Beskrivningar av goda svar: SV – Svenska som andraspråk och litteratur
25.9.2026
Slutgiltiga beskrivningar av goda svar 12.11.2026
Grunderna enligt vilka bedömningen gjorts framkommer i de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar. Uppgiften om hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng som examinanden fått för sin provprestation, de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar och de föreskrifter gällande bedömningen som nämnden gett i sina föreskrifter och anvisningar. De slutgiltiga beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svarsalternativ eller alla godkända detaljer i ett godkänt svar. Eventuella bedömningsmarkeringar i provprestationerna anses vara jämställbara med anteckningar och sålunda ger de, eller avsaknaden av markeringar, inte direkta uppgifter om hur bedömningsgrunderna tillämpats på provprestationen.
Fulla poäng kan endast ges för ett svar som inte innehåller felaktig information.
Provprestationerna får inte kopieras. De är sekretessbelagda dokument.
Anvisningarna om bedömningstjänsten för det elektroniska provet är åtkomliga på nämndens webbplats via länken:
https://www.ylioppilastutkinto.fi/sv/webbtjanster/anmalan-till-examen-och-bedomning-av-provprestationer/anvandarinstruktion
De kriterier utifrån vilka uppgifterna bedöms finns beskrivna i Studentexamensnämndens föreskrifter om provet i svenska som andraspråk.
https://www.ylioppilastutkinto.fi/sv/verkstallandet-av-examen/foreskrifter-och-anvisningar/provspecifika-foreskrifter-och-anvisningar-2
Fel/problemställen markeras alltid. Varje markering behöver inte kommenteras verbalt, men om man så vill kan vilket ställe som helst preciseras i kommentarsfältet.
Del 1: Hörförståelse
1. Möte med en ung skådespelare (video) 17 p.
Titta på intervjun med den svenska skådespelaren Alicia Vikander. Du kan titta på klippet så många gånger du vill.
Besvara frågorna. Välj det alternativ som passar bäst eller skriv ditt svar med egna ord på svenska. Använd fullständiga meningar. Den rekommenderade längden på svaret är 100–350 tecken, mellanslag och radbyten räknas inte. Provsystemet räknar automatiskt teckenantalet och begränsar inte längden på svaret. En liten överskridning av det rekommenderade teckenantalet leder inte till poängavdrag.
OBS! Beskrivningen av ett gott svar är formulerad i punktuppställning, men provsvaret bör vara formulerat med hela meningar.
1.1 Vad har Alicia Vikander lagt märke till när det gäller kvinnliga skådespelare i filmbranschen? Nämn minst tre saker. 5 p.
I svaret kan examinanden t.ex. nämna tre av följande saker:
- Det finns ett begränsat antal möjligheter för kvinnor.
- Kvinnor får kämpa för att hålla sig framme och vara synliga.
- Det saknas utrymme att samarbeta med andra kvinnor och lära sig av dem.
- Att det inte är självklart att kvinnor får göra starka och mångfasetterade roller.
1.2 Vad handlar filmen Euphoria om, enligt Alicia Vikander? 2 p.
- Om att hitta tillbaka till sin syster (2 p.)
1.3 Varför är syskonens relation i filmen Euphoria problematisk, och vilka problem i syskonrelationen tangeras i filmen, enligt Alicia Vikander? 5 p.
Syskonens relation är svår, eftersom de har hanterat svårigheterna i sin barndom på olika sätt. Filmen tangerar problemet med skuld och ansvar gentemot en familjemedlem som man inte riktigt känner, och hur man ska försonas när man har olika minnen och uppfattning om vad som hänt i ens barndom.
1.4 Hur gör Alicia Vikander för att göra en bra skådespelarprestation, och vad strävar hon efter i sitt skådespeleri? 5 p.
Alicia Vikander poängterar vikten av grundligt förarbete. Hon strävar efter att kunna släppa kontrollen och vara fri i sitt arbete för att kunna göra en bra prestation. Detta kan hon uppnå genom förberedelser, som t.ex. att diskutera rollen med andra, läsa boken som filmen bygger på eller lära sig sådant som rollfiguren kan. Hon kan använda sig av sin kreativitet, sina erfarenheter och sin fantasi, och under själva inspelningen kan hon i bästa fall utnyttja rummet hon är i, människorna omkring sig och magin i själva stunden.
