Beskrivningar av goda svar: SV – Hälsokunskap

Poängsättning

Rätt svar 2 p, fel svar –1 p, inget svar 0 p.

Inomhusluften kan innehålla kemiska, biologiska och fysikaliska element från olika källor. God inomhusluft stöder funktionsförmågan och hälsan och ökar känslan av välbefinnande. En god inomhusluft innehåller mycket lite eller inte alls sådana kemiska, biologiska eller fysikaliska faktorer som kan påverka hälsan negativt.

Flera av de ovannämnda exponeringsfaktorerna uppstår till följd av bristfällig ventilation, som också kan leda till att halterna av dem ökar.

De största riskfaktorerna för sjukdom är i Finland luftburna partiklar, tobaksrök, radon från jordmånen och fuktskador i byggnader.

Poängsättning

Varje korrekt benämnd exponeringsfaktor i rätt tabell ger en poäng, och dess påverkan på hälsan ger ytterligare en poäng. Varje exponeringsfaktor och dess hälsoeffekter ger poäng enbart en gång, även om samma faktor skulle kunna inkluderas i flera tabeller.

1. Inkorrekt mening: “Att sporadiskt använda droger på fester är kontrollerad användning, och användaren kan reglera bruket efter eget tycke.”

Motiveringar:

• Också sporadiskt narkotikabruk kan vara okontrollerat eftersom effekterna ibland är överraskande.
• Beteendemodellen kan ge belöning och upprepat bruk kan gradvis bli tvångsmässigt.
• Brukaren kan inte kontrollera den tolerans som utvecklas, alltså att kroppens tolerans för effekterna ökar.
• Beroende uppstår lättare i ung ålder eftersom hjärnan fortfarande utvecklas. Frontalloben, som bland annat står för riskbedömning, fortsätter att utvecklas fram till 25 års ålder.

2. Inkorrekt mening: “Narkotikabruk innebär effektiv återhämtning och stresshantering”.

Motiveringar:

• De som använder partydroger motiverar det bland annat med dessa skäl: De söker flykt från vardagsångesten – en flykt som i själva verket är illusorisk – och vill frigöra sig från stress eller ha hjälp att koncentrera sig. Drogpåverkan kan ge en stunds välbefinnande som baserar sig på en konstgjord effekt av illegala ämnen.
• Narkotikabruk främjar inte kroppens återhämtning, utan exempelvis centralstimulerande medel överstimulerar kroppen. Under ruset kan rastlöshet och ångest förekomma.
• Senare kan det uppkomma symtom som användaren velat undvika genom sitt bruk, till exempel trötthet, nedstämdhet eller sömn- och koncentrationssvårigheter. Störningar i sömnen främjar inte heller återhämtningen.
• Återkommande narkotikabruk påverkar signalsubstanserna och försämrar stressregleringssystemet. Stresshantering baserar sig på färdigheter såsom tidshantering eller känslomässig reglering, och utvecklingen av dessa färdigheter främjas inte av narkotikabruk.

3. Inkorrekt mening: ”Hälsoeffekterna av partydroger är kortvariga.”

Motiveringar:

• Den omedelbara ruseffekten av narkotika är kortvarig, men narkotikabruk kan medföra långvariga negativa effekter på hälsan, sociala relationer och funktionsförmågan.
• Till de långvariga riskerna hör affektiva störningar, panikstörning, depression, sömnstörningar och kognitiva störningar, såsom minnesproblem. Beroende på ämne och användningssätt ökar risken för exempelvis lungsjukdomar (cannabis) eller hjärtsjukdomar (stimulanter).
• Droger påverkar den ännu inte fullt utvecklade hjärnans struktur och funktion hos unga.
• Narkotikabruk är brottsligt. Hot om våld kan förekomma vid införskaffandet eftersom narkotikahandel hänger samman med organiserad brottslighet. Detta tär på den psykiska hälsan.

4. Inkorrekt mening “Den som använder narkotika på fester kan välja säkra och riskfria medel och mängder.”

Motiveringar:

• Narkotiska medel är förknippade med många olika risker beroende på medel, användningssätt, användningsfrekvens, mängden narkotika och dess styrka. Individuella skillnader inverkar också. Direkta hälsorisker med exempelvis cannabisbruk är försämrad reaktionsförmåga, ångest, rädsla och rastlöshet. Direkta risker med stimulanter, såsom ecstasy, är särskilt rytmstörningar eller värmeslag på grund av förhöjningar i blodtryck, pulsfrekvens och kroppsvärme, samt impulsivitet och paranoia.
• Inom gatuhandeln känner inte köparen till medlets faktiska sammansättning och styrka. Bruk av orena substanser kan ge upphov till förgiftning.
• Blandbruk, till exempel användning av alkohol eller läkemedel i kombination med narkotika, ökar riskerna.
• Övriga akuta hälsorisker med narkotikabruk är olyckor, aggressivt beteende och oskyddat sex. Dessutom följer långvariga risker av narkotikabruk och abstinenssymtom när man slutar använda substansen.

