Beskrivningar av goda svar: SV – Geografi

Övriga diagram är från följande städer: Antofagasta i norra Chile, Caracas i Venezuela och Puerto Williams i södra Chile.

För kärndefinition av väder ges 1 p. Väder betyder det aktuella tillståndet i atmosfären (troposfären) i ett område.

För kärndefinition av klimat ges 1 p. Klimat betyder de genomsnittliga väderförhållandena i ett område över en längre tidsperiod.

För kompletterande fakta ges totalt högst 4 p.:

• Väderfaktorer som påverkar vädret är exempelvis temperatur, molnighet, nederbörd, vindstyrka och vindriktning, luftfuktighet, lufttryck och solstrålning. (2 p.)
• För att beskriva klimatet använder man oftast en statistisk uppföljningsperiod på 30 år (det vill säga en normalperiod). (1 p.)
• Väderobservationer görs bland annat med land- och havsobservationsstationer, väderbojar, vädersatelliter och väderobservationsballonger. (1 p.)
• Väderinformation kan användas exempelvis inom sjöfarten och jordbruket och klimatdata vid granskning av regionala skillnader och långtida förändringar. (1 p.)

För varje klimattyp ges högst 3 p. enligt följande: rätt namngiven klimattyp 1 p., rätt temperaturbaserad motivering 1 p. och rätt nederbördsbaserad motivering 1 p. För motiveringarna ges poäng endast om klimattypen är rätt namngiven.

Klimatdiagram 1 (3 p.)

Namngivning (1 p.): Som namn för klimattypen godkänns svalt klimat, snöklimat, fuktigt kontinentalklimat eller fuktigt vinterklimat. (Materialet beskriver klimatet i Tammerfors i södra Finland).

Exempel på motivering (2 p.): ”Under vintermånaderna är det minusgrader men somrarna är milda. På området regnar det året om men mest regnar det på sommaren och hösten.”

Även andra korrekta motiveringar godkänns.

Klimatdiagram 2 (3 p.)

Namngivning (1 p.): Som namn för klimattypen godkänns medelhavsklimat, vinterregnsklimat eller tempererat klimat. (Materialet beskriver klimatet i Aten i Grekland.)

Exempel på motivering (2 p.): ”Under vintermånaderna hålls temperaturen nära +10 grader, men somrarna är heta. Under somrarna regnar det lite och merparten av regnet faller på vintern.”

Även andra korrekta motiveringar godkänns.

För varje beskriven och logiskt motiverad följd 2 p., då förändringen som skett i klimatet samt dess följd på utövande av näringsgrenen framgår av svaret. För en ytlig beskrivning ges 1 p. För fulla poäng krävs det att examinanden behandlat minst tre näringsgrenar.

Exempelinnehåll:

• Hur växtsäsongens längd påverkar jordbruket: Då klimatet förändras stiger temperaturerna i genomsnitt under alla årstider vilket medför att växtsäsongen förlängs och möjliggör bättre odlingsförhållanden i Finland.
• Skadedjurens påverkan på jord- och skogsbruket: Varmare och kortare vintrar ökar mängden skadeinsekter och växtsjukdomar och främjar deras spridning vilket kan medföra problem för jordbruket och skogsbruket.
• Torkans påverkan på jord- och skogsbruket: Somrar med mindre regn och längre växtsäsonger i Finland kan leda till vattenbrist som medför problem för jordbruket. Det kan även leda till terrängbränder som orsakar skogsskador.
• Störtregnens påverkan på jordbruket: Ökad förekomst av störtregn i Finland kan orsaka översvämningar på åkrarna under sommaren vilket är skadligt för odlingen.
• Hettans påverkan på turismen: Överdriven hetta kan få turisterna att överge sydeuropeiska länder och resa till svalare resmål så som Finland. Det här kan även leda till ökad inhemsk turism bland finländarna.
• Den påverkan som vintrarnas förändrade snömängder har för turismen: En kortare period med snö i Finland kan försvaga möjligheterna till att utöva vinteridrott.
• De följder som tillgången på förnybar energi får för industrin: Förändringar i klimatet och vädret kan påverka tillgången på vind- och solenergi vilket påverkar industrins produktionskostnader i Finland.

Även andra korrekta observationer godkänns.

