Beskrivningar av goda svar: SV – Evangelisk-luthersk religion
16.9.2026
Preliminära beskrivningar av goda svar 16.9.2026
De preliminära beskrivningarna av goda svar utgör en riktgivande beskrivning av de svar som förväntas på uppgifterna i provet. De är i första hand ämnade som stöd för den preliminära bedömningen. De preliminära beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svar. De preliminära beskrivningarna av goda svar utgör inte en del av den uppgift om hur bedömningsgrunderna tillämpats på en enskild examinands provprestation som avses i Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar. De preliminära beskrivningarna av goda svar är inte bindande för Studentexamensnämnden då grunderna för den slutgiltiga bedömningen fastställs.
Religionsundervisningens centrala uppgift är att stödja den studerandes allmänbildning i fråga om religioner och livsåskådningar. I den evangelisk-lutherska religionsundervisningen gör man sig förtrogen med lutherdomen och andra former av kristendom, övriga religioner samt religion och religionslöshet som fenomen. Man granskar religionerna som en del av kulturen, kulturtraditionen och samhället samt individens och samfundets liv.
Provet i religion innefattar nio uppgifter, av vilka examinanden bör besvara fem. Provet omfattar två delar. Del 1 består av sex uppgifter. Varje uppgift ger 0–20 poäng. Del 2 består av tre uppgifter som ger 0–30 poäng per uppgift. Av uppgifterna i del 1 kan man besvara tre, fyra eller fem, av uppgifterna i del 2 högst två. Det maximala antalet poäng i provet är 120. För att nå detta poängantal måste examinanden besvara tre uppgifter i del 1 och två uppgifter i del 2.
Provet innehåller uppgifter av olika karaktär och svårighetsgrad. En del av uppgifterna förutsätter ett koncentrerat och kort svar, en del att man behärskar stora ämnesområden och svarar i essäform. Uppgifterna kan innehålla material som texter, bilder, videor, kartor, diagram, figurer och statistik. Innehållet i materialet bör utnyttjas, tillämpas och bedömas på ett sakligt sätt. Om en uppgift har material bör man i regel hänvisa till det i svaret. Uppgifterna kan innehålla begränsningar i fråga om teckenmängd. I detta fall är det fråga om maximilängden för svaret. Då sänks inte poängen för svaret om teckenmängden underskrids, ifall sakinnehållet är tillräckligt och framställningen tydlig. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.
I provet i religion bedöms examinandens faktakunskaper, hantering av informationen och framställningssätt. I fråga om faktakunskaper bedöms examinandens kännedom om sakinnehållet i lärokursen i religion och den centrala begreppsapparaten som berör religioner och livsåskådningar. I svaren bedöms också hur innehållet i svaret motsvarar uppgiften och hur väl avgränsat svaret är. I alla uppgifter är utgångspunkten för bedömningen att svaret motsvarar uppgiften. Om uppgiften förutsätter till exempel jämförelse, fästs också vikt vid det i bedömningen. En stor faktamängd är inte till fördel om fakta är oväsentliga för uppgiften. Sakfel och en felaktig användning av begrepp sänker poängen.
I fråga om hanteringen av informationen bedöms examinandens förmåga att presentera, analysera, bedöma och tillämpa kunskap om religioner och livsåskådningar. Uppmärksamhet fästs särskilt vid hur övertygande de framförda synpunkterna är, hur de motiveras och hur ämnet problematiseras. Ett lyckat svar visar att examinanden självständigt behärskar sin kunskap om religioner och livsåskådningar och kan utveckla den utifrån tidigare erhållna fakta och behandla religionsfrågor på ett analytiskt sätt ur flera olika synvinklar. Dessutom är fakta, motiverade ställningstaganden och åsikter klart avskilda från varandra.
I fråga om framställningssättet bedöms svarets konsekvens, helhet och stilistiska smidighet. Flytande och vårdad svensk sakprosa värderas i svaret. Upprepningar och ett otydligt eller oredigt framställningssätt sänker poängen.
I fråga om faktakunskaper presenteras de mer detaljerade kriterierna separat för de olika uppgifterna. Beskrivningen av goda svar är inriktad på två nivåer: ett gott svar, som motsvarar cirka 50 procent av hela poängtalet, och ett berömligt svar, som avser cirka 80 procent av poängtalet. I uppgifter med många delar fastställs poängen separat för de olika delarna, ifall inte annat sägs i uppgiften. Ifall uppgiften består av ovanligt många delar ges särskilda direktiv för poängsättningen. I fråga om omfattande essäuppgifter är beskrivningarna av ett gott svar alltid endast riktgivande. De innehåller i första hand element som är centrala i gymnasiestudierna, men utöver dem kan examinandernas svar innehålla andra väsentliga aspekter.
Allmänt taget är ytterligheterna i fråga om faktakunskaper svar som över huvud taget inte innehåller fakta och begrepp som är väsentliga för ämnesområdet, och svar som visar en utmärkt behärskning av ämnesområdet. Utmärkande för det sistnämnda är till exempel att de begrepp som är väsentliga för ämnesområdet har använts på ett sakkunnigt och naturligt sätt och att de fakta som presenteras i svaret är mångsidiga och precisa. Mellan dessa ytterligheter ligger ett så kallat gott svar, som innehåller en del väsentliga aspekter på ämnesområdet och där användningen och definitionen av begreppen i huvudsak är sakliga. Ett sådant svar kan också innehålla enstaka sakfel.