5. Inkorrekt mening: “Beroende kan undvikas om individen känner sina egna gränser för narkotikabruk.”

Motiveringar:

• Gränserna vid narkotikabruk är individuella och föränderliga, vilket gör det svårt att ha kännedom om dem.
• På grund av genetisk disposition utvecklas beroende lättare hos vissa människor, och somliga är känsligare än andra för psykiska verkningar.
• Dessutom inverkar individens omgivning och livssituation på utvecklingen av ett beroende, vilket gör att beroende kan uppstå till följd av de lustkänslor narkotikabruket ger upphov till.
• Beroende kan manifestera sig fysiskt, psykiskt och socialt.

Poängsättning

Varje inkorrekt mening som identifierats och motiveringarna till varför den är felaktig kan ge totalt 4 poäng.

1 poäng
Den inkorrekta meningen har identifierats men felet har inte motiverats.

2 poäng
Den inkorrekta meningen har identifierats och felet har motiverats med ett argument.

3 poäng
Den inkorrekta meningen har identifierats och felet har motiverats knapphändigt med två olika argument.

4 poäng
Den inkorrekta meningen har identifierats och felet har motiverats tydligt och utförligt med två olika argument.

Prediktiva faktorer är enligt teorin om planerat beteende avsikt, alltså intention, samt de attityder, subjektiva normer, självförmåga (upplevd handlingsförmåga) och självreglering (faktisk handlingsförmåga) som formar intentionen. Enligt teorin är intentionen den viktigaste prediktiva faktorn. Med intention avses motivationen att agera på önskat sätt, vilket återspeglar sig i beteendemål och planerat agerande. Vega i text 5.A har en tydlig intention att minska användningen av sociala medier.

• Vega har beslutat sig för att begränsa tiden på sociala medier till under en timme per dag.
• Vega diskuterar med sin grupphandledare om metoder för att minska sin användning av sociala medier.
• Tillsammans med sin kompis lägger Vega upp en plan för att minska användningen av sociala medier.

De attityder som formar intentionen innebär en bedömning av för- och nackdelarna med något beteende. Följande exempel ur text 5.A vittnar om Vegas beteendetrosföreställningar och beteendeattityder i anknytning till minskad konsumtion av sociala medier:

• Vega tror att en minskad användning av sociala medier kommer att ha positiv inverkan på hens skolframgång, kompisrelationer och psykiska hälsa.
• Å andra sidan har Vega lagt märke till att begränsningar i användningen av smarttelefonen har orsakat rastlöshet, irritabilitet och rädsla för att missa något (FOMO).
• Vega inser att det kräver självdisciplin att dra ner på användningen av sociala medier.

Med subjektiva normer avses individens uppfattning om den sociala miljöns förväntningar gällande specifika beteenden samt individens vilja att anpassa sig till normerna. Följande exempel ur text 5.A beskriver Vegas subjektiva normer:

• Vega tänker att grupphandledaren tycker att hens beslut om minskad användning av sociala medier är bra.
• Vega bestämmer sig för att ta upp frågan om minskad användning av sociala medier med sin bästis Mio, eftersom hen tror att Mio kommer att förhålla sig positivt till målet.
• Vegas kompis Mio har ”digifastat” några gånger under gymnasietiden. Mio blir ivrig inför Vegas mål att minska sin användning av sociala medier och hakar på målet.
• Å andra sidan har Vega upplevt att begränsningar i telefonanvändningen orsakat rädsla för att missa något (FOMO), vilket tyder på socialt tryck att ständigt vara närvarande på sociala medier.

Med självförmåga avses individens tilltro till att hen kan handla på önskat sätt. Följande exempel ur text 5.A anknyter till Vegas upplevelse av självförmåga i fråga om att minska användningen av sociala medier:

• Vega förhåller sig hoppfullt till den minskade användningen av sociala medier och tror på förändring.
• Å andra sidan berättar Vega att hen tillbringar massvis med tid i sociala medier trots att hen på många sätt upplever det vara negativt, vilket tyder på problematisk social mediekonsumtion och beroende.

Genom självreglering hanteras hindren i omgivningen för det önskade hälsobeteendet.

• Enligt text 5.A hanterar Vega frestelserna i den digitala miljön genom att ställa upp tidsgränser för användningen av sociala medier och hålla telefonen i offline-läge.

