Beskrivningar av goda svar: SV – Samhällslära

I ett gott svar beskriver examinanden partiernas verksamhet på ett allmänt plan. De politiska partierna uppstod kring sekelskiftet 1900 till följd av att medborgarsamhället utvecklades. Examinanden kan nämna några partier och vet att Finland har ett flerpartisystem. Examinanden nämner någon samhällelig uppgift som partierna har, exempelvis deras roll i den representativa demokratin. Hen beskriver hur ett parti bildas. Ett nytt politiskt parti kan införas i partiregistret om det har ett partiprogram och 5 000 röstberättigade personer understöder dess bildande. I regel har varje parti en värdegrund som förenar dess anhängare. Ideologiskt sett har partierna traditionellt indelats på en höger–vänster-axel, men detta har delvis förändrats genom att indelningen i liberal–konservativ har blivit alltmer framträdande. Värdefrågor splittrar partierna. Partier kan anses verka i nära samarbete med olika intresseorganisationer och intressentgrupper. Exempelvis ligger Samlingspartiet nära Finlands Näringsliv EK och SDP nära fackförbunden, som företräder arbetstagarna.

I ett berömligt svar går examinanden djupare in på partiernas uppgifter. Hen kan exempelvis ta upp följande synvinklar: Partiernas roll som valorganisationer kan åskådliggöras i hur de rekryterar kandidater och bedriver valkampanjer. Examinanden diskuterar hur den partipolitiska strukturen har utvecklats och förändrats (till exempel Sannfinländarnas utveckling till ett av de fyra stora partierna, vänsterns förändring från 1990-talet till 2020-talet eller de Grönas inträde på det partipolitiska fältet). Examinanden beskriver mer detaljerat hur ett politiskt parti bildas respektive stryks ur partiregistret (om det inte fått en enda riksdagsledamot invald i två på varandra följande riksdagsval).

I ett gott svar visar examinanden att hen förstår vad begreppen inkomstbeskattning och indirekt beskattning betyder. Hen diskuterar bägge formerna av skattelösningar med tanke på såväl individen som statsekonomin. Sett ur den enskilda medborgarens synvinkel är det viktigt att förstå att inkomstbeskattningen är progressiv. Indirekta skatter, däremot, är lika stora för alla och därigenom påverkar skärpningar av dessa främst låginkomsttagande hushåll, eftersom till exempel en skärpning av mervärdesskatten höjer priset på konsumtionsvaror. För den statliga ekonomin innebär båda typerna av skatteskärpningar att de statliga inkomsterna ökar.

I ett berömligt svar tar examinanden utöver ovannämnda synpunkter även fasta på faktorer som fördjupar analysen. Hen kan exempelvis konstatera att en skärpning av inkomstbeskattningen kan leda till så kallat skattefiffel bland höginkomsttagare. Till exempel kan inkomsterna omvandlas till kapitalinkomster genom grundande av ett företag. Skärpningar av inkomstbeskattningen kan även leda till grå ekonomi i och med att skattesmitandet ökar. En del höginkomsttagare kan dessutom börja jobba mindre om de inte känner att mer arbete ger tillräcklig utdelning. Detta minskar i så fall deras inkomster och samtidigt också statens beskattningsutfall. För låg- och medelinkomsttagare kan skatteskärpningar som gäller höginkomsttagare kännas mer rättvisa än skärpning av de indirekta skatterna.

I fråga om de indirekta skatterna kan examinanden observera att de kan användas som sätt att styra konsumtionen i en sundare eller miljövänligare riktning med hjälp av olika momssatser och punktskatter, såsom skatt på alkohol eller tobak. Genom den här typen av styrning av konsumtionen minskar även kostnaderna för hälso- och sjukvården, vilket förbättrar statens ekonomi. Examinanden kan också lyfta fram att beskattningens så kallade dynamiska effekter kan vara svåra att förutse eller beakta i sin helhet.