I allmänhet följer faktakunskaperna, hanteringen av informationen och framställningssättet varandra åt, eftersom gestaltning av fakta som är väsentliga för helheten, användning av relevanta begrepp, konsekvens i argumentationen och stilistisk smidighet hör ihop. Nedan ges allmänna riktlinjer som åskådliggör olika faktorer som bör beaktas vid bedömningen av i första hand hanteringen av informationen och framställningssättet.
De svaga svaren är stilistiskt oklara, ostrukturerade och besvarar uppgiften endast delvis eller inte alls. I sådana svar utnyttjar man inte materialet och framförda synpunkter motiveras inte vederhäftigt. Sådana svar ger i regel under en fjärdedel av hela poängtalet.
Under hälften av hela poängtalet ger också sådana svar som presenterar ett eller flera fakta och begrepp som är väsentliga för ämnet men som är ostrukturerade och stilistiskt oklara. Sådana svar kan också innehålla upprepningar, överdrifter, ohållbara motiveringar och uppräkningar.
Ett gott svar motsvarar i bedömningen cirka hälften av hela poängtalet. Ett sådant svar besvarar i huvudsak uppgiften och innehåller flera väsentliga fakta och synpunkter på ämnet. Examinanden har åtminstone till vissa delar utnyttjat det material som hör till uppgiften och svaret innehåller tillämpning och utveckling av fakta. Svaret visar en strävan att strukturera och motivera. Svaret kan ändå delvis vara ostrukturerat och uppräknande och motiveringarna kan vara ytliga.
Ett berömligt svar motsvarar cirka 80 procent av hela poängtalet. I ett sådant svar har examinanden lyckats skapa en konsekvent helhet av flera fakta och synpunkter som är väsentliga för ämnet. Svaret motsvarar uppgiften och språket är vårdat. De motiveringar som framförs är tydliga och mångsidiga, och fakta tillämpas och analyseras trovärdigt.
Svar som når de allra högsta poängen utmärks utöver de nämnda aspekterna av en djup förståelse av ämnesområdet och en förmåga att sätta in fakta i större sammanhang. Examinanden har utnyttjat material som hör till uppgiften på ett insiktsfullt sätt och relaterat olika delar av materialet till varandra. Svaren utgör välunderbyggda helheter stödda av argumentation. De kan också innehålla fyndiga och överraskande synpunkter och öppningar mot alternativa sätt att närma sig problemet.
| Poängtal | under 25 % | 25–50 % | 50 %, gott svar | 80 %, berömligt svar | över 80 % |
|---|---|---|---|---|---|
| Faktakunskaper: Det som bedöms är kunskap om faktainnehållet enligt läroplanen, korrekt och precis användning av begrepp, överensstämmelse mellan innehåll och uppgift samt avgränsning av svaret. | Svaret innehåller väldigt lite eller ingen för ämnesområdet relevant kunskap och väldigt få eller inga för ämnesområdet relevanta begrepp. | Ett eller flera för ämnesområdet relevanta fakta och begrepp presenteras i svaret. | Svaret innehåller flera för ämnesområdet relevanta fakta, användningen och definitionerna av begrepp är huvudsakligen korrekta. Svaret kan innehålla enstaka faktafel (noggrannare kriterier för enskilda uppgifter ges i beskrivningen av goda svar). | Svaret visar berömliga insikter i ämnesområdet; begrepp används sakkunnigt och naturligt, och de kunskaper som presenteras i svaret är mångsidiga och exakta (noggrannare kriterier för enskilda uppgifter ges i beskrivningen av goda svar). | Svaret visar en djuplodande förståelse av ämnesområdet och en förmåga att koppla kunskapen till vidare sammanhang. |
| Hantering och presentation av kunskap: Examinandens förmåga att presentera, analysera, utvärdera och tillämpa kunskap bedöms; presentationen bedöms med tanke på svarets följdriktighet, enhetlighet och stilistiska smidighet. | Svaret är stilistiskt osammanhängande och ostrukturerat. Det motsvarar endast delvis eller inte alls uppgiften. Uppgiftens material har inte utnyttjats och de framlagda ståndpunkterna har inte motiverats adekvat. | Svaret är ostrukturerat och stilistiskt osammanhängande. Det kan innehålla upprepningar, överdrifter, icke-trovärdiga motiveringar och vara katalogartat. | Svaret motsvarar huvudsakligen uppgiften. I svaret presenteras flera för ämnesområdet relevanta fakta och synpunkter. Uppgiftens material har utnyttjats till vissa delar och svaret visar tecken på tillämpning och utveckling av kunskap. Det finns en strävan efter en följdriktig struktur och motiveringar, men svaret kan ställvis vara ostrukturerat och katalogartat. Motiveringarna kan vara rätt ytliga. | Flera för uppgiften relevanta fakta och synpunkter har kopplats ihop till en följdriktig helhet. Svaret motsvarar uppgiften och är vårdat till sitt språk. De framlagda motiveringarna är tydliga och mångsidiga. Kunskapen tillämpas och utvecklas på ett trovärdigt sätt. | De olika materialen för uppgiften har utnyttjats på ett insiktsfullt sätt och har ställts i relation till varandra. Motiveringarna är övertygande och väl argumenterade. Svaret kan innehålla sinnrika synpunkter och öppningar till alternativa angreppsvinklar. |
Del 1: 20-poängsuppgifter
1. Påståenden om religioner 20 p.
Nedan står 20 påståenden grupperade enligt fyra teman. Välj för varje deluppgift (1.1–1.20) det svarsalternativ som passar bäst. Rätt svar 1 p., fel svar –1 p., inget svar 0 p.