Utifrån teorin om planerat beteende har gymnasisten i text 5.A goda förutsättningar för att minska sin användning av sociala medier. Utöver intentionen att minska denna användning stöds beteendeförändringen av attityderna bakom intentionen, subjektiva normer, självförmåga och självreglering.

Poängsättning
Hanteringen av sakinnehållet bedöms med 0–10 poäng.

3 poäng
Två faktorer i text 5.A, som hänger samman med en minskad användning av sociala medier (intention, attityder, subjektiva normer, självförmåga, självreglering), analyseras utifrån teorin om planerat beteende. Analysen åskådliggörs av tre exempel ur materialet.

6 poäng
Tre faktorer i text 5.A, som hänger samman med en minskad användning av sociala medier, analyseras utifrån teorin om planerat beteende. Faktorerna benämns med korrekta teoretiska begrepp och analysen åskådliggörs av sex exempel ur materialet.

9 poäng
Fyra faktorer i text 5.A, som hänger samman med en minskad användning av sociala medier, analyseras utifrån teorin om planerat beteende. Faktorerna benämns med korrekta teoretiska begrepp. Kopplingarna mellan intentionen och de faktorer som bidrar till att forma den (attityder, subjektiva normer, självförmåga, självreglering) lyfts fram. Analysen åskådliggörs av åtta exempel ur materialet.

Kunskapshanteringen bedöms med 0–10 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (begreppsanvändning, analys, helhet).

5 poäng dras av det totala poängtalet om inga hänvisningar görs till materialet.

Kostpyramiden är en åskådlig, visuell modell över hur en hälsosam och mångsidig kost komponeras. Livsmedelskategoriernas yta i pyramiden anger hur mycket av respektive livsmedel man enligt rekommendationerna bör använda. Livsmedlen i pyramidens nedre del (grönsaker, frukt, bär, potatis, fullkornsprodukter) är basen för kosten och ska utgöra en stor del av den. De sporadiska inslagen i toppen av pyramiden däremot, exempelvis feta bakelser eller köttprodukter, ska ätas sparsamt. Likaså är det röda köttet placerat i pyramidens övre del, vilket är en uppmaning att dra ner på användningen.

Enligt näringsrekommendationerna ska fettet i kosten utgöra 25–40 procent av energiintaget. Fett behövs eftersom det ger energi och krävs för kroppens produktion av cellkomponenter och hormoner. Fett främjar också upptaget av fettlösliga vitaminer. Däremot gör rikligt fettintag maten energität, vilket ökar risken för fetma.

Fettets kvalitet i kosten har stor betydelse för hälsan. Fettet i livsmedel kan delas in i mättade och omättade fetter. De omättade är mjuka medan de mättade fetterna är hårda vid rumstemperatur. Livsmedel kan också innehålla industriellt härdat fett, transfett, som är hälsofarligt. Mättat, hårt fett ökar blodets kolesterolhalt, höjer blodtrycket och skadar kroppens sockermetabolism. Dessa faktorer ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Omättat, mjukt fett däremot reducerar LDL-kolesterolet och den totala halten av kolesterol i blodet, sänker blodtrycket, främjar sockermetabolismen och lindrar låggradig inflammation i kroppen. På grund av hälsoeffekterna innehåller näringsrekommendationerna instruktioner för att minska intaget av mättat fett och öka intaget av omättat fett.

Fettets kvalitet och mängd i kategorierna av födoämnen i kostpyramiden anges i förteckningen nedan. Fett som används vid tillredning av maten påverkar mängden fett i maten och dess kvalitet. Till exempel innehåller gräddpotatis som tillretts av i sig fettsnål potatis hårt fett.

Mängden fett och dess kvalitet per kategori av födoämnen:

• Grönsaker: Grönsaker har låg fetthalt.
• Bär och frukt: Bär och frukter har låg fett halt, med vissa undantag (till exempel avokado, vars fett är mjukt).
• Potatis: Potatis har låg fetthalt.
• Fullkornsprodukter: De flesta fullkornsprodukter har låg fetthalt. Detta gäller till exempel rågbröd, pasta och gröt. Fettet i spannmål såsom havre är mjukt.
• Matfetter: Fetthalten i matfett är stor (60–100 %). Vegetabiliska oljor och margarin baserade på dessa innehåller mjuka fetter och essentiella fettsyror. Smör, fettblandningar baserade på mjölkfett och tropiska fetter, såsom palmolja och kokosfett, innehåller hårt fett.
• Nötter: Nötter innehåller fett, huvudsakligen mjukt.
• Mjölk och växtbaserade drycker och produkter: Mjölkfett är hårt och mjölkprodukter bör därför ersättas med fettsnåla versioner. Fettet i vegetabiliska drycker är mjukt.
• Fisk och fiskprodukter: Det finns fisk både med högt och lågt fettinnehåll. Fettet i fisk är mjukt.
• Baljväxter och växtproteinprodukter: Baljväxter har lågt fettinnehåll. Vegetabiliska proteinkällor kan ha tillsatt fett.
• Rött kött: Rött kött är en källa till hårt fett och bör därför ersättas med kött med låg fetthalt.
• Kött av fjäderfä och ägg: Fågel innehåller mindre hårt fett än rött kött gör. I fråga om fågel bör produkter med låg fetthalt väljas. Ägg innehåller mjukt fett men även kolesterol.
• Sällanmat: Kex, bakverk, fett påläggskött och korv är fettkällor med hårt fett. Fettet i kex och chips kan dessutom vara transfett.

