Beskrivningar av goda svar: SV – Biologi

Sammanlagt högst 3 poäng för till exempel följande:

Antikropparna mot A-antigenerna som finns i blodplasman hos blodgrupp B fäster sig i A-antigenerna som finns på de röda blodkropparna hos blodgrupp A. (1 p.) De främmande röda blodkropparna kan då förstöras (1 p.) eller fastna i varandra (1 p.). Detta kan leda till en blodpropp/tilltäppning av ett blodkärl (1 p.) hos personen som givits blod, vilket kan leda till döden (1 p.).

Sammanlagt högst 4 poäng för till exempel följande:

Vid förlossningen kommer moderns kropp i kontakt med barnets Rh-positiva röda blodkroppar (1 p.) då moderkakan lossnar från livmoderns vägg och barnets och moderns blod blandas (1 p). Då uppkommer Rh-antikroppar (1 p.) mot barnets Rh-antigener (1 p.) i moderns kropp. Vid följande graviditet tränger dessa antikroppar igenom moderkakan (1 p.) och fäster sig vid Rh-faktorerna (1 p.) i fostrets röda blodkroppar. Detta leder till att fostrets röda blodkroppar bryts ned / fostrets blodkärl täpps till (1 p.) vilket kan leda till syrebrist (1 p.) och äventyra fostrets hälsa (1 p.).

Sammanlagt 4–6 p. för nyttan med fjäderdräkten (för till exempel följande):

Fjäderdräkten är till stor nytta vid värmeregleringen / fungerar som isolering. (1 p.) Tack vare fjäderdräkten kan fåglarna leva i miljöer där temperaturen är låg. (1 p.) Till exempel har sjöfåglar en vattentät fjäderdräkt / skyddar fjäderdräkten sjöfåglarnas hud från att bli våt, (1 p.) vilket gör att sjöfåglarna hålls varma i vattnet. Omvänt kan fjädrarna kyla fåglarna i heta klimat genom att skydda/skugga deras hud från solstrålningen. (1 p.) Fjädrarna hindrar också för mycket fukt från att avdunsta ur kroppen genom huden. (1 p.)

Vissa fåglar använder fjädrar som isolering i sina bon / som skydd för äggen och ungarna. (1 p.) Fjädrarna kan ha samma färg som omgivningen där fågeln lever och kan då fungera som skyddsfärg. (1 p.) I andra fall kan fjädrarna ha kraftiga färger och vara uppseendeväckande och därmed fungera som kommunikationsmedel mellan individer av samma art (1 p.) till exempel vid spel/förökningsbeteende (1 p.).

Sammanlagt 4–6 p. för nyttan med flygförmågan (för till exempel följande):

Genom att flyga kan fåglarna förflytta sig snabbt (1 p.) och över långa avstånd (1 p.) lättare än på marken. Tack vare detta kan de söka föda/artfränder/boplatser över ett stort område. (1 p.) Fåglarna kan tack vare sin flygförmåga också bygga bo på platser som annars skulle vara mycket svåråtkomliga (1 p.), till exempel på klippväggar eller i trädkronor. Genom att flyga kan fåglarna jaga byten i luften (1 p.), till exempel flygande insekter, och själva fly från predatorer (1 p.).

Tack vare flygförmågan är det för fåglarna möjligt att flytta till andra områden under ofördelaktiga årstider (1 p.) eller fly undan naturkatastrofer (1 p.), till exempel bränder. De kan lättare sprida sig till nya områden (1 p.) och överkomma geografiska barriärer (1 p.), till exempel berg, öknar och vattendrag.

Exempel på fåglar som förlorat flygförmågan: pingviner, strutsar, emuer, kivier, dodon... (högst 2 p. för exempel).

Nackdelen med att flyga är att det kräver mycket energi. (1 p.) Därför kan det naturliga urvalet (1 p.) främja avsaknad av flygförmåga i en miljö där fåglarna kan leva tryggt på marken (1 p.). Fåglar som saknar flygförmåga lever ofta på områden där det inte finns landlevande predatorer (1 p.), till exempel på isolerade öar i oceanerna och på Antarktis (högst 1 p. för exempel).

Vissa fåglar som saknar flygförmåga, till exempel strutsen, lever på områden där det förekommer landlevande predatorer. Dessa fåglar har utvecklats till stora och snabba löpare och de kan därmed undvika predatorer (1 p.). De kan också försvara sig mot predatorer genom att sparka med sina kraftiga fötter. (1 p.)

Pingvinernas vingar har anpassats till simning och dykning i stället för till flygning. (1 p.)