• Blockberg (horst) 1 p.
• Uppkomstsätt 4 p. Exempelinnehåll:
  • Blockberg är ett resultat av press orsakad av litosfärplattornas rörelser som har brutit upp berggrunden i block.
  • En del av blocken stiger under pressen uppåt till blockberg, det vill säga horstar. På motsvarande sätt sjunker en del block neråt och bildar gravsänkor, det vill säga graben eller riftdalar.
  • Blockberg kan även förekomma i mitten av litosfärplattor. Ett större högre område som uppstått till följd av flera blockrörelser kallas för en blockbergskedja.

• Veckberg 1 p.
• Uppkomstsätt 4 p. Exempelinnehåll:
  • Veckberg har uppkommit i konvergenszonen mellan två litosfärplattor där kollisionen får plattornas kanter att höja sig uppåt och veckas till höga berg.
  • Veckningarna bryts lätt och glider över varandra, vilket bildar komplexa skiktade strukturer.
  • Då veckbergen stiger trycks deras botten djupare ner i astenosfären på grund av den ökade massan.
  • För att veckbergen ska utvecklas till höga berg krävs det tiotals eller hundratals miljoner år.
  • Topparna på unga veckberg är ofta höga och spetsiga. Gamla veckberg har å sin sida slipats ner och blivit lägre och rundade.

• Stratovulkan 1 p. För namngivning som endast vulkan ges 0 p.
• Uppkomstsätt 4 p. Exempelinnehåll:
  • Stratovulkaner uppkommer i huvudsak i litosfärplattornas konvergens- och subduktionszoner.
  • Den ryolitiska och sura lavan från stratovulkaner är vanligen seg och utbrotten är därför oftast explosiva.
  • Lavan och askan från en stratovulkans utbrott ansamlas i skikt. Bergen blir ofta höga och konformiga.

• Restberg 1 p.
• Uppkomstsätt 4 p. Exempelinnehåll:
  • Restberg är en höjd som är högre än omgivningen eftersom stenmaterialet runt höjden har nötts bort till följd av vittring och erosion.
  • Bergarten i restbergen är vanligen hårdare och tål nötning bättre än de omkringliggande områdena.
  • Till restberg räknas till exempel rester av gamla veckberg som nästan helt har eroderats.

För naturgeografiska faktorer ges 2–6 p. och för humangeografiska faktorer ges 2–6 p. För varje motiverad beskrivning av en geografisk faktors påverkan ges 2 p., när examinanden i svaret beskriver hela påverkningsmekanismen (1 p.) och att jordbruket av den här orsaken koncentreras till specifika områden (1 p.). För en ytlig beskrivning ges 1 p. Fyra exempel på en motiverad beskrivning av en geografisk faktor:

• Temperatur: Områdets temperatur påverkar exempelvis växternas tillväxthastighet och hurdana växt- och djurarter som trivs på området eftersom olika arter reglerar sin temperatur på olika sätt. (1 p.). Därför finns exempelvis kaffeplantager i huvudsak i de heta och varma zonerna. (1 p.)
• Nederbörd: En låg nederbördsmängd på området begränsar särskilt kommersiell växtodling: det är lättare att vattna boskap från områdets vattendrag och genom att hämta dricksvatten till området. (1 p.) Därför utövar man på många av jordens stäpp- och savannområden samt i utkanten av öknar antingen extensiv eller nomadiserande boskapsskötsel. (1 p.)
• Lönenivå: Områdets lönenivå påverkar hur lönsamt ett intensivt jordbruk som baserar sig på en stor arbetskraft är. (1 p.) Därför är exempelvis intensiv risodling lokaliserad till områden där det finns rikligt med relativt lågavlönad arbetskraft så som i Syd- och Sydostasien. (1 p.)
• Befolkningstäthet: I glesbefolkade områden i världen är efterfrågan på jordbruksprodukter låg, transportsträckorna långa och utrymmet ingen begränsande faktor för jordbruket. (1 p.) De här faktorerna uppmuntrar till produktion av produkter med lång hållbarhet och till extensivt jordbruk. (1 p.)

Även andra motiverade geografiska faktorer såsom jordmån, ytformer och politiska, ekonomiska och tekniska faktorer godkänns. För behandling av fiske, akvakultur eller skogsbruk ges inte poäng och för fulla poäng krävs att svaret fokuserar på jordbruk.