I ett gott svar beskriver examinanden på ett allmänt plan finländska ungdomars ökade förtroende för Europeiska unionen. Åren 1996–2024 ökade andelen respondenter som litar mycket eller i någon mån på EU, medan andelen som litar lite eller inte alls på unionen har minskat. Också andelen kan inte säga-svar är mindre år 2024. Examinanden diskuterar några orsaker till det förbättrade förtroendet, exempelvis följande: Finland anslöt sig till EU i början av 1995, så 1996 fanns ännu inte någon erfarenhet av att tillhöra unionen. Under den period som figuren omfattar har internationalism och globalism blivit vardagligare, och unga har ingen erfarenhet av ett Finland utanför EU. I svaret kan även Europeiska unionens gemensamma värden diskuteras, till exempel främjandet av de mänskliga rättigheterna och demokrati, arbetet för klimatet samt rörligheten, som gör det möjligt att fritt studera, arbeta och resa inom unionen.

I ett berömligt svar diskuterar examinanden det förbättrade förtroendet och dess orsaker ur flera olika perspektiv. De som nu är i åldern 15–24 år har fötts under den tid Finland varit medlem i EU. Unionen och hur den fungerar är något man känner till bättre än under tidigare årtionden. Unionen erbjuder utbildnings- och ungdomsprogram som ger erfarenheter av EU. Unga värdesätter också internationellt samarbete, och för många ungdomar framstår EU som en symbol för frihet och samarbete, och som en motvikt till exempelvis populism. Ungas uppfattningar kan påverkas av att unionen och dess funktionssätt behandlas inom skolundervisningen. Dessutom upplever sig många unga som européer och inte bara som finländare. Europaparlamentsvalen är direkta, vilket betyder att röster i val påverkar EU:s verksamhet direkt. Attityderna till EU har eventuellt även blivit positivare på grund av det förändrade säkerhetsläget.

I ett berömligt svar kan även till exempel följande perspektiv tas upp:

• Olika program, såsom Erasmus+, konkretiserar den fria rörligheten och studier i andra EU-länder.
• EU:s inre marknad erbjuder dessutom ett större område för jobbsökning och fler möjligheter. EU intar en synlig roll i klimatpolitiken (till exempel den gröna given och utsläppshandeln).
• EU:s dataskydd, konsumentskyddet och en rättvis digital marknad påverkar de ungas vardag.
• Finländare upplever att EU ökar säkerheten i fall av rysk aggression.

I ett gott svar har examinanden förstått begreppet statsskuld korrekt. Statsskulden är den totala skuld som ackumulerats inom den offentliga sektorn och som uppstått genom att statens utgifter under flera år överstigit dess inkomster. Till statens stora utgiftsposter hör olika tjänster, såsom social- och hälsovårdstjänster. Inkomster får staten genom olika typer av skatter. Examinanden tolkar materialet källkritiskt och förstår att riksdagsledamoten i oppositionspartiet Centern kritiserar regeringens åtgärder för att stävja skuldsättningen. Regeringspartiet Samlingspartiets riksdagsledamot betonar däremot vikten av att minska skuldkvoten.

I ett berömligt svar visar examinanden att hen förstår att statsskulden bildats under flera regeringsperioder och att inget enskilt parti är ansvarigt för att den vuxit. Examinanden redogör grundligare för oppositions- respektive regeringspartiernas politikers ståndpunkter i frågan om statens sparåtgärder och ytterligare skuldsättning. Kaikkonens kritik riktar sig särskilt mot hur regeringens ekonomipolitiska åtgärder drabbat låg- och medelinkomsttagare, medan beskattningen av höginkomsttagare har lindrats. Kaikkonen tar även upp det att regeringen trots sparåtgärder inte har lyckats förhindra ytterligare skuldsättning. Kopra däremot anser att skuldkvoten bör minskas ännu mer men utan att ta ställning till med vilka medel det ska göras. Examinanden gör precisare källkritiska anmärkningar och diskuterar till exempel vem inläggen i materialet riktar sig till, huruvida det är ekonomiskt eller politiskt realistiskt att genomdriva en skuldbroms och huruvida man med lagstiftning kan begränsa skuldsättningen av staten.