Du kan ändra ditt svar efter att du har valt ett svarsalternativ, men du kan inte längre lämna påståendet helt utan svar. Om du har börjat besvara uppgiften, men kommer till att du ändå inte vill lämna in den för bedömning, ska du välja alternativet ”Jag svarar inte” för alla påståenden.
1.1 Judendomen är en 1 p.
- monistisk religion. (-1 p.)
- monoteistisk religion. (1 p.)
- panteistisk religion. (-1 p.)
1.2 Till grunderna i den judiska tron hör 1 p.
- den åttafaldiga vägen. (-1 p.)
- de fem pelarna. (-1 p.)
- de tio budorden. (1 p.)
1.3 Toran är 1 p.
- ursprungligen skriven på grekiska. (-1 p.)
- den första delen av Tanak. (1 p.)
- en samling psalmer. (-1 p.)
1.4 Judarna betraktar som sin stamfader 1 p.
- Abraham. (1 p.)
- Moses. (-1 p.)
- Salomon. (-1 p.)
1.5 Centralt i judendomen är tanken på 1 p.
- ett utvalt folk. (1 p.)
- återfödelse. (-1 p.)
- pilgrimsfärd. (-1 p.)
1.6 Den heliga boken i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga är 1 p.
- Mormons bok. (1 p.)
- Den inre borgen. (-1 p.)
- Avesta. (-1 p.)
1.7 Centrum för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga ligger i 1 p.
- Los Angeles. (-1 p.)
- Salt Lake City. (1 p.)
- Dallas. (-1 p.)
1.8 I Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga var den första profeten och grundaren 1 p.
- John Wesley. (-1 p.)
- Joseph Smith. (1 p.)
- Jean Calvin. (-1 p.)
1.9 Den religiösa rörelsen Jehovas vittnen uppkom i 1 p.
- Skottland. (-1 p.)
- Frankrike. (-1 p.)
- USA. (1 p.)
1.10 Jehovas vittnen betraktas inte som en kristen kyrka eftersom rörelsen 1 p.
- inte använder Gamla testamentet. (-1 p.)
- inte godkänner treenighetsläran. (1 p.)
- tror på återfödelsen. (-1 p.)
1.11 Konfucianismen kan klassificeras som en 1 p.
- etnisk religion. (-1 p.)
- nyandlig rörelse. (-1 p.)
- samhällsfilosofi. (1 p.)
1.12 En oskiljaktig del av tillvaron är enligt buddhismen 1 p.
- arvssynden. (-1 p.)
- lidandet. (1 p.)
- kastväsendet. (-1 p.)
1.13 Enligt buddhistisk etik är det viktigt att 1 p.
- visa medkänsla med alla levande varelser. (1 p.)
- lyda de befallningar Gud har gett. (-1 p.)
- följa Veda-böckernas ceremonilagar. (-1 p.)
1.14 I taoismen syftar begreppet wu wei på 1 p.
- Himlen. (-1 p.)
- handlande utan ansträngning. (1 p.)
- rituell renhet. (-1 p.)
1.15 Enligt taoismen bör människan sträva efter 1 p.
- att förstå verklighetens innersta natur. (1 p.)
- att bli en ädel människa. (-1 p.)
- att underkasta sig Guds vilja. (-1 p.)
1.16 De två största religionerna i Japan är 1 p.
- shinto och jainism. (-1 p.)
- shinto och buddhism. (1 p.)
- shinto och kristendom. (-1 p.)
1.17 I shinto betyder matsuri 1 p.
- rituell blomsteruppsättning. (-1 p.)
- en religiös och social högtid. (1 p.)
- en präst som arbetar i templet. (-1 p.)
1.18 Kamidana hör till shinto och är 1 p.
- en ritual som utförs vid nyår. (-1 p.)
- ett hemaltare, det vill säga en gudshylla. (1 p.)
- en helgedom som besöks på högtidsdagar. (-1 p.)
1.19 I shinto är det viktigt 1 p.
- att man slaktar ett djur på rätt sätt. (-1 p.)
- att upprätthålla rituell renhet. (1 p.)
- att man ber om syndernas förlåtelse. (-1 p.)
1.20 Shinto är en 1 p.
- universell religion. (-1 p.)
- missionerande religion. (-1 p.)
- etnisk religion. (1 p.)
2. Ritualer i religioner 20 p.
I svaren bedöms om examinanden kan redogöra för vilken ritual och religion bilden anknyter till. Dessutom bedöms hur mångsidigt och med hur korrekta begrepp examinanden redogör för vad som händer i ritualen och vilken betydelse ritualen har i den aktuella religionen.
Svarets längd i respektive deluppgift är högst 1 500 tecken. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.
2.1 Berätta vilken religion och ritual bild föreställer. Redogör för vad som händer i ritualen och vilken betydelse ritualen har i den aktuella religionen. 10 p.