Poängsättning
Hanteringen av sakinnehållet bedöms med 0–10 poäng.

3 poäng
Av svaret framgår det vilka kategorier av livsmedel som det enligt kostpyramiden rekommenderas att man använder mycket eller lite av. Fettets kvalitet och mängd analyseras korrekt för tre kategorier av livsmedel.

6 poäng
I svaret ges argument för varför det rekommenderas att man använder mycket eller lite av de olika kategorierna av livsmedel i kostpyramiden. Fettets kvalitet och mängd analyseras korrekt för sex kategorier av livsmedel.

9 poäng
I svaret ges argument för varför det rekommenderas att man använder mycket eller lite av de olika kategorierna av livsmedel i kostpyramiden. Fettets kvalitet och mängd analyseras korrekt för nio kategorier av livsmedel.

Kunskapshanteringen bedöms med 0–10 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (begreppsanvändning, analys, helhet).

God arbetsförmåga betyder förmåga att klara av sitt jobb samt balans mellan individens resurser och de krav arbetet ställer. Arbetsförmågan varierar och förändras under karriären. Den utgör en helhet som påverkas av

• faktorer i arbetsmiljön (fysisk miljö, psykosocial miljö såsom ledarskap och stöd)
• faktorer i själva arbetet, såsom dess karaktär, innehåll och krav, möjligheter till påverkan och utveckling, samt belastning och arbetsbörda
• individens arbetsrelaterade värderingar, attityder och motivation, kompetens, livssituation, hälsa och funktionsförmåga.

I videon syns hur finländare arbetade i fysiskt påfrestande jord- och skogsbruksarbeten på 1950-talet. Fabriksarbete blev vanligare till följd av industrialiseringen. Från och med 1960-talet ökade service- och kontorsarbetet. Majoriteten av den sysselsatta befolkningen arbetar numera med service- och expertarbete. Det senare är kunskapsarbete som handlar om att ta emot, processa, skapa och utnyttja kunskap. I arbetet används teknologi. Numera är det svårare att se kopplingen mellan arbete och sjukdomsprevalens.

Faktorer som hotar arbetsförmågan kan uppvisa olika grader av allvar. Exempelvis kan de handla om symtom och upplevda nackdelar, skador och arbetsrelaterade sjukdomar (såsom skador på grund av yrkessjukdomar och olyckor i arbetet), som i värsta fall leder till arbetsoförmåga eller död. Arbetsrelaterade hälsorisker orsakas av risk- och belastningsfaktorer i arbetet, vilka har förändrats i takt med näringsstrukturen.

Förändringarna i arbetsmiljön påverkar arbetsförmågan såväl positivt som negativt. En säker och sund arbetsmiljö stöder arbetsförmågan.

• Arbetsmiljöer är tryggare än tidigare, och antalet olyckor i arbetet har minskat. Med det framväxande industriarbetet utvecklades arbetarskyddet: när lagen om skydd i arbetet (1958) reviderades reglerades arbetstiden och arbetsvillkoren, och läkargranskningar fastställdes för branscher med stora risker i arbetet. I och med industrialiseringen utvecklades även arbetarskyddet, som innebär samarbete mellan arbetstagare och arbetsgivare för att främja säkerheten i arbetsmiljön. I dag sker de flesta arbetsolyckorna inom byggbranschen.
• Fysikaliska, mikrobiologiska och kemiska riskfaktorer, liksom avsaknaden av medvetenhet och skyddsutrustning, orsakade förr många typer av yrkessjukdomar (till exempel lungsjukdomar till följd av exponering för asbest eller industridamm, hörselskador på grund av buller och hudsjukdomar orsakade av kemiska substanser). Yrkessjukdomar är sjukdomar som sannolikt och huvudsakligen orsakas av någon fysikalisk, kemisk eller biologisk faktor i arbetet. Yrkessjukdomarna har minskat men de vanligaste i dag är bullerskador, hudsjukdomar och yrkesrelaterad astma.
• Den sociala arbetsmiljön skapar gemenskap och mänskliga relationer som bidrar till arbetsförmågan. Inom jord- och skogsbruket sköttes arbetet i små, familjära grupper medan avdelningar, bostadsområden eller organisationsverksamhet skapade gemenskap inom industrin. I dag är många arbetsplatser internationella. I den sociala miljön kan det finnas hälsorisker såsom avsaknad av stöd, ojämlikhet, mobbning, inbördes konkurrens och numera även distansarbete. Vissa former av interaktion (till exempel kontakt på distans) kan bli belastande. Social belastning visar sig särskilt inom servicebranscherna där det föreligger risk för ensamarbete, stor arbetsbörda på grund av många klienter, krävande kundsituationer och trakasserier.
• Ledningen av arbetet har gått från patriarkal auktoritet till teamarbete och självstyrning. Arbetstagarnas möjligheter att påverka sitt eget arbete har ökat och de negativa effekterna av hierarkier, exempelvis bristen på uppskattning, har minskat.