2. Hur mycket förstår spädbarn? (video) 17 p.
Titta på intervjun med psykologiprofessor Gustaf Gredebäck. Du kan titta på klippet så många gånger du vill.
Besvara frågorna. Välj det alternativ som passar bäst eller skriv ditt svar med egna ord på svenska. Använd fullständiga meningar. Den rekommenderade längden på svaret är 100–350 tecken, mellanslag och radbyten räknas inte. Provsystemet räknar automatiskt teckenantalet och begränsar inte längden på svaret. En liten överskridning av det rekommenderade teckenantalet leder inte till poängavdrag.
OBS! Beskrivningen av ett gott svar är formulerad i punktuppställning, men provsvaret bör vara formulerat med hela meningar.
2.1 Vad har Gustaf Gredebäcks forskningsmetoder visat om spädbarns tänkande? 2 p.
- Att spädbarn förmår processa information (2 p.)
2.2 Förklara vad Gustaf Gredebäck är intresserad av i sin forskning. Nämn minst tre saker. 5 p.
I svaret kan examinanden nämna att Gustav Gredebäck är intresserad av:
- hur barns egna erfarenheter formar deras kognitiva och emotionella utveckling
- barnens förmåga att tänka och reflektera
- hur processerna i hjärnan ser ut
- barns förmåga att skapa mening.
2.3 Varför är det svårt att forska i spädbarns utveckling och vilka metoder har man utvecklat för att kunna göra det, enligt Gustaf Gredebäck? 5 p.
Det är svårt att studera barns utveckling, eftersom barn inte kan uttrycka sig språkligt och för att man måste konstruera experiment som barnen själva vill delta i. Experimenten måste vara roliga, spännande och lekfulla. Tekniker som utvecklats är t.ex. mätning av ögonrörelser, pupillstorlek, barnets rörelser eller hjärnaktivitet.
2.4 Hur har spädbarnsforskningens syn på barnens kognitiva förmågor förändrats över tid, enligt Gustaf Gredebäck? 5 p.
Tidigare, på 1970-talet, trodde man att barnet inte kunde reflektera kognitivt och att barn saknade en förståelse för sin omvärld, eftersom de inte hade ett språk. Man trodde också att spädbarn framför allt agerade reflexivt och att deras kognitiva förmågor var obefintliga. Denna syn finns delvis kvar. Men den moderna forskningen har visat att det är spädbarnets förmåga att förstå sin värld och reflektera som skapar förutsättningen för att utveckla ett språk.
3. Tiktok, bio, opera eller jazz? 16 p.
Lyssna på ljudklippet. Debatten handlar om en undersökning som gjorts om ungdomars kulturdeltagande. I debatten deltar Bo-Anders Sandström, biträdande rektor på Wava-institutet i Jakobstad, Jenni Enqvist, som jobbar på musikcaféet After Eight, och Lisen Sundqvist, kulturarbetare och bildkonstnär, och Dan Lolax, kulturchef på Hufvudstadsbladet. Mikaela Löv leder diskussionen. I ljudklippet förekommer en del bakgrundsljud.
Du får höra programmet två gånger, först i sin helhet och därefter i kortare stycken. Besvara frågorna genom att välja det alternativ som passar bäst eller skriv ditt svar med egna ord på svenska. Använd fullständiga meningar. Den rekommenderade längden på svaret är 100–350 tecken, mellanslag och radbyten räknas inte. Provsystemet räknar automatiskt teckenantalet och begränsar inte längden på svaret. En liten överskridning av det rekommenderade teckenantalet leder inte till poängavdrag.
OBS! Beskrivningen av ett gott svar är formulerad i punktuppställning, men provsvaret bör vara formulerat med hela meningar.