Svaret ska vara högst 1 500 tecken långt. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
I ett gott svar (5 p.) kopplar examinanden bilden till islam och till dess dagliga bönestunder. Dessutom redogör examinanden för vad som händer i ritualen eller vilken ritualens betydelse är i islam genom att föra fram minst två synpunkter.
I ett berömligt svar (8 p.) redogör examinanden mångsidigt för vad som händer i ritualen och vilken ritualens betydelse är i islam. Examinanden använder begrepp som hör till den aktuella ritualen och religionen.
I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:
- Ritualens namn är på arabiska "salat"/"salah" eller alternativt på persiska "namaz".
- Bönen är en av islams fem grundpelare.
- Bönestunderna är fem per dag (i vissa inriktningar tre).
- För männen är det en plikt att delta i fredagens middagsbön i moskén, men i övrigt kan bönen också utföras enskilt.
- Före bönen utropas en kallelse till bön från minareten.
- Bönestunden föregås av en rituell rening.
- Muslimerna ber vända i riktning mot Mecka.
- Recitationen av Koranens första sura ingår alltid i bönen.
- I bönen ingår olika serier av rörelser, såsom att som på bilden buga sig ända till marken.
2.2 Berätta vilken religion och ritual bild föreställer. Redogör för vad som händer i ritualen och vilken betydelse ritualen har i den aktuella religionen. 10 p.
Svaret ska vara högst 1 500 tecken långt. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
I ett gott svar (5 p.) kopplar examinanden bilden till hinduismen och tillbedjan av ett altarväsen eller en eldceremoni. Dessutom redogör examinanden för vad som händer i ritualen eller vilken ritualens betydelse är i hinduismen genom att föra fram minst två synpunkter.
I ett berömligt svar (8 p.) redogör examinanden mångsidigt för vad som händer i ritualen och vilken ritualens betydelse är i hinduismen. Examinanden använder begrepp som hör till den aktuella ritualen och religionen.
I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:
- Tillbedjan av ett altarväsen kallas puja och eldceremonin arati.
- Ritualens innebörd är att visa guden högaktning, på bild 2.B Ganesha.
- Puja representerar bhakti-traditionen, alltså hängiven tillbedjan där också lekmän utövar riter av tillbedjan.
- I puja-ritualen kan altarguden tilldelas offergåvor såsom mat, blommor och rökelse.
- I pujan sker darshan, ett ömsesidigt seende: hen som utför ritualen ser guden och guden ser hen.
- I arati förs en låga i cirkel framför altarguden, varefter lågan förs till dem som tillber så att de kan röra vid den.
- På bilden utförs ritualen av en särskild tempelpräst (pujari) som har en hög kaststatus, vilket uttrycks av den synliga heliga tråden. I hemmet kan motsvarande ritual utföras till exempel av familjens mor.
3. Två tidsuppfattningar 20 p.
I svaret bedöms hur strukturerat och mångsidigt examinanden redogör för hur den linjära och den cykliska tidsuppfattningen syns i läran i de religioner examinanden valt.
I ett gott svar (10 p.) redogör examinanden för minst två läran där den linjära eller den cykliska tidsuppfattningen syns i båda de religioner hen valt. Examinanden visar att hen förstår begreppen linjär tidsuppfattning och cyklisk tidsuppfattning.
I ett berömligt svar (16 p.) redogör examinanden strukturerat och mångsidigt för hur den linjära och den cykliska tidsuppfattningen syns i de läran i de religioner hen valt.
I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:
- Enligt den linjära tidsuppfattningen har tiden en början och ett slut. Den linjära tidsuppfattningen kan illustreras av en linje som har en startpunkt och en slutpunkt.
- Enligt den cykliska tidsuppfattningen fortskrider tiden i återkommande cykler. Den cykliska tidsuppfattningen kan illustreras av en cirkel.
- Till de linjära religionerna räknas främst de religioner som uppstått i Mellanöstern: judendomen, kristendomen och islam.
- I Mellanösterns religioner lärs det att Gud har skapat världen vid en viss tidpunkt och att världens historia slutligen också upphör vid en tidpunkt som Gud bestämmer.
- Till föreställningen om att världens historia tar slut hör också uppfattningar om frälsning och om att människan kommer till himlen eller till paradiset.
- Till de cykliska religionerna räknas framför allt de religioner som uppkommit i Indien: hinduismen, buddhismen, jainismen och sikhismen.
- I Indiens religioner lärs det att de kosmiska världsepokerna följer på varandra. Till detta hör också läran om hur karmas lag styr återfödelsens kretslopp (samsara), ur vilket man med religionens hjälp strävar att frigöra sig.
- Drag av cyklisk tidsuppfattning kan man även se i antikens religiositet och i vissa ursprungsfolks religioner.
- De traditionella religionerna i Kina och Japan passar inte lika väl in i den här klassificeringen som de religioner som uppkommit i Mellanöstern och Indien.
4. Krubban i tältstaden och Den heliga familjen 20 p.
I svaret bedöms hur mångsidigt examinanden analyserar den amerikanska konstnären Kelly Latimores verk ur Bibelns och den kristna etikens synvinkel och hur trovärdig examinandens tolkning av budskapen i verken är.
I ett gott svar (10 p.) analyserar examinanden verken genom att för vardera redogöra för minst en relevant synpunkt ur Bibelns och minst en relevant synpunkt ur den kristna etikens synvinkel. Dessutom redogör examinanden för en trovärdig tolkning av budskapet i verken.