Arbetets innehåll, egenskaper och krav har förändrats och medför andra utmaningar för arbetsförmågan än under tidigare decennier.

• I takt med att tekniken har utvecklats har det fysiskt tunga arbetet minskat. Tidigare orsakade tunga arbetsuppgifter belastningsskador och förslitningar i rörelseorganen. Ensidiga arbetsställningar, repetitiva rörelser och sittande arbete hör till dagens riskfaktorer i den fysiska ergonomin. Kunskapsarbetet har lett till minskad fysisk aktivitet under arbetstiden, och på grund av distansarbete har även resorna till och från arbetet minskat. En följd är ökande besvär i rörelseorganen på grund av stillasittande arbete. Sådant arbete ökar också risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
• Arbetstiden har förändrats. Inom jordbruksarbetet gick arbetstid och fritid hand i hand i vardagen. I och med industrialiseringen förändrades arbetet på 1960-talet till en femdagarsvecka med omkring 40 arbetstimmar, och andelen skiftarbete ökade. Numera har de långa öppettiderna ökat skiftarbetet inom servicebranschen. Oregelbunden arbetstid leder till mer sömnstörningar och magbesvär, risk för olyckor och för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. Dessutom påverkar en oregelbunden rytm människors sociala relationer. Inte bara skiftarbetet utan även de otydligare gränserna mellan arbetstid och fritid, kravet på flexibilitet och tendensen till multilokalt arbete försvårar individens kapacitet för återhämtning från arbetet samtidigt som sömnstörningar uppstår. Många, särskilt personer under 35 år, har svårt att återhämta sig från jobbet.
• Tempot i arbetslivet har ökat och arbetstakten accelererat. I dag skapar informationsflödet, avbrott, projektbasering, tidspress och ansvarsmängden kognitiv belastning i arbetet. För kunskapsarbete krävs vanligtvis observationsförmåga, multitasking, minne samt förmåga till beslutsfattande och problemlösning. Förändringstakten kräver kontinuerligt lärande. Belastningen visar sig till exempel som minnesproblem, koncentrationssvårigheter, ångest, depression, problem med känsloreglering eller svårighet att somna. Exempel på fysiska symtom är rytmstörningar och magbesvär. Kontinuerlig belastning kan leda till utmattning.
• De psykiska kraven i arbetet har förändrats. Inom det industriella arbetet på 1960-talet kunde ensidiga arbetsuppgifter liksom brist på stimulans och utmaningar leda till likgiltighet och psykisk belastning. I dag följer psykisk arbetsbelastning av stress, förväntningar på effektivitet, ensamarbete och kognitiv belastning. Detta kan exempelvis uppträda i form av negativa tankespiraler, ångest, svårigheter att fatta beslut, isolering, irritabilitet och missbruk av rusmedel. Långvarig stress leder också till fysiska symtom, såsom högt blodtryck, rytmstörningar, magbesvär, huvudvärk och sömnstörningar. Långvarig belastning ökar risken för utmattningssyndrom. Vid utmattning förekommer cynism, nedsatt professionellt självförtroende och intensiv trötthet och syndromet är kopplat till depression, ångest, långvarig sjukfrånvaro och invalidpension. Psykiska störningar är i dag de vanligaste orsakerna till arbetsoförmåga. Ett positivt tillstånd präglat av motivation kallas arbetsengagemang och kan beskrivas som driftighet, entusiasm och fokus.
• En typ av arbetsrelaterad psykisk belastning är etisk stress som uppstår till följd av etiska utmaningar i arbetet, till exempel moraliska konflikter eller känslan av otillräcklighet i försöken att utföra ett kvalitativt arbete. Etisk stress orsakas i dagens arbetsliv av brådska och strävan till effektivitet.
• Fragmentariska anställningsförhållanden, ständiga förändringar på organisationsnivå och osäkerhet orsakar belastning och ekonomisk osäkerhet. Arbetets belastningsgrad kan även förvärras av krav på arbetsresor och bristfällig introduktion i arbetet.