För varje viktig negativ konsekvens ges 4 p. enligt följande: för en exakt beskrivning av den negativa konsekvensen ges 1 p. och för förklaring av påverkningsmekanismen ges 1 p. För en förklaring av problemets regionalitet ges 1 p. och för områdesexempel ges 1 p. Tre exempel på en beskrivning av en viktig negativ konsekvens:

• Kraftigare erosion: Till exempel en överdriven bearbetning av åkrarna och överbetning kan orsaka jorderosion (1 p.), det vill säga nötning och utarmning av näringsämnen ur marken (1 p.). Erosionen hotar jordbruksmarker särskilt i områden med stora höjdskillnader och stora variationer i nederbörd (1 p.) såsom Sydostasiens monsunområden och Sydamerikas västkust (1 p.).
• Försämrad biologisk mångfald: Till exempel stora områden med monokulturer och riklig användning av bekämpningsmedel försvagar den biologiska mångfalden lokalt (1 p.) genom att andra växtarter inte kan växa i området och genom att många djurarters levnadsmiljöer gallras bort (1 p.). Mångfalden minskar särskilt på områden där det finns plantager som fokuserar på endast en art (1 p.), så som palmoljeplantager i Sydostasien (1 p.).
• Övergödning av vattendragen: Jordbruksmarker tillför utsläpp av näringsämnen till områdets vattendrag och till havet vilket orsakar exempelvis överdriven tillväxt av primärproduktionen och syrebrist på bottnen. (1 p.) Utsläppen av näringsämnen orsakas bland annat av att gödsel transporteras till vattendragen via ytavrinning och av att näringsrik jord eroderar. (1 p.) Risken för övergödning är speciellt stor på områden med effektivt jordbruk, på erosionskänsliga områden och i grunda vatten med långsamt ombyte. (1 p.) Sådana här områden finns exempelvis i sydvästra Finland vid Skärgårdshavets kust. (1 p.)

Även andra motiverade negativa konsekvenser så som uttömning av vattenreserver, försaltning av marken, problem förknippade med orättvisa ägoförhållanden, ökning av skogsavverkningar och metanutsläpp godkänns.

Om examinanden i svaret har behandlat fler än tre konsekvenser bedöms endast de tre första. För behandling av fiske, akvakultur eller skogsbruk ges inte poäng och för fulla poäng krävs det att svaret fokuserar på jordbruk.

För varje motiverad och exakt beskriven påverkningskedja (konsekvens och objekt) ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p.

Konsekvenser för trafiken 4–8 p.

Två exempel på motiverade påverkningskedjor:

• Tillgänglighet: Tillgängligheten till Karlö förbättras tack vare landsvägsförbindelsen eftersom exempelvis utryckningsfordon (ambulanser, brandbilar och polis) når området snabbare än de gjorde med förbindelsefärjan. (2 p.)
• Storleksbegränsningar: Landsvägsförbindelsen begränsar fartygens storlek vilket förlänger sjöresan för dem. Exempelvis ryms nödvändigtvis inte större fartyg och båtar under broavsnitten och de är då tvungna att runda Karlö på den västra sidan. (2 p.)

Även för andra motiverade påverkningskedjor ges poäng. I svaret kan examinanden beskriva konsekvenser förknippade med ökningen av trafikmängder och trafikkapacitet samt en förbättring eller försämring av trafiksäkerheten för exempelvis personbilar, kollektivtrafik, cyklister eller båtförare.

Konsekvenser för havsnaturen 4–8 p.:

Två exempel på motiverade påverkningskedjor:

• Strömningsförhållande: Landsvägsförbindelsen kan förändra strömningarna i havsområdet. Det här kan ha negativa följder för djur- och växtarter som har anpassat sig till de ursprungliga strömningsförhållandena. (2 p.)
• Buller: I och med att färjetrafiken upphör minskar bullret vilket kan minska den stress som havsdjuren upplever. (2 p.)

Även för andra motiverade påverkningskedjor ges poäng. I svaret kan examinanden beskriva konsekvenser förknippade med en ökning av buller, en minskning eller ökning av utsläpp, försämring eller förbättring av vattenkvalitet eller förändringar i is-, vatten-, vågerosion som riktar sig mot vatten- och strandväxter, bottendjur, fiskar, sälar, sjöfåglar, bottensediment, marken och berggrunden eller grundvattnet.