I ett berömligt svar (16 p.) analyserar examinanden verken mångsidigt ur Bibelns och den kristna etikens synvinkel. Dessutom redogör examinanden för en trovärdig tolkning av budskapet i verken.
I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:
- Verken återger Bibelns berättelser: de avbildar skeden i Jesu liv som återges i Nya testamentets evangelier.
- Verket Den heliga familjen återspeglar berättelsen om Jesus, Maria och Josef. Den kan ses som en tolkning av berättelsen om hur den heliga familjen flyr undan Herodes barnadråp strax efter Jesu födelse.
- Verket Krubban i tältstaden avbildar Jesu födelse i en traditionell konstellation med en krubba.
- I vartdera verket har den bibliska berättelsen placerats i en modern kontext. Det här syns till exempel på de avbildade gestalternas kläder och på den omgivning där de placerats.
- Som teman i verket Den heliga familjen kan man se bland annat flyktingskap, migration och flyttningsrörelser. Temana kan granskas ur den kristna etikens synvinkel (till exempel flyktingskap i Bibeln, de kristna kyrkornas ståndpunkter och humanitärt arbete, kärleken till nästan och den gyllene regeln).
- Som teman i verket Krubban i tältstaden kan man se bland annat storstadens förhållanden, bostadslöshet, utslagning och social marginalisering. Temana kan granskas ur den kristna etikens synvinkel (till exempel kärleken till nästan, den gyllene regeln och rättvisa).
- Möjliga tolkningar är till exempel likheter i människoöden och upprepade samhälleliga orättvisor från Bibelns tid till nutiden.
- Till den kristna traditionen hör tanken att Gud blir människa i Jesus och också upplever mänskliga prövningar.
- Konstnären är amerikan; verken kan tolkas som ett ställningstagande i den amerikanska samhälleliga och politiska diskussionen om till exempel invandrarnas ställning och bostadslöshet.
- Verket som avbildar flyktingskap har ursprungligen ett spanskt namn, vilket kan ses syfta på flyttningsströmmen från Sydamerika till USA och den amerikanska diskussionen om denna.
5. Finlands evangelisk-lutherska kyrkas betydelse och roll i det finländska samhället 20 p.
I svaret bedöms hur ingående och trovärdigt examinanden diskuterar vilken betydelse och roll Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har i det finländska samhället på 2020-talet.
I ett gott svar (10 p.) diskuterar examinanden vilken betydelse och roll Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har i det finländska samhället på 2020-talet och för fram minst tre synpunkter. Enbart ett referat av materialet är inte tillräckligt för goda svar.
I ett berömligt svar (16 p.) diskuterar examinanden ingående och trovärdigt vilken betydelse och roll Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har i det finländska samhället på 2020-talet.
Det är förtjänstfullt att examinanden visar att hen känner till Finlands evangelisk-lutherska kyrkas lagstadgade samhälleliga uppgifter.
Det är särskilt förtjänstfullt att examinanden diskuterar förhållandet mellan Finlands evangelisk-lutherska kyrkas socialetiska verksamhet och förkunnelsearbete.
I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:
- Finlands evangelisk-lutherska kyrka har en särställning i Finlands lagstiftning. Det syns bland annat i rätten att uppbära kyrkoskatt och i att kyrkan har en roll i vissa statliga ceremonier.
- Enligt kyrkolagen är Finlands evangelisk-lutherska kyrkas uppgift att i enlighet med sin bekännelse förkunna Guds ord och dela ut sakramenten samt att främja spridandet av det kristna budskapet och förverkligandet av kärleken till nästan.
- Enligt materialet betonas i det finländska samhället förverkligandet av kärleken till nästan av dessa i kyrkolagen nämnda uppgifter.
- Finlands evangelisk-lutherska kyrkas ställning beskrivs ofta med begreppet folkkyrka.
- Lutherdomen har en roll och en betydelse i den finska kulturen och kulturarvet.
- Det finländska samhället har blivit pluralistiskt, den religiösa mångfalden har ökat och religionen har mer än tidigare blivit en privatsak.
- Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har i betydande grad förändrats i och med sekulariseringen och det minskade medlemsantalet.
- De ungas intresse för kyrkan har ökat under de senaste åren, särskilt bland pojkar.
- Till Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland hörde i slutet av 2025 över 61 % av Finlands befolkning.
- Kyrkan är fortsättningsvis en betydande aktör i medborgarsamhället, särskilt genom de organisationer som verkar anslutning till kyrkan.
- Utifrån materialet råder det stor enighet om Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands uppgift bland kyrkans beslutsfattare, anställda och andra medlemmar samt bland finländare i allmänhet.
- Som kyrkans viktiga uppgifter ses hjälparbete och fostransarbete.
- Till de minst viktiga uppgifterna hör enligt såväl Finlands evangelisk-lutherska kyrkas medlemmar som finländare i allmänhet förkunnande av Guds ord och bibelundervisning, spridande av evangelium samt stärkande av bönelivet: endast omkring en tredjedel av de svarande i de här grupperna ansåg dessa uppgifter vara åtminstone ganska viktiga.