Sammanlagt 7 poäng för till exempel följande:

Pepsin bryter ned proteiner i magsäcken där det fungerar i en sur miljö (1 p.). Den sura miljön uppkommer till följd av saltsyran som utsöndras i magsäcken (1 p.). Pepsinet kräver en sur miljö för att fungera / en del av pepsinet klipps av i sur miljö (1 p.). I en sur miljö denatureras de flesta proteiner (1 p.) och deras tredimensionella struktur faller sönder (1 p.) och proteinet som ska spjälkas passar in i pepsinenzymets aktiva centrum (1 p.). Av proteinet som ska spjälkas återstår en aminosyrakedja där peptidbindningarna mellan aminosyrorna (1 p.) bryts under inverkan av pepsinenzymet. Efter detta återstår enskilda aminosyror (1 p.) och korta peptider (1 p.).

Sammanlagt 8 poäng för till exempel följande:

Vid proteinsyntesen fogas aminosyrorna samman med peptidbindningar till en kedja (1 p.) som kallas proteinets primärstruktur (1 p.). Proteinet veckas sedan och det bildas spiralstrukturer (1 p.) och flak (1 p.). Detta kallas proteinets sekundärstruktur. (1 p.) Proteinet fortsätter vecka sig och en tertiärstruktur uppkommer. (1 p.) Då flera proteiner kombineras bildas en kvartärstruktur (1 p.).

Proteinerna veckas med hjälp av (väte)bindningar (1 p.). Dessutom inverkar aminosyrorna i proteinet på varandra och på vattnet som omger dem med attraherande och repellerande krafter (1 p.). Strukturen kan också hållas samman med hjälp av svavelbindningar, så kallade svavelbryggor (1 p.).

Förstadiet till pepsin veckas inne i det endoplasmatiska nätverket (1 p.) och i golgiapparaten (1 p.). Pepsinet utsöndras ur cellen genom exocytos. (1 p.) Pepsinet förekommer i form av pepsinogen (1 p.) som är ett inaktivt enzym / inte kan spjälka proteiner (1 p.). I sura förhållanden lossnar en del från pepsinogenet, vilket aktiverar enzymet. (1 p.)

För fulla poäng krävs att både proteinernas tredimensionella struktur och enzymets aktiva form förklaras.

Sammanlang högst 5 poäng för till exempel följande:

Vid partenogenesen börjar en ny individ utvecklas ur äggcellen utan befruktning. (1 p.) Fördelarna med partenogenetisk förökning är att den är snabb och effektiv (1 p.): varje hona kan föröka sig på egen hand (1 p.) och honan kan föra sina alleler vidare till följande generation möjligast effektivt eftersom avkomman endast har DNA som härstammar från honan (1 p.). Avkomma som föds levande / vivipart producerad avkomma föds längre utvecklad och kan också börja föröka sig snabbt (1 p.)

Fördelen med könlig förökning är att det förekommer mera genetisk variation på grund av rekombination (1 p.). Genetisk variation ger en bättre anpassningsförmåga i varierande förhållanden (1 p.).

Genom att växla mellan de två sätten får bladlössen fördelarna av båda (1 p.). De olika skedena i livscykeln kan fysiologiskt specialisera sig på lite olika saker: i det partenogenetiska skedet sker förökningen snabbt och i det könliga skedet underlättar till exempel vingarna spridningen (1 p.) och äggen övervintringen (1 p.). Bladlössen kan även leva på och äta olika värdväxter under de olika skedena vilket minskar konkurrensen (1 p.)

För fulla poäng krävs att båda förökningssätten behandlas.

Sammanlagt högst 5 poäng för till exempel följande:

Antalet individer, speciellt unga, är högst under början av sommaren och sjunker mot slutet av sommaren. (1 p. för tolkning av figuren) Nativiteten börjar öka på våren (1 p.) då rosorna växer kraftigt / bladlössen har tillgång till mycket föda (1 p.).

De vingförsedda individerna kan flytta under sommaren. (1 p.) Emigration sker från grenar som har en hög bladlustäthet (1 p.) och immigrationen riktas mot nya värdväxter (1 p.). Dödligheten ökar under sommaren (1 p.) då konkurrensen ökar (1 p.) och det finns flera predatorer (1 p.), till exempel nyckelpigor (1 p. för exempel).

På hösten ökar dödligheten på grund av kyla och för att växternas tillväxt avtar. (1 p.) Äggläggande honor flyttar/immigrerar på hösten vilket gör det möjligt för arten att sprida sig (1 p.). Enbart äggen övervintrar (1 p.) eftersom de vuxna individerna och nymferna inte överlever frost / utan värdväxter (1 p.).

