder:
- Genbanker: bevarande av organismers genom, skydd av lantsorter och -raser.
- Djurparker: upprätthållande av djurens genetiska mångfald, återplantering i naturen.
- Botaniska trädgårdar och fröbanker då det gäller växtarter.
10. Kolibrier i Anderna 20 p.
10.1 Kolibriarter som lever nära havsytans nivå faller inte i dvala över natten, vilket deras släktingar som lever högt uppe i bergen gör. Diskutera hur de arter som lever i bergen och faller i dvala har utvecklats under evolutionens gång ur de stamformer som levt nära havsytans nivå. Du kan utnyttja text i ditt svar om du vill. 8 p.
Sammanlagt 8 poäng för till exempel följande:
Stamformen som levde nära havsnivån eller en population av den levde i närheten av bergstrakterna. Det kan ha förekommit konkurrens om resurser (1 p.) i populationen, till exempel om föda eller boplatser. I bergen fanns lediga resurser (1 p.) och där var antalet predatorer lågt (1 p.). Populationen kan alltså ha utsatts för riktat eller diversifierande urval (1 p.). Genflödet mellan kolibripopulationen på havsnivå och populationen i bergen har upphört. (1 p.)
Det har förekommit genetisk variation (1 p.) i populationen, vilket har inverkat på förmågan att göra ämnesomsättningen långsammare (1 p.). Ju högre upp eller i ju mer extrema förhållanden individerna lever desto större har behovet att spara energi varit (1 p.). Urvalet har främjat individer som har den bästa dugligheten (1 p.), det vill säga de kolibrier som har kunnat utnyttja näringsresurser som ligger högre upp/samla rikligt med energirik nektar på dagen och spara energi/göra ämnesomsättningen långsammare på natten har fått mera avkomma (1 p.). Därmed har de egenskaper som inverkar på förmågan att göra ämnesomsättningen långsammare blivit vanligare i populationen (1 p.). En förändring av de genetiska egenskaperna i en population över tid kallas mikroevolution (1 p.).
Med tiden har genomet hos de individer som lever i bergen genom genetisk variation och naturligt urval blivit så annorlunda att man kan tala om makroevolution (1 p.). Det har bildats förökningsbarriärer mellan kolibriarterna. (1 p.) Ur stamformen som lever vid havsnivån har utvecklats nya arter som är anpassade till förhållandena i bergen. (1 p.)
10.2 I text beskrivs de bergslevande kolibriernas nattliga dvala. Diskutera vilka egenskaper hos kolibrierna och vilka speciella drag i deras levnadsmiljö som gör det fördelaktigt för dem att falla i dvala över natten. 5 p.
Sammanlagt 5 poäng för till exempel följande:
Kolibriernas egenskaper:
Kolibrierna är små (1 p.) och mycket aktiva (1 p.) och de har en snabb ämnesomsättning (1 p.).
Kolibriernas energiförbrukning är mycket hög (1 p.) och de behöver relativt mycket näring (1 p.). På grund av sin ringa storlek kan de dock inte lagra mycket reservnäring (1 p.). Eftersom de är så små kan deras kroppstemperatur snabbt sjunka och stiga (1 p.).
Att upprätthålla en hög kroppstemperatur på natten skulle kräva mycket energi av kolibrierna. (1 p.)
Miljöns särdrag:
Högt uppe i bergen varierar temperaturen regelbundet under dygnet. (1 p.) På dagen är det varmt, men på natten är det kallt. (1 p.)
Blommorna som kolibrierna använder för att få näring sluter sina kronblad till natten och därför är det inte möjligt för kolibrierna att få näring under natten. (1 p.)
Högt uppe i bergen finns endast få rovdjur (1 p.) och därför är det relativt tryggt för kolibrierna att falla i dvala över natten.
För fulla poäng krävs att både kolibriernas och miljöns särdrag behandlas.
10.3 Gör utifrån tabell upp ett punktdiagram som visar förhållandet mellan dvalans längd och viktminskningen hos kolibriarterna 1–6. 5 p.
I punktdiagrammet (1 p.) visas dvalans längd (h) på x-axeln (1 p.) och viktminskningen (%) på y-axeln (1 p.). Punkterna visar data som givits i materialet (1 p.). Diagrammet har försetts med en rubrik (1 p.)
10.4 Resonera dig utifrån diagrammet du gjort upp i deluppgift 10.3 fram till hur dvalans längd inverkar på viktminskningen och motivera ditt resonemang. 2 p.
Sammanlagt 2 poäng för till exempel följande:
Ju längre tiden i dvala är desto mindre är den relativa viktminskningen/Ju kortare tiden i dvala är, desto större är den relativa viktminskningen. (1 p.) Ju längre tid en art tillbringar i dvala desto kortare är tiden då den upprätthåller hög kroppstemperatur under de kalla timmarna/Ju kortare tid en art tillbringar i dvala desto längre är tiden då den upprätthåller hög kroppstemperatur/snabb ämnesomsättning (1 p.). Att vakna upp ur dvalan förbrukar dessutom extra energi på grund av muskelaktiviteten. (1 p.)
11. Ett ljuskänsligt protein 20 p.
11.1 Förklara vilka egenskaper hos virus som gör det möjligt att använda dem vid överföring av gener. Diskutera dessutom hur genen för kanalrodopsin kan överföras till nervceller med hjälp av virus. 6 p.
Sammanlagt 6 poäng för till exempel följande:
Virus har förmågan att infektera celler (1 p.) och överföra sitt genom till dem (1 p.). Den genetiska informationen som finns i viruset kan fogas in i värdcellens genom. (1 p.) Då är det möjligt att få den infekterade cellen att producera det protein man vill (1 p.) om genen som kodar för proteinet, till exempel genen för kanalrodopsinet (1 p.), har fogats till virusets genom (1 p.). Virusets genom modifieras dessutom (1 p.) så att det inte kan kopiera sig (1 p.).
11.2 Förklara hur man kan konstatera att överföringen av kanalrodopsingenen har lyckats. 3 p.
Sammanlagt 3 poäng för till exempel följande:
En markörgen fogas till kanalrodopsingenen som ska överföras. (1 p.) Markörgenen kan till exempel koda för ett fluorescerande protein. (1 p.) Därmed kan man med hjälp av fluorescens bekräfta att proteinet uttrycks. (1 p.) Ett annat sätt att bekräfta att överföringen har lyckats är att identifiera den uttryckta genens mRNA (1 p.) eller själva cellmembranproteinet (1 p.).
11.3 Diskutera vad som sker på cellmembranet hos en nervcell som uttrycker kanalrodopsinet då den träffas av blått ljus och vad denna händelse orsakar i nervcellen. 11 p.
Sammanlagt 11 poäng för till exempel följande:
Blått ljus får kanalrodopsinets Na+-kanal att öppna sig och en Na+-ström (1 p.) in genom cellmembranet (1 p.) uppkommer. Detta skapar en spänningsförändring (1 p.) över cellmembranet (1 p.). Om spänningsförändringen är tillräckligt stor (1 p.) får den de spänningskänsliga natriumkanalerna att öppnas (1 p.) vilket gör att spänningsförändringen i membranet ökar (1 p.). Detta aktiverar i sin tur de intilliggande spänningskänsliga kanalerna (1 p.) och en aktionspotential uppkommer (1 p.). Membranspänningen återgår till viloläget (1 p.) eftersom de spänningskänsliga natriumkanalerna stängs (1 p.) och de positivt laddade kaliumjonerna (1 p.) flödar ut (1 p.) genom kaliumkanalerna (1 p.). Då återgår membranspänningen till utgångsläget (1 p.)