- Bland kyrkans anställda och förtroendevalda uppskattades förkunnande av Guds ord och bibelundervisning, spridande av evangelium samt stärkande av bönelivet betydligt mer: de anställda räknade upp de nyss nämnda uppgifterna bland kyrkans nio viktigaste uppgiftsområden och de förtroendevalda bland de sju viktigaste.
- I materialet nämns inte Finlands evangelisk-lutherska kyrkas lagstadgade samhälleliga uppgifter, vilka är begravningsväsendet, uppgifter som anknyter till upprätthållandet av befolkningsregistret samt underhåll av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. För dessa lagstadgade samhälleliga uppgifter får kyrkan statlig finansiering.
- Utöver de lagstadgade samhälleliga uppgifterna bedriver kyrkan socialt arbete, såsom diakoni samt barn- och ungdomsarbete, vilket kompletterar det övriga samhällets tjänster.
- Det fostransarbete som nämns i materialet är å ena sidan en del av kyrkans förkunnande och bibelundervisning och å andra sidan en del av kyrkans sociala arbete.
6. Religionernas anhängarantal i Finland 20 p.
I svaret bedöms hur mångsidigt och trovärdigt examinanden analyserar vilka centrala förändringar som skett i religionernas anhängarantal i Finland under perioden 1990–2024 och vad förändringarna beror på.
I ett gott svar (10 p.) analyserar examinanden minst tre centrala förändringar i religionernas anhängarantal i Finland under perioden 1990–2024 och analyserar vad de beror på. Examinanden visar att hen förstår att det inte är samma sak att vara anhängare av en religion som att vara medlem i ett religionssamfund.
I ett berömligt svar (16 p.) analyserar examinanden mångsidigt och trovärdigt vilka centrala förändringar som skett i religionernas anhängarantal i Finland under perioden 1990–2024 och vad de beror på.
Det är förtjänstfullt att examinanden för fram vilka utmaningar det finns med att bedöma religionernas anhängarantal i Finland.
I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:
- Som centrala förändringar i religionernas anhängarantal i Finland under perioden 1990–2024 kan man till exempel anse att anhängarantalet i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har sjunkit, att de religionslösas antal har stigit, att katolikernas antal har ökat samt att stödet för olika världsreligioner, i synnerhet för islam, har ökat.
- Förändringarna i anhängarantal kan förklaras av till exempel sekularisering, ökad kulturell och religiös mångfald, ökad immigration, rörlighet mellan olika religionssamfund samt förändringar i den institutionaliserade religiositetens dragningskraft.
- I Finland är medlemskap i religionssamfund en befolkningsuppgift som antecknas i befolkningsdatasystemet.
- En betydande andel av de olika religionernas anhängare hör inte till något i Finland registrerat religionssamfund. Så är fallet till exempel inom islam och pingströrelsen.
- En medlem i ett religionssamfund utövar inte nödvändigtvis den ifrågavarande religionen eller tror på dess läror. Så är enligt enkäten fallet till exempel med många medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.
- Antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har sjunkit från knappt 4,4 miljoner till drygt 3,5 miljoner.
- Antalet medlemmar i de ortodoxa kyrkorna har ökat endast marginellt i Finland. På grund av invandring från Ryssland och Ukraina är antalet ortodoxa i Finland sannolikt större än vad statistiken visar.
- Antalet medlemmar i den katolska kyrkan i Finland har stigit från drygt 4 000 till närmare 16 000. Enligt en uppskattning bor det så många som 30 000 katoliker i Finland.
- Antalet medlemmar i pingströrelsens registrerade religionssamfund har ökat från 15 medlemmar till nästan 14 000. Enligt en uppskattning finns det omkring 50 000 pingstvänner i Finland. Pingstförsamlingarna har traditionellt registrerat sig som ideella föreningar i stället för som religionssamfund.
- Antalet medlemmar i registrerade muslimska religionssamfund har ökat kraftigt, från färre än tusen till nästan 27 000 under perioden 1990–2024. Samtidigt uppskattas det totala antalet muslimer i Finland till omkring 140 000–150 000.
- Antalet medlemmar i registrerade religionssamfund som representerar olika världsreligioner har i huvudsak ökat.
- Antalet personer som inte hör till något religionssamfund har ökat från drygt 51 000 till nästan 200 000. Det är fråga om en mångfacetterad grupp som bland annat omfattar religionslösa samt personer som av andra skäl inte hör till något i Finland registrerat religionssamfund.
Del 2: 30-poängsuppgifter
7. Karismatisk kristendom 30 p.
7.1 Beskriv vad som menas med karismatisk kristendom och vilka dess centrala drag är. 10 p.
Svaret ska vara högst 1 500 tecken långt. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
I svaret bedöms hur exakt och mångsidigt examinanden beskriver vad som menas med karismatisk kristendom och vilka dess centrala drag är.
Svarets längd är högst 1 500 tecken. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.
I ett gott svar (5 p.) beskriver examinanden vad som menas med karismatisk kristendom. Dessutom beskriver examinanden minst två centrala drag i den karismatiska kristendomen.
I ett berömligt svar (8 p.) beskriver examinanden exakt och mångsidigt vad som menas med karismatisk kristendom och vilka dess centrala drag är.
I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:
- Karismatisk kristendom är en allmän benämning för kristendom som kännetecknas av att man betonar den heliga Anden, både i läran och i det andliga livet.
- Den karismatiska kristendomens rötter finns i pingstväckelsen och i väckelsevågorna runt om i världen i början av 1900-talet.