För fulla poäng krävs att material 7.B behandlas.

Sammanlagt 5 poäng för till exempel följande:

Försvarsmekanismerna kan vara kontinuerliga/permanenta (1 p.) eller aktiveras vid behov (1 p.). Fysiska försvarsmekanismer (1 p.) är ofta effektivare mot stora växtätare (1 p.). Fysiska försvarsmekanismer är till exempel taggar, hår, brännhår, kåda, hård bark, skyddande blad som omger blomknoppen (2 p. för exempel).

Kemiska försvarsmekanismer (1 p.) är till exempel giftiga/illasmakande föreningar som växten producerar (1 p. för exempel). Kemiska försvarsmekanismer är effektiva mot alla växtätare (1 p.).

Växterna kan fälla delar som skadats av växtätarna (1 p.) och varna närliggande grenar/växter genom att avge kemiska föreningar (1 p.). Växterna kan också ersätta förlorade delar genom att låta nya växa ut (1 p.).

Sammanlagt 5 poäng för till exempel följande:

En ny art utvecklas genom makroevolution. (1 p.) En ny art kan anses ha uppkommit då populationerna hos den ursprungliga arten inte längre förökar sig sinsemellan (1 p.). Artbildningsmekanismer är till exempel isolation (1 p.) då genflödet bryts (1 p.) och ett förökningshinder (1 p.) uppkommer mellan populationerna.

Olika typer av isolation är till exempel geografisk, fysiologisk och ekologisk isolation samt isolation på grund av beteende (1 p. för exempel). Urvalstrycket utifrån det naturliga urvalet / riktat urval (1 p.) leder till att olika alleler blir vanligare i de olika populationerna (1 p.). Med tiden kan även populationer som isolerats från varandra leda till artbildning driven av slumpen (1 p.). Detta inverkar speciellt på små populationer (1 p.)

För fulla poäng krävs både att artbegreppet definieras och att de evolutionära mekanismerna förklaras.

Sammanlagt 5 poäng för till exempel följande:

Sälarna har en strömlinjeformad kroppsbyggnad (1 p.) som minskar vattenmotståndet (1 p.). Sälarna kan simma fort med sina fenformade fötter/extremiteter som är lämpade för detta (1 p.), och därigenom kan de fånga sina bytesdjur, till exempel fisk (1 p.). Till exempel är saimenvikarens tänder anpassade för att äta och fånga fisk (1 p.), och vikarna får mycket energi från fiskdieten (1 p.).

Sälarna har ett tjockt fettlager som fungerar som värmeisolering (1 p.). Detta är speciellt viktigt i de låga temperaturerna under vintern i norr (1 p.). Värmeregleringen är viktig också för sälungarna som föds på isen eller på kalla stenar (1 p.). De skyddas även av en tjockare päls (1 p.).

Sälarna kan hålla andan länge / vistas under vatten under lång tid (1 p.). Sälarna har stora ögon som hjälper dem att se under vattnet där det inte finns mycket ljus (1 p.). Sälarna har även långa, känsliga morrhår som hjälper dem att orientera sig under vattnet (1 p.)

Sammanlagt 5 poäng för till exempel följande:

Eftersom det särskilt är unga saimenvikare som fastnar i fiskeredskap och drunknar (1 p.) är en av de viktigaste åtgärderna att förbjuda nätfiske på de områden där saimenvikaren förekommer (1 p.), att uppmana till fiske med redskap som är säkra för vikarna (1 p.) och att satsa på att utveckla ännu bättre fångstredskap (1 p.).

Byggande nära strandlinjen (1 p.) och störande båt- och snöskotertrafik (1 p.) bör begränsas på de områden där saimenvikaren förekommer. Det är speciellt viktigt att förökningsperioden och den tid då vikaren byter päls är störningsfria (1 p.). Det allmänna skyddet av biodiversiteten i sjöar och sjömiljön säkrar att saimenvikaren har tillgång till fisk också i framtiden (1 p.).

Utsläppen av miljögifter och mikroplaster i vattendragen bör begränsas (1 p.) eftersom de kan anrikas mer i saimenvikaren än i andra arter, eftersom saimenvikaren finns på toppen av näringskedjan (1 p.). Eftersom klimatförändringen sannolikt försvagar is- och snötäcket på sjöarna (1 p.) måste saimenvikarens bobygge kanske i fortsättningen säkerställas med hjälp av konstgjorda bon / genom att skotta ihop konstgjorda snödrivor (1 p.)