3.1 Vilka problem ser Lisen Sundqvist i den genomförda undersökningen? Nämn tre saker. 5 p.
I svaret förväntas examinanden nämna följande:
- Hon skulle vilja veta mer om frågorna och få en djupare förståelse för vad resultaten grundade sig på.
- Hon påpekar att valet av vissa kulturformer i undersökningen innebär att man samtidigt formulerar en viss kultursyn.
- Hon noterar att de högkulturella konstformerna tenderade att lyftas fram, vilket kan påverka hur kultur värderas och förstås i resultaten.
3.2 Varför är en del kulturevenemang populärare än andra, enligt Jenni Enqvist? 2 p.
- För att de lyckas fånga människors intresse. (2 p.)
3.3 Varför vill man att studerande får testa på olika former av konstnärligt skapande, enligt Bo-Anders Sandström? 2 p.
- Det ger ett konst- och kulturintresse senare i livet. (2 p.)
3.4 Vilka orsaker ser Dan Lolax bakom ungas ointresse för vissa kulturevenemang? 5 p.
I svaret förväntas examinanden nämna följande:
- Generationsklyftan mellan unga och vuxna kulturarrangörer kan göra att unga inte deltar.
- Den kultur som vuxna bjuder på kan anses tråkig.
- Unga vill helst själva välja vad de gör och de definierar kultur på sitt eget sätt.
3.5 Vilket av alternativen motsvarar det som Dan Lolax säger? 2 p.
- För att främja ungas kulturintresse behöver man vara mottaglig. (2 p.)
Del 2: Läskompetens
4. Så minns vi vår barndom 50 p.
4.1 Artikeln Språket hjälper oss att minnas inleds med ett citat av Eva Dahlgren. Förklara hur exemplet med familjen hänger ihop med det som sägs om våra minnen i artikeln. 10 p.
Citatet handlar om en familj där alla har olika minnen och det saknas en gemensam syn på saker och ting. Inte ens de närmaste familjemedlemmarna minns saker på samma sätt. Citatet handlar om att människor minns och återger händelser på olika sätt. Minnet är selektivt. Människor rekonstruerar också språkligt olika versioner av händelser i det förflutna.
4.2 Vad beror det på att människors förmåga att berätta om sina barndomsminnen varierar så mycket, enligt Julia Korkman? 10 p.
Enligt Julia Korkman handlar det om hur mycket man verbaliserat upplevelser och händelser. Om man inte satt ord på upplevelser har man svårt att minnas dem och berätta om dem. Människor som inte fått verbalisera sina upplevelser har svårt att berätta om händelser i det förflutna.
4.3 Ge fyra konkreta tips till småbarnsföräldrar utgående från artikeln Språket hjälper oss att minnas: Hur skulle man kunna få barnen att minnas sin barndom bättre, enligt Julia Korkman? Motivera också varför de tips du valt är viktiga. 10 p.
De fyra konkreta tipsen ska utgå från innehållet i artikeln och kan t.ex. vara formulerade enligt följande:
- Diskutera med ditt barn
- Läs mycket för ditt barn
Utgångspunkten är språket och i synnerhet ett aktivt och mångsidigt språkbruk. Man borde aktivt verbalisera händelser och sätta ord på saker, händelser och upplevelser redan då barnen är små. Om barnen redan tidigt lär sig att beskriva saker språkligt, är det också lättare för dem att återkalla sina minnen då de blir äldre. Om man som barn talar om sina upplevelser med föräldrar eller syskon emellan minns man bättre och kan strukturera sina minnen.
4.4 Julia Korkman har en annan uppfattning än forskargruppen i artikeln Därför minns du inte din barndom om hur vårt minne fungerar. Förklara skillnaden mellan deras uppfattningar. 10 p.
Julia Korkman uppfattar att minnet hänger ihop med vårt språkbruk, hur vi använt och använder språket för att verbalisera det som sker i våra liv. Forskargruppen har däremot en mycket biologisk/fysiologisk syn på minnet. De uppfattar att det vi minns och glömmer beror på fysiologiska förändringar i hjärnan. Det att vi glömmer gör det också möjligt för oss att lära oss nya saker.