Många av de förändringar i arbetslivet som påverkar arbetsförmågan handlar om individen

• Allt större kompetens krävs. Att ha god yrkeskompetens och behärska de kunskaper och färdigheter som krävs i ett arbete stöder arbetsförmågan. De flesta arbetsuppgifter var tidigare tydliga och mekaniska. Vid expertarbete avkräver konstant föränderlighet, teknisk utveckling och varierande arbetsuppgifter arbetstagaren bred kompetens och kunskapstillämpning i föränderliga situationer. Samtidigt stärker det också arbetsförmågan att lära sig nya saker och uppleva sig som kompetent.
• Tidigare kunde karriärer hos en och samma arbetsgivare vara långa. Numera har individens alternativ blivit fler och såväl karriärinriktning som yrke kan förändras flera gånger. Detta kan medföra påfrestande kompetenskrav. Också otydligare gränser mellan arbetstid och fritid kan tära på individens resurser.
• Tidigare var den säkerhet som en utkomst gav, den upplevda samhörigheten på arbetsplatsen och yrkesstolthet viktiga motivationsfaktorer. Numera värdesätts motiverande aspekter av själva arbetet, och det förväntas ge innehåll, utmaningar och mångsidighet. Arbetet ger livet mening, värde och upplevelser av kompetens, och stärker det psykiska välbefinnandet. Utdragen arbetslöshet är ett hot mot den psykiska hälsan.
• Enligt studier har befolkningen i arbetsför ålder sämre kondition och lider av mer övervikt än under tidigare decennier. Detta påverkar arbetsförmågan.

Poängsättning
Hanteringen av sakinnehållet bedöms med 0–15 poäng.

4 poäng
I svaret diskuteras och bedöms de effekter förändringarna i arbetslivet har på arbetsförmågan med hjälp av tre exempel.

7 poäng
I svaret diskuteras och bedöms de effekter förändringarna i arbetslivet har på arbetsförmågan med hjälp av fyra exempel. De faktorer som påverkar arbetsförmågan analyseras ur två olika perspektiv (arbetsmiljö, arbetsrelaterade faktorer, individen).

10 poäng
I svaret diskuteras och bedöms de effekter förändringarna i arbetslivet har på arbetsförmågan med hjälp av sex exempel. De faktorer som påverkar arbetsförmågan analyseras ur tre olika perspektiv (arbetsmiljö, arbetsrelaterade faktorer, individen).

13 poäng
I svaret diskuteras och bedöms de effekter förändringarna i arbetslivet har på arbetsförmågan med hjälp av åtta exempel. De faktorer som påverkar arbetsförmågan analyseras ur tre olika perspektiv (arbetsmiljö, arbetsrelaterade faktorer, individen).

Kunskapshanteringen bedöms med 0–15 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (begreppsanvändning, bedömning, helhet).

5 poäng dras av det totala poängtalet om inga hänvisningar görs till materialet.

De olika formerna av socialt stöd är emotionellt stöd, informativt stöd, praktiskt stöd och mentalt stöd.

Emotionellt stöd inbegriper exempelvis tjänstvillighet, empati, tillit, närvaro, lyssnande och uppmuntran.

• Emotionellt stöd kan man till exempel få inom familjearbetet. Där ges emotionellt stöd genom närvaro och beredskap att lyssna. Familjearbetaren kan sätta ord på känslor och skapa ett tryggt rum för samtal.
• Emotionellt stöd fås inom uppfostrings- och familjerådgivningen i form av professionell samtalshjälp och handledning. Familjerådgivarna hjälper föräldrar och barn att förstå och hantera känslor. De stärker samspelet i familjen och stöttar föräldraskapet vid olika utmaningar med barnuppfostran och mellanmänskliga relationer.
• Emotionellt stöd fås genom medling i familjefrågor i en opartisk och trygg atmosfär där familjemedlemmarna kan hantera känslor och konflikter.
• Också stödpersoner eller stödfamiljer erbjuder emotionellt stöd.
• Inom kamratgruppsverksamheten ges möjlighet att lyssna till andra och dela med sig av egna erfarenheter, känslor och svårigheter med andra som genomgår eller har genomgått samma livssituationer. Också de professionella verksamhetsledarna erbjuder emotionellt stöd.