För fulla poäng krävs det att examinanden namnger och beskriver arbetsskedena i studien och att svaret är logiskt strukturerat. Svaret poängsätts enligt följande:

• Minst fyra arbetsskeden är logiskt namngivna: 2 p.
  • Typisk arbetsprocess: 1. val av ämne och avgränsning 2. planering av forskningen, 3. genomförande av studien, 4. presentation och publicering av resultat, 5. utvärdering.
• Korrekt beskrivning av arbetsskedena: 2 p.
• I beskrivningen har examinanden beaktat befolkningsförändringen och kommunnivån i enlighet med uppgiftsbeskrivningen: 2 p.
• Hela forskningsprocessen presenteras i en logisk ordning från början till slut: 2 p.

Exempelsvar (forskningsprocessen kan indelas i arbetsskeden på flera olika sätt, här är endast ett exempel):

Skede 1. Val av ämne och avgränsning

Jag börjar arbetet med att välja ämne, som i den här studien är befolkningsförändring. Jag avgränsar ämnet till att behandla befolkningen i kommun X mellan åren 1950 och 2026. Jag listar även studiens nyckelbegrepp som kunde vara nativitet och mortalitet samt immigration och emigration.

Skede 2. Planering av studien

Jag planerar sedan min studie noggrannare genom att söka fram tidigare publicerad information om befolkningsförändring och genom att preliminärt utreda vilken typ av material som finns tillgängligt om ämnet. Jag granskar kritiskt både källor och material. Jag sätter upp ett mål för studien som exempelvis skulle kunna vara: Vilka faktorer har påverkat förändringen i kommunens befolkningsstruktur under perioden 1950–2026? Dessutom formulerar jag forskningsfrågor, till exempel på följande sätt: ”På vilket sätt har folkmängden förändrats?”, ”På vilket sätt har nativiteten och mortaliteten påverkat kommunens folkmängd?” och ”På vilket sätt har immigrationen och emigrationen påverkat folkmängden?”. Slutligen planerar jag studiens metoder och tidtabell.

Skede 3. Genomförande av studien

Jag samlar in material om nativiteten och mortaliteten samt immigrationen och emigrationen i kommunen från exempelvis kommunens eget och Statistikcentralens material samt från kommunens hemsida. Jag analyserar materialet statistiskt och jag granskar fördelningen av faktorerna som påverkat befolkningsförändringen regionalt samt förändringen som skett över tid. Jag bokför utförligt materialet, metoderna och noggrannare arbetsskeden. Jag bokför observationer av resultaten och diskuterar vad resultaten betyder samt jämför mina resultat med tidigare forskningslitteratur.

Skede 4. Presentation och publicering av resultat

Till följande beslutar jag på vilket sätt jag ska publicera studien. Jag rapporterar om min studie och dess resultat skriftligt och jag presenterar resultaten med hjälp av färdigställda kartor, diagram och tabeller. Jag gör en källförteckning för studien.

Skede 5. Utvärdering

Om jag får respons på min studie före den publiceras bedömer jag vad som är lyckat i studien och modifierar vid behov det skriftliga arbetet. Om jag får respons efter att studien är publicerad tar jag den i beaktande i kommande forskningsplaner.

För varje geomediamaterial ges 4 p. enligt följande: identifiering av utmaningen med hjälp av exakta begrepp 1 p., beskrivning av följderna 1 p., och beskrivning av korrigeringen 2 p.

Exempel:

• 6.A Diagram: Utvecklingen av Finlands folkmängd 1900–2024. Diagrammets y-axel börjar inte från noll. (1 p.) Av den här orsaken ser den relativa förändringen mycket större ut än den är i verkligheten. (1 p.) Ett linjediagram som beskriver en variabel på en förhållandeskala borde utformas så att y-axelns skala börjar vid noll. (2 p.)
• 6.B Tabell: Statistik över välfärd i olika länder. Välfärdsindexen i tabellen är från olika år och använder olika variabler. (1 p.) Det här gör det svårt att jämföra ländernas välfärd då man är tvungen att beakta flera olika variabler. (1 p.) I tabellen borde man presentera värden för välfärdsindex från samma år och nämna bara ett annat välfärdsindex vid sidan av den traditionella välfärdsmätaren, bruttonationalprodukten, så att jämförelsen skulle vara lättare. (2 p.)
• 6.C Karta: Europas befolkning. En koropletkarta ska inte skapas utgående från material som grundar sig på absolut folkmängd (1 p.) Det här leder nämligen till att stora länder ser mer tätbefolkade ut än mindre länder också fastän stora länder skulle vara glest befolkade. (1 p.) Den här utmaningen korrigeras vanligen genom att relatera befolkningsmängden till landets yta, det vill säga genom att beräkna befolkningstätheten. Att avbilda det här på en koropletkarta ger en mer sanningsenlig bild av befolkningens fördelning. (2 p.)