4.5 Anser du att någon av de två artiklarnas förklaringar till hur vårt minne fungerar är mer trovärdig än den andra? Ta ställning och motivera ditt svar utförligt. 10 p.
Svaret förutsätter att examinanden förstår skillnaden mellan de två uppfattningarna. Examinanden kan förespråka någondera eller båda uppfattningarna. Examinanden kan också föra fram en annan syn på saken. Ett gott svar förutsätter en grundlig motivering.
Del 3: Skrivkompetens
5. Kort skrivuppgift: Behöver vi stipendier? 30 p.
Läs artikeln Skolprestation behöver inte premieras med stipendier och skriv en insändare om ämnet till en valfri svenskspråkig dagstidning. Anknyt till det som sägs i artikeln och fokusera på frågorna: Behövs stipendier? Hur tycker du själv att elever borde premieras i skolan, och vad borde premieringarna basera sig på? Motivera dina åsikter. Använd en saklig stil i din insändare. Artikeln är ursprungligen från 2016, men i din insändare kan du utgå från att den är skriven 2026.
Insändaren ska innehålla 500–800 tecken (mellanslag och radbyten räknas inte) och vara en enhetlig text, inte till exempel en punktuppställning. Provsystemet räknar automatiskt teckenantalet och begränsar inte längden på svaret. En liten överskridning av det rekommenderade teckenantalet leder inte till poängavdrag.
Insändaren bedöms med hjälp av bedömningskriterierna för den korta skrivuppgiften i föreskrifterna för provet i svenska som andraspråk och följande uppgiftsspecifika beskrivning av ett gott svar:
I den korta skrivuppgiften förväntas examinanden skriva en insändare till en valfri svenskspråkig dagstidning. Uppgiften är materialbaserad och förutsätter att materialet kommenteras.
Insändaren ska innehålla cirka 500–800 tecken. En insändare som avviker från det rekommenderade teckenantalet medför inte poängavdrag.
En god text kan t.ex. kännetecknas av följande egenskaper:
- Texten är tydligt kopplad till uppgiften.
- Texten tar fasta på något relevant i materialet.
- Texten visar att examinanden förstått vad problematiken handlar om.
- Texten är tydligt anpassad till sammanhanget (stipendier, premieringar, skola, utbildning)
- Texten är utformad enligt insändarens genretypiska drag (ställningstagande text, argumentation, rubrik, underteckning, riktad till läsekrets osv.)
- Texten innehåller egna åsikter och övertygande motiveringar.
6. Uppsats 99 p.
Skriv en uppsats om ett av följande ämnen.
Din text ska innehålla 1 800–2 300 tecken. Mellanslag och radbyten räknas inte. Provsystemet räknar teckenantalet automatiskt och begränsar inte längden på svaret. Om du väljer en materialbaserad uppgift ska du använda materialet enligt anvisningarna. Alternativen 6.1–6.6 är materialbaserade. De färdiga rubriker som du kan välja står med fet stil.
Skriv ditt svar i det svarsfält som reserverats för uppgiften. Lämna inga anteckningar i de övriga svarsfälten. Om du skriver i ett annat program, kom ihåg att spara din text ofta och avslutningsvis överföra texten till rätt svarsfält.
6.1 Uppsats 99 p.
Finländska ungdomar flyttar hemifrån tidigare än ungdomar i många andra europeiska länder. I Finland är den genomsnittliga åldern för att flytta hemifrån 22 år, medan motsvarande genomsnitt i övriga EU-länder är 26 år. I Finland flyttar kvinnor dessutom hemifrån betydligt tidigare än män.
I materialet finns fem fotografier som visar unga som nyligen flyttat hemifrån. I anknytning till bilderna finns också tre citat med ungdomarnas tankar. Välj en eller flera bilder och skriv en diskuterande eller ställningstagande text utgående från bilden eller bilderna. Du kan t.ex. utgå från följande frågor: Vilka tankar väcker ämnet? Varför tror du att man flyttar hemifrån så tidigt i Finland? Vad säger detta om det finländska samhället? Du kan också jämföra Finland med andra länder. Sätt egen rubrik eller använd rubrikförslaget:
- Finländska ungdomar blir tidigt självständiga
Utnyttja materialet och hänvisa till det i din text.