I det informativa stödet ingår bland annat kunskaper, råd, vägledning och omvärdering av olika situationer.

• I hemservicen till barnfamiljer får familjen praktiska råd för att hantera vardagen och barnskötseln.
• Inom familjearbetet ges råd om föräldraskap, fostran och livskompetens.
• Uppfostrings- och familjerådgivningen ger sakkunniginformation om barns utveckling, fostran och samspel i familjen.
• Medlingen i familjefrågor ger information om rättigheter, avtalspraxis och exempelvis tryggande av barns ställning efter en skilsmässa.
• Inom kamratgruppsverksamheten ger familjer varandra erfarenhetskunskap och tips som underlättar vardagen och barnuppfostran.
• Inom vård- och terapitjänsterna får familjen kunskap om barnets specialbehov och metoder för att stödja hens utveckling.
• Råd och vägledning finns i praktiken på alla tjänsters webbplatser och i deras övriga material.

Det praktiska stödet inkluderar bland annat olika tjänster samt ekonomisk och annan materiell hjälp.

• Praktiskt stöd fås särskilt i form av hemservice för barnfamiljer, som innebär konkret hjälp med vardagssysslor och barnskötsel.
• Inom familjearbetet ges stöd för att skapa strukturer i vardagen, exempelvis rutiner för dygnsrytm, gränser och barnuppfostran.
• En stödperson eller stödfamilj ger barnet eller hela familjen tillfällig hjälp, omsorg och andrum.
• Inom kamratgruppsverksamheten kan andra föräldrars erfarenheter ge praktiska tips för en enklare vardag. I verksamheten ingår ofta också organiserade aktiviteter för samvaro (familjecaféer), matlagning, barnvagnspromenader, pyssel, utflykter och liknande aktiviteter där man samtidigt kan lära sig många praktiska färdigheter.
• Inom vård- och terapitjänster ges handledning i praktiska metoder till stöd för ens barns utveckling eller specialbehov.

Det mentala stödet innefattar bland annat konstruktiv respons, uppmuntran, positiva omdömen om kompetens och färdigheter, stöd för att uppbåda egna resurser och en annan människas respekt.

• Inom familjearbetet stärks föräldraskapet och familjens sätt att hantera vardagen.
• Uppfostrings- och familjerådgivningen ger stöd för samspelet i familjen.
• Genom medling i familjefrågor ges hjälp att hantera de känslor som konflikter väcker och finna konstruktiva lösningar.
• En stödperson eller stödfamilj ger familjen en pålitlig vuxen som agerar moraliskt stöd vid utmaningar i vardagen.
• Inom kamratgruppsverksamheten ges stöd i form av erfarenheter, respons, respekt och uppmuntran från andra i liknande situationer. I vård- och terapitjänsterna erbjuds barnet och dess familj psykiskt stöd till exempel via kris- eller terapiarbete.

Poängsättning
Hanteringen av sakinnehållet bedöms med 0–15 poäng.

4 poäng
I svaret behandlar examinanden två former av socialt stöd och motiverar med hjälp av dem hur två olika socialtjänster hjälper barnfamiljer.

7 poäng
I svaret behandlar examinanden tre former av socialt stöd och motiverar med hjälp av dem hur fyra olika socialtjänster hjälper barnfamiljer. Formerna av socialt stöd har namngetts korrekt.

10 poäng
I svaret behandlar examinanden fyra former av socialt stöd för och motivera med hjälp av dem hur fem olika socialtjänster hjälper barnfamiljer.

13 poäng
I svaret behandlar examinanden fyra former av socialt stöd och motiverar med hjälp av dem hur sju olika socialtjänster hjälper barnfamiljer.

Kunskapshanteringen bedöms med 0–15 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (begreppsanvändning, argumentation, helhet).

En analys av materialen visar att cancersjukdomar blir vanligare och att dödligheten i cancer har minskat. Behandlingsresultaten har alltså förbättrats. Av materialet framgår även att kostnaderna särskilt för läkemedelsbehandling har ökat.

Cancersjukdomar diagnostiseras allt oftare eftersom befolkningen åldras och cancersjukdomar förekommer oftare hos äldre än hos yngre personer. Finländarnas levnadsvanor och relaterade riskfaktorer, såsom otillräcklig fysisk aktivitet, ohälsosam kost, övervikt, rökning och alkoholkonsumtion, ökar risken för cancer.

Behandlingsformerna för cancersjukdomar utvecklas och särskilt nya läkemedelsbehandlingar blir allt dyrare. Kostnaderna ökar i och med att en allt större andel av cancersjukdomarna kan behandlas under lång tid. Dessutom ges behandlingar för att förlänga patienternas liv i situationer där sjukdomen inte längre kan botas. Allt äldre och skörare patienter kan också behandlas.