För varje motiverad beskrivning av en observation ges 2 p., när observationerna om pressfrihetens regionala särdrag är kopplade till deras orsaker. För en ytlig beskrivning ges 1 p. Exempelinnehåll:

• Pressfriheten är på en god nivå endast i Finland, Sverige och Norge av de nordiska länderna och i Estland, Nederländerna och Irland. Den goda situationen för pressfriheten bland annat i de nordiska länderna och Estland förklaras av att mänskliga rättigheter respekteras och samhällsstrukturen bygger på demokrati.
• I länder i det globala nord är pressfrihetsindexet i huvudsak på en nöjaktig nivå exempelvis i Tyskland, Kanada, Sydafrika och Australien. De här ländernas relativt jämna fördelning av välfärden och en hög bruttonationalprodukt och inkomstnivå minskar ojämlikheten och på så vis även korruptionen vilka skulle kunna försvaga pressfriheten.
• De östeuropeiska länderna och Balkanländerna i det globala nord samt bland annat Italien, USA och de största länderna i Sydamerika är ur pressfrihetens synvinkel i en problematisk situation. På dessa områden försvagar den politiska instabiliteten och populismen pressfriheten.
• I en svår situation är största delen av länderna i det globala syd såsom länderna i västra Sydamerika och länder i Afrika. I dessa länder utmanas pressfriheten av samhällelig och politisk instabilitet samt av korruption bland myndigheterna.
• Största delen av Asien, Mellanöstern och de östra delarna av Afrika är ur pressfrihetssynvinkel i en väldigt allvarlig situation. I dessa områden begränsas pressfriheten av de styrande aktörernas religiösa eller politiska strävanden, eller av samhällsstrukturens instabilitet.
• Dessutom kan den nuvarande ökningen av digital informationsöverföring och sociala medier i vissa stater i det globala syd, såsom Kina, Indien och Mexiko, utmana pressens trovärdighet, eftersom vem som helst kan publicera felaktig information, exempelvis i form av falska nyheter eller desinformation.
• Situationen för pressfriheten är mycket allvarlig i diktaturer och totalitära stater som Afghanistan, Venezuela och Nordkorea. Detta förklaras av de styrande aktörernas eller kriminella organisationers försök att påverka journalister samt av censuren av pressens publikationer.

För varje korrekt begreppsdefinition 2 p.

• Världshandel (2 p.): Världshandel innebär att kapital, arbetskraft och produkter (eller tjänster) rör sig över landsgränser. (1 p.) Såväl företag som privatpersoner kan idka världshandel. (1 p.)
• BRICS-länder (2 p.): BRICS-länder är länder vars ekonomi har vuxit snabbt och vars betydelse för världsekonomin har varit stor de senaste årtiondena. (1 p.) Ursprungligen ansåg man att länderna Brasilien (Brazil), Ryssland (Russia), Indien (India), Kina (China) och Sydafrika (South Africa) hörde till den här gruppen (1 p.), men sedan 2024 räknas även Förenade Arabemiraten, Egypten, Etiopien och Iran.
• Halvfabrikat (2 p.): Ett halvfabrikat är en delvis färdig produkt som säljs till ett annat företag eller till konsumenten (1 p.), som sedan förädlar produkten till sin slutgiltiga form (1 p.).

För varje motiverad beskrivning av en faktor som påverkar lokaliseringen ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p. Exempelinnehåll:

• Lokaliseringen av industrin påverkas märkbart av dess huvudsakliga kostnadskälla: energi, råvara, arbete eller transport (energiinriktad, råvaruinriktad, arbetskraftinriktad eller marknadsinriktad industri).
• Lokaliseringen av industrin har påverkats av tillgängliga energitillgångar såsom stenkolstillgångar i Ruhrdalen.
• Tillgången till råvaror såsom järnmalm har påverkat uppkomsten av industri exempelvis i Storbritannien.
• Industri uppstod även i närheten av goda transportförbindelser till exempel längs med floder och i kustområden. Exempel på sådana koncentrationer är hamnstaden Liverpool och Rhen- och Podalen.
• Lokaliseringen av industrin har också påverkats av tillgången till arbetskraft. Till exempel har Storbritannien och Ruhr-området vid Rhen varit tätbefolkade och haft gott om arbetskraft.
• Lokaliseringen av industrin har också påverkats av närheten till konsumenterna, eftersom produkter i början av 1900‑talet inte transporterades över hela världen på samma sätt som idag.
• Sågverks- och pappersindustrin lokaliserades längs med floderna eftersom vattenkraften fungerade som energikälla, och råvarorna samt produkterna kunde transporteras via vattenvägar.