- I den karismatiska kristendomen betonas individens personliga relation till Gud och Jesus och upplevelsen av att den heliga Anden verkar.
- Tanken om nådegåvor är central, till exempel att tala i tungor och att bota sjuka genom bön.
- Karismatisk kristendom förverkligas ofta på ett modernt sätt, till exempel genom popmusik och samtida fenomen, såsom megakyrkor.
- Karismatisk kristendom förekommer, förutom inom pingströrelsen, också i de stora kyrkosamfunden, till exempel i den katolska kyrkan och i de protestantiska kyrkorna.
- Den karismatiska inriktningen kan ses som en global megatrend inom kristendomen.
7.2 Diskutera vilka faktorer som påverkar den karismatiska kristendomens globala popularitet. Utnyttja text i ditt svar. 20 p.
I svaret bedöms hur mångsidigt och trovärdigt examinanden diskuterar vilka faktorer som påverkar den karismatiska kristendomens globala popularitet.
I ett gott svar (10 p.) diskuterar examinanden vilka faktorer som påverkar den karismatiska kristendomens globala popularitet genom att redogöra för minst två relevanta synpunkter. Examinanden använder materialet i sitt svar.
I ett berömligt svar (16 p.) diskuterar examinanden mångsidigt och trovärdigt vilka faktorer som påverkar den karismatiska kristendomens globala popularitet. Examinanden visar att hen förstår att karismatisk kristendom går igenom ett flertal kristna kyrkosamfund och fria rörelser, vilket för sin del förklarar varför den karismatiska kristendomen är globalt utbredd.
I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:
- Den karismatiska kristendomen går igenom ett flertal kristna kyrkosamfund och fria rörelser. Förutom inom pingströrelsen förkommer karismatiska inriktningar bland annat i den katolska kyrkan och i de protestantiska kyrkorna. Det här förklarar delvis varför den karismatiska kristendomen är globalt utbredd.
- Den karismatiska kristendomen har varit global från början: i början av 1900-talet förekom väckelsevågor nästan samtidigt i Nordamerika, Europa, Asien och Latinamerika.
- Den karismatiska kristendomens globala tillväxt har sedan 1960-talet blivit allt snabbare.
- Den karismatiska kristendomens tillväxt är en global megatrend.
- Den karismatiska kristendomens tyngdpunkter följer den globala kristendomens tyngdpunktsförändring; de koncentreras alltså till det globala syd.
- Den karismatiska kristendomen växer starkast på områden där befolkningstillväxten är snabbast.
- En kristendom som betonar individens tro och direkta gudsförhållande kan ses som en motkraft till institutionaliserad religiositet.
- Samfund och kyrkor som samlas runt en stark och karismatisk ledare kan uppstå snabbt och också lokalt samla ett stort antal anhängare.
- En gemenskapskultur till exempel i andaktslivet och i hur de religiösa samfunden bildas (megakyrkor) kan bidra till den karismatiska kristendomens popularitet.
- Till den karismatiska kristendomen kan också höra strävan efter materiellt välstånd och framgång som en del av religionen (den så kallade framgångsteologin).
- Förutom religiösa orsaker kan också samhälleliga och kulturella faktorer inverka på populariteten, till exempel det politiska inflytande som den karismatiska kristendomen fått.
8. Helig som religionsvetenskapligt begrepp och skyddande av det heliga 30 p.
8.1 Förklara vad helig betyder som religionsvetenskapligt begrepp och illustrera begreppet genom att ge exempel på något heligt i en religion. 10 p.
Svaret ska vara högst 1 500 tecken långt. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
I svaret bedöms hur exakt examinanden förklarar vad helig betyder som religionsvetenskapligt begrepp och hur mångsidigt hen illustrerar begreppet helig genom att ge exempel på något heligt i en religion.
Svarets längd är högst 1 500 tecken. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.
I ett gott svar (5 p.) förklarar examinanden vad helig betyder som religionsvetenskapligt begrepp och illustrerar begreppet genom att ge minst två exempel på något heligt i en religion som hen valt.
I ett berömligt svar (8 p.) förklarar examinanden exakt vad helig betyder som religionsvetenskapligt begrepp och illustrerar begreppet genom att mångsidigt ge exempel på något heligt i en religion som hen valt. Examinanden använder i sitt svar begrepp ur religionsvetenskapen och ur den religion hen valt.
I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:
- Begreppet helig kan i religionsvetenskapen definieras på olika sätt.
- Begreppet helig kan i religionsvetenskapen granskas som ett tvärkulturellt, samhälleligt och/eller individuellt fenomen.
- Helig kan definieras som motsatsen till det vardagliga (det profana).
- Helig kan definieras som något som hör till det övernaturliga eller gudomliga.
- Helig kan definieras som något som anses vara grundläggande för samhället.
- Det heliga kan i samhället skyddas genom normer och förbud.
- Examinandens exempel på det heliga beror på vilken religion hen har valt. I olika religioner kan till exempel gudar, andeväsen, personer, böcker, idéer, föremål och platser hållas för heliga.
8.2 Diskutera ur olika synvinklar om staten bör skydda sådant som betraktas som heligt. Utnyttja minst två av textutdragen , och i ditt svar. 20 p.