I svaret kan examinanden också diskutera hur de sparåtgärder och skattelindringar eller ytterligare skuld som oppositions- och regeringspartierna understöder kommer att påverka partiernas respektive väljare.

I ett gott svar beskriver examinanden i huvuddrag hur egendomen ska fördelas och vårdnaden om barnen avgöras. Minna och Mats är gifta, och inget sägs i uppgiften om att de skulle ha ett äktenskapsförord. Därför omfattas varderas egendom i fall av skilsmässa av giftorätten och räknas alltså samman. Av den sammanräknade egendomen dras varderas skulder av. Den kvarvarande egendomen efter att skulderna dragits av delas lika mellan Minna och Mats. Varken otrohet eller faderskapsfrågor påverkar fördelningen av egendomen. Huvudregeln är att vårdnaden om barnen tillfaller bägge föräldrarna, men de kan sinsemellan komma överens om att någondera får ensam vårdnad. Om föräldrarna inte når samförstånd om vårdnaden avgörs frågan i domstol till barnens bästa. Inför domstolsbeslutet hörs barnens egna synpunkter och de beaktas i enlighet med barnens ålder och mognad.

I ett berömligt svar behandlar examinanden frågorna om egendomsfördelning och vårdnad om barnen precist och med de juridiska begreppen. I svaret kan examinanden diskutera hur situationen hade sett ut om parterna hade haft ett äktenskapsförord och ur det hade påverkat egendomsfördelningen. I fråga om vårdnaden om barnen förstår examinanden att Mats måste ha erkänt faderskapet eftersom paret inte var gifta när barnen föddes. Utgångspunkten är emellertid att såväl Minna som Mats är vårdnadshavare också i det fall att Mats inte skulle ha erkänt faderskapet innan paret gifte sig. Om en vårdnadstvist uppstår, bör barnen höras innan beslut fattas. Examinanden kan diskutera hur barnens ålder påverkar hörandet. Hen kan nämna att bägge föräldrarna fortsatt har umgängesrätt med sina barn också i det fall att paret avtalar om eller domstolen förordnar ensam vårdnad för endera föräldern. I fall av ensam vårdnad får denna förälder underhållsbidrag av den andra. Den senare ska alltså betala ett inkomstbaserat underhållsbidrag till den förälder som barnen officiellt bor hos.

I ett gott svar tar examinanden upp några principer för god förvaltning och diskuterar deras betydelse. God förvaltningspraxis är bindande för myndigheternas verksamhet. Varje myndighet måste bemöta dem som uträttar ärenden där opartiskt. Andra viktiga principer för god förvaltning är rådgivningsskyldigheten, skyldigheten att använda klart och begripligt språk samt öppenhet i förvaltningen. Var och en ska ges uppgifter ur handlingar som myndigheterna innehar om inte grundad anledning för sekretess föreligger. Ur perspektivet för jämlikheten mellan medborgarna skyddar en god förvaltning mot godtycke och tryggar förverkligandet av de principer för jämlikhet som fastställs i grundlagen.

I ett berömligt svar visar examinanden att hen förstår att principerna för god förvaltning är bindande såväl för den offentliga sektorn som för privata aktörer som utövar offentlig makt. Examinanden diskuterar förhållandet mellan god förvaltning och jämlikhet mångsidigt och genom att knyta god förvaltning till rättssäkerhet och tillgodoseende av de grundläggande fri- och rättigheterna. Examinanden kan exempelvis diskutera utmaningar för god förvaltningspraxis när det gäller minoriteters rättigheter, skillnader i förmögenhet, ogrundad sekretess för handlingar eller rättsliga skillnader mellan offentlig förvaltning och aktiebolag.