För varje motiverad beskrivning av en faktor som påverkar lokaliseringen ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p. Exempelinnehåll:

• Nuförtiden påverkar tillgången på billig arbetskraft ofta lokaliseringen av industrin och till exempel har klädindustrin av den här orsaken flyttat till länder i Asien.
• Beskattning och lagstiftning påverkar också produktionskostnaderna. Industrin kan försöka söka sig till länder där produktionskostnaderna är låga, exempelvis på grund av slapp miljölagstiftning och de låga avfallshanteringskostnader som detta medför.
• Tillgången på råmaterial såsom bomull eller metaller kan fortsättningsvis påverka industrins lokalisering även om industrins beroende av nära tillgång till råvaror har minskat till följd av globaliseringen.
• Politisk stabilitet påverkar lokaliseringen av industriell produktion. I politiskt stabila regioner kan företagen planera sin produktion på lång sikt.
• Beroende av vilken typ av industri det är fråga om styrs lokaliseringen av den numera antingen av tillgången på billig arbetskraft (exempelvis inom klädindustrin) eller närheten till konsumenter (exempelvis bagerier och livsmedelsindustrin).
• Transportmöjligheterna för produkterna styr industrins lokalisering. Till exempel har produktionen av småelektronik som snabbt kan transporteras runt om i världen med flygfrakt lokaliserats till asiatiska länder långt från de europeiska och nordamerikanska marknaderna, i jakt på låga arbetskraftskostnader.
• Nuförtiden har även möjligheten till hållbar produktion och att produktens livscykel följer hållbar utveckling börjat påverka industrins lokalisering.

För varje noggrant beskriven observation ges 2 p., för ett ytligt svar ges 1 p.

Miljöansvar (2–6 p.), exempelinnehåll:

• Med industrins miljöansvar menar man att man tar hänsyn till effekterna av företagets verksamhet (till exempel effekter på klimatförändringen eller förlust av biologisk mångfald) och åtgärdar eventuella brister.
• Ett företag som tar ansvar för miljön ser till att dess produktionskedja och produkternas livscykel följer principer för hållbar utveckling.
• Ett företag som satsar på miljöansvar kan följa och skaffa sig olika miljöcertifikat som bevis på sin ansvarsfulla verksamhet.
• I olika skeden av den industriella produktionen borde företaget se till att skadliga ämnen inte kommer ut i vattendragen.
• Konsumenten kan öka pressen på industriföretagen att agera ansvarsfullt genom att i sina köpbeslut föredra produkter som har ett miljöcertifikat.

Socialt ansvar (2–6 p.), exempelinnehåll:

• Med industrins sociala ansvar menar man på vilket sätt företaget i sin verksamhet tar hänsyn exempelvis till mänskliga rättigheter och humana arbetsförhållanden.
• Man kan främja socialt ansvar genom att exempelvis betala småproducenter en skälig ersättning och garantera arbetstagarna på stora gårdar goda arbetsförhållanden.
• Man kan främja socialt ansvar genom att säkerställa att barnarbetskraft inte används i produktionskedjan.
• Konsumenten kan öka pressen på industriföretagen att agera ansvarsfullt genom att köpa produkter som har Rättvis handel-märket eller något annat märke för certifiering.

För varje heltäckande och motiverad beskrivning av en geografisk informations- eller karttjänst ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p.

Exempelinnehåll:

• Kartläggning av egen position: Med hjälp av kart- och lokaliseringstjänster kan turisterna lokalisera sig själva och orientera sig från en plats till en annan på resmålet.
• Leta upp lämpliga utsiktsplatser: I karttjänster kan turisterna leta upp lämpliga utsiktsplatser.
• Serviceställen: Turisterna kan utnyttja olika karttjänster så som Google Maps för att leta upp exempelvis närliggande restauranger, butiker eller servicestationer. I en del karttjänster kan man även få reda på platsernas öppettider samt läsa användarrecensioner av tjänsten.
• Ruttplanering: Turisterna kan utnyttja reseguider för att hitta de bästa förbindelserna med kollektivtrafik eller bilrutter, till exempel till en plats där man kan se solförmörkelsen.
• Kötider och trafikstockning: Många geodatatjänster berättar var det är trafikstockning så att turisterna om de vill kan försöka undvika dessa platser. Trafikstockningsdata kan samlas in med hjälp av exempelvis mobiltelefondata eller besöksräknare.
• Utredning av väderinformation på resmålet.
• Realtidsuppföljning av bussar, tåg, flygplan och fartyg.
• Turisten kan spara rutter till exempel i sportapplikationer.
• Besök vid platser som blivit kända genom sociala medier, det vill säga "Instagramvärdiga objekt": Många turister letar i sociala medier fram populära fotograferingsplatser för att besöka dem och ta foton som de publicerar i sociala medier. I sociala medieinlägg anges ofta en platsmarkering, genom vilken andra användare kan hitta till dessa platser.

Även andra motiverade användningsmöjligheter av geodata- och karttjänster godkänns.

För varje behandling av de tre metoderna ges högst 4 p. För varje motiverad beskrivning av en faktor som påverkar lokalbefolkningens liv ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p. Exempelinnehåll:

Förbud mot korttidsuthyrning av bostäder (4 p.)

• Förbudet mot korttidsuthyrning kommer att frigöra bostäder för lokalinvånarna, vilket lindrar bostadsbristen i turistområden.
• Turister kan orsaka mer störningar och buller i bostadshus än långtidsboende. De kan också orsaka farliga situationer om de till exempel inte vet hur man använder bostadens elapparater. Att förbjuda korttidsuthyrning kan därför öka invånarnas trygghetskänsla.
• Förbudet mot korttidsuthyrning begränsar bostadsägarnas rätt att idka näring, och ägarna får inte nödvändigtvis lika mycket inkomster som de skulle få genom korttidsuthyrning.

Begränsa antalet besökare vid populära sevärdheter (4 p.)

• Att begränsa antalet besökare minskar mängden turister, vilket kan minska trängseln i omgivningen kring sevärdheterna.
• Att begränsa antalet besökare kan även begränsa lokalinvånarnas möjligheter att besöka sevärdheter på sin egen hemort. Till följd av begränsningarna kan priset på inträdesbiljetter stiga högt, vilket gör att lokalinvånarna inte nödvändigtvis har råd att besöka sevärdheterna.
• Att begränsa antalet besökare kan leda till att behovet av sidotjänster riktade till turister i omgivningen kring sevärdheterna minskar. Till exempel kan antalet jobb för lokalinvånare i kaféer och souvenirbutiker minska.

Kampanjer på sociala medier för att locka turister att besöka resmålet utanför turistsäsongen. (4 p.)

• Med hjälp av kampanjer kan man öka antalet turister som besöker resmålet under annars lugna perioder. Detta innebär att turisterna kommer att utnyttja logi, restaurang- och sidotjänster även under lugnare perioder, vilket kommer att förbättra sysselsättningen och förlänga arbetssäsongen för säsongsarbetare på resmålet.
• Till följd av att turistsäsongen förlängts tack vare kampanjer kan många tjänster så som restauranger och butiker hålla öppet längre. Därmed kan även lokalinvånarna utnyttja de här tjänsterna.
• Kampanjer dämpar inte nödvändigtvis turistsäsongens topp eftersom människor vanligen reser till resmålet vid specifika tidpunkter, till exempel under sommarsemestern. Inte heller det väder som råder på resmålet utanför säsongen lockar nödvändigtvis resenärer att besöka platsen då.
• Med hjälp av kampanjer skulle antalet turister som besöker resmål utanför turistsäsongen kunna öka, vilket skulle innebära att lokalinvånarna skulle behöva leva med de problem som turismen medför under längre perioder av året.

För en exakt kärndefinition av begreppet ges 2 p., för en ytlig definition ges 1 p. För kompletterande information ges högst 1 p.

Med biom menar man storekosystem, det vill säga en mångsidig helhet bestående av ekosystemen inom ett specifikt klimatområde (bildad av samverkan mellan organismer och deras fysiska miljö). (2 p.)

Kompletterande information (1 p.):

• Vegetationen är biomens mest synliga egenskap, vilket har lett till att man inom geografin ofta talar om växtlighetsområden såsom barrskog och tropisk regnskog.
• Biomens utbredningsområden följer ofta en klimatzons gränser.

För varje heltäckande beskrivning av en observation ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p.

För deluppgiften kan högst 6 p. ges om jordmånen inte är namngiven.