Sammanlagt 4 poäng för till exempel följande:

Puckellaxen kan störa de ursprungliga laxfiskarnas lek (1 p.) och dess yngel kan konkurrera om näring (1 p.) och utrymme (1 p.) med de ursprungliga arternas yngel. Puckellaxen kan också eventuellt fånga andra laxfiskar som föda (1 p.). Puckellaxen kan sprida sjukdomar (1 p.) och parasiter (1 p.). Till följd av detta kan stammarna av de ursprungliga laxfiskarna minska (1 p.). Döda puckellaxar kan göra älvbiotopen ofördelaktig för de ursprungliga laxfiskarna (1 p.).

Sammanlagt 8 poäng för till exempel följande:

Puckellaxarna dör efter leken och de döda puckellaxarna ökar betydligt mängden näringsämnen i älvarna (1 p.), vilket kan förändra ekosystemets balans (1 p.). Tillväxten hos speciellt sådana alg- och växtarter som förekommer i näringsrika vatten kan öka (1 p.), vilket kan störa djurarter som är anpassade till näringsfattiga och klara vatten (1 p.), till exempel flodpärlmussla och strömstare (1 p. för exempel).

Puckellaxarna kan dock också fungera som föda för asätare (1 p.) och nedbrytare (1 p.), vilket kan öka överlevnadsmöjligheterna för vissa arter (1 p.). Puckellaxens rom och yngel utgör också en ny, rik näringskälla (1 p.). Puckellaxen förändrar näringsnäten i älvarna (1 p.) och därigenom möjligen livsförhållandena för många arter också i ett större perspektiv (1 p.).

Högst 5 poäng för nyttan för till exempel följande:

Rikliga puckellaxförekomster kan utnyttjas som föda (1 p.) för människor (1 p.) och husdjur (1 p.). Puckellaxens rom är en delikatess (1 p.) fastän fisken är i lekdräkt. Puckellaxarna, som förekommer rikligt vartannat år, kan utnyttjas vid fritidsfiske (1 p.) och inom turismen kopplad till detta (1 p.) samt inom yrkesfisket (1 p.).

Högst 5 poäng för skadan för till exempel följande:

Puckellaxen kan göra det svårare för de naturligt förekommande laxarterna, till exempel laxen och öringen, att överleva (1 p.) vilket leder till att de inte längre är tillgängliga som människoföda (1 p.) eller för fritidsfiske (1 p.). Döda puckellaxar kan leda till luktproblem (1 p.) och sänka rekreationsvärdet på området / störa turismen (1 p.). De döda puckellaxarna kan också sänka vattenkvaliteten (1 p.).

Sammanlagt 5 poäng för till exempel följande:

På DNA-chippet finns en genprob/gensond/DNA-prob/prob/DNA-sond för varje sjukdomsallel som ska testas (1 p.). Gensonden utgörs av en bit enkelsträngat DNA (1 p.) som innehåller en del av sjukdomsallelens basparsordning (1 p.).

DNA från personen som ska undersökas isoleras (1 p.), omvandlas till enkelsträngat DNA (1 p.) genom att man höjer temperaturen och märks (1 p.) till exempel med ett färgämne.

DNA:t från personen som undersöks reagerar med gensonderna på chippet (1 p.). Om de komplementära baserna (1 p.) för DNA:t finns i gensonden fäster sig DNA:t på gensonden / hybridiseras det med gensonden (1 p.). Då DNA:t fäst sig syns detta som en färgreaktion (1 p.). Färgreaktionerna på DNA-chippet visar vilka sjukdomsalleler den undersökta personen bär på (1 p.).

Sjukdomen nedärvs recessivt i autosomen / i en vanlig kromosom (1 p.).

Sammanlagt högst 4 poäng för motivering, för till exempel följande:

Sjukdomen kan inte nedärvas dominant bunden till X-kromosomen eftersom den sjuka mannens mor då också skulle ha varit sjuk (1 p.)

Sjukdomen kan inte nedärvas recessivt bunden till X-kromosomen eftersom den sjuka kvinnans far då också skulle vara sjuk (1 p.).

Sjukdomen kan inte nedärvas bunden till Y-kromosomen eftersom det finns sjuka kvinnor i släktträdet (1 p.).

Sjukdomen kan inte nedärvas dominant i autosomen eftersom friska föräldrar har sjuka barn i släktträdet / sjukdomen inte uttrycks i alla generationer (1 p.).

Allelmarkeringar: stor bokstav = frisk allel, liten bokstav = sjukdomsallelen (1 p.).

Föräldrarnas genotyper: modern Aa x Aa fadern (1 p.)

Korsningsschema: könscellerna 1 p., barnens genotyper 1 p.