6.2 Uppsats 99 p.
Bekanta dig med statistiken om hur levnadsförhållandena har förändrats i Finland från 1917 till 2017. Hur skiljer sig barnens eller de ungas liv i dag från förr? Vilka tankar om de samhälleliga förändringarna väcker siffrorna? Hänvisa till statistiken och skriv en diskuterande eller ställningstagande text. Sätt egen rubrik eller välj något av följande rubrikförslag:
- Hur har barn-/ungdomen förändrats sedan 1917?
- När samhället utvecklas förändras också barndomen
Utnyttja materialet och hänvisa till det i din text.
6.3 Uppsats 99 p.
Lyssna på Newkids och Myra Granbergs låt Vänner. Skriv en diskuterande text om vänskap utifrån låttexten. Hur beskrivs vänskap i låten? Motsvarar beskrivningen din egen uppfattning om vänskap? Sätt egen rubrik eller välj något av rubriksförslagen:
- Vem är en riktig vän?
- Vänskapens betydelse
Utnyttja materialet och hänvisa till det i din text.
6.4 Uppsats 99 p.
Läs utdraget ur den isländska författaren Arnar Már Arngrímssons ungdomsroman Noll koll. Huvudpersonen Hannes har misskött sig och skickas till sin farmor där han måste leva tre månader utan mobiltelefon och nätanslutning. Hur reagerar han? Hur ska han klara sig? Utgå från texten och reflektera mer allmänt över problemet. Sätt egen rubrik eller använd rubrikförslaget:
- Utan mobilen existerar jag inte
Utnyttja materialet och hänvisa till det i din text.
6.5 Uppsats 99 p.
Titta på nyhetsinslaget om hur skolavslutningarna firades för ungefär 40 år sedan, 1987. Skriv en diskuterande eller ställningstagande text där du antingen reflekterar över hur tiderna och skoltraditionerna förändrats sedan 1987, eller på olika traditioner i skolorna. Du kan också välja att reflektera över gymnasiets traditioner, t.ex. studentdimissionen, de gamlas dag eller bänkskuddardagen. Sätt egen rubrik eller välj något av rubrikförslagen:
- Borde skolavslutningarna förändras?
- Traditionerna i mitt gymnasium
Utnyttja materialet och hänvisa till det i din text.
6.6 Uppsats 99 p.
I medierna hävdas det ofta att dagens ungdomar är misslyckade eller dåliga på ett eller annat sätt. Men stämmer det? Borde vi börja prata om det ungdomarna är bra på? Skriv en ställningstagande text om ämnet med utgångspunkt i Linda Mannilas kolumn. Argumentera mångsidigt för din åsikt. Sätt egen rubrik eller välj något av följande rubrikförslag:
- Hur borde vuxna prata om de unga?
- Dagens unga – hurdana är vi egentligen?
Utnyttja materialet och hänvisa till det i din text.
6.7 Uppsats 99 p.
Humor är en viktig del av vår vardag. Skriv en diskuterande eller ställningstagande text om hur humor fungerar i din vänkrets och om humor i allmänhet. Vad skämtar ni om? Finns det gränser för vad man får skämta om? Varför behövs det humor i samhället? Sätt egen rubrik eller välj något av rubrikförslagen:
- Får man skämta om vad som helst?
- Därför är humor viktigt
6.8 Uppsats 99 p.
Vardagen är förvånansvärt flerspråkig. Vi växlar ofta mellan olika språk utan att kanske reflektera över det så mycket. Vilka språk använder du i din vardag, och hur upplever du att det fungerar att växla mellan olika språk? Fokusera på din språkanvändning på fritiden, i skolan och i samhället. Skriv en diskuterande eller ställningstagande text. Sätt egen rubrik eller välj något av rubrikförslagen:
- Flerspråkig vardag
- Jag är flerspråkig, men hur flerspråkigt är samhället?