I svaret bedöms hur mångsidigt och ingående examinanden diskuterar ur olika synvinklar om staten bör skydda sådant som betraktas som heligt.
I ett gott svar (10 p.) diskuterar examinanden ur minst två synvinklar om staten bör skydda sådant som betraktas som heligt. Examinanden använder minst två av uppgiftens material i sitt svar.
I ett berömligt svar (16 p.) diskuterar examinanden mångsidigt och ingående om staten bör skydda sådant som betraktas som heligt. Examinanden använder insiktsfullt uppgiftens material.
Det är förtjänstfullt att examinanden i svaret använder sitt kunnande i samhällslära och filosofi.
I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:
- olika kulturella och religiösa kontexter (till exempel samarbetet mellan Rysk-ortodoxa kyrkan och Rysslands ledning, det efterkristliga Finland, samt Indien som leds av hindunationalister)
- olika medel för att skydda det heliga (till exempel lagstiftning, våld eller hot om våld samt samarbete mellan olika aktörer i samhället)
- positiv och negativ religionsfrihet
- vem får bestämma vad som är heligt och vems heliga som skyddas (till exempel staten, religiösa samfund samt religiösa majoriteter eller minoriteter)
- olika uppfattningar om huruvida det är statens uppgift att skydda det som är heligt (till exempel statens neutralitet i förhållande till religionerna)
- olika statsskicks inverkan (till exempel demokrati, diktatur, teokrati).
9. Religion i reklam 30 p.
9.1 Jämför hur reklambilderna och använder religion som ett medel för reklam. 20 p.
I svaret bedöms hur mångsidigt och insiktsfullt examinanden jämför sättet att använda religion som ett medel för reklam i reklamerna 9.A och 9.B.
I ett gott svar (10 p.) jämför examinanden ur minst två synvinklar sättet att använda religion som ett medel för reklam i reklamerna 9.A och 9.B.
I ett berömligt svar (16 p.) jämför examinanden mångsidigt och insiktsfullt sättet att använda religion som ett medel för reklam i reklamerna 9.A och 9.B.
I svaret kan ingå till exempel följande synvinklar:
- Religionstraditionen: reklam 9.A bygger på den judisk-kristna traditionen, medan reklam 9.B syftar på islam.
- Religionens dimension: reklam 9.A syftar på en myt, medan reklam 9.B anknyter till en religiös sedvänja.
- Reklam 9.A syftar på Gamla testamentets berättelse om syndafallet, enligt vilken de första människorna, Eva och Adam, hemföll åt synd när de åt frukt från det förbjudna trädet. Enligt berättelsen bjöd Eva frukt åt Adam. Efter syndafallet klädde sig människorna i löv från ett fikonträd. I den kristna konsten avbildas den frukt Eva bjöd ofta som ett äpple.
- Reklam 9.B marknadsför till kvinnor en sjal som kan användas vid idrott. Nike kallar produkten hijab. Den här benämningen används allmänt för muslimska kvinnors sjal som täcker håret och halsen.
- Reklamens syfte: i vardera reklamen används religion för att i första hand främja annat än religionens egna målsättningar. I reklam 9.A används religiösa teman för att främja vegetarianism och djurens rättigheter. Reklam 9.B är en kommersiell reklam, vars målsättning är att öka företagets omsättning genom försäljning av sportkläder.
- Religionens egen tradition: i reklam 9.A används Bibelns berättelse om syndafallet på ett sätt som ligger relativt långt från den judisk-kristna traditionen. I reklamen framställs det till exempel som något positivt att äta frukten, medan det betraktas som synd att äta kött. I reklam 9.B avbildas kvinnan på ett sätt som följer en islamisk norm för klädsel: man ser inte kvinnans hår, kroppsformer eller armarnas bara hud, och kvinnan ser inte ut att ha makeup.
- Blottande och täckande av kvinnans kropp som religiöst tema: i vardera reklamen kopplas religiösa teman samman med frågor om att blotta respektive täcka kvinnans kropp.
9.2 Diskutera vilka utmaningar det finns med att använda religion i reklam. 10 p.
Svaret ska vara högst 1 500 tecken långt. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
I svaret bedöms hur trovärdigt examinanden diskuterar vilka utmaningar som finns med att använda religion i reklam.
Svarets längd i respektive deluppgift är högst 1 500 tecken. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.
I ett gott svar (5 p.) diskuterar examinanden minst två utmaningar som finns med att använda religion i reklam.
I ett berömligt svar (8 p.) diskuterar examinanden trovärdigt vilka utmaningar som finns med att använda religion i reklam.
I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:
- Användning av religion i reklam förutsätter att allmänheten har religionsläskunnighet. Allmänheten förstår inte nödvändigtvis reklamen, eller så tolkas den inte på det sätt reklamskaparen avsåg.
- Användning av religion i reklam kan ur religionsutövarens synvinkel upplevas som stötande.
- Användning av religion i reklam kan för representanter för olika åskådningar upplevas som uteslutande.
- I olika religioner och kulturer finns olika uppfattningar om hur religion bör synas i det offentliga rummet.
- Reklam kan fungera på olika sätt i olika kulturer.
- I vissa länder regleras användningen av religion i reklam.
- Religion passar inte alltid ihop med varumärket hos den som gör reklam.
- För ett företag kan det innebära en risk att använda en viss religion i sin reklam om målgruppen representerar olika åskådningar.