Barnet insjuknar i Tay–Sachs sjukdom med 25 % sannolikhet (1 p.).

Sammanlagt 5 poäng för till exempel följande:

Lysosomerna är blåsor/vesikler (1 p.) som finns i cytoplasman (1 p.) och som omges av ett fosfolipidmembran (1 p.).

I lysosomerna finns många olika enzymer (1 p.). Enzymerna bryter ned skadade organeller (1 p.) och ämnen som är överflödiga för cellen (1 p.). Nedbrytningsprodukterna återförs till cytoplasman för återanvändning (1 p.). Lysosomenzymerna deltar även i immunförsvaret genom att bryta ned bakterier (1 p.).

Om något av enzymerna i lysosomerna inte fungerar som det ska eller saknas ansamlas ämnen som för cellen är överflödiga i cytoplasman (1 p.) och stör cellens ämnesomsättning (1 p.).

För fulla poäng krävs både att lysosomernas funktion/struktur beskrivs och att funktionsstörningens inverkan omnämns.

Sammanlagt 5 poäng för till exempel följande:

Det var inte frågan om en egentlig kloning (1 p.) eftersom alla gener hos en individ som föds till följd av kloning skulle vara samma som hos djuret som klonades (1 p.). Endast en liten andel av generna hos de skräckvargar som föddes var modifierade så att de motsvarade resultatet av sekvenseringen (1 p.) och största delen av generna härstammade från vargen (1 p.).

De skräckvargsgener som valts till grund för modifieringen inverkar endast på några få egenskaper (1 p.). Det har utöver detta också funnits skillnader mellan vargen och skräckvargen i gener som inverkar på många andra egenskaper (1 p.), till exempel gener som inverkar på beteendet, ämnesomsättningen och matsmältningen (1 p. för exempel). Skräckvargarna som föddes kommer inte att konfronteras med samma bytesdjur/konkurrenter/rovdjur (1 p.) eller leva i en likadan miljö/ett likadant klimat (1 p.) som de forna skräckvargarna.

Med andra ord är det inte frågan om äkta skräckvargar utan om genmodifierade vanliga vargar / GMO-vargar (1 p.).

För fulla poäng krävs både att äktheten i kloningen och likheterna mellan de nu födda skräckvargarna och de forna skräckvargarna diskuteras.

Sammanlagt 5 poäng för till exempel följande:

Tekniken som används vid kloning är dyr (1 p.) eftersom den kräver utbildad personal / laboratorieutrustning och -material (1 p. för exempel).

Kloningsförsöken måste upprepas många gånger (1 p.) eftersom alla embryon inte börjar utvecklas / dödligheten hos de klonade embryona är stor (1 p.). Surrogatmödrarna kan också dö av komplikationer (1 p.). Individerna som föds till följd av kloning har ofta utvecklingsstörningar/sjukdomar (1 p.).

För att sekvensera hela genomet hos djuret som ska klonas krävs välbevarat DNA (1 p.). Ju längre det är sedan arten i fråga levt, desto mer osannolikt är det att artens genom bevarats (1 p.). Därför är det till exempel mer osannolikt att man hittar tillräckligt väl bevarat DNA från en dinosaurie än från en mammut (1 p. för exempel).

Sammanlagt 5 poäng för till exempel följande:

Återinförande i naturen

De återskapade utdöda djuren har inte längre kvar den ekologiska nisch (1 p.) de hade tidigare, vilket kan hindra dem från att anpassa sig till den nuvarande naturen (1 p.).

De återskapade utdöda djuren kan fungera som främmade arter (1 p.) och konkurrera med andra arter (1 p.) eller jaga andra arter (1 p.). De kan korsa sig med någon annan djurart (1 p.).

Etiska utmaningar

De återskapade utdöda djuren måste sannolikt hållas i ett zoo/en djurpark (1 p.) eftersom det inte skulle finnas plats för dem i naturen. Det är möjligt att de skulle bli sålda som keldjur / användas i valpfabriker (1 p.).

Det är dyrt att återinföra utdöda djur i naturen (1 p.). Med samma mängd pengar och sakkunniga personer kunde den nuvarande biodiversiteten i naturen skyddas effektivt (1 p.). Nyheterna om kloning kan fånga allmänhetens intresse och därigenom fördunkla förståelsen för att en utdöd art är borta för alltid (1 p.).

I ett gott svar kan även frågor som berör användningen av kunskap (knowhow) som privata företag besitter eller ägandet av djur diskuteras.

För fulla poäng krävs att både de ekologiska konsekvenserna och de etiska problemen bedöms.