De ökade kostnaderna för cancersjukdomar kan påverkas till exempel på följande sätt:

1. Hälsofrämjande beslutsfattande och socialpolitik

• Cancerförebyggande levnadssätt stöds.
  • Förbättrade idrottstjänster genom prisstöd och skattelättnader.
  • Lindrigare beskattning av hälsosamma livsmedel som är till förmån för vikthantering, tyngre beskattning av skadliga livsmedel.
  • Begränsning av tillgången till rusmedel (alkohol, tobaks- och nikotinprodukter, illegala droger), skattestyrning av användningen av lagliga rusmedel, finansiering av vårdsystemen.
  • Satsningar på kommunikation och kampanjer till stöd för hälsan.
  • Betoning på levnadsvanor som förebygger cancer och andra icke-smittsamma sjukdomar i läroplaner och undervisning.
• Överföring av en större andel av kostnaderna på patienterna, varvid samhällets utgifter minskar.
  • Höjda avgifter för vårddagar och besök inom hälso- och sjukvården.
  • Minskad FPA-ersättning för läkemedel.

2. Hälsofrämjande miljöer

• Stöd för cancerförebyggande levnadsvanor.
  • Fler avgiftsfria motionsanläggningar.
  • Fler tillgängliga naturområden.
  • Satsningar på gång- och cykeltrafiken.
  • Hälsosam mat vid massbespisningar.
• Minskade miljöutsläpp som ökar cancerrisken.

3. Effektivisering och utveckling av hälsovårdstjänsterna

• Utveckling av behandlingarna så att färre besök och avdelningsvård inom specialsjukvården krävs.
• Revidering av patentlagstiftningen så att priset på nya läkemedel sjunker.
• Begränsning av de behandlingar som ges inom den offentliga hälso- och sjukvården.
• Begränsning av behandlingarna till bara dem som gynnas av dem.
• Åldersbegränsningar för behandlingarna.
• Begränsning av behandlingarna till fall där cancern kan botas.
• Satsningar på tidig upptäckt av cancersjukdomar, varvid möjligheterna till kurativ behandling är större.
  • Utveckling av nya metoder för tidig diagnostisering (till exempel användning av markörer i blod- eller urinprov).
  • Utveckling av nya screeningmetoder som kan bidra till tidig diagnos av cancersjukdomar.
• Bättre hälsa så att allt fler cancersjukdomar kan förebyggas.
  • Behandling av särskilda riskfaktorer (tobaks- och alkoholberoende, fetma).
  • Vaccinationer mot sjukdomar som ökar cancerrisken.

4. Större social delaktighet och social verksamhet

• Stöd till organisationers cancerförebyggande verksamhet nationellt och lokalt.
• Uppmuntran till att värdesätta hälsan i olika sociala grupperingar och möjligheter för medlemmarna i dem, exempel arbetstagare, att delta i beslutsfattandet (exempelvis förebyggande av passiv rökning eller prioritering av vegetariskt vid massbespisning).

5. Utveckling av hälsokompetensen

• Satsningar på tidig diagnostisering av cancersjukdomar, varvid möjligheterna till kurativ behandling förbättras.
  • Ökad hälsomedvetenhet bland medborgarna och kompetens för igenkänning av tidiga symtom på cancersjukdomar.
  • Förbättrad kompetens bland hälsovårdspersonal för igenkänning av tidiga symtom på cancersjukdomar.
• Förbättrad medvetenhet om cancerförebyggande åtgärder och stöd för sunda livsvanor genom handledning, hälsorådgivning och undervisning i hälsokunskap.

Poängsättning
Hanteringen av sakinnehållet bedöms med 0–15 poäng.

4 poäng
I svaret ges tre exempel på åtgärder inom två av WHO:s aktionsområden för att minska kostnaderna för cancer.

7 poäng
I svaret analyseras materialet och sex underbyggda exempel ges på åtgärder inom tre av WHO:s aktionsområden för att minska kostnaderna för cancer. Korrekta benämningar används för aktionsområdena.

10 poäng
I svaret analyseras materialet och åtta underbyggda exempel ges på åtgärder inom alla fem av WHO:s aktionsområden för att minska kostnaderna för cancer. Korrekta benämningar används för aktionsområdena.

13 poäng
I svaret analyseras materialet och tio underbyggda exempel ges på åtgärder inom alla fem av WHO:s aktionsområden för att minska kostnaderna för cancer. Korrekta benämningar används för aktionsområdena.

8 poäng dras av det totala poängtalet om inga hänvisningar görs till materialet.

Kunskapshanteringen bedöms med 0–15 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (begreppsanvändning, analys, helhet).