Barrskogszonens jordmån (4 p.), exempelbeskrivningar:

• Barrskogszonen är sval och fuktig och därför bildas oftast podsoljordmån i området.
• I podsolen går det att urskilja en skiktad struktur (förna, humuslager, urlakningsskikt och anrikningsskikt).
• I jordmånen i spelet borde man kunna urskilja ett ljusgrått urlakningsskikt varifrån vattnet har fört med sig ämnen djupare ner i marken.
• I jordmånen borde man även hitta ett rostbrunt anrikningsskikt där det samlas ämnen som sköljts ut med vattnet från de över skikten.
• Podsol är en jordmån i en sur miljö, vilket innebär att växtligheten i spelet borde vara växtlighet som passar för sur mark, såsom barrträd och risväxter.

Tropisk regnskogszon (4 p.), exempelbeskrivningar:

• I den tropiska regnskogszonen är det mycket varmt, vilket försnabbar nedbrytningsprocesserna och får till stånd den för området typiska latosoljordmånen.
• Latosolen har ett tjockt lager förna, ett tunt humuslager och ett järn- och aluminiumoxidrikt lager.
• Jordmånen borde i spelet vara rödaktig till färgen eftersom järn- och aluminiumoxiderna inte sköljs ut med vattnet utan stannar kvar i jordmånens övre del och färgar den rödaktig.
• När latosolen torkar i solgasset blir den till hård, tegelliknande laterit (vilket innebär att det borde gå långsammare att gräva i den i spelet).
• Latosolen är näringsfattig, vilket innebär att den även i spelet lämpar sig dåligt för odling och växtlighet.

För varje heltäckande beskrivning av en observation ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p.

Exempelinnehåll:

• I spelet borde tundraområdet se kallt ut eftersom tundra på jorden hittas i den kalla zonen där medeltemperaturen under den varmaste månaden alltid är under +10 °C.
• I spelet borde området alltid vara trädlöst eftersom tundra på jorden förekommer i de nordliga områdena där tjälen inte hinner smälta bort ens under sommaren. Ett sådant område med evig tjäle är ogynnsamt för träd att växa på.
• Växtligheten borde vara lågvuxen och likna ängar eller hed eftersom det på tundran förekommer mestadels risväxter, mossor och lavar.
• På området i spelet kunde det även finnas rikligt med myrmarker eftersom avdunstningen är låg och nedbrytningen långsam på grund av det kalla klimatet på tundran, vilket gynnar utvecklingen av myrmarker och myrväxtlighet.

Motivering till varför biomen i material 9.B inte kan finnas bredvid varandra 2–4 p. Exempelinnehåll:

• Öknar kan finnas i samma temperaturzon som tropisk regnskog men deras placering bredvid varandra i spelet är inte realistisk eftersom de skiljer sig i fråga om regnmängd och temperatur, växtlighet och djurarter.
• Motivering med hjälp av lufttryckszoner, kontinentalt läge eller inverkan av havsströmmar.

För beskrivning av skillnader mellan biomen ges högst 4–6 p. För varje heltäckande beskrivning av en skillnad ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p. Exempelinnehåll:

• Nederbörd: Tropisk regnskog uppstår i zoner med permanent lågtryck där det regnar dagligen. I öknar är nederbördsmängden alltid låg antingen beroende på hästbreddernas högtryck eller på grund av närhet till kalla havsströmmar.
• Temperatur: Tropisk regnskog finns på områden där medeltemperaturen alltid är över +18 grader och där temperaturvariationen under dygnet inte är stor till följd av fuktigheten och växtligheten. Temperaturvariationen i öknar är däremot stor på grund av låg luftfuktighet och bristen på moln.
• Växtlighet: I den tropiska regnskogen är biodiversiteten större än i något annat biom: träden bildar tre skikt och artmängden är riklig. I öknen är växtligheten sparsam och den är anpassad till det torra klimatet exempelvis med hjälp av vaxskikt, små blad och vattenlagringsförmåga.
• Djurarter: I den tropiska regnskogen är biodiversiteten större än i något annat biom: faunan är mångsidig, och det lever speciellt många arter i trädens toppskikt. I öknen är artsammansättningen tvärtom sparsam och också anpassad till torkan på olika sätt, exempelvis genom att djuren är aktiva på natten eller kan lagra eller klara sig på en liten mängd vatten (kamel).

Även andra korrekta motiveringar och observationer godkänns.